Transcript Dags för Årsmöte Hur bra är Dialysklinikerna?

Nr 1– 2011
Dags för Årsmöte
?
t
k
i
v
s
r
u
j
n
Ger pillren
Första
Donationsveckan
Hur bra är Dialysklinikerna?
2
NjSG:s kansli bemannas av
Christina Engström 08– 653 39 10
S:t Göransgatan 84
S– 112 38 Stockholm
E-post [email protected]
Webb: www.njsg.njurforbundet.se
STYRELSEN
Ur innehållet:
Ta ställning– bli donator
Färre transplantationer
andra året i rad
Årsmötesdags: 2011
Kallelse 24 mars
Karin & Margot till minne
Vi mötte våren
Stockholmsdialyserna bra
– men kan bli bättre
Inga smärtsamma nyheter
Rapport från Julresan
Kommande aktiviteter
6
11
12
22
14
15
16
18
21
22
Medlemskap i NjSG
Medlemsavgiften för 2011 är 250 kronor för vuxna. Barn och
ungdomar under 18 år som bor på samma adress som en
vuxen medlem betalar 50 kronor.
Bg 5068–2350 eller Pg 5 57 69–4
Ange namn & adress till medlemmen!
NJURSVIKTIGT ägs av
Njurföreningen Stockholm–Gotland
och har utgivningsbevis 29 058.
Mårten Landahl är redaktör
[email protected]
Erik Herland är ansvarig utgivare
[email protected]
Omslagsfoto: Jörgen Andersson
Christina Engström klappar ko
2
Erik Herland, ordförande
08– 650 06 31; 070– 581 82 39
[email protected]
Melcher Lagerfelt, vice ordförande
08–650 65 43; 073– 729 21 73
[email protected]
Einar Fires, ledamot
08– 756 94 44; 070– 669 62 10
[email protected]
Eva Söderkvist, ledamot
08– 774 13 96; 070– 886 12 10
[email protected]
Britt-Marie Alm, ledamot
08– 82 16 01; 070– 850 98 02
Mårten Landahl, ledamot & redaktör
0707– 5757 02
[email protected]
Kerstin Harnesk, suppleant
073– 914 39 67
[email protected]
VALBEREDNING
Barbro Rosquist
0250– 215 35; 08– 712 69 39
Ingegärd Mellgard
08– 530 25 395
Britt–Marie Allenius
073– 625 17 04
Ordföranden har ordet:
”visst lyssnar man
på Njurföreningen”
Färre njurtransplantationer för
andra året
2009 bröts den uppåtgående kurvan
för njurtransplantationer. Antalet
transplantationer från avlidna sjönk
kraftigt och kunde inte balanseras av
en fortsatt ökning från levande
donatorer.
Vi är många som hade hoppats på
att nedgången var tillfällig men när
nu statistiken för 2010 är klar ser vi
att nedgången fortsätter om än i
något långsammare takt. (En tabell
redovisas längre fram i tidningen)
Jag hoppas att Donationsrådet gör
en noggrann analys av orsakerna till
det minskade antalet
transplantationer från avlidna och
möjligheterna att vända
utvecklingen. Flera faktorer finns
säkert bakom, bl.a. färre olyckor
med dödlig utgång, bättre
behandlingsmöjligheter,
intensivvårdsavdelningarnas
resurser, oklarheter hur
transplantationslagen skall tolkas
och kanske också attityderna hos
personal och anhöriga. De
sakkunniga jag talat med är
optimistiska men tror att det
kommer ta lång tid att nå tillbaka till
2008 års siffror.
Ny satsning på transplantationer
från levande
I detta läge är det extra angeläget att
öka antalet njurtransplantationer
från levande donatorer och här lovar
nu de njurmedicinska klinikerna vid
Karolinska och Danderyd och
Transplantationskliniken Karolinska
Huddinge nya tag. Efter att
klinikcheferna träffat
sjukvårdslandstingsrådet Lars
Joakim Lundquist beslöt man att
tillsätta en arbetsgrupp som under
första delen av 2011 skall se över
hur utredningstiden vid levande
donation kan göras snabbare och
effektivare och hur stödet till
mottagare och möjliga donatorer
kan förbättras.
Som underlag för arbetet har man
resultaten av den enkät som vår
förening initierade tillsamman med
Storstockholms Diabetesförening
och som vi skrev om i förra numret
av NJURsVIKTIGT.
Från NjSG: s sida kommer vi aktivt
att deltaga i arbetet med att förbättra
donationsprocessen och har för
detta bildat en särskild
referensgrupp med Einar Fries och
Kerstin Harnesk från styrelsen och
ytterliga sex medlemmar. Vi
kommer fortlöpande att rapportera
om resultaten i denna tidning och på
vår hemsida.
Nya tag på Karolinska
Den nye njurklinikchefen på
Karolinska Mats Söderhäll har
rivstartat med ett omfattande
”framtidsarbete” i syfte att
effektivisera och utveckla
verksamheten. Särskilt fokus har
dialysenheterna som haft kraftigt
stigande kostnader under det senaste
året trots att fler patienter behandlas
av upphandlade privata företag. En
annan central fråga är hur
njurverksamheten skall organiseras
när det nya högspecialiserade och
forskningsinriktade
universitetssjukhuset öppnar i Solna
2016, Nya Karolinska. Vi har goda
möjligheter att följa och ge
synpunkter på framtidsarbetet
genom att föreningens vice
ordförande Melcher Lagerfelt
tillsammans med några läkare,
sjuksköterskor och fackliga
företrädare deltar i en referensgrupp.
Vid referensgruppens första möte
stod det klart att förändringsarbetet
har som mål att tillgodose flera av
de krav och önskemål som vi
framfört till sjukvården och dess
huvudmän.
forts sida 5
3
En vision som har blivit verklighet
Din totalleverantör
Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin
och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter.
Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620
Epost [email protected] . Hemsida www.fmc-ag.se
4
”visst lyssnar man
på Njurföreningen”
Ett första exempel är att man
kommer att införa rullande
dialysstarter för att minska
toppbelastningen vid start och
avslut. Ett andra är att man
successivt från hösten kommer ha
dialys varannan dag som standard
istället för tre gånger per vecka.
Ett tredje exempel är att man från
kommande sommar reserverar
platser på Södersjukhuset för
gästdialyser. En bra respons på
NJURsVIKTIGT: s kartläggning
av gästdialysläget i Stockholm
som visade att Karolinska erbjöd
mycket få gästplatser.
Lösning Suduko Nr 4
Lyssnar någon på oss?
Ibland får jag frågan om
sjukhusens chefer och
landstingspolitikerna lyssnar på
oss från Njurföreningen och ännu
viktigare, om vi får igenom några
önskemål och krav. Jag tycker att
Stockholmsklinikerns satsning på
fler donationer från levande och
Karolinskas framtidarbete är
exempel på att så är fallet.
