Smärtskattning och analys av vuxna patienter med postoperativ/procedur smärta och annan akut smärta

Bakgrund

Smärta är en subjektiv upplevelse som inte är relaterad till storlek på vävnadsskada. Det är bara den som känner smärtan som kan berätta hur ont det gör utvärdering av behandling/åtgärder (1,2,3).

ett gemensamt språk och synliggör det som inte syns (1,2,3).

(1) . Smärtbedömning görs genom att fråga patienten om var, när och hur det gör ont och vilken intensitet smärtan har. Intensiteten ska alltid bedömas med hjälp av ett smärtskattningsinstrument. Regelbunden smärtskattning ger patienten en aktiv roll och delaktighet vilket är en förutsättning för Att använda smärtskattningsinstrument bidrar till Kontinuerlig och väl förd dokumentation bidrar till säkerhet och kontinuitet i vården (4).

Mål

Jönköpings Läns Landsting har som mål att alla patienter ska vara så välinformerade om smärta och smärtbehandling att de kan ställa krav på en god smärtlindring och 90% ska vara nöjda med sin smärtbehandling.

Syfte

Att tidigt uppmärksamma om patienten upplever smärta, samt vid smärta optimera patientens smärtbehandling.

Ansvar

All sjukvårdpersonal.

Analys av smärta

Fråga patienten smärtproblem.

var

det gör ont och vilken

intensitet

smärtan har

.

Fråga om det gör ont från skade-/det opererade-/det undersökta området eller om patientens smärta beror på tidigare

Akut smärta som ej orsakats av operation eller vid procedur

(behandling/undersökning) ska kompletteras med information om

när, var

och

hur

det gör ont. Följande frågor kan ge svar på

när

det gör ont: Finns det lindrande eller förvärrande faktorer såsom aktivitet/vila, födointag, kroppsläge m.m? Varierar smärtan över dygnet? För att ta reda på

var

och

hur

det gör ont bör patienten ges möjlighet att beskriva sin smärta genom att peka på sin kropp eller rita på en smärtteckning. Vanliga beskrivande ord som patienterna använder vid olika typer av smärta och som kan användas i dokumentationen är: - Vid nociceptiv smärta: skärande, ömmande, stickande, bultande, tandvärksliknande - Vid nociceptiv visceral smärta: gnagande, molande, dov, huggande, krampaktig - Vid neurogen smärta: brännande, krampaktig, elstötsliknande, stickande. K. Eriksson, L. Wikström, Smärtenheten, Länssjukhuset Ryhov 2010 04 20 L. Haraldsson, Intensivvårdsavdelningen, Värnamo sjukhus (5)

Be patienten beskriva om smärtan är vällokaliserad eller diffus, utstrålande, djup eller ytlig? Det smärtande området

inspekteras

avseende inflammatoriska eller cirkulatoriska förändringar. Fråga efter vilka

mediciner

patienten tidigare tagit mot smärta, vilken effekt de har haft och vilka eventuella biverkningar de har givit (1).

Smärtskattning

Smärtskattning ger svar på smärtans intensitet och bör efterfrågas i vila, vid mobilisering/ träning, smärtgenombrott och efter given behandling (1) . Även i samband med procedurer ska smärta efterfrågas (5) . I möjligaste mån ska samma skala användas under hela vårdtiden. Tidigare värden bör diskuteras med patienten för att denne ska kunna ta ställning till eventuell förändring av smärtan. Ändpunkterna 0-10 baseras på patientens erfarenheter, resultaten ska därför ej jämföras mellan patienter (6).

Smärtskattningsinstrument används i följande ordning (7). 1.

NRS

(Numeric rating scale). Patienten gör skattningen med hjälp av siffror, från 0 till 10 där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärta (1,8 ).

2.

Vid svårigheter med NRS används istället en används i dokumentationen (1,8 ).

Verbal Skala

där patienten skattar sin smärta med orden: ingen 0, lindrig 2, obehaglig 4, besvärlig 6, fruktansvärd 8 och outhärdlig smärta 10. Den verbala skalan översätts till siffror, där enbart jämna siffror 3.

Vid språksvårigheter kan

VAS

(Visual Analogue Scale) användas. Patienten får skatta sin smärta på en omarkerad linje med ytterligheterna ingen smärta och värsta tänkbara smärta. På VAS -skalans baksida avläses patientens upplevda smärta i en siffra från 0 till 10, där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärta 1,8 ).

För de patienter som inte kan redogöra för om de har ont ska

en

regelbunden bedömning göras av vårdpersonal.

Om bedömningen är att patienten inte har ont noteras

u.a

. Vid bedömning att patienten har ont skrivs ett

OBS

och en kompletterande beskrivning av varför misstanke finns om smärta. Den viktigaste indikatorn på smärta hos förvirrade/ kognitivt handikappade patienter är ett för patienten förändrat beteende/ kroppsspråk/ ansiktsuttryck ( 9, 10, 11).

Fråga anhöriga/vårdare hur patienten beter sig vid smärta.

När ska smärta behandlas?

En rekommenderad gräns är att NRS komma hem med pågående smärta? ≥ 4 ska behandlas (3).

