Transcript Informationsfolder FSC-Slimf

Din skog syns bättre
om den märks
FSC-certifiering av mindre skogsbruk – ett starkt konkurrensmedel
A
lltfler konsumenter frågar efter FSC-märkta produkter. FSC-märket
berättar att en vara innehåller virkesråvara från skogar som brukas och
avverkas ansvarsfullt. FSC:s spårbarhetsregler och skogsbruksstandarder – liksom kontrollen av att bestämmelserna efterlevs – gör FSC-märket
både värdefullt och trovärdigt.
Hittills har främst stora skogsägare valt FSC-certifiering. Tack vare nya,
förenklade regler blir det nu lättare för mindre skogsbruk att bli FSCcertifierade.
De nya reglerna kallas för SLIMF – Small and Low Intensity Managed
Forests – och innebär enklare och färre regler för skogsfastigheter med
mindre än 1 000 ha produktiv skogsmark. Tanken är att FSC-standardens
krav ska vara rimliga i förhållande till omfattningen på skogsbruket
Runt hälften av den svenska skogsarealen är idag FSC-certifierad.
Det skickar en signal till marknaden och omvärlden att svensk skogsnäring
bedriver ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk.
Om även du kommer med hjälper du till att ytterligare öka förtroendet för
svenskt skogsbruk. Därmed bidrar din insats till att öka det långsiktiga
värdet på både dina och hela Sveriges skogstillgångar.
En lönsam investering, med andra ord!
FSC-certifiering bygger på
vanligt sunt förnuft
Dialog och samråd skapar ett bra klimat
När du följer FSC-reglerna får du ett ekonomiskt
bärkraftigt skogbruk, eftersom du använder en väsentlig del av produktionsförmågan. Samtidigt skapar du
utrymme för skogens andra nyttigheter och värden.
Planera skogsbruket med hänsyn till markinnehavets
förutsättningar.
Var öppen för synpunkter från närboende och lokala intressenter i samband med skogsskötseln. Dra dig inte för
att diskutera åtgärder om du får veta att de orsakar oro.
Vet du vilka nyttigheter och tillgångar som finns i din skog,
exempelvis för lokal näringsverksamhet, friluftsliv, jakt och
fiske, då får du också lättare att förstå varför andra kan ha
synpunkter på brukandet.
Som FSC-certifierad skogsägare måste du röja, gallra
och föryngra på ett sådant sätt att du får snabb och säker
återbeskogning och produktiva bestånd. Du tar till vara
virkesvärdet, men känner också till och tar hänsyn till
andra tillgångar och värden i skogen.
Din skog är mer uppskattad än du kanske tror
När du genomför skogsbruksåtgärder måste du tänka
även på andra människors möjligheter att röra sig i skogen. Se till så att framkomligheten bevaras på stigar som
används av många.
Alla behöver en skogsbruksplan
Certifieringen innebär att du behöver kunna redovisa
viktiga uppgifter om din skog, vad du har gjort och vad
du planerar att göra. Då är skogsbruksplanen den
naturliga faktabanken, där du sammanställer nödvändig
information.
Samarbeta med samebyar
I norra Sverige gäller särskilda regler för relationerna mellan skogsbrukare och renskötande samer. Utöver skogsvårdslagens samrådskrav krävs samråd när avverkning
och andra åtgärder berör platser som är särskilt viktiga för
renskötseln.
Ett ansvarsfullt skogsbruk i samklang med miljön
Som FSC-certifierad skogsägare slår du vakt om skogens
biologiska mångfald. Du är också rädd om vattentillgångarna och själva marken. Det är viktigt att upprätthålla
skogens ekologiska funktioner, eftersom den långsiktiga
ambitionen är att bevara skogens uthålliga produktionsförmåga och de olika naturtyper som finns.
Du som markägare är skyldig att ta reda på var dessa
platser finns genom att ta kontakt med berörda samebyar.
Ofta har samebyarna sammanställt den här typen av
uppgifter i renbruksplaner eller markanvändningsredovisningar.
Var rädd om fornlämningar och kulturvärden
Vid samråd ska protokoll upprättas och resultatet följas.
