skogsbruk

Femte generationen

på Östergärdet Full fart i julgransfabriken Avverkning med

hjärta

och

hjärna

SKOGLIG KUNSKAP OCH INSPIRATION FRÅN SYDVED | 4-2014

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig full service till skogsägare i södra Sverige. Bolaget har omkring 130 anställda och omsätter varje år cirka 2,5 miljarder kronor. Årligen anska≠ar Sydved cirka 5 miljoner kubikmeter virke. Sydved ägs av Stora Enso och Munksjö.

Ansvarig utgivare:

Daniel Fellenius, Sydved ab

Redaktör:

Annsofie Öhman, Jönköping

Redaktionsråd:

Kerstin Bylund, distrikt Hässleholm Tomas Granberg, distrikt Jönköping Lars Mårtensson, distrikt Hylte Gustav Cagner, distrikt Vänersborg Carl-Erik Ohlsson, distrikt Kalmar Anders Ehrenström, skogsbruk Daniel Fellenius, Lars Johansson, och Annsofie Öhman, Sydved i Jönköping Frida Paulsson, Stora Enso Bioenergi

Form & produktion:

Lindqwist Kommunikationsbyrå ab

Omslagsfoto:

Helena Inkeri

Tryck/upplaga:

Elanders/ nrs , 29000 exemplar.

Post till redaktionen skickas till:

Aktivt Skogsbruk, Sydved ab , Box 626, 55118 Jönköping E-post: [email protected]

Telefon: 01046-38000 Aktivt Skogsbruk får, om källan anges, gärna återges.

Foto: Sara Landstedt

Gran (Picea abies)

Vårt vanligaste träd. Vårt käraste träd? Julen är granens högtid och den står för att sprida ljus. Annars brukar granskogen klä skott för att vara mörk och murrig. Virket är bland vårt lands stoltaste produkter; i byggnader, i papper.

aktivt skogsbruk · 2

Tagen för given

Bortsett från den rent välfärdsavgörande påverkan, har skogen en så grund läggande betydelse att vi många gånger tar den för given. Den bara är där. Som en högst självklar ingrediens i våra liv. Den finns där inom oss, och har mer eller mindre omedvetet format oss. Sedan generationer, fram till vår nutida vardag. Oavsett om du är skogsägare eller inte.

En större elektronikkedja har tagit fasta på just detta och har, med den breda allmänheten som målgrupp, skapat reklamkampanjen, «Naturen är tråkig», som varumärkesstrategiskt smart ska provocera fram en reaktion hos oss. De använder en nämnare som alla kan relatera till; skog och natur. Och jag tror de lyckas, i alla fall när det gäller att provocera… Ett bevis för vad skogen faktiskt betyder. Medvetet eller omedvetet.

Starka osynliga band

I berättelsen om skogsägarparet Helgessons livsresa till att bli skogsägare, blir det påtagligt hur osynliga starka band till skogen långsamt tonar fram i tydlig skepnad och leder till att kristallklara beslut mognar fram. Beslutet att bli skogsägare, som nu formar deras och barnens liv.

Våra traditioner berättar hur skogen ofta har stått för trygghet och stabilitet. Till jul plockar vi med oss små delar av skogen inomhus, som enligt folktron skulle hålla det onda borta. Vi dekorerar med mossa och lavar, vi tar in vår julgran, vi smyckar med olika varianter av ris och vi syresätter oss själva med doften och trygghets känslan av skog inomhus.

Aktivt Skogsbruk har mött en av Sveriges större producenter av julgranar, som guidar i oss en annorlunda form av skogsbruk; odling av julgranar och ris för dekoration.

Skoglig källa

Nu är det ju inte bara skogen som skapar stämning och harmoni under den mörkare delen av året. Stearinljusens betydelse för vårt välbefinnande sägs öka och inte minst är de självklara under julens helger. Men känner du till historien om hur de hamnade i våra svenska hem?

Vår relation till skogen har dessutom påverkat vårt språk i form av en mångfald talesätt och uttryck. Läs vad forskningen har att berätta om talesätten och de där uttrycken som vi från tid till annan slänger oss med. Och som är hämtade ur den skogliga källan.

Tiden runt jul och nyår brukar ofta ge tillfällen till att umgås med nära och kära. För dig som skogsägare kanske det också ges tillfälle att reflektera över alla de värden som just din skog innebär för dig och din familj. En bra grund för att planera, vårda och bruka din skog.

Det är den värd. Årets alla dagar.

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Vi ses i skogen!

«Bostadsbyggandet i Sverige är på väg uppåt. När man jämför byggandet för 2014 med 2013, så har nybyggande av bostäder ökat med cirka 30 procent.»

Skog & industri, sidan 12.

Kvitto på miljöhänsyn

Gör som fler och fler skogsägare, ta ett steg mot ett mer miljöanpassat skogsbruk och certifiera din fastighet. Vi ger några exempel på vad det kon kret kan innebära.

[24] Önskelista från huggar boden

Än är det inte för sent att komplettera önskelistan. Här tip sar vi om nyheter som lyser upp både huggar boden och vintersko gen.

[36] Spårlös avverkning

Nästa år kommer en stor del av avverk ningslagen vara diplomerade i

Spårlös avverkning

. Ett led i Sydveds arbete med att minska risken för körskador.

[15] Rökt vilt på helgmenyn

Inte bara julmat i helgerna. Bjud på rökt vilt med krämig rotfruktgratäng och sallad med fikon och granat äpple. Garanterat uppskattat!

[40] Modernt eller hemvävt?

Vilken typ av dekoration väljer du?

[30]

Daniel Fellenius, informationschef Sydved aktivt skogsbruk · 3

VAD VILL DU MED DIN SKOG ?

EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION

Nya skogsägare på tillväxt i Mulseryd

{ text: Amelie Bergman.

foto: Örjan Henriksson }

Är det klokt att köpa skog när man har tre små barn, två karriärer och en vacker gammal träkåk att ta hand om? Och är det möjligt att lämna över sin älskade skog till nästa generation – men ändå leva som förut? Självklart! Familjen Helgesson i Mulseryd kan konsten att äta kakan och ha den kvar.

Josefina, Evelina och lilla Linnea kan, om de vill, bli den sjätte generationen på Östergärdet utanför Mulseryd. Men just nu är det mest skattjakt i skogen som lockar – kantareller i vintertider är ett fynd som glädjer både stora och små.

aktivt skogsbruk · 4

aktivt skogsbruk · 5

VAD VILL DU MED DIN SKOG ?

EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION

Det här är yngsta generationen Helgessons hem, Kattåkra utanför Ulricehamn. Mattias och Therese köpte det avstyckade boningshuset för fem år sedan och njuter av det stadsnära livet på landet.

men vi börjar i Kattåkra, strax utanför Ulricehamn. Här bor Mattias Helgesson tillsammans med kvinnorna i sitt liv: hustrun Therese och döttrarna Josefina 6 år, Evelina 4 år och Linnéa fem månader. Husets ålderman, den strävhåriga taxen Frodo, jämnar ut könsfördelningen någorlunda men vi gissar att han – om han måste välja – tar mattes parti. – Just nu är jag föräldraledig två dagar i veckan och vi får vara tillsammans hela familjen. Det är en förmån, konstaterar Mattias och sjunker lite djupare ner i fåtöljen. Utanför ligger morgondim man fortfarande vit och tjock, trots att klockan börjar närma sig tio. Linnéa börjar så smått fundera på en förmiddagslur medan hennes systrar leker på övervåningen. Familjen Helgesson har bott i det gula huset på Kattåkra i fem år nu och har hittat sina rutiner. Veden är intagen och prydligt staplad för vinterbrasorna i de vackra kakelugnarna. Josef Franks generösa mönsterkonst på väggarna adderar extra värme. Mangårdsbyggnaden med sina två flyglar är avstyckad från en större gård, trädgården är generös och vyerna vida, men underhållsansvaret begränsar sig till den egna tomten. Det är gott och väl, säger Mattias som länge tyckte att barn och jobb var fullt tillräckligt att hålla reda på. Men så var det ju det här med skogen. 2011 tog Mattias och Therese det stora steget att lösa ut Mattias tre syskon och bli skogsägare på distans. – Vi fick frågan redan 2005 då mamma och pappa valde att sälja av lite av skogen. Men då var vi inte redo. Några år senare var läget ett annat. Det är märkligt det där, hur man mognar. Det som tidigare var otänkbart, känns plötsligt alldeles självklart.