'#!%&"(!#'
( #(!#'
$$$ !%"
5
”Ta ställning bli donator”
Sedan 1998 har Europarådet anordnat Europeiska
donationsdagen för att uppmärksamma och skapa debatt
kring frågor som rör donation och transplantation i sina
medlemsstater. I år inföll dagen den 23 oktober och
Njurföreningen Stockholm Gotland deltog aktivt i arbetet
att sprida information och öka människors medvetande
kring dessa viktiga frågor.
På initiativ från Akademiska
sjukhuset i Uppsala och i
samråd med Donationsrådet
bestämdes det att man i
Sverige skulle uppmärksamma
donationsfrågan en hel vecka,
berättar Jenny Olofsson,
transplantationskoordinator på
Karolinska
universitetssjukhuset i
Huddinge.
Aktiviteter under
donationsveckan
Jenny Olofsson var med i den
grupp som bildades för att
planera aktiviteter i samband
med donationsveckan.
- Donationrådet skulle jobba
mot media och vi skulle jobba
med personal och olika
6
representanter från
transplantationskirurgiska
kliniken, patientrådet och
patientförbunden.
De patientförbund som deltog
var Njurföreningen Stockholm
Gotland, Viking Riksförbundet
för hjärt- och
lungtransplanterade och
Riksförbundet för leversjuka.
Två möten ägde rum där de
utsedda representanterna
planerade vilka aktiviteter som
skulle ske under
donationsveckan.
- Vi delade upp veckan så att vi
var en dag på respektive
sjukhus, Danderyds sjukhus,
Södersjukhuset, S:t Görans
sjukhus och Karolinska
Universitetssjukhuset i
Huddinge och Solna. Vi
bestämde att vi skulle stå i
sjukhusens entréer och
informera eftersom flest
människor passerade där. Vi
var ca fyra stycken som deltog
vid varje aktivitet på
sjukhusen. Det fanns även
representanter som var ute och
informerade i olika köpcenter i
regionen.
Ta ställning - bli donator
Donationsrådet tog fram
material att dela ut som
T-shirts, nyckelringar, reflexer
och donationskort med
budskapet ”Ta ställning - bli
donator”.
Inför donationsveckan tog
arbetsgruppen fram en roll-up
Jenny Olofsson
och en informationsbroschyr som handlade om
njurdonation i livet.
- Vi ville informera om att man faktiskt kan
donera i livet eftersom det kan vara svårt att
fråga sina anhöriga om de vill donera.
Vi upptäckte också att det finns en okunskap
bland läkare och personal om vem som kan bli
donator efter sin död. Till exempel kan en
person med Hepatit C donera i dag om
mottagaren också har Hepatit C. Äldre personer
kan tro att de är för gamla för att donera, de
tänker att vem vill ha min gamla njure, trots att
den mycket väl kan vara i gott skick.
- Det finns inga absoluta åldersgränser eller
medicinska orsaker som gör att en enskild
individ inte kan donera. Det vikigaste är att ta
ställning till om jag vill eller inte vill donera, om
det sedan blir aktuellt med donation, så görs det
en medicinsk utredning av sjukvården.
Erfarenheter från veckan
Jenny tyckte att responsen från allmänheten var
väldigt positiv, många hade hört talas om
donationsdagen och donationsveckan genom
media. Flera sa att de redan tagit ställning men
det var tydligt att det fortfarande finns ett stort
behov av att informera om donation. Speciellt
när det gäller vilka som kan donera och hur man
anmäler sin vilja att donera. Det finns tre olika
sätt att göra sin vilja känd, genom att anmäla sig
till donationsregistret, genom donationskort eller
att prata med närstående. Det är alltid den
senaste viljeyttringen som gäller.
- I Uppsala anordnade de lunchföreläsningar om
donation som var uppskattade och välbesökta.
Det är något som även vi ska ordna nästa år.
Avslutningsvis säger Jenny Olofsson att hon och
alla de andra är mycket nöjda med hur
donationsveckan utföll. De fick mest positiv
respons men det som fungerade mindre bra är
en viktig erfarenhet som de tar med sig till nästa
år.
Text: Anneli Granberg
7
Intervju med
Jenny Olofsson
transplantationskoordinator
på Karolinska Huddinge
Vad har du för bakgrund?
Jag är sjuksköterska med
vidareutbildning inom intensivvård.
Varför valde du att arbeta som
transplantationskoordinator?
Jag såg en annons på Karolinska
sjukhusets externa hemsida och
tyckte tjänsten verkade väldigt
intressant. Hade dock egentligen
ingen aning om vad arbetet
handlade om när jag sökte tjänsten.
Vad innebär det att arbeta som
transplantationskoordinator?
Vilka är dina arbetsuppgifter?
Koordinatorsarbetet utgörs dels av
jourarbete, vilket innebär att vi har
en samordnande funktion i
samband med att en avliden person
donerar sina organ. Vid jourarbete kan det också
bli aktuellt med import av organ från andra
länder, framförallt inom Skandinavien. Den
andra delen av arbetet handlar till stor del om att
planera och genomföra utbildningar för
sjukvårdspersonal i donationsfrågor, dels
gentemot de sjukhus vi har i regionen men också
nationellt tillsammans med Donationsrådet i de
utbildningar som finns för donationsansvariga
läkare och sjuksköterskor.
Vad är mest givande respektive svåraste med
ditt yrke?
Mest givande är att få ta del av vad en donation
leder till för dem som är i behov av en
transplantation. Av respekt för den som avlidit
känns det också viktigt att få möjliggöra en
positiv donationsvilja.
8
Svårast är nog den ständiga bristen på organ,
vilket leder till att människor som är i behov av
transplantation avlider under väntetiden.
Hur många arbetar som
transplantationskoordinatorer i
Stockholmregionen?
Vi är totalt 4 stycken
transplantationskoordinatorer på Huddinge.
OFO Mellansverige (Organisationen för organ
donation) som jag arbetar inom är dock ett
samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala
och där finns också 4 koordinatorer anställda så
tillsammans är vi 8 koordinatorer i OFO.
Text och Foto: Anneli Granberg
Abbott Scandinavia
forskning & utveckling
Abbott arbetar med att forska och utveckla mediciner till personer
med njursjukdom.
SWE/93/13Apr2010
För mer information, se www.abbott.se.
Abbott Scandinavia AB, Box 509, 169 29 Solna. Telefon 08-546 567 00. www.abbott.se
10
Färre njurtransplantationer andra året i rad
Stockholmsregionen under 2009 har vi funderat mycket på.
En anledning kan vara det uppmärksammade fallet på
Astrid Lindgrens barnsjukhus. Även om detta fall inte
handlade om donation så handlade fallet om vård i livets
slutskede, vilket kan ha skapat en oro bland närstående.