Visst känner du till vilka fornlämningar, fornlämningsområden och andra värdefulla kulturmiljöer som finns på din
skogsfastighet? Se till så att de inte förstörs när du brukar
din skog.
3
Du som ansvarsfull skogsägare
Lagen lägger grunden
Grunden för ett FSC-skogsbruk är att det ska vara
långsiktigt uthålligt med hänsyn till ekonomi, miljö- och
kulturvärden, rekreationsintressen och sociala värden.
Svensk lagstiftning är själva fundamentet för ett ansvarsfullt skogsbruk. Du måste naturligtvis följa lagar och förordningar om skogsbruk, företagande och markinnehav.
Ett FSC-certifierat skogsbruk vilar på fyra ben:
• Ett aktivt bruk, där skogsskötsel och virkesproduktion skapar ekonomisk avkastning.
• Miljöhänsyn till skydd för biologisk mångfald, andra miljövärden och kulturminnen.
• Social hänsyn till anställda i skogsbruket, rekreations värden och relationer till allmänheten och samer.
• Du själv som förverkligar villkoren i certifieringen och gör ditt innehav till ett långsiktigt uthålligt och attraktivt skogsbruk.
Respekten för allemansrätten är självskriven. Det får inte
finnas outredda konflikter om ägarskap eller sedvanerätt,
till exempel renbete, på din fastighet.
Är ni flera ägare måste alla vara överens om att fastigheten ska FSC-certifieras.
FSC-kraven kompletterar
För stora skogsägare är reglerna fler än för små. Du som
är skogsägare med mindre än 1 000 ha produktiv skogsmark, behöver bara följa de förenklade reglerna. Har
du anställda blir reglerna fler. Familjemedlemmar eller
bekanta som arbetar åt dig, exempelvis genom arbetsbyte, räknas inte som anställda.
Lönsamhet är en bra drivkraft
Ett ekonomiskt uthålligt skogsbruk bygger på långsiktighet i synen på lönsamhet. Den viktiga principen i FSCsystemet är att kortsiktiga vinstkrav inte får äventyra
skogens produktionsförmåga, eller hänsynen till sociala
och ekologiska förhållanden. En ansvarsfull och planerad
skötsel förenar lönsamhet med miljöhänsyn och hänsyn
till levnadsvillkoren för de människor som bor eller verkar
i skogen. Spelreglerna har tagits fram i samverkan mellan
miljöorganisationer, sociala organisationer och skogsägarrepresentanter.
Det gör FSC-systemet unikt.
5
Skogsbruksplanen
ger stadga i tillvaron
En rätt använd skogsbruksplan är guld värd. Den kommer att betala sig många gånger om, eftersom du får
bättre kunskaper om ditt skogsbestånd och därmed i
förlängningen ökade virkesintäkter.
FSC kräver att den som vill bli certifierad upprättar en
skogsbruksplan. Har du redan en sådan behöver du bara
FSC-anpassa den.
Har du ännu inte en skogsbruksplan? Då kommer du att
upptäcka hur mycket enklare tillvaron blir framöver när du
väl har fått allt samlat på ett och samma ställe. Vi rekommenderar dig att kontakta din skogliga rådgivare för att få
hjälp med att upprätta skogsbruksplanen.
Trygghet, överblick och kontroll
Skogsbruksplanen ger dig en detaljerad beskrivning av
hur skogen ser ut. Beskrivningen omfattar såväl hela
fastigheten som varje bestånd för sig. En skogsbruksplan gör det lättare för dig eller den som hjälper dig med
skogsbruket att fatta rätt beslut vid rätt tillfälle.
Det här är minimikraven på innehållet i en FSC-anpassad
skogsbruksplan, (för skogsinnehav under 20 ha gäller
ytterligare förenklingar):
• Mål för skogsskötseln
• Karta över fastigheten med fastighets- och ägoslags-
gränser
• Redovisning av ägoslag med arealuppgifter
• Fastighetsgränser mellan produktiv skogsmark,
impediment (lågproduktiv mark), jordbruksmark,
vägar och bebyggelse.