Uppfostrad med motorsågen

Mattias är född och uppvuxen på gården Östergärdet i Mulseryd väster om Jönköping. Redan i gymnasiet träfade han Mullsjötjejen Therese och sedan dess har det varit de två. – Jag ville bli fotograf, och på den vägen upptäckte jag grafisk formgivning, förklarar Mattias som istället kom att göra karriär som Art Director i reklambranschen. Efter en kort sejour i Motala hamnade de båda i Göteborg, i en tvåa i Majorna. Mattias jobbade på flera välrenommerade reklam byråer, lämpligt nog med att marknadsföra bland annat motorsågar. Som han vet att hantera.

– Pappa tvingade alltid med mig och min storebror, Johan, ut i skogen. Jag säger tvingar, för ingen av oss var väl jätteentusiastisk. Det var rätt mycket annat som drog när man var tonåring. Så här efteråt är jag tacksam att pappa framhärdade. Det blev många år i Göteborg men längtan till landet gjorde sig påmind med Josefinas entré.

– Så vi började leta boende utanför stan. Men allt som fanns var «hästgårdar» till hutlösa priser. Ingen av oss hade koppling till Ulricehamn men läget var intressant, halvvägs till våra föräldrar och halvvägs till Göteborg. Dessutom är Ulricehamn en komplett liten stad. Här finns allt man kan önska. När vi hittade Kattåkra och jag fick jobb på en reklambyrå i Ulricehamn föll allt på plats, berättar Mattias och tar ett försiktigt kliv över Frodo, som belåtet har lagt sig tillrätta på vardagsrumsmattan. aktivt skogsbruk · 6

Farmor och farfar finns en kort bilresa bort – här väntar fika och långbänk på kökssoffan. Familjens hem i Kattåkra är en sekelskiftesdröm med vackra kakelugnar och Josef Frank-tapeter. Taxen Frodo fulländar hemtrevnaden.

«Nils har jobbat i skogen i hela sitt liv och den kunskap som han har förvärvat, och förmedlar vidare till oss, är ovärderlig.»

Hittade hem i skogen

Frodo är en historia för sig. – Vi gjorde precis som man inte ska göra. Åkte och tittade på valp fast vi inte skulle ha någon. Frodo var den som blivit över. När vi lyfte upp honom så kissade han på sig. Ändå fick han följa med oss hem. Han var rädd för allt. Senare visade det sig att Frodo redan tillbringat några dagar hos en annan familj och något måste ha hänt. Vi har lagt ner väldigt mycket jobb på honom, säger Therese med kärlek i rösten. Det har lönat sig. Frodo måste vara världens mest väluppfostrade och tillgivna tax. Han öppnar glatt sitt hjärta för alla som är beredda att klia honom på magen. Men han har noll jaktinstinkt – och det är skönt, säger Therese som därmed har kunnat ha med sig Frodo på jobbet. Hade han ränt efter rådjur hade det inte gått. Therese är naturvårdsbiolog och tillbringar en del av arbetsdagarna ute i fält. Yrkesvalet var en lyckträf, berättar hon. – Jag hade en tuf period när jag kände mig väldigt vilsen. Jag hade provat på olika jobb men trivdes inte och till slut nådde jag en punkt där jag var tvungen att reda ut vad jag ville göra. Jag är gammal hästtjej och har alltid trivts i naturen. Så jag bestämde mig för att söka den här utbildningen vid Göteborgs universitet. Det sa inte klick direkt, men något hände på vägen. Under andra året hade vi en kurs om mossor, lavar och svampar. Jag minns att jag tyckte det var lite fånigt. Men så kom vi in i salen och de låg där, uppradade. Det var kärlek vid första ögonkastet. Så fina små liv som betyder så mycket i det stora sammanhanget!

Sedan dess har det inte varit någon tvekan. Via projektanställ ningar på Skogsstyrelsen i Göteborg och Sjuhärad-Halland hamnade hon på Länsstyrelsen i Jönköping där hon jobbar som naturvårds handläggare.  aktivt skogsbruk · 7

VAD VILL DU MED DIN SKOG ?

EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION

Femte generationen

När frågan om generationsskifte dök upp igen, var de redo att ta över som den femte generationen på Östergärdet. – Det är ju fruktansvärt mycket pengar. Men det kändes rätt, resonerar Therese.

– Dessutom har vi det väldigt bra förspänt. Mattias föräldrar, Nils och Lilian, bor kvar på Östergärdet och hjälper oss i allt. Nils har jobbat i skogen i hela sitt liv och den kunskap som han har förvärvat, och förmedlar vidare till oss, är ovärderlig.

Skogen har alltid varit en del av livsstilen på Östergärdet. – Jag minns hur pappa kom hem från jobbet, åt och lade sig på sofan i tjugo minuter för att sedan dra på sig skogskläderna och gå direkt ut till vedbacken eller skogen. Det hände rätt ofta, berättar Mattias medan han packar bilen med barnvagnar, hund och döttrar för vidare färd mot Mulseryd. Det är knappt en halvtimmes färd och på Östergärdet farstubro kastar sig Evelina i farfar Nisses famn. Farfar är favoriten. Nils och Lilian tog över Östergärdet i slutet av 1960-talet och bara några år senare valde de att investera i mer skog.

– Folk tyckte vi var galna. Men vi var unga och optimistiska och kände att det var en bra idé, skrattar Lilian.

Östergärdet omfattar idag 113 hektar skogsmark och är därmed större än när Nils och Lilian tog över den. Virkesförrådet har dock naggats i kanten i samband med generationsskiftet. – Jag var rätt krass i det läget. Gick ut med flera förfrågningar och Sydveds Anders Gustafsson var den som gav det bästa budet. Nu fortsätter vi att gallra igenom fastigheten, säger Mattias som menar att beslutet den här gången bygger lika mycket på förtroende som på ekonomi.

Hjälp på nära håll

Att ta hjälp med de skogliga insatserna är självklart.

– Jag tror att pappa kan räkna på ena handens fingrar hur många gånger som han har tagit hjälp i skogen. För mig är det tvärtom. – Vi skulle gärna jobba mer i skogen själva. När vi tog över hade vi ambitionen att åka hit regelbundet. Men det faller nästan varenda gång, det är bara att inse att familj och jobb tar den mesta tiden just nu, säger Mattias.