En bra följdfråga till patienten är, skulle du tagit en smärtstillande tablett om du varit hemma? Svarar patienten ja, ska patienten ha smärtlindring oavsett smärtskattningsvärde! Andra följdfrågor bör sammanfalla med vårdens mål för den aktuella patienten. Kan patienten äta, mobiliseras/träna och sova, eller Tänk på att smärta kan vara ett tecken på att en komplikation tillstött. K. Eriksson, L. Wikström, Smärtenheten, Länssjukhuset Ryhov 2010 04 20 L. Haraldsson, Intensivvårdsavdelningen, Värnamo sjukhus (5)

Rekommenderat tidsintervall för smärtskattningar.

Ambulanstransporter Akuten, IVA/uppvakningsavdelning 1g/tim (3, 12).

Behandling

Smärtstillande läkemedel ges enligt ordination eller generell ordinationslista. Tag hänsyn till patientens tidigare medicinering. Tänk på att ibland kan det vara aktuellt med t.ex. lägesändring, rörelse, massage, värme, kyla för att lindra smärtan.

Utvärdering av given behandling

Syftet med utvärdering av given behandling är att doser och dosintervall anpassas efter patientens behov. I samband med utvärdering av smärtbehandling bör illamående efterfrågas (12), dokumenteras och behandlas enligt ordination eller generell ordinationslista. Utvärdera behandlingseffekt genom att göra en ny smärtskattning enligt rekommendationer på tidsintervall enligt nedan: Intravenös injektion Subcutan-/ intramuskulär injektion/ tabletter/ stolpiller efter 5 - 15 minuter efter 30 - 45 minuter

Dokumentation

För att uppnå en enhetlig och enkel dokumentation har nationella symboler tagits fram (3), se sid 4. Dokumentation ska vara tydlig och finnas på väl definierad plats i patientjournalen (3).

Det bör framgå vilket smärtskattningsinstrument som använts. I dokumentation av förvirrade/ kognitivt handikappade patienter bör information från anhöriga/ vårdare om uppgifter på tecken på smärta/smärtfrihet som patienten normalt har ingå.

Smärtskattningen avslutas

när patienten endast har behov av grundsmärtlindring/ingen smärtlindring och har NRS ≤ 3 tre gånger efter varandra. Dokumentera att den regelbundna smärtskattningen avbryts. När den regelbundna smärtskattningen avbryts ska patienten uppmanas att höra av sig om smärtan återkommer (2,3,12).

Utskrivning/överapportering till annan vårdgivare:

Vid utskrivning/överrapportering är det viktigt att beskriva hur patienten upplevt sin smärta under vårdtiden, hur den behandlats och eventuella biverkningar. Journalanteckningen används som underlag vid förskrivning av smärtstillande läkemedel. K. Eriksson, L. Wikström, Smärtenheten, Länssjukhuset Ryhov 2010 04 20 L. Haraldsson, Intensivvårdsavdelningen, Värnamo sjukhus (5)

Symboler som används vid dokumentation av smärta.

Smärtskattning med VAS/NRS/Verbal skala Bedömning av personal då ingen skala kan användas: Bedömning att patienten inte har ont Bedömning att patienten har ont 0 -10 u.a OBS + kommentar Läkemedel givet Patienten sover Patienten tackat nej till erbjuden / S smärtlindring (ring görs kring den skattade siffran) Avslutat Medicinska kvalitetsrådet. (2001) Behandling av postoperativ smärta. Riktlinjer och kvalitetsindikatorer. Svensk medicin, nr 70. K. Eriksson, L. Wikström, Smärtenheten, Länssjukhuset Ryhov 2010 04 20 L. Haraldsson, Intensivvårdsavdelningen, Värnamo sjukhus 4

Referenser:

1.

Werner M, Strang P. (2003) Smärta och smärtbehandling. Liber: Stockholm. 2.

Narinder R. (1999) Postoperativ smärta. Studentlitteratur: Lund. 3.

kvalitetsindikatorer. Svensk medicin, nr 70. 4.

Medicinska kvalitetsrådet. (2001) Behandling av postoperative smärta. Riktlinjer och http://www.socialstyrelsen.se/ 5.

Segerdahl M. (2008). Procedural pain – Time for its recognition and treatment! Eur J Pain 12, 1-2. 6. Ulf Jacobsson. (2004) Att mäta smärta med VAS-skala – ett bra verktyg eller mest bekymmer? Smärta, 1: 8-9. 7. Gagliese L, Weizblit N, Ellis W, Chan V.W.S. (2005) The measurement of postoperative pain: A comparison of intensity scales in younger and older surgical patients. Pain 117: 412-420. 8. www.sjukvardsradgivningen.se/handboken 9. Parke B J. (1998) Realizing the Pain in Cognitively Impaired Older Adults Geriatr. Nurs, 21-28 10. Mc Donald M J. (1999) Assessment and Management of Cancer Pain in the Cognitively Impaired Elderly Geriatr. Nurs, 20, 249-53. 11 . Breau LM, Finley G.A, et al. (2002) Validation of the Non-communicating Children´s Pain Checklist-Postoperative versio. Anesthesiology, 96:528-535. 12. SFAI, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård. www.sfai.se

Ersätter Godkänd av :

Mats Persson

Datum: 2010-04-21 Utarbetad av: Lotta Wikström, Kerstin Eriksson och Lena Haraldsson K. Eriksson, L. Wikström, Smärtenheten, Länssjukhuset Ryhov 2010 04 20 L. Haraldsson, Intensivvårdsavdelningen, Värnamo sjukhus (5)