• Registrerade nyckelbiotoper och andra naturvårds-
avsatta skogsarealer, beskrivna med mål och even-
tuell skötsel. Denna information är offentlig och ska kunna visas upp för vem som helst.
• Områden som är lövdominerade.
• Bestånd som domineras av främmande trädslag,
till exempel Contorta, Sitka och Douglas.
• Registrerade fornminnen och värdefulla kultur lämningar.
• Områden av särskild betydelse för renskötseln.
• Gällande servitut, naturvårdsavtal och bildade
naturreservat.
• Planerade och utförda åtgärder för skogs- och
naturvård, till exempel virkesuttag och skötsel.
• Andra större förändringar på den certifierade
marken.
6
Håll din skogsbruksplan aktuell
Förslag till målkoder för att beskriva långsiktiga skötselmål:
• PG: Produktion med generell naturhänsyn – röjning, gallring, slutavverkning etc.
• PF: Produktion med förstärkt naturhänsyn – oftast vattennära skogar, skogar dominerade av mindre
vanliga trädslag och beståndsdelar med naturvärden.
• NO: Naturvård, Orört – ofta äldre skogar som bäst
lämnas för fri utveckling och som tillför stor naturvårds-
nytta i lanskapet.
• NS: Naturvård med Skötsel för att höja eller förstärka biologiska värden. Skötseln är endast naturvårdsmoti-
verad. Exempel på lämpliga NS-skogar är betade hag-
skogar samt äldre tall- och lövskogar, där en aktiv sköt-
sel ska motverka förgraning och gynna delvis öppna förhållanden.
Det händer hela tiden saker i din skog – du gallrar, röjer
och avverkar. Och ibland både stormar och brinner det.
Därför bör du se till att skogsbruksplanen uppdateras
fortlöpande. Annars blir den inte lika användbar som den
var från början.
Målkoder ger god överblick
Ett enkelt sätt att få överblick och redovisa motiv för olika
skogsskötselåtgärder är att i skogsbruksplanen skapa en
numrerad förteckning över de olika bestånden, med uppgifter om areal, ålder, trädslagsblandning, stående volym
samt en målkod för skogsskötselåtgärder.
7
Hänsyn skapar mervärde
FSC-certifieringens hänsynsregler hjälper dig att göra
ett gott arbete i skogen. Grunden lägger du genom att
identifiera känsliga arter, viktiga miljöer och skyddsvärda områden du sedan tar hänsyn till. Slutresultatet
blir en mångfacetterad och värdefull skog, som ger dig
god tillväxt och bra avkastning.
Som FSC-certifierad skogsägare har du kunskap om de
många värden som finns i din skog: i form av virke men
också i form av naturvärden, kulturvärden och rekreationsvärden. När du vet vilka värden som finns, blir det lätt
att göra naturvårdsavsättningar och peka ut hänsynsområden vid olika skogsskötselåtgärder.
Det bästa är att låta naturvärdesbedömningarna ingå
i din FSC-anpassade skogsbruksplan. Annars måste
dokumenterade bedömningar göras på beståndsnivå
inför varje större skötselinsats. Bedömningarna ska vara
välunderbyggda, du kan behöva hjälp av någon sakkunnig. Vänd dig till din skogliga rådgivare eller, om du ingår i
ett gruppcertifikat, till den som är din kontaktperson, för att
få mer information.
Reservera areal för naturvård
En grundregel är att minst 5 % av den produktiva skogsmarksarealen ska avsättas för naturvårdsändamål. Har du
mindre än 20 ha behöver du bara sätta av bestånd som
har, eller kan utveckla, höga naturvärden.
Tänk på att värdefulla områden även kan finnas listade
hos kommun eller länsstyrelse, exempelvis i regionala
aktionsplaner.
Så här går du till väga:
Saknar din skog miljöer som är betydelsefulla för den
biologiska mångfalden får du själv arbeta med att skapa
sådana förhållanden på längre sikt. Du kan inte räkna in
följande i dina avsättningar:
• Hänsynsytor och smala kantzoner mot bäckar, sjöar, myrar eller öppen mark som normalt sparas vid
avverkning.