Pappa Nils finns dock på plats för att hålla ett vakande öga och ta hand om ett och annat vindfälle. Annars väljer han att inte säga så mycket i frågan. Det är tydligt att han är nöjd med arrangemanget och han håller sig avsiktligt i bakgrunden. – Jo, pappa är rätt försiktig med att lägga sig i. Han avvaktar och ser vad vi kommer fram till. När vi gjorde den stora avverkningen så hade vi en idé om självföryngring med tall, ytlig markberedning och ett större antal stammar i skärmen. Det var först efteråt som pappa sa att han hade gjort likadant. Men han hade lagt sig i om det var något som var helgalet, det vet jag, säger Mattias.

Naturvård och miljöhänsyn är viktigt för Mattias och Therese. Bland annat har de avsatt ett område för fri utveckling utmed Nissan. – Vi har sparat en kantzon som vi fällt ner löv i. Det hindrar vattnet från att rinna för fort och ger fisken skydd. Våra vattendrag är alldeles för hårt rensade i dag. Vi har också lämnat högstubbar och träd som ger skugga, förklarar Therese.

För Mattias och Therese går ekonomi och naturvård hand i hand. Besluten som fattas nu kommer att påverka kommande generatio ner, på många olika sätt. Mattias gillar ansvaret säger han, och låter nästan lite överraskad: – Jag har aldrig tänkt på mig själv som egenföretagare. Men det är ju faktiskt det jag är nu. Och det blir bara roligare och roligare!

 aktivt skogsbruk · 8

Sydveds Anders Gustafsson har blivit Mattias och Therese samtalspartner i skogsvårdsfrågor. Makarna Helgesson är måna om naturvärdena på fastigheten och vill anpassa skogsbruket efter sina förutsättningar. Den stora tallföryngringen bygger på självföryngring med ytlig markberedning och ett större antal stammar i skärmen.

aktivt skogsbruk · 9

SKOG & INDUSTRI |

Lars Gabrielsson, vd Sydved

Skogen och skogsbruket

förändras ständigt. Inte minst har vi sett det genom de senaste årens stormar. Utifrån erfarenheter från stormarna och aktuell forskning formulerade Sydved skogsskötselstrategier för framtidens skogsbruk. Men mer kunskap och forskning behövs! För det kommer att fortsätta storma i skogen även framöver. Vi har också fått kvitto på att natur- och miljöhänsynen i skogs bruket faktiskt är bättre än vad si≠rorna tidigare visat. Det är glädjande att vi nu kan visa en mer rättvis bild!

Skogsbruk under ständig utveckling

I slutet av september tillbringade jag ett par dagar i de halländska skogarna, till sammans med skogsägare, representanter från skogsnäringen, myndigheter, politiker och forskningen. Sydved stod som värd för Föreningen Skogens höstexkursion «Ett stormigt skogsbruk» och vi fick tillsammans möjlighet att diskutera erfarenheterna från stormarna Gudrun, Per och de stormar som följt efter dessa. Stormar som satt djupa avtryck i stora delar av Götalands skogar. Det som gjort störst intryck och berört mig allra mest, är hur stormarna påverkat och skakat om enskilda skogsägare, hela familjer. Känslo mässigt och ekonomiskt. Där generationers strävan och livsverk för att skapa växtliga och högkvalitativa skogar försvann över en natt. Där förutsättningar för att bedriva ett långsiktigt och lönsamt skogsbruk förändrades radikalt och väckte frågor om ägande, skötsel och inriktning på framtida skogsbrukande.

Mer resurser för forskning

Att det kommer storma i skogen även fram över är helt klart. Med ett förändrat, varmare klimat kommer det dessutom sannolikt att ske i större omfattning än tidigare. Det har satsats på forskning och utveckling för att lära oss mer om hur vi ska hantera och minska risken för skador i samband med stormar. På Sydved har vi dragit erfarenheter och slutsatser, omsatt delar av dessa kunskaper i praktiken i aktiva röjnings- och gallrings program samt rekommenderat sänkt slut avverkningsålder för att undvika att träden tillåts bli allt för höga.

Men det behövs fortsatt kunskapsupp byggnad och det är synnerligen viktigt att det skapas resurser för att utveckla det syd svenska skogsbrukandet, kanaliserat genom universiteten och Skogforsk. Ett exempel på en högaktuell fråga är hur andelen tall ska kunna ökas i samband med återbeskogning efter avverkning. En annan erfarenhet är att samhällets bered skap för att hantera stormar och andra större skador på skogen har blivit bättre, men kan förbättras ytterligare. Det visar inte minst erfarenheterna från sommarens stora skogs brand i Mellansverige.

Mer rättvis bild av naturhänsynen

Skogsbrukandet har också utvecklats på många andra sätt under de senaste tio åren. Under en följd av år har vi i våra interna och externa revisioner, kopplade till miljö certifieringen, sett hur natur- och miljö hänsynen har förbättrats. Tyvärr har dessa förbättringar tidigare inte gått att utläsa i Skogsstyrelsens uppföljningar – ända fram till i höst. För bara någon månad sedan meddelade Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen att omfattningen på sparad naturhänsyn är kraftigt underskattad i myndigheternas tidigare uppföljningar. Detta beroende på de mätmetoder som använts. aktivt skogsbruk · 10

Det är både nödvändigt och bra att en rätt visande bild av det utförda miljöarbetet änt ligen kommer fram. Men vi slår oss inte till ro med detta besked, utan fortsätter vår strävan att utveckla och förbättra en kost nadseffektiv naturhänsyn. Till sist vill jag vill passa på att önska en God Jul och ett Gott 2015! Själv tänker jag använda en del av min lediga tid under hel gerna för att tillsammans med min familj gå igenom den helt färska skogsbruksplanen. Den ger oss en väldigt bra översikt och är ett utomordentligt underlag för att planera kommande års åtgärder i skogen.  Lars Gabrielsson, vd sydved

«Samhällets beredskap för att hantera stormar och andra större skador på skogen har blivit bättre, men kan förbättras ytterligare.»

aktivt skogsbruk · 11

SKOG & INDUSTRI |

Sågade trävaror

Stabil marknad med framtidstro

{ text: Annsofie Öhman }

Efter flera tu≠a år var virkessäsongen 2013/14 riktigt bra för många av sågverken i Sydsverige. I höst är produktionstakten inte fullt lika hög, men trots det så råder en försiktig optimism inför 2015, säger PerArne Nordholts på Såg i Syd.

PerArne Nordholts, Såg i Syd

virkessäsongen 2013/14 hade såg verken bra tillgång på timmerråvara och kunde hålla en hög produktionstakt. Den milda vintern, som gjorde att virket inte var genomfruset, underlättade också pro duktionsprocessen.

– Vi har lämnat ett väldigt bra år bakom oss, med bra flöden hela vintern, både vad gäller produktion och utlastning. Nu har vi gått in i en period med normal säsongs variation, det vill säga minskad efterfrågan på trävaror under höst och vinter. Det har i sin tur lett till ökade lager, säger PerArne Nordholts, vd på Såg i Syd.

Han konstaterar samtidigt att flera av de mellanstora sydsvenska sågverken bedö mer att de kommer att producera minst lika mycket 2015 som under 2014. Generellt råder en optimism inför nästa år.

Bra drag i England

Hur ser efterfrågan ut på trävarumarknaden? I England, Sveriges största exportmark nad för trävaror, har byggandet kommit i gång, bland annat tack vare förmånliga ränte- och lånevillkor. Efterfrågan på trä varor är stor och marknaden har gått bra för svenska sågverk.

