Transcript SKOGSBRUKSPLANEN

Skogsbruksplanen
– ett aktivt verktyg för din skogskötsel
En skogsbruksplan består av en beståndsbeskrivning i text- och
tabellform samt en skogskarta med inritade beståndsgränser och
målklasser. Med planen som underlag kan du planera dina åtgärder i
skogen både vad gäller avverkningar och skogsvård
Hur gör man en skogsbruksplan?
Skogsbruksplanen upprättas normalt
genom fältarbete i skogen där en plan­
läggare samlar in uppgifter för varje
enskilt bestånd, bedömer åtgärdsbehov
och ger förslag till åtgärder. Planen
utarbetas sen i dator där man tar hjälp
av flygbilder för bättre precision. I de
fall du som skogsägare har speciella
synpunkter på skötseln av fastighe­
ten tas dessa synpunkter med vid
bedömningen av lämpliga åtgärder.
Planperioden löper på 10 år så därför
tas endast åtgärder under denna period
med i planen. Detta gör att en skogs­
bruksplan är en färskvara som behöver
uppdateras med jämna intervall.
Avverkningsvolymer (m3sk under perioden)
Gallring
Sista gallring
Föryngringsavverkn.
Skärmställning
Avverkning AF
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
De olika sammanställningarna i skogsbruksplanen är överskådliga och lättlästa.
Just i denna tabell kan man utläsa hur stora volymer som är möjliga att avverka under
tioårsperioden. Färgsättningen visar när under tioårsperioden volymerna utfaller.
Rött = snarast, orange = inom fem år och grönt = i slutet av perioden.
Huggningsklasser
K1.Kalmark som är obehandlad eller
ofullständigt behandlad.
K2.Kalmark under föryngring behand­
lad med erforderliga återväxt­
åtgärder.
R1.Plantskog lägre än 1,3 m, föryngringen säkerställd.
R2.Röjningsskog högre än 1,3 m.
G1.Gallringsskog. Skog med medel­
diameter >10 cm och som inte upp­
nått lägsta slutavverkningsålder.
G2.Äldre gallringsskog. Skog som upp­
nått lägsta slutavverkningsålder,
men där nästa lämpliga åtgärd är
gallring.
S1. Slutavverkningsbar skog.
S2. Slutavverkningsmogen skog.
S3. Skog i slutavverkningsbar ålder som
ej bör slutavverkas.
E1.Restskog.
E2. Gles skog
E3. Skog av hagmarkskaraktär.
1www.billerudkorsnas.se/skog
På skogskartan markeras de olika bestånden i huggningsklasser. Med hjälp av dem
kan man få en blick över vilka åldersintervaller de olika bestånden består av.
1
Målklasser
Målklasser innebär en indelning av
bestånden i tänkta framtida skötsel­
kategorier. Denna indelning utgör
idag grunden för skogscertifiering.
Normalt krävs att 5% av den pro­
duktiva skogsmarken avsätts till NS
och/eller NO områden för att certi­
fiering av fastigheten ska godkännas.
Det finns idag inget krav på att
privata skogsfastigheter måste cer­
Vad innehåller en skogsbruksplan?
Planen i sig är indelad i först och
främst två delar, dels kartan och dels
pärmen med all information. Nuför­
”En trend idag är att fler och fler
skogsägare bor i storstad långt
från sin skog. Därmed har man
mindre tid åt planering av åtgärder
samt mer behov av rådgivning.
Detta vet vi genom olika under­
sökningar som är gjorda” säger
Lars-Erik Busk som är ansvarig för
lokala köp inom BillerudKorsnäs.
”Skogsbruksplanen är ett mycket
bra hjälpmedel för skogsägarens
planering och samtidigt ett bra
underlag i relationen med oss på
BillerudKorsnäs inför olika skog­
liga uppdrag”.
2
tifieras, men köpare av färdigvaran
börjar fråga efter certifierade pro­
dukter i sådan utsträckning så det
börjar bli aktuellt att betala mer för
certifierat virke.
PG. Virkesproduktion med generell
hänsyn.
PF. Virkesproduktion med för­
stärkt hänsyn.
NS. Naturvård som kräver skötsel.
NO.Naturvård orört.
tiden är nästan alla skogsbruksplaner
digitala för kontinuerlig revidering i
dator. Kartan har ofta ett ortofoto i
grunden där man ritar in bestånds­
gränser, fastighetsgränser, vägar etc. På
skogskartan markeras också de olika
bestånden i huggningsklasser. Med
hjälp av dem kan man via kartan få
en blick över vilka åldersintervaller de
olika bestånden består av.
Den skrivna delen av skogsbruks­
planen (pärmen) är indelad så att man
först har en sammanställning på hela
fastigheten vad gäller arealer, virkes­
förråd, huggnings och åldersklasser,
avverkningar och skogsvård under
tioårsperioden och målklasser. Det
finns även en sammanställning på de
olika åtgärdsförslagen som ligger under
planperioden (tio år). Denna sam­
manställning är ett bra underlag vid
diskussioner med din virkesköpare när
avverkningar och skogsvård på fastig­
heten ska planeras.
Därefter kommer beståndsbeskriv­
ningen som direkt kopplar till bestån­
den inritade på kartan. Där beskrivs
varje bestånd som finns på fastigheten.
Där kan man utläsa hur varje bestånd
ser ut och framförallt vilken åtgärd
som är föreslagen under perioden.
Det är i beståndsbeskrivningen man
kan utläsa om någon åtgärd är aktuell
och hur akut det är att utföra den.
Själva huggningsklasserna (t.ex. R1,
G1) är bara en beskrivning på vilket
åldersintervall beståndet har och säger
inget om en åtgärd t.ex. röjning eller
gallring är nödvändig. Den informa­
tionen finns i beståndsbeskrivningen.
Ett erbjudande
En aktuell skogsbruksplan innehåller
en mängd användbar information om
ditt skogsinnehav. Du kanske känner
att du behöver en skogsbruksplan för
din fastighet eller att du är osäker på
hur du ska läsa din plan som du kan­
ske redan har. I vilket fall så ta kontakt
med din virkesköpare så kan ni till­
sammans gå igenom dina behov.
BillerudKorsnäs ger en rabatt på
framtagandet av skogsbruksplanen i
anslutning till en skogsaffär. Rabattens
storlek diskuteras fram vid varje affär.
www.billerudkorsnas.se/skog