• Områden som ingår i reservat där du fått ekonomisk ersättning.
När skogen inte vill
• Välj ut bestånd som har störst betydelse för den
biologiska mångfalden – urvalet grundar du på natur-
värdesbedömningen. Urvalet får inte styras av ekono-
miska argument.
• Urvalet ska i första hand göras i mogen skog. Bestån-
den du sätter av ska spegla representativa boniteter.
Registrerade nyckelbiotoper måste du alltid spara. Likaså
utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog, där det finns
många gamla och grova träd och gott om grov, död ved i
olika nedbrytningsstadier.
Spara naturvärdesträd
Naturvärdesträd och död ved ska lämnas kvar vid alla
slags skogsbruksåtgärder.
Andra exempel på naturtyper med stor betydelse för den
biologiska mångfalden är ädellövskogar, alskogar, sumpskogar och äldre skog som har betats tidigare. Beteshagar med minst 25 % krontäckning kan tas med, även om
de inte är registrerade som skogsmark.
Vindfällen och träd som varit döda i minst ett år får du
bara ta bort om de utgör en säkerhetsrisk eller kan bli
grogrund för massförökning av skadeinsekter.
8
Det här är naturvärdesträd
områden. I renbetesområden får du inte gödsla på marker
med stort inslag av marklavar. Markberedning ska genomföras så att skadan på lavarna minimeras.
• Avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd.
• Grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona.
• Grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar.
• Grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd.
• Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågel-
bär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd.
• Grova enar.
• Träd med påtagliga, öppna brandlyror.
• Hålträd och träd med risbon.
• Träd med tydliga äldre kulturspår.
• Enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det
boreala (nordliga) skogslandskapet.
Låt lövträden leva
Lövträd skapar variation och betyder mycket för mångfalden. Den allmänna målsättningen i FSC-standarden är att
minst 5 % av arealen på frisk och fuktig skogsmark ska
bestå av lövrika bestånd.
Lövträd ska också prioriteras som naturhänsyn på lämpliga marker vid röjning, gallring och slutavverkning.
Spruta giftfritt
Särskilda regler och hänsyn gäller för skogsbruk i fjällnära
skogar ovanför den så kallade naturvårdsgränsen. Gränsen har tagits fram av Svenska Naturskyddsföreningen.
I skogen och på plantor får du inte använda bekämpningsmedel med beteckningen mycket giftig, giftig, frätande,
hälsoskadlig samt miljöfarlig om inte undantag medgetts av FSC. Grundprincipen är att endast biologiska
bekämpningsmedel godkända av kemikalieinspektionen
är tillåtna.
Lavrika marker och träd med hänglavar är särskilt viktiga
för rennäringen, och kräver särskild hänsyn i renbetes-
Kemikalier, drivmedel, oljor och icke-kemiskt avfall ska
hanteras miljövänligt och lagenligt.
För dig som har skog i norr
9
3
Så här jobbar du med en FSC-skog
Slutavverkning – för de allra flesta ligger den långt,
långt fram. Du har gott om tid att bestämma dig för vad
du ska göra innan dess. Men tiden går fortare än du
tror! Skjuter du till exempel upp röjningen för länge börjar du förlora pengar redan efter 5-6 år. Skogsbruk på
en höft är aldrig lönsamt, varken för dig eller naturen.
Föryngra med hänsyn
Använd en för ståndorten väl anpassad markberedningsmetod försiktigt och ta hänsyn till naturvärdena. På fuktiga
marker och marker med risk för erosion ska markberedning utföras fläckvis.
Kantzoner och bryn ska inte markberedas alls, utan
lämnas intakta. Plantera ingenting i kantzoner. Tänk på
att inte heller plantera för nära kantzonen – den ska ha
tillräcklig bredd även i det uppvuxna beståndet.
Som skogsbrukare har du mer att ta ställning till än när
det är dags för gallring, slutavverkning och vilket trädslag
som ska planteras. Skogsbruk handlar om att planera för
en god avkastning både idag och i framtiden. Som FSCcertifierad skogsägare bidrar du också till att andra värden
i skogen bevaras eller skapas för framtiden.