– Sen början av 2014 har det brittiska pundet ökat med cirka 10 procent i värde jämfört med kronan. Det gynnar ju all exportindustri och för sågverkens del har det inneburit att sågverken kan hålla uppe priserna på englandsmarknaden, säger Per Arne Nordholts.

Ser man sedan på marknaderna i Tysk land och Holland är det lite trögare där, trots att kronan har sjunkit även mot euron. Den positiva valutaefekten är mindre mot pundet.

Egyptenmarknaden intressant

På den näst största exportmarknaden, Egyp ten, gynnas svenska sågverk också av den svagare kronan. Men trots det så har mark naden blivit lite kärvare konstaterar PerArne Nordholts. En anledning är att Ryssland traditionellt har en stark ställning i Egypten och att valutaförändringen mot rubeln är ännu större än mot kronan.

– Egypten är ändå en riktigt intressant marknad. Det pågår ett stort bostadspro jekt där man har planerat att bygga 1 miljon bostäder under de närmaste åren. Det finns även långt framskridna planer på att bygga en ny sju mil lång kanal för båttrafik vid sidan av Suezkanalen. Ett jätteprojekt av sådant slag ger alltid positiva följdefekter i form av byggande och tillväxt. I byggandet, som en följd av ett förbättrat konjunkturläge. I dagsläget är det dock små volymer som går från usa till Sverige. usa-marknadens behov täcks fortfarande till stor del upp av Kanada.

Pressad lönsamhet för sågverken

Men den största marknaden för de svenska sågverken är hemmamarknaden i Sverige. Byggmarknaden har varit stark, och då inte minst gör-det-själv-marknaden. – Bostadsbyggandet i Sverige är på väg uppåt. När man jämför byggandet för 2014 med 2013, så har nybyggande av bostäder ökat med cirka 30 procent. Huvuddelen utgörs av flerbostadshus men rent generellt är ju ökat byggande bra för träkonsumtio nen.

Slutligen konstaterar PerArne att hög produktion och bra försäljning av sågade trävaror ändå inte är lika med hög lönsam het. Det råder fortsatt höga timmerpriser och lägger man till detta att prisnedgången för sågverkens biprodukter i form av spån, bark och cellulosaflis är stor, resulterar det i alltför svag lönsamhet. – Sågverken skulle behöva en större mar ginal för att kunna investera och utveckla verksamheten för framtiden. Detta gynnar inte minst den långsiktige skogsägaren, anser PerArne Nordholts.  aktivt skogsbruk · 12

Marknadskollen

Timmer

Normal efterfrågan på timmer. Efterfrågan på gran är något högre än på tall.

Massaved

Normal efterfrågan på massaved. Lager som är kvar sedan vårens stormar i södra Götaland förbrukas nu under senare delen av hösten.

Något lägre förbrukning på grund av planerade underhålls- och inves teringsstopp på industrierna.

Biobränsle

Vårens stormar och den milda hös ten har gjort att det lokalt finns överskott på främst bränsleved.

Sydved och sågverken

Sydved har ett nära samarbete i form av köp och virkesbyten med flera lokala köpsågverk i södra Sverige.

aktivt skogsbruk · 13

SKOGSSKÖTSEL |

SKOGSSKÖTSEL

Här kan du läsa artiklar som mer praktiskt handlar om aktiv skogsskötsel. Vi ger dig olika aspekter på skogsbruk inom områden som till exempel röjning, gallring, plantering, naturvård, bioenergi, ekonomi och förvaltning. Ta gärna kontakt med din Sydvedare om du har frågor eller vill ha hjälp med något!

Just nu i din skog

Starta gallringsfasen i tid!

Vänta inte för länge med att börja gallra i din skog. Förstagallring i granskog bör göras då beståndet är 11–13 meter och den sista gallringen bör generellt göras innan beståndet är högre än 20–22 meter. Gallring i rätt tid ger en friskare skog samtidigt som man minskar risken för stormskador.

Röjning

Röjning är en åtgärd man kan göra året om. En fördel med röjning under just vintermånader med barmark är att röjningen blir enklare och mer överskådlig när gräs och ris ligger platt på marken. Dessutom får viltet tillgång till lövved på backen, vilket kan bli ett välkommet tillskott under kalla vintrar. Glöm inte att använda skyddsutrustning och se till att ha en röjsåg med vass klinga!

Utfodra viltet

Kalla och snörika vintrar kan du behöva ge en hjälpande hand till viltet. Stödutfodra klövvilt med fuktigt ensilage, spannmålskross, rotfrukter eller pellets. Ett annat tips om det är mycket snö är att ploga en åker eller fodervall så att rådjur och älg kan komma åt växtligheten.

Packa skogsbilvägen

Se till att skogsbilvägarna får bra bärighet genom att packa vägarna med traktor, bil eller fyrhjuling när den första snön kommer. Då fryser marken till och det blir djup tjäle. Speciellt viktigt för den skogsägare som har planer på att avverka under vintern.

Fäll träd till din ved

Bästa tiden att fälla träd till veden som man vill elda med i hemmet är under vinter eller tidig vår, då saven gått ur dem. Då har träden minst fukt i sig. Mot senvår och sommar ökar fukthalten och det tar längre tid för veden att torka. Det blir också tyngre att hantera stockarna. aktivt skogsbruk · 14

i Spårlös avverkning

{ text: Annsofie Öhman }

Sydved tar ytterligare ett steg till för att minska risken för kör skador i skogen. En stor del av Sydveds avverkningslag kommer under 2015 diplomeras i

Spårlös avverkning

.

körskador i skogen är något alla vill undvika; skogsägare, maskinförare och skogsföretag. Sydved har länge arbetat aktivt med att minska risken för körskador, både genom utbildning, ny teknik och hjälpmedel, som exempelvis broar och mattor.

Under de senaste två åren har merparten av alla entreprenörer och inköpare på Sydved deltagit i utbildningen Spårlös avverkning, som omfattar både gallring och slutavverkning. Deltagarna har fått lära sig hur man går tillväga för att undvika allvarliga körskador, på ett sätt som är gynnsamt för natur, arbetsmiljö och efektivitet.

Ordentligt risade basstråk

Magnus Alexandersson, skogsbruksutvecklare på Sydved, betonar att just planering innan avverkningen är en av grundpelarna i konceptet. Ett exempel är att basstråken ska vara ordentligt risade och pla cerade med tanke på eventuellt fuktiga partier inom området. All körning med skotaren ska sedan koncentreras till basstråken.

– Traditionellt när man avverkar ligger basstråken i ytterkanten av området, där det ofta är sämst bärighet. Nu väljer man istället att lägga basstråken mot mitten av området. Virke från områden med sämre bärighet flyttas inåt till basstråken, vilket är ett sätt minska risken för körskador.

Han tillägger att det inte blir dyrare att avverka enligt metoden Spårlös avverkning. Det kan till och med bli mer kostnadsefektivt på vissa objekt. – Välrisade basstråk blir jämnare och mer hållbara att köra på, vilket gör att skotaren kan hålla en högre hastighet. Samtidigt minskar dieselförbrukningen, vilket gynnar miljön. En annan fördel är att arbetsmiljön för skotarförraren blir bättre, genom att det blir mindre slag och vibrationer vid körningen.

Kunskaper testas

Många av maskingrupperna har redan börjat arbeta efter meto den, men för att säkerställa att det funkar till fullo så kommer maskinförarna att få visa upp sina kunskaper på verkliga objekt. Avverkningsuppdrag följs upp med ett teoretiskt test. Klarar man då det så blir man diplomerad inom Spårlös avverkning, och gör man det inte får man delta i en repetitionsutbildning, och sedan göra ett nytt försök.