Under 2009 hade vi en högre andel anhöriga som valde att
utnyttja sin vetorätt och säga nej till donation i de fall
donationsviljan från den avlidne inte var känd.
Under 2009 bröts den positiva utvecklingen av
antalet transplantationer som vi sett i flera år.
Vi fick under året 54 färre transplantationer från
avlidna, en minskning som inte kunde vägas upp av
en fortsatt ökning av njurar från levande donatorer.
Många hade hoppats på att minskningen var
tillfällig, men tyvärr har den fortsatt under 2010.
Vi fick 27 färre njurar från avlida och 5 fler från
levande donatorer vilket ge en total minskning på
22 njurar eller 12 %. Som en följd av detta har vi
nu en rekordlång kö för att få en ny njure. Vid
årsskiftet stod 593 personer på väntelistan.
Så här kommenterar chefen för
transplantationskliniken i Huddinge Annika Tibell
det senaste årets utveckling:
Stockholmsregionen var den enda region i Sverige som under
2010 hade en högre donationsfrekvens i jämförelse mot
2009. De övriga tre regionerna i Sverige, UppsalaÖrebroregionen, Södra regionen samt Västra
Götalandsregionen visade för 2010 ett lägre antal avlidna
donatorer jämfört med 2009.
I Stockholmsregionen har det sedan 2005 varit en trend att
antalet avlidna donatorer successivt ökat, detta dock med ett
avbrott för 2009. Anledningen till minskningen i
Sthlm levande
Sverige levande
500
Njurtransplantationer
Utvecklingen i Stockholm är bättre än för landet
som helhet. Antalet transplantationer från avlidna
donatorer har åter ökat, men tyvärr gäller det
motsatsen för donationer från levande.
Sammantaget har Stockholm därför nästa exakt
samma antal njurtransplantationer 2010 som 2009.
Vi har dock en bit kvar till toppnivån 2008.
Sthlm avlidna
Sverige avlidna
375
250
125
0
2008
2009
2010
2008
2009
2010
förändring
2008–2010
förändring
2009–2010
Sthlm från avliden
58
36
41
– 29 %
+12%
Sthlm från levande
26
35
31
+19%
– 11%
Stockholm totalt
84
71
72
– 14 %
+ 1%
Hela riket från avliden
283
229
202
– 29 %
– 12 %
Hela riket från levande
136
163
168
+24%
+ 3%
Sverige totalt
419
392
370
– 12 %
– 6%
11
Njurföreningen Stockholm
Gotlands verksamhet 2010
Det här är en kortad version. Vill du ha
den fullständiga årsredovisningen,
kontakta kansliet så får du den
hemskickad.
Kallelse till årsmötet 24 mars, sid 22
Medlemsutvecklingen
Vid årets slut hade föreningen 754 medlemmar mot
744 vid dess början. Under året har 97 nya
medlemmar tillkommit, 22 har avlidit medan 65
lämnat föreningen av andra orsaker. Nettoökningen
på 10 är mindre än vad vi hoppats på men innebär
ändå ett litet trendbrott mot de tidigare årens
nedgång.
Kansli och administration
På föreningens kansli arbetar som tidigare år
Christina Engström på 80 %. Hon ansvarar för de
administrativa och ekonomiska rutinerna, är
styrelsens sekreterare samt har en viktig roll vid
planering och genomförande av olika
medlemsaktiviteter. Under delar av året har Annelie
Granberg hjälpt till med föreningens hemsida och
medlemstidning. Kansliet är inrymt i HSO:s lokaler
på S:t Göransgatan 84 där vi också har tillgång till
möteslokaler.
Medlemsmöten och information
Information om föreningens och Njurförbundets
verksamhets sker främst genom hemsidorna och
tidningarna NJURsVIKTIGT och NJURFUNK
med 4 nummer per år vardera.
Vid två tillfällen under året har föreningen bjudit in
till träff för nya medlemmar men dessa har fått
ställas in pga för lågt deltagarantal.
Årsmötet hölls 26 mars på Essinge konferenscenter
med mat, dryck och underhållning.
Samverkan och kontakt med sjukvården
Föreningen har ca 4 gånger per år möten med
ledningarna för de njurmedicinska klinikerna vid
Karolinska Universitetssjukhuset och Danderyds
sjukhus för information och dialog.
12
Föreningen är också representerad i en
referensgrupp om det omfattande förbättringsarbete
som inletts vid Karolinskas njurklinik samt i
transplantationsklinikens patientråd.
Genom att fördela kontaktmannaskap på styrelsens
medlemmar för de olika njurmottagningar,
dialysenheter och vårdavdelningar som finns inom
länet informerar vi genom skiftligt material och vid
njurskolor, patientråd eller besök på
dialysavdelningar om föreningens verksamhet.
Världsnjurdagen
Den internationella världsnjurdagen 11 mars
uppmärksammades genom föreläsningar och
frågestunder om att upptäcka, förebygga och
bromsa njursvikt. Dessa anordnades i samarbete
med Karolinska universitetssjukhuset och
Danderyds sjukhus på sjukhusen i Danderyd,
Huddinge och Solna.
Donationsveckan
Även under donationsveckan, vecka 42, anordnades
informationsaktiviteter i samarbete med
storsjukhusen. En dag vardera på Danderyd,
Huddinge, S:t Göran, Södersjukhuset och Solna
delades donationskort och annat material ut av
medlemmar och donationssjuksköterskor. På
lördagen fortsatte medlemmarna utdelandet i olika
köpcentra.
Gruppmöten för transplanterade
Gruppmötena för transplanterade och deras
närstående har fortsatt under hela året, några gånger
med externa föreläsare. Föreningen har totalt 7
grupper med ca 10 deltagare vardera.
Fler transplantationer från levande donatorer
Rapporten från den enkät till transplanterade som
Njurföreningen och Storstockholms
Diabetesförening initierade 2008 har resulterat i att
de njurmedicinska klinikerna och
transplantationskliniken tillsatt en arbetsgrupp.
Målet är att korta utredningstiden vid donation från
levande och förbättra stödet till mottagare och
potentiella donatorer. För att aktivt deltaga i det
arbetet har vår förening bildat en särskild
referensgrupp.
.
Övrig mötesverksamhet för utbildning,
rehabilitering och sociala kontakter
I kronologisk ordning har föreningen genomfört
följande aktiviteter:
16 juni grillafton vid Fridhem för Gotlandssektionen
22 augusti bussutflykt till Wij trädgårdar i Ockelbo
7 september guidad visning av Medeltidsmuseet
14 oktober föreläsning om fosfor- och kalkbalansen
28 november julbord för Gotlandssektionen
5 december adventsresa till Siggesta gård
Två aktiviteter har fått ställas in pga för få deltagare,
dels en dagaktivitet, dels en friskvårdshelg.