Det behövs också frizoner runt lämnade träd. Öppna eller
igenväxande kulturmarker mindre än 0,5 ha ska inte planteras alls. Här får återväxten ske spontant, eller också kan
områdena skötas som öppen mark.
Har du inte skogen som huvudsyssla kan det vara svårt
att hinna med. Ibland uppstår det också osäkerhet om vad
som egentligen bör göras. Oftast är det en lönsam investering att anlita andra för sådant som man själv inte är så
duktig på. Det finns ju en hel del att tänka på:
Det är inte heller tillåtet att plantera på gammal kulturmark
där det finns tydliga natur- eller kulturvärden.
Skapa bra förutsättningar med röjning
Välj lämpliga trädslag
Genom att röja, formar du den nya skogen till en produktions- och naturvårdsresurs. Tänk på att alltid gynna
naturvärdesträd. Saknar du sådana måste du se till att
minst 10 träd per hektar ges extra utrymme, så att de kan
utvecklas till naturvärdesträd.
Val av trädslag och föryngringssätt ska vara ändamålsenligt med tanke på marktypen och dina mål med skogsskötseln. Om möjligt ska du föryngra under skärm.
En FSC-skogsbrukare ska i första hand använda sig av
inhemska trädslag. I Sydsverige, söder om gränsen för
granens naturliga utbredning, får skogsmark som domineras av gran och/eller utländska trädslag på sikt motsvara
högst 50 %.
På frisk och fuktig mark ska åtgärderna anpassas så att
beståndet, inklusive närområdet vid slutavverkningen,
innehåller omkring 10 % lövträd i södra Sverige och 5 %
i norra Sverige.
Främmande trädslag kan endast vara aktuella i följande fall:
• Om de ger betydande fördelar framför inhemska
trädslag.
• Om de är ekologiskt anpassade till de ståndorter där
de används.
• Om de inte ger stora negativa effekter på vare sig
andra ekosystem eller biologisk mångfald.
Detta uppnår du genom att ha en större andel löv i de
yngre stadierna. Lövträden kan gärna samlas till fuktigare
partier, de behöver inte vara jämnt fördelade. För att
behålla en varierad och lövrik vegetation i kantzonerna
kan du behöva röja bort uppväxande barrträd.
Upptäcker du att utländska trädslag ”är på rymmen”
genom självspridning är det också röjsågen som gäller.
Utländska trädslag får återplanteras på marker som
har haft sådana till och med 2008. Nyetableringar som
görs från och med 2009 får högst motsvara 5 % av den
produktiva skogsmarksarealen (eller 2,5 ha för skogsinnehav mindre än 50 ha). Men då krävs att du förstärker
naturhänsynen i något annat avseende, till exempel att
du lämnar mer än 10 evighetsträd/ha på hyggena eller
gör större avsättning än de stipulerade 5 % för naturvårdsändamål.
11
u
Gallring ger bättre slutavverkning
Tänk på vattnet när du dikar
Gallringen är till för att skapa en bra beståndsstruktur
och se till att de bästa träden får lagom utrymme. Tänk
på vilka träd du ska ta bort. Ibland kan det vara bättre att
lämna redan undertryckta träd att självdö.
Anlägg diken så att de inte mynnar direkt i sjöar, vattendrag och värdefulla våtmarker. Samla först vattnet
för sedimentering. Ta hänsyn till naturvärden nedströms.
Som FSC-certifierad skogsbrukare får du inte nydika
tidigare odikad mark utom då översvämning hotar.
Tänk på att nydikning kräver tillstånd av länsstyrelsen.
Naturvärdesträd ska gynnas. Om du inte har några, eller
om det bara finns enstaka exemplar, ska du friställa några
träd per hektar. Det ska helst vara sådana som redan har
stor krona eller representerar ovanliga trädarter.
Diken får inte underhållas på lågproduktiva marker sämre
än så kallad fräkentyp. Du får utföra dikesunderhåll på
annan mark, men inte djupare än dikets ursprungliga djup.