– Diplomeringen kommer att vara ett obligatorium om man ska vara Sydvedsentreprenör, fastslår Magnus Alexandersson.

Den första diplomeringen är planerad till slutet av december och därefter, under 2015, kommer en stor mängd av Sydveds entreprenörer bli diplo merade. Spårlös avverkning är en arbetsmetodik inom ramen för Gallringsakademin.  aktivt skogsbruk · 15

SKOGSSKÖTSEL |

aktivt skogsbruk · 16

o { text & foto: Amelie Bergman }

Föryngringsavverkning med

hjärta

och

hjärna

Föryngringsavverkningen är en av de största a≠ärerna du gör i livet. Klart det ska kännas tryggt. Och roligt. När Sydved får förtroendet, får du vår odelade uppmärksamhet. Ett kompetent och erfaret team med din Sydvedare i spetsen gör jobbet med både hjärta och hjärna.

det brakar borta i skogsbrynet. Skördarens brummande hörs först när vi närmar oss. Sydvedare Joakim Karlsson och entreprenör Jonas Alvarsson rör sig vant över hygget. De har varit här många gånger tidigare, själva och tillsammans med markägaren. Allt kretsar kring markägaren. – En föryngringsavverkning bygger på förtroende. Som leverantör ska du känna att du är i trygga, kompetenta händer – och att vi lyssnar på dig. När slutredovisningen är gjord, så ska du vara nöjd och glad. Och vi ska vara välkomna tillbaka, säger Joakim Karlsson och får medhåll av Jonas Alvarsson: – En avverkning kan vara exemplariskt utförd. Men om någon har tagit ner det där vårdträdet som du ville spara, så är det kört ändå!

Inte allvetande

När du har bestämt dig för att Sydved ska få förtroendet, så inleds en noggrant uppstyrd process som tar sin utgångspunkt i dina önskemål. Som skogsägare så bestämmer du själv hur delaktig du vill och kan vara. Oavsett om du överlåter allt åt Sydved eller vill följa processen på nära håll, så ska du känna dig trygg i att allt sköts enligt skolboken. – Sydveds upplägg skiljer ju sig också åt genom att du har en kontakt, din Sydvedare, genom hela avverkningen, poängterar Joakim. Vid ett första möte med din Sydvedare gås alla detaljer igenom. Vilket eller vilka bestånd är det som ska avverkas? Hur och när ska likviden betalas ut för bästa skattemässiga utfall? – Vid det här första planeringsmötet är det också viktigt att man som skogsägare är tydlig med sina förväntningar och önskemål. Även om vi har tillgång till skogsbruksplan och kartor, och kan lagar och regler på våra fem fingrar, så finns det sådant som vi inte kan känna till. Som att du är väldigt rädd om den där skogsstigen där ni alltid går era söndagspromenader eller att du gärna vill spara den där gamla tallen vid vägen.

Föryngringen avgör

Även om överläggningarna ofta tar sin start vid köksbordet, så blir det så gott som alltid en tur ut i skogen också. Ett bra tillfälle att stämma av alla viktiga praktiska frågor. Behövs det förröjning? Måste vägarna förstärkas, finns det bommar som ska låsas upp? Var ska avlägget ligga och är det tillräckligt stort? Behöver grannarna tillfrågas och informeras? Om det är vintertid behöver man också planera för snöröjning. – Två knäckfrågor i samband med planeringen är eventuellt grot-uttag och föryngring. Om man vill ta ut groten så måste avverk ningen grotanpassas så att skotarföraren på förhand kan planera var den ska läggas. Eftersom den ska torka, så får man också räkna med att den kan fördröja markberedningen. Väljer du självföryngring så måste vi också planera för en lämplig fröträdsställning som ska lämnas i samband med avverkningen.  aktivt skogsbruk · 17

SKOGSSKÖTSEL |

Under avverkningen håller Jonas Alvarsson och Alexander Elofsson tät kontakt. Som markägare är du förstås välkommen ut att besiktiga din avverkning – men hör gärna av dig först, av säkerhetsskäl. I det här beståndet har markägaren valt självföryngring av tall. Därför sparas ett större antal furor för fröträdsställningen – ett visst antal stam mar sätts också av för naturvård.

Träd som sparas för naturvård märks ut med rödvitblått band före avverkning. Beståndet som ska avverkas markeras med Sydveds klassiska röd-gula band.

Sedan är det dags för kontraktsskrivning. – I det läget är det viktigt att ha ägarförhållandena klara för sig. Om ni samäger fastigheten så ska alla skriva under. Det är juridiskt viktigt förstås, men på ett rent känslomässigt plan är det också klokt att alla är införstådda med, och överens om, vad som ska göras.

Hemliga lådan

När överenskommelsen med skogsägaren är klar vidtar det interna planeringsarbetet. Joakim gör en fältbesiktning där han med hjälp av skogsbruksplan och gps stämmer av gränser och drivningsför hållanden samt snitslar upp avverkningsplatsen.

– Du har väl fyllt på lådan ordentligt?, retas Jonas och syftar på Joakims synnerligen välordnade bagageutrymme. Här finns den stora «fältlådan» med allt som kan behövas för en dag i skogen – inte minst de många olika typerna av markeringsband som krävs i samband med en avverkning. Och jodå, allt finns på plats, till och med banden som används för att markera eventuella fornlämningar. Allt ska märkas ut; bestånd, eventuella fastighetsgränser, forn- och kulturlämningar, naturhän syn, basvägar och avlägg. Därefter lägger Joakim in alla uppgifter om avverkningen i den gemensamma e-webben*. Snitslarna ute «i verkligheten» fungerar som en fysisk spegling av de digitala uppgifterna.

– I e-webben lägger jag också in uppgifter om de speciella önske mål som markägaren har.

* e-webben: entreprenörernas inloggade webb där man hämtar arbetsbeskrivningar etc.

aktivt skogsbruk · 18

Kommunicera mera

Om behovet finns gör Sydvedaren och entreprenörens arbetsledare en gemensam fältbesiktning. Sydvedare och entreprenör arbetar mycket tätt tillsammans, och Joakim och Jonas är inget undantag. Jonas gissar att de ses personligen varje vecka och det blir många telefonsamtal: – Även om det finns detaljerade rutiner att följa så stämmer vi hellre av en gång för mycket, resonerar Jonas. Tillsammans med kollegan Erik Flink driver han Huggab som har tio medarbetare och en imponerande maskinpark. Fast med arbetarna är viktigast, inga maskiner i världen kan ersätta kunskap, erfarenhet och sunt förnuft, slår Jonas fast: – Att vi har välutbildade och duktiga maskinförare är en självklar het. Men vi letar efter något annat också. Engagemang och social kompetens. För när avverkningen väl är igång så är det skördarfö raren som har den löpande kontakten med markägaren. Den börjar redan före själva avverkningen då skördarföraren i god tid ringer till markägaren och berättar att man är på väg. Skördarföraren på den här avverkningen är Alexander Elofsson som vant hanterar situationen när vi närmar oss platsen. – Att ha en bra kommunikation och kontakt med markägaren är a och o, även för oss som sitter i hytten. Om du vill komma ut och titta så är det bra om du berättar det redan när vi ringer. Då bestämmer vi en tidpunkt när vi kan stämma av eventuella frågor och jag kan visa hur tekniken fungerar. Om du kommer oanmäld, tänk på att klä dig så att du syns ordentligt, av säkerhetsskäl. 

