Transcript Procedursmärta

e
ls
Förändring av
omgivningen
Kroppsstrukturer
Stefan Nilsson
Procedur
Strukturen
på hjärnan
Miljö som är designad
för barnet
ve
le
pp
Hantera
smärtstimuli
Strukturen på
nervsystemet
Serious games och
musikmedicin
tu
är
m
Hantera
smärtreaktionen
Strukturen på
nociceptorer
Omgivningsfaktorer
ls
el
PROCEDURSMÄRTA
Lära sig att
bemästra proceduren
u
id
div
In
In
di
vi
du
el
ls
m
är
tu
pp
le
ve
ls
e
Aktivitet/Delaktighet
ell
du
vi
di
In
är
tu
å änsla av smärta
m
ue
ll s
e
ls
ve
le
pp
tu
är
Ofrivillig reaktion på smärtstimuli
och smärtuttryck
In
di
vid
sm
Smärtsjuksköterska, fil dok, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
pp
le
ve
l se
Kognition
Kroppsfunktioner
SMÄRTSKATTNING
SMÄRTSKATTNING
“Not everything that can be measured counts, and
not everything that counts can be measured.”
(Albert Einstein)
SMÄRTSKATTNING
SMÄRTSKATTNING
Procedursmärta, Postoperativ smärta
Social
Bio
CHEOPS (Children’s Hospital of Eastern Ontario Pain Scale)
McGrath et al., 1985
FLACC (Face, Legs, Activity, Cry, Consolability)
Merkel et al., 1997
Postoperativ smärta
TPPPS (Toddler-Preschooler Postoperative Pain Scale)
Tarbell et al., 1992
Postoperativ smärta i hemmet
PPPM (Parents’ Postoperative Pain Measure)
Psyko
Chambers et al., 2003
Intensivvård
COMFORT Scale
Ambuel et al., 1992
(McGrath et al., 2008)
1
??
??
? W!
??
??
SMÄRTSKATTNING
FLACC
0
Ansikte
?
1
Neutralt ansiktsuttryck eller
ler
???W
?
SMÄRTSKATTNING
2
Bister uppsyn, rynkar pannan
av och till, tillbakadragen,
ointresserad
Frekvent eller konstant
rynkad panna, darrande
haka, hopbitna käkar
Ben
Normal ställning eller
avslappnad
Oroliga, rastlösa eller spända
ben
Sparkar eller uppdragna
ben
Aktivitet
Ligger lugnt, normal position,
rör sig obehindrat
Skruvar sig, ändrar ofta
ställning, spänd
Sprättbåge, rycker till eller
stel
Gråt
Ingen gråt (vaken eller sover)
Gnäller eller jämrar sig,
klagar av o till
Gråter ihållande, skriker
eller snyftar, klagar ofta
Tröstbarhet
Nöjd, avslappnad
Kan lugnas med beröring,
kramar eller prat. Avledbar
Svår att trösta eller lugna
Självskattningsskalor smärtintensitet
Pieces of Hurt Tool
Beyer et al., 1986
Faces Pain Scale
Hicks et al., 2001
Oucher
Hester et al., 1990
Visuella Analoga Skalor (CAS) McGrath et al., 1996
(Huguet et al., 2010)
SMÄRTSKATTNING
SMÄRTSKATTNING
Concurrent validity
CAS r = 0.59, p < 0.05
FAS r = 0.35, p < 0.05
Construct validity
FLACC (0-1-0) p < 0.001
Interrater reliability
κ 0.85, p < 0.001
Nilsson S, Finnström B, Kokinsky E. The FLACC behavioral scale for procedural pain assessment in
children aged 5-16 years. Paediatr Anaesth 2008;18(8):767-74.
SMÄRTSKATTNING
SMÄRTSKATTNING
Inte alls
Ganska
lite
Ganska
mycket
Mycket
1. Jag känner mig lugn
1
2
3
4
2. Jag är spänd
1
2
3
4
3. Jag känner mig upprörd
1
2
3
4
4. Jag känner mig avspänd
1
2
3
4
5. Jag känner mig nöjd
1
2
3
4
6. Jag är bekymrad
1
2
3
4
2
??
??
? W!
?
??
??
SMÄRTSKATTNING
STAIC-S
Short STAI
Korrelation
(Spearman)
10.5 (8-21)
0.877
9 (6-12)
0.754
???W
?
SMÄRTSKATTNING
Före
29 (20-48)
Efter
25 (20-33)
Apell J, Paradi R, Kokinsky E, Nilsson S. Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling
på sjukhus - en studie som utvärderar short STAI. Vård i Norden 2011;31(1):45-47.