Två nya och två nedlagda dialyser
Under året har två nya dialysverksamheter startat i
länet, Proxima AB i Södertälje och Diaverum AB i
Solna. De nya enheterna har fått många patienter
från de nedlagda dialysavdelningarna på Kronan i
Sundbyberg och Sophiahemmet. Även andra dialyser
har varit involverade i den ganska stora
patientrockad som skett.
Den ökning av antalet dialysplatser som behövs
utifrån en ökning av antalet dialyserande samt att
fler patienter efterfrågar fler än tre dialyser per vecka
har inte kommit till stånd. En mindre men helt
otillräcklig kapacitetsökning sker när Danderyds
satellitdialys i Norrtälje öppnar under våren 2011.
Föreningen har börjat engagera sig i de
kvalitetsutvärderingar som görs mellan landstinget
och de privata vårdgivarna utifrån en oro att
anbudsförfarande och vinstkrav kan leda till en
kostnadsjakt som minskar möjligheterna att
upprätthålla en god vårdoch ett gott
patientbemötande. Vi har börjat med Gotland där
Diaverum i oktober 2009 tog över all njursjukvård
på ön.
Föreningens valenkät
Enligt svaren i den enkät föreningen skickade till
partiernas talespersoner för sjukvård inför valet i
september 2010 finns det nu en politisk majoritet
för några av de krav som föreningen länge drivit.
Det gäller att vi senast 2014 ska ha dialys varannan
dag som normalbehandling, att högst 30 % av
dialyserna ska ske vid storsjukhus samt att
landstinget betalar merkostnadsersättning för de
som påbörjar hemdialys efter fyllda 65 eftersom
denna grupp inte omfattas av Försäkringskassans
regler.
Gästdialysläget i Stockholm
Föreningen har kartlagt antalet gästdialyser som
genomförts i länet under juni – augusti 2008 – 2010.
Resultatet redovisades i NJURsVIKTIGT nr 4:2010.
Kort kan sägas att nedgången i antalet gästdialyser
pga nedlagda kliniker någorlunda uppvägs av en
ökning vid Danderyds sjukhus. Vi kan också räkna
med att de privata vårdgivarna i Södertälje och Solna
till sommaren 2011 kommer att satsa på de
inkomstbringande gästdialyserna.
Föreningens ekonomi
Föreningens finansiella ställning är genom eget
kapital och fonderade medel fortsatt god. Förra
årets underskott på ca 90000 kr har vänts till ett
överskott på ca 30000 kr.. Förklaringen till detta är
främst att vi fått nya intäkter genom sponsorer till
Världsnjurdagen och annonser i NJURsVIKTIGT
samt att verksamheten varit mer inriktad på
medlemsutbildning och intressepolitiska projekt än
kostsamma aktiviteter som friskvårdshelger och
sommarveckor för dialyserande.
Föreningens viktigaste intäkter är bidraget till
personal- och lokalkostnader från Stockholms läns
landsting och bidraget för utbildning, rehabilitering
och andra medlemsnära aktiviteter från Hälso- och
sjukvårdsnämnden. Även medlemsavgiften är en
viktig inkomstkälla som kan förväntas öka under
2011 när medlemsavgiften höjs från 200 kr till 250
kr.
Slutord
Genom att flera medlemmar aktivt engagerat sig i
föreningens verksamhet, tex under donationsveckan
och i referensgruppen för levande donation har
styrelsen fått lättare att orka leva upp till
ambitionerna vad gäller intressepolitik och
medlemsaktiviteter minskat.
Föreningen anser att en omedelbar utbyggnad av
dialyskapaciteten i länet behövs och då i mindre
lokala enheter med möjlighet till såväl självdialys
som assisterad behandling. Att lägga ner Kronan
och Sophiahemsdialysen, när vi fick nya dialyser i
Södertälje och Solna Gate istället för att se de
privata enheterna som ett nödvändigt
kapacitetstillskott, var en allvarlig planeringsmiss.
13
Karin Franck har avlidit. Hon var pensionerad
från sitt arbete som lärare när hon började dialysera
och då också kom i kontakt med föreningen.
Karins positiva framtoning och vilja att göra det
bästa möjliga av sin egen situation märktes redan
från början. När det inte blev någon
transplantation, lärde hon sig att själv sköta sin
dialys med tanken att ta hem maskinen. Då detta
blev omöjligt av medicinska skäl, försökte hon få
dialysen på sjukhuset att fungera så bra som det
gick. När hon fick besök av en ung man, volontär,
som skulle läsa läsa högt för dialyspatienter, blev
svenskläraren Karin lite full i skratt men använde
erbjudandet till att analysera en dikt av Tomas
Tranströmer tillsammans med den unge mannen,
som nog fick väl så mycket utbyte av samvaron
som Karin.
Karin blev snabbt styrelsemedlem. Hon ansåg
som självklart att man som njursjuk efter förmåga
”drar sitt strå till stacken” för en förening, som
arbetar för de njursjukas intressen. Hon arbetade
bland annat med sociala aktiviteter och
patientinformation och skrev texter i tidningen.
Allt med en positiv utstrålning och glädje som
smittade av sig. Hennes medpatienter på SÖS fick
också del av hennes kunskaper och erfarenheter vid
informationsaktiviteter, där också maken CarlGustaf fanns med som stöd, som så ofta. Karin
fick det så småningom kämpigt men fortsatte in i
det sista med sin bridge och sina resor.
Karins insatser för föreningen gjordes med
värme och humor, salt och skärpa, kryddat med
både yttre och inre stil. Allt egenskaper som gör att
vi minns Karin Franck med värme och tacksamhet.
Ingegerd Mellgard
14
Till minne av Margot Kahlbom, Gotland
Margot Kahlbom avled hastigt under hösten 2010.
Ett brustet blodkärl till den icke fungerande njuren
orsakade Margots bortgång. Förlusten av Margot
innebär att vi som har njursvikt på Gotland gått
miste om en engagerad ledare och förkämpe för
verksamheten på ön.
Under ett antal år var Margot ledamot av styrelsen i
njurföreningen Stockholm- Gotland. Samtidigt var
hon ledare för verksamheten på Gotland och ingick
i det patientråd som inrättats inom Diaverums
verksamhet i Visby.
Den sista tiden tvingades Margot leva med dialys p
g a cancerangrepp på den transplanterade njuren.
Ett angrepp som dock inte spritt sig. En ny
transplantation var i sikte.
Margot levde ensam i sin stuga vid den vackra
stranden vid Ihreviken på nordvästra Gotland. Hon
hade nära kontakt med sina syskon och deras
familjer.
Fritiden ägnade hon åt naturupplevelser,
fotografering och umgänge med en bred vänkrets.
Margot hade ett starkt teknikintresse.
Många har vittnat om att Margots förtjänstfulla
arbete som lärare i många år.
Förlusten av Margot som medmänniska och
engagerad i njurföreningen känns tung.