Glöm inte lövträd och högstubbar
Även när du gallrar ska du tänka på att mark som lämpar
sig för lövträd ska innehålla cirka 10 % löv (södra Sverige)
respektive 5 % löv (norra Sverige) vid slutavverkningen.
Skyddsdikning är tillåten om det är nödvändigt för att klara
föryngringen av beståndet.
Under förstagallringen behöver du inte skapa så kallade
högstubbar. Men vid kommande gallringar ska du skapa
omkring 3 högstubbar/ha av levande träd med samma
dimension som beståndet i övrigt. Använd gärna sådana
som redan är ekonomiskt mindre värdefulla.
Slutavverkning – din lön för mödan
Om du avverkar själv kan ringbarkning ersätta högstubbekapning. I grova bok- och ekskogar, som gallras många
gånger, kan antalet minskas till 2 högstubbar/ha.
Spara naturvärdesträd och grov död ved av olika ålder.
Lämna hänsynsytor, främst efter vattendrag och i andra
avvikande småpartier. Nyckelbiotoper får inte avverkas.
I renskötselområden ska hänglavsrika trädsamlingar sparas och hänglavsrika kantzoner lämnas längs vattendrag
och myrar. Förröj bara där maskinerna kommer att arbeta.
Inte i kantzoner och hänsynsytor.
Beståndets åldersfördelning är viktig för din långsiktiga ekonomi. Försök därför få till en balanserad åldersfördelning på
hela ditt skogsinnehav. För att rätta till en obalans kan du
välja att skjuta på avverkningen eller tidigarelägga den.
I och vid andra småbiotoper, till exempel fuktsvackor,
lodytor, små hällmarkspartier och brynzoner anpassas
gallringen så att särarten behålls.
Allt FSC-virke måste märkas vid avlägg med uppgift om
12
Exempel på sådant som sparas
avverkningstrakt och skogsägare. Transportdokument
med motsvarande uppgifter ska medfölja transporten.
• Trädformig rönn.
• Hasselbuskage med grov stam.
• Grov gammal en.
• Naturvärdesträd, gammal tall.
• Hänsynskrävande biotop, signalarter.
• Högstubbe.
• Kantzon, hänsynskrävande biotop mot bergkant.
• Lövträdsgrupp, naturvärdesträd grova aspar.
• Död ved, torrträd.
• Trädgrupp.
• Död ved, vindfälle.
• Naturvärdesträd, grov gammal gran.
Håll koll på entreprenörerna
När du anlitar entreprenör eller annan uppdragstagare
ska du upprätta avtal som klargör att entreprenören
måste följa reglerna i FSC:s skogsbruksstandard.
Både vad gäller skötselåtgärder men också reglerna
för anställda och kraven på laglydighet.
Så här ska slutresultatet se ut
Efter avverkningen måste det i genomsnitt finnas kvar
minst 10 större, stormfasta träd per hektar av olika trädslag – även efter att eventuella fröträd avvecklats. Här
ingår naturvärdesträden samt större träd i kantzoner och
andra hänsynsytor. De behöver inte vara jämnt spridda,
men större, trädlösa ytor ska undvikas.
Låt inte vägarna gå åt skogen
Som FSC-skogsägare är du skyldig att göra vad du kan
för att undvika körskador. Det är speciellt viktigt när transporter korsar vattendrag. Om körskador med stor omfattning uppkommer måste du åtgärda dem.
Högstubbar skapas av olika trädslag – minst 3 per hektar
(i bok- och ekskogar räcker det med 2 per hektar). Äldre
död ved lämnas kvar och all tidigare skapad hänsyn ska
vara intakt.
När du planerar nya vägdragningar ska du göra det på
barmark, så att natur med naturvärden inte berörs.
Lämna alltid färsk död ved om den kommer från naturvärdesträd. Likaså om veden finns i avsatta naturvärdesobjekt eller hänsynsytor.
Trummor för permanenta vattendrag får inte anläggas så
att de blir vandringshinder. Har du sådana trummor på
befintliga vägar, kan du åtgärda dem i samband med
nästa vägupprustning.
Om nya vindfällen tas ut ska du lämna minst 2 per hektar
utöver det som blir kvar enligt ovan.