Skotarföraren, i det här fallet Jonas Karlsson, är den sista som lämnar platsen och ansvarar för att alla vältlappar sitter rätt och att vägarna är farbara. En gammal husgrund utgör en kulturlämning och måste markeras. Avlägget är viktigt. Det måste finnas gott om plats för virket och lastbilen måste ha möjlighet att vända.

Bärband på skotaren skonar marken och minskar risken för körskador.

aktivt skogsbruk · 19

SKOGSSKÖTSEL |

Ny skog på gång. Föryngringen är avverkningens viktigaste fråga och måste tas med i planeringen redan från start. Varje avverkning har sina speciella omständigheter som kräver hänsyn. Här går en smalspårig järnväg, vilket Joakim har fått ta med i beräkningen.

Sist att lämna platsen

På samma avverkningsuppdrag finns skotarförare Jonas Karlsson, vars prydliga vältor radar upp sig utmed avlägget. Det är Jonas som knyter ihop säcken, på alla plan: – Jag är den sista som lämnar avverkningsplatsen. Därmed är det också jag som ska se till att vältlapparna är korrekta och sitter som de ska, att det inte finns något ris på vägarna och att de är i gott skick. Om något behöver åtgärdas så rapporterar jag in det. Men jobbet tar förstås inte slut där. Nu vidtar transporter, inmät ning och slutredovisning. Den sistnämnda går Joakim igenom med skogsägaren: – Oavsett om du aldrig har sett ett mätbesked förut eller har föryng ringsavverkat många gånger, så har du nästan alltid frågor. Dessutom är genomgången ett utmärkt tillfälle att stämma av planeringen inför föryngringen.

Livet i skogen går vidare. Synen av de första pigga plantorna som tagit sig är lika tillfredsställande som vältan vid vägen. Och servicen du får är lika bra oavsett volym, säger Jonas Alvarsson med eftertryck: – Som markägare kan slutavverkningen vara ditt livs afär och det har vi stor respekt för. Du ska känna dig trygg och välinformerad. Det ska helt enkelt kännas bra hela vägen!  aktivt skogsbruk · 20

| KVISTIGT

Vem

ansvarar

för virket vid vägen?

Du har sålt en avverkning till ett skogsföretag. Virket avverkas, skotas och läggs vid bilväg. En vecka senare upptäcks att stora delar av virket har blivit stulet. Vem har ansvar för virket i vältan; du som säljare eller köparen? Ulrik Johansson, jurist på Stora Enso Skog, förklarar vad som gäller.

Ulrik Johansson

När det gäller

avverkningsuppdrag

är det juridiskt sett fråga om en nyttjanderättsupplåtelse. I klartext innebär det att köparen får en rätt att avverka träd på ett visst område. Betalning för upplåtelsen sker sedan utifrån den avverkade volymen och inmätta sortiment. Vid avverkningsuppdrag övergår äganderätten till träden över från säljaren till köparen i och med att träden skiljs från roten – och då går också ansvaret för träden över på köparen. Från och med att trädet är avverkat är det således köparen som står för risken om det brinner upp eller blir stulet. Innan dess är det säljaren som har det ansvaret.

Det är således köparen som äger virket och har ansvaret för virket när det är upplagt i välta. Köparen har då också ansvar för om vältan har lagts upp på ett oaktsamt sätt så att någon kan skadas, till exempel genom att en stock sticker ut i vägen och kan skada någon trafikant. Det är dock inget strikt ansvar utan det kräver att det förekommit någon form av oaktsam het, det vill säga slarv eller felaktig hantering, för att ansvar ska uppkomma. Genom att märka vältan med vältlappar är köparen också skyddad för det fall markägaren skulle hamna på obestånd (konkurs och liknande). Säljarens fordringsägare kan då enligt lagen (1944:302) om köpares rätt till märkt virke inte hävda att det ingår i säljarens egendom. Köparen har därmed en skyddad ställning i förhållande till andra fordringsägare.

Vad gäller

leveransvirke

går äganderätten och ansvaret för virket i allmänhet över från säljaren till köparen när virket är framkört av säljaren till avtalad leveransplats, det vill säga när det är upplagt i välta, och anmält leveransklart. Därefter gäller samma som ovan avseende avverkningsuppdrag.

Ulrik Johansson, jurist Stora Enso Skog.

?

Har du en fråga

om skoglig ekonomi eller juridik, som du tror kan intressera flera? Om vi inte själva svarar på din fråga skickar vi den vidare till annan expertis inom vårt skogliga nätverk. Maila frågan till [email protected] eller skicka den till: Aktivt Skogsbruk, Sydved AB, Box 626, 551 18 Jönköping. aktivt skogsbruk · 21

SKOGSSKÖTSEL |

y { text: Annsofie Öhman }

Ett

stormigt

Snart tio år har gått sedan stormen Gudrun fällde träd för miljontals kronor i de sydsvenska skogarna. Vad har vi lärt oss sedan dess? Har skogsbruket blivit mer stormanpassat? På Föreningen Skogens höstexkursion, där Sydved i år hade förmånen att vara värd, diskuterades både lärdomar och framtida strategier.

i januari är det tio år sedan stormen Gudrun, den värsta stor men i mannaminne, drog in över Götaland och fällde omkring 75 miljoner kubikmeter skog. Stormen Per följde därefter och sedan har flera mindre stormar drabbat skogen i södra Sverige. På Föreningen Skogens årliga höstexkursion, den 111:e, var det därför kanske inte så konstigt att just årets tema var «Ett stormigt skogsbruk». I år var Sydved värd för exkursionen och ansvarade för de skogliga delarna i programmet under två intensiva dagar i tegi är klokast att ha? Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Vad händer med virkesmarknaden nästa gång det blir en stor storm?

Stormar och skogsskötsel

Redan ett par månader efter Gudrun fastställde Sydved sin syn på skogsskötselstrategier för framtidens skogsbruk, baserat på skogliga forskningsrön och mångårig erfarenhet.

Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved, betonar trakterna av Tönnersjöheden och Halmstad. att det är viktigt att skogsägarna börjar med gallringsprogrammet i tid.

Gemensam stormberedskap

Myndigheter, politiker, fors kare och skogsnäringen var på plats och delade med sig av reflektioner och erfa renheter av de senaste årens stormar och klimatföränd ringar. – Gallra tidigt och relativt hårt första gången. Gallringarna ska vara klara innan beståndet nått

«Det fanns en enad syn om att branschen behöver lära sig mer om stormanpassad skogsskötsel med tanke på milda vintrar och klimatförändringar.»

– En påtaglig lärdom just efter stormen Gudrun var att det är viktigt med en gemensam 20 meters höjd. Efter det ökar risken för stormskador påtagligt. Då bör man ha hunnit gallra några gånger, de senare gångerna svagare. När Daniel Fellenius sammanfattar exkursionen konstaterar han att det var ett väldigt bra diskussionsklimat, där beredskap inom branschen och att det finns ett samarbete mellan skogsnäring, myndigheter, politiker och skogsägare, säger Daniel Fellenius, informationschef på Sydved.

Men än viktigare var de diskussioner som fördes kring framtida skogsbruk i Sydsverige: Hur ska man anpassa skogsskötseln och trädslagsvalet med tanke på framtida stormar? Vilken gallringsstra många olika synpunkter och kloka åsikter kom fram. – Det man kan säga är att det fanns en enad syn om att skogs branschen behöver lära sig mer om stormanpassad skogsskötsel med tanke på milda vintrar och framtida klimatförändringar.  aktivt skogsbruk · 22

När Gudrun drog in den 8 januari 2005 fälldes 75 miljoner kubikmeter skog, förhållandevis mycket var stambrott. Stormar och klimatförändringar var i fokus när myndigheter, politiker, forskare och skogsnäringen möttes på höstexkursionen.