Ola Lindvall
Vi mötte våren i Sorrento
Om man på semestern föredrar god mat, mysiga gamla städer och
vacker utsikt framför bad och nöjesliv är Sorrento med omgivningar ett
bra resmål. Dit for jag och min fru för att tillsammans med några
vänner möta våren. Det blev en händelserik vecka där vi hann med
Neapel, Herculanum, Capri och ett par av småstäderna utmed
Amalfikusten.
Det går att flyga ända till Neapel men vi valde det billigaste alternativet med
Ryanair till Rom och sen tåget till Neapel. Därifrån finns ett lite risigt men
punktligt pendeltåg till Sorrento. Ett alternativ till och från Neapel är annars
de snabbgående båtarna som korsar bukten på halva tågtiden men till minst
dubbla kostnaden. Det alternativet valde vi när vi gjorde en dagsutflykt dit.
Förmiddagen i Gomorrans högkvarter tillbringade vi i det arkeologiska
museet som är gigantiskt men mycket givande. Under resten av dagen
strosade vi runt i folkvimlet med handväskor och plånböcker väl skyddade
från de ficktjuvar alla varnat för.
Museet la en bra grund för
följande dags besök till ruinerna i
Herculanum. Dessa är bättre
bevarande än de i Pompeji och
samtidigt mer lagom i storlek för
min kondition. Båda ruinstäderna
ligger mellan Sorrento och Neapel
och nås enkelt med pendeltåget.
För utflykter till Amalfikustens
pärlor som städerna Amalfi,
Positano och Ravello kan man
välja bussen som går över bergen
eller båt. Är man rädd för smala
vägar och stora stup är saken klar.
Vi valde efter viss tvekan bussen
eftersom kontakten med det
vackra landskapet och de
pittoreska småstäderna blir så
mycket bättre. Att hyra bil och
själv utforska trakten föll oss
däremot inte in. Till Capri där vi
bland annat besökte Axel Muntes
San Michele och utsikten mot de
berömda klippöarna blev det
naturligtvis båt.
Vi bodde hela resan inne i gamla
Sorrento med gångavstånd till
lokala sedvärdheter, matställen och
hamnen. Till dialysen tog jag dock
taxi eftersom den låg ett par
kilometer upp på höjden ovanför
själva stan. Jag provade att gå
nerför backarna vi ett tillfälle men i
det starka solskenet blev även det
jobbigt. Därför gällde taxi också på
hemvägen när jag inte kunde lifta
med Röda Korsets minibuss som
körde dialyspatienter till övriga
orter i närområdet.
Den lilla privata dialysen hittade
jag genom Ms Chiara Frattini på
Holiday Dialysis International som
tidigare hjälpt mig med dialys i
Rom. Hennes e-postadress är
chiara. [email protected],
vilket
fortsätter på sida 17
15
Stockholmsdialyserna bra
– men kan bli bättre
Visby
11,54
KS Huddinge
11,93
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och
Landsting redovisar varje år s.k. Öppna jämförelser
för att ge lätt tillgängliga och överskådliga
jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och
effektivitet. För njursjukvårdens del hämtas
uppgifterna från Svenskt Njurregister (SNR) som
årligen redovisar ett stort antal mätvärden ner på
sjukhusnivå.
Njurförbundet arbetar för att ännu fler uppgifter
skall samlas in så att vi den vägen kan följa hur väl
olika sjukhus svarar upp mot våra Riktlinjer för en
god njursjukvård. Önskvärt är att de viktigaste
variablerna kan vägas samman till en kvalitetsindex
för att få en enklare överblick över sjukhusens
resultat. Förbundet har bjudit in företrädare för
SNR, sjukvården och sjukvårdspersonalens
organisationer till en workshop i april för att
diskutera hur detta mål kan nås. Men redan nu finns
det mycket intressanta uppgifter att ta del av, t.ex.
hur många dialystimmar per vecka och vilken
dialyseffektivitet (mätt i Kt/V) man som patient får
hos olika vårdgivare. NJURsVIKTIGT redovisar
här dessa uppgifter avseende 2010.
Dialystid per vecka
Uppgiften avseende dialystid per vecka är
normerade till 1,73 kvadratmeters kroppsyta för att
få en jämnare spridning av data. Justeringen medför
16
KS Solna12,66
Danderyd 12,36
att dialystiden ser lite kortare ut än den är i
verkligheten, eftersom de flesta dialyspatienter är lite
större. Diagrammets staplar visar mediansiffran med
kvartilerna för 25 respektive 75 % markerade med
tunna streck.
Dialyseffektivitet, Kt/V
Dialyseffektiviteten mäts här som standard Kt/V,
där K står för dialyseffektiviteten per tidsenhet, t för
hur länge dialysen pågår och V för den volym
kroppsvätska patienten har. Kt/V anger hur bra
rening av blodet som varje dialystillfälle levererar.
Standardiserad Kt/V som NJURsVIKTIGT
redovisar är en beräkning av veckodosen, som
korrigerar (dvs räknar om och justerar) för olika
antal dialyser per vecka. Detta mått kan därför
användas för jämförelser, även vid olika
dialysregimer.
Det bör betonas att de Kt/V- uppgifter som
klinikerna lämnar till SNR avser förhållande under
en enda dialys. Därmed finns slumpfel som gör att
uppgifterna bör tolkas med stor försiktighet. Mindre
skillnader mellan olika sjukhus är inte statistisk
signifikanta. Samtidigt kan vi från tabellerna se att
de sjukhus som har höga standard Kt/V-tal oftast
också har många dialystimmar per vecka som är ett
mått med mindre slumpvariation eftersom
ordinationerna tenderar att ligga fast över längre
tider.
Karolinska Solna och Danderyd klart bättre än
riksgenomsnittet
Av Stockholmsklinikerna redovisar Karolinska
Solna som inkluderar Diaverum i Solna Gate och
hälften av Kungsholmsdialysen flest antal
dialystimmar per vecka med en mediansiffra på
12,66, något över Danderyd på 12,36.
Båda sjukhusen ligger en bra bit över
riksgenomsnittet på 11,93 timmar. Under
riksgenomsnittet ligger emellertid Karolinska
Huddinge som inkluderar Södersjukhuset, Proxima
Södertälje och hälften av Kungsholmsdialysen på
11,74 timmar. Visby ger 11,54 timmar..
Måttet Kt/V ger en liknande placering
av Stockholmsklinikerna. Danderyd ligger högst
med ett medianvärde på 2,50, tätt följt av Karolinska
Solna på 2,41 och Visby på 2,38.
Karolinska Huddinge når bara 2,22 vilket är något
under riksgenomsnittet på 2,29. Som en förklaring
till Huddingedelens förhållandevis låga värden
framhåller verksamhetschefen Mats Söderhäll att
”Karolinska Huddinge har haft en stark ökning av
nystartade patienter som bidrar till att de i statistiken
ej har nått full dialystid och optimalt Kt/V. Likaså
ingår klinikens alla barn-HD vilket gör resultatet
ytterligare missvisande.”