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
Sociokulturell
(Uman 2006)
Kognitiv distraktion skiftar fokus från procedur-relaterad smärta
Kognitiva interventioner inkluderar de som främst angriper
tankar och känslor
Miljö
Fysisk
Beteende distraktion skiftar fokus från procedur-relaterad smärta
Beteendemässiga interventioner bygger på beteendevetenskap
såväl som inlärning genom att fokusera på beteendet
Psykospirituell
Kognitiv-beteende distraktion är vanligt förekommande
PSYKOLOGISKA METODER
Teman
Comfort theory
PSYKOLOGISKA METODER
Karakteristiskt för temat
MUSIK
Klinisk kompetens
Fysisk
Sociokulturell
Klinisk kompetens var viktigt
eftersom dessa barn ville lita på att
sjuksköterskan gjorde”rätt”
Distraktion
Miljö
Psykospirituell
Sociokulturell
Distraktion hjälpte dessa barn att
hantera smärtan
Delaktighet
Psykospirituell
Sociokulturell
Barnen ville delta i beslut när de
behärskade området, t.ex.
distraktion
Trygghet
Miljö
Psykospirituell
Sociokulturell
Dessa barn kände sig trygga på
sjukhus, även om det ibland var
obehagligt
Musikterapi
Personalen/Föräldrar sjunger och spelar för eller tillsammans med
barnet
Musikterapeut sjunger och spelar för eller tillsammans med barnet
Musik medicin
Inspelad musik
Nilsson S, Hallqvist C, Sidenvall B, Enskär K. Children’s experiences of procedural pain management
in conjunction with trauma wound dressings. Journal of Advanced Nursing 2011 in press.
3
??
??
? W!
?
??
??
???W
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Dagkirurgiska ingrepp
?
Signifikant färre barn i musikmedicingruppen(1/40)
jämfört med kontrollgruppen (9/40) behövde morfin på
UVA (p < 0.05)
80 barn och ungdomar i åldersgruppen 7 – 16 år
Randomiserades till musik eller kontrollgrupp
FAS poängen sjönk mer med musik (0,47 0,37)
jämfört med kontrollgruppen (0,37 0,47)
Maysound högtalare
MusiCure® spelades under 45 minuter efter att barnen och
ungdomarna kom ut till uppvakningsavdelningen (UVA)
Ett tema “Postoperativ musik är en distraktion som är
lugn och avslappnande”
Nilsson S, Kokinsky E, Nilsson U, Sidenvall B, Enskär K. School-aged children’s experiences of
postoperative music medicine on pain, distress and anxiety. Paediatr Anaesth 2009; 19:1184-1190.
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
Hanoi, Vietnam
40 barn med leukemi
Lumbalpunktioner
Randomiserades till musik eller kontrollgrupp
SERIOUS GAMES
Full immersiv teknik, d.v.s. en hjälm som omsluter barnets huvud
och hörlurar som utestänger annat ljud än den virtuella världen
Hörlurar
Valbar musik i MP3 spelare (Ipod)
Självskattning (short STAI, NRS) och intervjuer
Icke immersiv teknik, d.v.s. en skärm igenom vilken barnet kan nå
den virtuella världen. Barnet hör genom högtalare och kan
kommunicera och se omvärlden
Thanh Nhan N, Nilsson S, Hellstrom A L, Bengtson A. Music therapy to reduce pain and anxiety
in children with cancer undergoing lumbar puncture: a randomized clinical trial. J Pediatr Oncol
Nurs, 2010 27(3), 146-155
4
??
??
? W!
?
??
??
???W
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
PSYKOLOGISKA METODER
CAS in the intervention grou p, dissatisfied participants
Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Barn med cancer
Venpunktion/Venportsnål
42 barn och ungdomar i åldersgruppen 5 – 18 år
Virtual Reality eller kontrollgrupp
CAS in the interve ntion group, satisfied pa rticipan ts
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
3D-display/Diamantjakten
0
Kvalitativa intervjuer och kvantitativa data
?
Median
25%-75%
Min-Max
Before
During
After
0
Median
25%-75%
Min-Max
Before
During
After
Nilsson S, Finnström B, Kokinsky E, Enskär K. The use of Virtual Reality for needle-related procedural
pain and distress in children and adolescents in a paediatric oncology unit. Eur J Oncol Nurs
2009;13(2):102-109.
5
??
??
? W!
?
??
PSYKOLOGISKA METODER
??
???W
?
PSYKOLOGISKA METODER
Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Barn med traumasår
60 barn i åldersgruppen 5 – 12 år
Dataspel, godisklubba eller kontrollgrupp
Kvalitativa intervjuer och kvantitativa data
PSYKOLOGISKA METODER
Godis
Serious
games
Kontroll
4
2
4
FLACC
FAS
0.75
0.59
0.59
PSYKOLOGISKA METODER
TAKTIL STIMULERING
Godis/
Kontroll
Serious
games/
Kontroll
Serious
games/
Godis
c-fibrer
0.783
0.007*
0.006*
grindeffekt på ryggmärgsnivå
0.521
0.307
0.022*
förbättra integrering av
kroppsupplevelse
oxytocinfrisättning
endorfinfrisättning
PSYKOLOGISKA METODER
Massage
Pojke
8 år
PSYKOLOGISKA METODER
Vila
Flicka
16 år
Pojke
14 år
Flicka
13 år
Pojke
10 år
Pojke
3 år
Pulsfrekvens
Före
109
69
100
99
106
133
Efter
102
73
104
90.5
104
128
Efter sjukgymnastik
108
72
99
99
109
133
Nilsson S, Johansson G, Enskär K, Himmelmann K. Massage therapy in postoperative rehabilitation of
children and adolescents with cerebral palsy – a pilot study. Complementary Therapies in Clinical
Practice in press.
TAKTIL STIMULERING
Avsaknaden av en skillnad i hjärtfrekvens i samband med
massage i denna studie kan tyda på ökad känslighet för
beröring. Massageterapeuter bör använda metoden med
försiktighet hos barn med CP
Massage är en vanligt förekommande och uppskattad
metod
Det är viktigt med ytterligare forskning för att utvärdera hur
och när massage är bra för barn med CP
6