Fem tips för aktiv skogsskötsel*

❶ Röj i tid.

Och hinner du inte – anlita någon som hjälper dig. Du tjänar på det i längden

❷ Röj tillräckligt hårt.

Tips: Man ska aldrig kunna nå mellan två stammar om man sträcker ut armarna. Gör man det står stammarna för tätt.

❸ Gör en tidig förstagallring.

I granskog när de grövsta träden i beståndet närmar sig 11–13 meters höjd i granskog och i tallskog 10–12 meter, beroende på hur tät skogen är.

❹ Förstagallringen ska vara hård.

Beroende på hur man gjort sina röjningar görs första gallringen med en gallringstyrka mellan 25 och 40 procents uttag av grundytan.

❺ Färdiggallrat innan 20–22 meter!

Väntar man längre ökar risken för stormskador markant.

*För hög gagnvirkesproduktion och med låg risk för stormskador.

aktivt skogsbruk · 23

SKOGSSKÖTSEL |

b { text: Annsofie Öhman.

illustrationer: Frida Axell }

Mer hänsyn med

skogsbruks certifiering

Fler och fler skogsägare vill ta ytterligare ett steg mot ett miljöanpassat skogsbruk och väljer att certifiera sin fastighet. Här får du några exempel på vad det kan innebära!

❶

för sydved är naturvårdshänsyn en självklar och naturlig del i ett rationellt skogsbruk. Sydveds naturvårdsstandard Generell Naturvård, med en nivå som är något högre än skogsvårdslagen, är utgångsläget vid våra avverkningar. Det är också samma natur vårdsstandard som fsc ® c015573 och pefc kräver.

Vad gäller en specifik avverkning är det ingen skillnad mellan att avverka enligt Generell Naturvård och fsc ® eller pefc. Däremot tillkommer en del åtaganden som är kopplat till skogsfastigheten som sådan (se i rutan till höger).

Kvitto på miljöåtagandet

Nästa steg, som egentligen inte är så stort, är att certifiera sin skogs fastighet enligt fsc ® och/eller pefc och därmed få ett kvitto på att man bedriver ett miljöanpassat skogsbruk.

Mer än högstubbar

Bekant för en hel del skogsägare är säkert kraven på att lämna kantzon mot vatten, skapa högstubbar när man avverkar samt att lämna äldre död ved. På nästa sida får du ytterligare några exempel på vad en certifiering kan innebära i din skog.

aktivt skogsbruk · 24

Att äga en skogsbruks - certifierad fastighet

· Du har en aktuell grön skogs- bruksplan över din fastighet.

· Du ska kunna visa upp vissa uppgifter och planer för den långsiktiga skötselinriktningen.

· Du avsätter minst fem procent av den produktiva arealen för naturvård. Ytterligare fem procent ska vara lövdomine- rad under merparten av om- loppstiden.

· Du följer Sydveds riktlinjer för Generell Naturvård vid avverkning och skogsskötsel åtgärder.

· En oberoende certifierare kan komma att göra kontroller av ditt skogsbruk. Om det är någonting som inte uppfyller standardens krav, får du viss tid på dig att rätta till bristen.

❷ ❸ ❶

Behåll alla träd- och buskarter!

När man röjer eller gallrar i ett bestånd bör man se till att alla träd- och buskarter finnas kvar. Träd och buskar som ekologiskt sett är särskilt värdefulla, exempelvis sälg, hassel och rönn, bör behandlas med särskilt stor hänsyn. De bidrar starkt till en ökad artrikedom.

❷

Kantzon mot impediment

Skogar som producerar mindre än 1 skogskubikmeter per hektar och år, ofta bergig mark eller blöt mossmark, kallas impediment. I impediment får man inte avverka. Dessutom ska en kant- eller förstärkningszon lämnas mot impediment. Övergångszoner mellan olika miljöer är särskilt värdefull för många arter; här finns föda, skydd och boplatser som säkerställer att dessa kan överleva vid avverkning i omkringliggande skog.

❸

Lämna årsfärska vindfällen

Lämna årsfärska vindfällen om det inte finns risk för massförök ning av skadeinsekter. På hyggen ska (i medeltal) minst två grövre vindfällen per hektar lämnas, utöver eventuella vindfällen från naturvärdesträd eller annan lämnad naturhänsyn. Vindfällena blir framtida värdefulla miljöer för en rad arter och gynnar på så sätt den biologiska mångfalden.

aktivt skogsbruk · 25

SKOGSSKÖTSEL |

Full fart

aktivt skogsbruk · 26

o { text & foto: David Söderlind }

«Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del träd gårdsmästeri. Varje gran får individuell skötsel flera gånger under sin omloppstid.» Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och hans företags verksamhet: produktion av julgranar och granris för grav- och juldekorationer.

jag möter per strax utanför Sjöbo i Skåne. Det är mitten av november. En intensiv tid om man är julgransodlare.

Idag svarar riset för 80–85 procent av omsättningen – och med en årsproduktion som kommer att passera 1 000 ton. Den

Arterna samsas

För att varje år kunna hålla granar redo för skörd lägger Per ett omfattande arealpussel.

– Telefonen ringer hela tiden. Varje dag har vi avverkningar och eftersom odlingarna ligger utspridda över hela Skåne blir det många mil i bilen, berättar han.

Kvistar med kottar

Dalby Granar är en av Sveriges största pro ducenter av julgranar och ris. Av jul granarna största produktgruppen är täckare, det vill säga kvistar som binds samman och dekoreras med kottar och andra produkter från växtriket.

istället för ståltråd. En kudde av halm bildar innandöme som till exempel kottar kan stickas i. På så sätt kan hela produkten komposteras. En stor fördel på kyrkogårdarna – Vi erbjuder granar och ris både från egna marker och genom samarbeten med större gods och markägare runtom i Skåne.

Vi närmar oss odlingen utanför Lövestad.

Karriären som julgransodlare inleddes med Pers anställning på Domän verket under 1970-talet.

– Då var jag med om att plantera några områden med bland annat nobilisgran för produktion av ris. Det är till ett av dessa områden som vi ska åka till nu, berättar han.

När Domänverket senare beslu tade att sälja sina odlingar valde Per och några kollegor att köpa och dela upp arealerna mellan sig.

«Omloppstiden på en julgran är omkring 15 år. En nobilisgran för pyntegrönt skördas på grenar från 15 upp till 40 års ålder.»

– Idag binds merparten med växtfibertråd Unik för att den kombinerar odling av rödgran, kungsgran samt nobilisgran för pyntegrönt.

– Vi har testat att låta dem samsas om utrymmet för att på så sätt nyttja markens produktionsförmåga på bästa sätt. Det blir också en form av plantering under skärm som gynnar kvaliteten, säger han.

Skrapar man med foten i de raka raderna av granar märks den svarta plastmattan på marken, som läggs för att hålla undan markvegetationen. Granarna gillar inte ogräs och plastmattan är ett mer miljövänligt alternativ än besprutning.

går omkring 10000 till svenska hem. Riset förädlas dels i ett eget binderi till svenska kyrkogårdar, dels exporteras det till Polen där det binds till dekorationer för kunder i Europa, främst i Tyskland.

som annars måste lämna ståltrådsbundna produkter på deponi med allt vad det innebär i kostnader eftersom man betalar för vikt. En krans som ligger ute i ur och skur blir tung.