Text: Erik Herland
Danderyd 2,50
Visby KS Solna 2,41
2,38
KS Huddinge
2,22
Vi mötte våren i Sorrento
Forts från s. 15
avslöjar att hon är knuten till
Fresenius. Alla dialysmaskiner var
dock inte från det bolaget. Går
man in på www.hditravel.com får
man en bra överblick över andra
möjliga resmål.
Jag var helt nöjd med mina 3
fyratimmarsdialyser under veckan.
Som vanligt skötte jag det mesta
själv men såväl läkaren som
sjuksköteskorna gav ett
professionellt intryck. Lokalerna
var måhända lite slitna men
dialysmaskinerna var helt
moderna och allt såg rent ut.
När jag för några år sedan
dialyserade på en Freseniusklinik i
Rom var jag den enda patienten
som fick fyra timmars dialys.
Övriga fick nöja sig med tre eller
möjligtvis tre och en halv. - De är
så gamla att de inte behöver mer
dialys, sa läkaren när jag undrade.
Och tillade, - så arbetar de inte
heller, efter mitt påpekande att
flertalet såg ut att vara högst 60.
Så illa var det inte på kliniken i
Sorrento. Flera patienter hade
startat när jag kom och var kvar
när jag fick. 4-5 timmar 3 gånger
per vecka verkade vanligt.
Eftersom inga av de patienterna
betalade ur egen ficka så erbjuder
den offentliga sjukförsäkringen i
Italien olika
behandlingsmöjligheter efter var
man bor. Precis som här hemma.
Kostnaden per dialys var 260,
dvs. strax under 2500 kr, och
skulle betalas kontant när veckan
var slut. Det gröna EU-kortet
accepterades inte. Jag begärde och
fick därför förskott från
Stockholms landsting som sattes
in på mitt konto. Det kändes bra
att dialysen inte låg i Neapel när
jag i omgångar blockade ut
sedelbunten inför den sista
behandlingen.
Text: Erik Herland
17
Inga smärtsamma nyheter
Är det sant att vanliga värktabletter
orsakar njursvikt? Marie Evans reder ut
begreppen.
Det kan vara svårt att som
njursjuk veta vilka
läkemedel som är säkra att
använda. Patienter med
nedsatt njurfunktion löper
alltid en risk både att bli
över och undermedicinerade;
övermedicnerade pga.
sjukvårdens okunskap om
dosjustering vid olika grad av
njursvikt, undermedicnerade
pga. ogrundad rädsla att
använda vissa preparat.
Smärtstillande läkemedel är ett
område där det funnits
tveksamheter. Antiinflammatoriska läkemedel
(NSAID) har kända akuta
njurtoxiska effekter. De verkar
genom en hämning av
prostaglandinsyntesen, som i
sin tur är betydelsefull för
njurgenomblödningen. Intag
av anti-inflammatoriska
läkemedel är därför något som
patienter med nedsatt
njurfunktion avråds ifrån
generellt, trots att effekterna
vanligtvis försvinner då man
slutat ta läkemedlet. Det finns
däremot inga bevis för att
regelbundet eller stort intag av
NSAID hos friska ger upphov
till en långsiktig njurskada,
även om vissa studier har visat
18
samband med exempelvis högt
blodtryck och NSAIDanvändning.
En fråga som också
undersökts under många år
är om regelbunden eller stor
användning av andra receptfria
analgetika (smärtstillande
läkemedel) ger njursvikt. Den
huvudsakliga bakgrunden till
misstankarna om de skulle vara
njurskadande är att man på
1950-talet såg att ovanligt
många patienter avled i uremi i
Huskvarna-trakten. En svensk
forskare fann att många av
dessa patienter arbetat på en
fabrik. Vidare undersökningar
av de anställda visade att
många tog ett speciellt
huvudvärkspulver, framställt
av en välkänd läkare i trakten,
och att samma personer även
hade förhöjda serum
kreatininvärden.
Huvudvärkspulvret innehöll
fenacetin, kaffein och
phenazone. Flera andra
samtida studier gjorde liknande
kopplingar och ganska snart
stod det klart att det var
fenacetin som var den
substans som orsakade
njursvikt. Fenacetin förbjöds
snart i Sverige och många
andra delar av Europa, och
sedermera USA. Marknaden
övertogs istället av andra
analgetika och i många länder,
däribland Sverige, blev det
paracetamol som dominerade.
I Sverige fanns och finns det
en stor restriktivitet mot
kombinationspreparat, och
den övervägande majoriteten
av smärtstillande läkemedel
som säljs idag innehåller bara
en verksam substans. Det som
orsakat en del spekulationer är
att paracetamol är en av de
aktiva metaboliterna till just
fenacetin. Det visade sig i och
för sig ett det var en annan
metabolit som givit upphov till
ytterligare en allvarig biverkan
av fenacetin, nämligen
methemoglobinemi, men vissa
djurexperiment talade för att
paracetamol också var
njurtoxiskt. I vissa länder där
man sålde mycket
kombinationspreparat som
innehöll paracetamol kunde
man visa att patienter
fortfarande insjuknade i
”analgetika-nefropati” trots att
fenacetin förbjudits. Vissa
forskare menade då att detta
var bevis för att det var
kombinationer med flera
Marie Evans är läkare (MD, PhD),
Njurmedicinska kliniken Karolinska
Universitetssjukhuset Huddinge
och Karolinska Institutet,
Institution CLINTEC
ORDFÖRKLARINGAR
NSAID (Non-steroidal antiinflammatory Drugs: Antiinflammatorisk läkemedel (tex
Diklofenak, Ibuprofen) är en
grupp läkemedel med
inflammationsdämpande,
smärtlindrande och
febernedsättande verkningar.
Den gemensamma
verkningsmekanismen är att de
hämmar
cyklooxygenasenzymerna
(COX).
Metabolit: En metabolit är en
nedbrytningsprodukt i kroppen
av något ämne.
analgetika som var skadligt för
njurarna.
Eftersom det inte går att
studera frågeställningar som
dessa i klassiska randomiserade
studier så har det gjorts många
epidemiologiska studier som
kommit fram till olika
slutsatser. I många av dessa
fall-kontroll studier (en särskild
form av epidemiologisk studie)
såg forskarna ett samband
mellan paracetamol och
njursvikt, men i en del av
studierna sågs inget samband.
I en sammanfattande artikel på
1990-talet slogs det fast att
dessa studier hade bristande
kvalitet. Av den anledningen
genomfördes en stor, nationell
studie i Sverige 1996-1998 där
det fanns förhoppningar om
att minimera de tidigare
påpekade bristerna. Fored och
medarbetare publicerade sina
resultat från den svenska
studien i New England Journal
of Medicine år 2001. Han
visade då att risken att drabbas
av njursvikt var 2.5 gånger
ökad för de som ätit
paracetamol regelbundet
(minst två gånger i veckan i två
månader) någon gång i livet
jämfört med icke-användarna.