För biobränsle gäller Skogsstyrelsens rekommendationer.
13
Vad passar dig bäst?
Att skaffa ett eget certifikat
Det finns två vägar att välja när du vill bli FSC-certifierad. Antingen skaffar du ett eget skogsbrukscertifikat
eller också blir du medlem i ett gruppcertifikat. På
svenska FSC:s hemsida, www.fsc-sverige.org, hittar
du uppgifter om certifieringsföretag och organisationer
som erbjuder sådan gruppcertifiering.
Vill du ha ett eget certifikat innebär det att du själv, eller
tillsammans med en skogsvårdskonsult, ser till att allt är
på plats inför certifieringen. Den som utfärdar certifikatet
ska vara oberoende och får inte hjälpa dig att förbereda
certifieringen.
• Du hittar en förteckning över godkända certifierings-
företag på www.fsc-sverige.org. Ta kontakt med ett eller flera företag och be om ett kostnadsförslag.
• Efter att ha bestämt vem du vill anlita tecknar du ett kontrakt om certifiering.
• När du är redo för certifiering kommer en certifierare
ut och kontrollerar att du kan leva upp till FSC standarden.
• Blir du godkänd gäller certifikatet i fem år.
• Normalt genomförs en revision per år tills det är dags att förnya certifikatet. Ytterligare kontroller kan före-
komma. Kontrollerna vid certifiering och förnyelse är något mer omfattande än kontrollerna vid mellan liggande revisioner.
För att bli FSC-certifierad måste du ta med all skog du
äger, även om det handlar om flera olika fastigheter. Du
behöver även ha papper på att du äger skogen och ska
vara beredd att visa upp din bokföring. Finns det flera
ägare ska alla vara överens och godkänna certifieringen
skriftligen.
Du är skyldig att känna till och följa såväl svenska lagar
som internationella konventioner, både när det gäller ditt
skogsbruk och exempelvis din ekonomiska redovisning.
Oavsett om du har ett eget certifikat eller är medlem i ett
gruppcertifikat är du som markägare alltid ansvarig för att
standarden följs.
Sköter du inte skogen själv måste du med hjälp av avtal
se till att de entreprenörer du anlitar följer standarden.
Entreprenören måste även följa standardens villkor för
anställda.
Att bli medlem i ett gruppcertifikat
Som medlem i ett gruppcertifikat kan du få råd och hjälp
att förbereda certifieringen. Du hittar en förteckning över
organisationer med gruppcertifiering på www.fsc-sverige.
org. Kostnader och villkor kan variera, så ta gärna kontakt
med några och fråga vad som gäller.
• När du bestämt vilket gruppcertifikat du vill tillhöra
tecknar ni ett avtal.
• Paraplyorganisationen hjälper dig att komma igång med skogsbruk enligt FSC och gör uppföljande
kontroller.
• Paraplyorganisationens representanter sköter alla kontakter med FSC och kontrollerar själva medlem-
marna i certifikatet. Som gruppmedlem kan du ändå
få besök av en certifierare i en stickprovskontroll.
15
Foto: Sid 6, 9 Stora Enso • Sid 12, Bengt Alm, Sveaskog • Sid 4, Thinkstock • Övriga bilder Svenska FSC
www.rcb2.se
Det här är FSC
FSC, Forest Stewardship Council, är en oberoende internationell medlemsorganisation,
som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av
världens skogar.
FSC:s skogsbruksstandarder innehåller regler för hur skogsbruket ska bedrivas. Den som vill
följa reglerna kan certifiera sig. Det finns nationellt och regionalt anpassade standarder, men
samma grundprinciper gäller för alla certifieringar i hela världen.
Systemet är frivilligt, globalt och marknadsdrivet. Över 120 miljoner ha skogsmark i mer än
80 länder är redan FSC-certifierade. I Sverige handlar det om nästan halva skogsarealen.
Utöver nationella skogsbruksstandarder har FSC internationella regler för spårbarhet och
för hur certifiering ska gå till.
Svenska FSC
Box 1314
751 43 Uppsala
Tel 018-14 15 26
e-post [email protected]
www.fsc-sverige.org