Han visade även att risken var
högre för dem som tagit
aspirin regelbundet
(acetylsalicylsyra). När det
gällde aspirin var de andra
studierna ännu mer oense,
men djurexperimentella studier
hade visat vissa skadliga
effekter vid extremt höga
doser. Problemet med
Analgetika nefropati: Den
speciella grupp av njursjukdom
som orsakats genom
användning av (företrädesvis)
fenacetin. Karakteriseras av
nekros av njurpapillerna och
intestitiell inflammation.
Epidemiologi: Epidemiologi är
forskning vars målsättning är att
identifiera och värdera
betydelsen av olika riskfaktorer
för ohälsa och förtidig död, till
exempel livsstilsfaktorer som
rökvanor, kostvanor och
motionsvanor och miljöfaktorer
som passiv rökning, buller och
exponering för farliga ämnen i
arbetsmiljö. I praktiken använder
man beteckningen epidemiologi
både för att beteckna den rena
epidemiologin - att studera
utbredningen av sjukdomar - och
studier om orsaken till sjukdom
och ohälsa.
19
studierna, även Foreds studie,
ligger i svårigheten att få
rättvisande resultat med fallkontroll studier. Det är inte
otänkbart att de som var
njursjuka tagit smärtstillande
läkemedel på grund av
biverkningar från sin
njursjukdom, även på ett tidigt
stadium. Jämför man då med
friska kontrollpersoner så kan
man inte säga om
analgetikaanvändning orsakade
njursvikten eller tvärtom.
Ett annat sätt att belysa
problemet är att följa
njurfunktionen hos en grupp
individer och mäta om de som
tar smärtstillande läkemedel
förlorar sin njurfunktion
snabbare jämfört med dem som
inte använder detta. Det är gjort
två studier på friska personer,
där en studie av män inte visade
något samband för vare sig
paracetamol eller aspirin och
försämring av njurfunktionen,
medan en annan studie av
kvinnor såg en negativ effekt på
njurfunktionen hos
paracetamolanvändarna. Vi
gjorde en uppföljning av de 920
patienter med njursvikt som
inkluderades 1996-1998 i Foreds
studie och jämförde
försämringstakten hos dem som
använde paracetamol/aspirin
med icke-användarna. I vår
studie, som publicerades 2009 i
Nephrology Dialysis and
Transplantation kunde vi inte se
att de som använt paracetamol
eller aspirin regelbundet (lågdos
aspirin, det var mycket få som
använde andra aspirinpreparat)
försämrades snabbare.
Sammanfattningsvis kan
man säga att den typ av
analgetika-nefropati som sågs i
samband med användning av
fenacetin numera inte ses i
Sverige. Även från andra delar
av världen har det rapporterats
att analgetika-nefropati i stort
sett försvunnit efter att
fenacetin bannlysts. Om
regelbundet bruk av
paracetamol ensamt eller i
kombination med andra
analgetika ger friska personer
njursvikt eller ej råder delade
meningar. Idag finns ändå inga
starka bevis som talar ändå för
att regelbunden användning av
paracetamol ensamt orsakar
njursvikt. Vår studie är en av få
på personer med redan
etablerad njursvikt. Den talar
för att njursjuka inte löper
någon ökad risk att försämras
om de använder paracteamol
eller låg-dos aspirin regelbundet
i terapeutiska doser.
Diaverum är en världsledande leverantör inom njursjukvård. Företaget bedriver verksamhet i 14 länder och erbjuder vård till runt
16 000 patienter vid 200 kliniker. Diaverum skiljer sig från andra leverantörer genom individanpassade högkvalitativa tjänster
och support till patienter i behov av njursjukvård. Diaverum Holiday™
Semesterdialys
Har Du drömt om att åka på semester, men tänkt att det nog aldrig kommer att
förverkligas? Nu behöver det inte längre vara så.
Välkommen att kontakta någon av våra tre kliniker så får Du all information om
vårt semesterkoncept Diaverum Holiday™
Diaverum har också många välbelägna kliniker på olika semesterorter i Europa och
övriga delar av världen. För mer information om semesterdialys utomlands, kontakta
Anne Johansson, 0708-870 854 eller besök vår hemsida www.diaverum.com.
Diaverum Mösseberg
Danska Vägen 62
521 85 Falköping
Tel: 0515-870 90
20
Diaverum Visby
Njurenheten, Lasarettsgatan 3
621 55 Visby
Tel: 0498-20 55 60
Diaverum Heleneholm
Ystadvägen 22A
214 30 Malmö
Tel: 040-32 48 80
www.diaverum.com
Julresa till Siggesta Gård
En nästan fullsatt dubbeldäckare startade
redan kvart i tio från Vasagatan. Ut genom
Danvikstull mot det vintervita Värmdö.
Julkortsmotiven avlöste varandra utanför
bussfönstret.
Vi mottogs med varm glögg vid
framkomsten. Lite trängsel i garderoben
och väntan i toakön.
Det var lite svårt att framkalla
Julbordshungern så tidigt på förmiddagen
men de flesta såg nöjda ut när godisbordet
väntade.
Julmarknaden var trevlig med mycket
hantverk och godsaker att köpa som
julklapp eller till sig själv.
Den som inte hittade något där fick en ny
chans vid sista stoppet i Gustavsbergs
outlet att fynda något att spendera
julpengarna på.
Hoppas Julen varit bra och att ett Gott
Nytt År ligger framför er alla!
Kram från Britt–Marie Alm
Foton: Jörgen Andersson
21
Kallelse till
årsmöte
Torsdag den 24 mars 2011 kl 17:30
Essinge Konferenscenter, Segelbåtsvägen 15
Föreningens medlemmar hälsas välkomna till årsmötet.
Liksom förra året träffas vi på Essinge Konferenscenter
som har trevliga lokaler och god mat. Vi hoppas på en
god uppslutning.
Program
Kl 17.30 Samling och avprickning
Kl 18.00 Årsmötesförhandlingar
Redovisning, frågor och synpunkter på
det gångna året.
Styrelsens årsberättelse finns i
sammandrag på mittuppslaget i detta
nummer av NJURsVIKTIGT.
Val av ordförande, styrelse, revisorer
och valberedning
Verksamhetsplan och budget för 2011
Ca kl 19.15 NjSG bjuder på middag med
hemlig gäst (Jan-Olof Andersson)
Fullständiga årsmöteshandlingar skickas hem till
medlem som önskar detta. Säg till när du
anmäler dig! . Ett fåtal extra exemplar
kommer att finnas tillgängliga på årsmötet.
Anmälan
Anmälan senast måndag den 14 mars till
NjSGs kansli, St Göransgatan 84, 112 38
Stockholm.
Tel: 08-653 39 10
[email protected]
Glöm inte att betala medlemsavgiften innan
årsmötet.
Hjärtligt välkomna!
För din kalender:
Njurföreningens informativa kvällsmöten på St. Göransgatan 82
Den 7 april och 5 maj med start kl 18.30 ordnar vi kvällsmöten med
information och frågestund för medlemmar och andra intresserade.
Preliminära ämnen för vårens möten som genomförs med
föreläsare från Försäkringskassan respektive Karolinska
Universitetssjukhuset är:
När och hur mycket får jag i sjukpenning eller sjukersättning?
När kan man få handikappersättning och hur mycket?
Gå in på hemsidan www.njsg.njurforbundet.se eller ring kansliet på
08-653 39 10 för slutliga program och anmälningsuppgifter
22
Bålsta Gästgivaregård 13- 17 juni
Vi är glada att äntligen kunna erbjuda våra dialyserande och andra medlemmar
5 dagars rekreation på Gästgivaregården i Bålsta.
På Gästgivaregården får du avkoppling från vardagen med god service och
många möjligheter till avkoppling. Dialyserna sker på ordinarie klinik.
Gästgivaregården och annexet ligger i en lummig miljö med små hus och skog
runt omkring. Avståndet från Stockholm är 45 km och på en promenads avstånd
från Bålsta centrum har de skapat en avslappnad och mysig plats för rekreation.
Gästgivaregården är handikappvänlig.
Bålsta Gästgivaregård har stora resurser, enkelrum eller dubbelrum, stor matsal
vinkällare + bar, tillgång till dans och musik, stort aktivitetsutbud för den som
önskar, kabelteve på alla rum. Välkommen att njuta av vår goda mat, sköna
sängar och rofyllda miljö.
Deltagaravgift För medlemmar kostar det 3000 kr och icke medlemmar 5750 kr.
För att delta till medlemspris ska man ha varit registrerad som medlem före 15
februari 2011. I priset ingår logi i enkel- eller dubbelrum, frukostbuffé, för- och
eftermiddagskaffe med kaffebröd, lunch med sallad, smör och bröd vatten och
kaffe, två rätters middag med varmrätt och dessert vatten och kaffe.
Anmälan senast fredag 20 maj till kansliet tel: 653 39 10 eller e-post
[email protected] eller mobil 070-22 24 553,.
Välkomna!
Vårutflykt till Pythagoras Industrimuseum i Norrtälje
I s kolan lärde många av oss att Pythagoras sats förklarar sambandet mellan sidorna i en rätvinklig
triangel. Men Pythagoras är också namnet på en maskinfabrik i Norrtälje som idag visas som ett
levande museum. Fortfarande snurrar svarvar och fräsmaskiner, smattrar remtransmissionen i taket
och dunkar tändkulemotorerna i fabrikshallen under visningarna. När dörren öppnas till fabriken
kliver besökaren rakt in i en svunnen tid.
Dit åker vi lördagen den 14 maj. Efter fabriksvisningen och en bit mat kan vi välja mellan
ytterligare ett spännande besök de Nordströmska samlingarna eller bara ströva omkring i Norrtäljes
charmiga centrum. Torsten Nordström samlade på allt från trasigt porslin till dödsskallar och hans
orörda hem från 1940–50-talet är nu öppet för besök.
Deltagaravgift för medlemmar är 200 kr och inkludera bussresa, entréer och visningar. För de som
inte är medlemmar är avgiften 350 kr.
Lunch och annan fika som kan intas på Pythagoras café och i Norrtälje centrum betalar var och en för
sig.
Avresa från Vasagatan 16 (mittemot Centralen) kl 10.00. Hem ca 16.00
Anmälan till Christina på telefon 08- 653 3910 eller e-post
[email protected] senast den 21 april.
Hjärtligt välkomna!
23
Adressat:
B
Föreningsbrev
Porto Betalt
S:t Göransgatan 84
112 38 Syockholm
Om vennålen skulle lossna
Alla som har hemodialys vet hur viktigt det är att tejpa fast
blodslangarnas nålar. Särskilt gäller det vennålen som för tillbaka det
renade blodet till kroppen. Som en extra säkerhet har en del patienter en
särskild utrustning som varnar vid blodläckage. Jag själv som utan någon
övervakning dialyserar hemma och ibland sover under behandlingen har en
liten vätskekänslig matta under mig. Men den fungerar si så där. Därför skall
jag nu testa Redsense som är en liten detektor som man tejpar bredvid
vennålen. Blir den blöt så piper larmenheten och väcker mig.
Att vennålen lossnar är mycket
ovanligt, i vart fall i Sverige där
dialyssköterskorna är noga
med att tejpa rätt och därtill
regelbundet skall kolla att inget
läcker. Det är därför man inte
vill att patienterna täcker över
stickstället med ett lakan eller
en filt. Men om en vennål
lossnar så finns det en stor risk
att blodet fortsätter att pumpas
ut från dialysmaskinen.
Eftersom blodflödet ofta
ligger runt 3 deciliter per
minut så dröjer det inte länge
innan en livshotande situation
uppstått. En normal person
har ca 5 liter blod vilka
teoretisk kan tömmas på en
kvart. Men långt innan dess är
läget mycket allvarligt.
Det finns ingen samlad
statistik i Sverige över
incidenser med vennålar men
de jag talat med bedömer att
de är mycket få. Och i Sverige
har inget dödsfall rapporterats
sedan 1980. Men i andra delar
av världen är läget emellertid
mycket värre med
uppskattningsvis 200000
rapporterade incidenser och
flera hundra dödsfall varje år.
Därför har man på sjukhus
med många fall t.ex. vid de
amerikanska sjukhusen för
krigsveteraner infört läckage–
larm för patienter som är
oroliga eller som dialyserar i
enrum. Det samma gäller för
några svenska dialyskliniker
utan att man för den skull haft
några allvarliga tillbud.
Dialysmaskinerna har
inbyggda system som ljuder
och stänger blodpumpen om
trycket i blodslangarna hamnar
utanför inställda larmgränser.
Men en rad tester och praktisk
erfarenhet visar att dessa
system inte är en garanti för att
maskinen känner av om en
vennål glider ur patientens
arm. För att vara helt säker
utan övervakning behövs ett
extra larm.
Många hemdialyserande i
Stockholm har en ”strumpa”
med fuktkänsliga trådar som
fästs med kardborreband runt
armen. Den reagerar mycket
snabbare än min ”kissmatta”,
men den går tyvärr inte runt
mitt lår där jag har accessen i
form av en graft. Det är därför
jag nu skall prova Redsenselarmet utvecklat av ett företag i
Halmstad. Jag återkommer i
senare nummer om mina
erfarenheter.
Erik Herland
Lösning till Sudoku i nr 4 2010 återfinns på sidan 5 upptill höger
24