Rödgranen på väg tillbaka

I flera år var kungsgranen på väg att ta över marknaden. Men i finanskrisens spår har efterfrågan på den billigare rödgranen ökat igen, och nu är det ungefär 50/50.  aktivt skogsbruk · 27

SKOGSSKÖTSEL |

Nobilisodlingen stammas upp efter skörden. Grenar, förutom de översta grenvarven, avlägsnas för att man enkelt ska kunna skörda nästa år.

Återförsäljarna av granarna väljer en färgmärkning i odlingen och skördar sedan själv. Spårbarhet på varje gran.

Plantorna som används för att odla fram en fin julgran härstammar främst från Västeuropa.

– De egenskaper som vi vill ha med tjocka grenar och täta barr är egentligen tvärtemot det traditionella skogsbrukets krav. Våra grenar får till och med gärna växa uppåt, berättar han.

Varje år går man över odlingarna; klipper grenar, formar och nyper toppskott för att granarna ska leva upp till marknadens önskemål.

– Dagens hem sväljer inte stora, vida granar.

Smala men ändå täta granar är modellen, då det är många som har kompakt boende.

Omloppstiden på en julgran är omkring 10–15 år. En nobilisgran för pyntegrönt skördas på grenar från 15 upp till 40 års ålder. Vid slutavverkning apteras pallvirke till den egna tillverkningen av specialpallar för binderiet. Resten blir massaved och bränsleved.

– Då slutavverkar vi och virket används till att göra specialpallar för att packa vårt pyntegrönt i. En viss del blir också massa- ved eller bränsleved, inflikar Per.

Stammas upp

I nobilisodlingen från 1974 har stammarna vuxit sig höga och det kommer att krävas skylift för att kunna skörda. Precis intill står ett senare bestånd, som är planterat i slutet av 1990-talet.

– Vi skördar så att det alltid är tre grenvarv uppe i toppen kvar. Varje hektar producerar ungefär fyra ton per år.

För att kunna arbeta efektivt och driva på kvaliteten i toppgrenarna genomförs en speciell uppstammning efter skörden.

I några av odlingarna testar Per att låta de olika arterna samsas om marken för att nyttja produktionsförmågan och dana kvalitet.

aktivt skogsbruk · 28

– Alla nedre grenar som inte bjuder någon vidare kvalitet tas bort. Detta «skadar» stammen lagom mycket för att göra de översta grenarna täta och grova.

Det är annars ett omväxlande skogsår som Per beskriver. Under januari till mars har han fokus på sitt konventionella skogsbruk uppe i Osbytrakten. Med Sydveds hjälp gör han behövliga insatser där.

– April till juni är det «vårbruk» i jul gransodlingarna: plantering, gödsling, klippning av grenar för att skapa rätt form, beskärning av toppskott, rensning av ogräs med mera. Parallellt med det så börjar också införsäljningen av pyntegrönt.

Från frö till slutkund

Sommarbruket handlar till stor del om uppmärkning och införsäljning. Julgrans återförsäljarna börjar dyka upp för att välja ut «sina» granar. Efter det börjar det bli dags förbereda sig för årets stora produktionsrace.

– I slutet av september växlar vi upp från 3 anställda till 80. Förutom de som skördar är det personal till binderiet. Där blir det första målet allhelgonahelgen. Sedan går också en stor del på export till Tyskland och Polen; där försäljningen kulminerar lite senare än i Sverige.

Vad är tjusningen med sådant här skogsbruk? Per funderar en stund, känner vant på en gren och svarar: – Möjligheten att se hela kedjan; från sått frö, via skötselåtgärder och till sist faktiskt möta slutkunden när vi säljer granen eller dekorationen till kyrkogården. Att få se kunden som ska ha en av mina granar som en del i sin jultradition i ögonen. Det känns fint. 

Per Torstensson, på Dalby Granar, är en av Sveriges större producenter av julgranar. Men före tagets överlägset största produkt är försäljning av gransris till dekoration, så kallat pyntegrönt.

Granar Kungsgran (Abies nordmanniana)

Odlas för julgrans- och risskörd. Breda, mörkt gröna, glansiga och läderartade barr i kombination med kvistens förmåga att hålla barren länge gör den eftertraktad både som julgran och till pyntegrönt.

Rödgran (Picea abies)

Rödgran odlas för julgrans- och risskörd. Vår inhemska julgransklassiker växer vild över hela norra Europa. Trots korta och smala barr har riset god täckförmåga, men kvisten håller inte barren så länge.

Nobilis (Abies procera)

Odlas i Sverige enbart för risskörd. Ursprungligen från Kaskadbergen i västra usa . Introducerades i Skandinavien vid mitten av 1800-talet. Barren sitter tätt med en ålders- och höjdberoende färgvariation från grön till silverblå. Nobiliskvisten håller barren länge och är mycket lämplig för användning som täckris eller bundna dekorationer.

aktivt skogsbruk · 29

Moderna designdekorationer eller hemvävda traditioner?

{ text & foto: David Söderlind }

Får dina garntomtar inte plats i det moderna jul granspyntet? Vill du köpa nya dekorationer varje år eller ska det vara det gamla vanliga? Faktum är att hur du än gör så är det rätt – det handlar bara om att hitta den rätta julkänslan!

Seden att klä hemmet med levande träd och kvistar är mycket gammal. Syftet är att skydda hemmet mot onda makter och väsen. De första julgranarna gjorde sitt intåg i svenska herresäten i slutet av 1700-talet. Först kring 1900 hade det blivit en mer all män tradition även i stugorna. Då ofta som en liten gran placerad i kruka eller på ett bord.

Dekorationerna bestod av levande ljus, frukt och konfekt. Äpplen hängdes främst i för att tynga ner de grenar som ljusen satt på för att göra dem mer stabila och raka. Äpp lena är givetvis förlagan till dagens julgranskulor.

Flaggan i topp?

Egentillverkade prydnader i papper och halm användes också gärna. Girlander med svenska flaggan i papper samt pappersflaggor i toppen börjar också användas i början av 1900-talet. Från sent 1800-tal börjar det finnas färdiga julgransdekorationer att köpa; röda vinter äpplen, pappershjärtan, kristyr, smällkara meller. Idag har mängder av färger och material tagit sig in på våra grangrenar. Så oavsett om du väljer att plocka fram de egentill verkade garntomtarna eller de designat hippa stålstjärnorna får vi säga att du gör rätt.  aktivt skogsbruk · 30 Studenter vid University of Sheffield har utifrån egna formler räknat ut exakt hur den perfekta julgranspynt ningen uppnås i form av estetik och balans. Till exempel kräver en två meter hög gran 41 kulor och 10,21 meter glitter. Rent matematiskt alltså…

Almanacka 2015 SYD 6276_Alm. Sydved 2014-10-14 14:06 Sida 16

Djur 365

Almanacka 2015 SYD 6276_Alm. Sydved 2014-10-14 14:06 Sida 24 EKORRE (Sciurus vulgaris) Nyfiken. Alert. Med utvecklade sinnen i din barrskog. Och svansen. Svansen! Signalverktyg, balanshjälpare och värme växlare. Blodkärlen i svansen kyler av ekorren under varma dagar och tvärtom under vintern.

LODJUR (Lynx lynx) Förföriskt tecknad. Redo. Jagar ensam och gärna i brant eller bergig terräng. För att den kan. Hela tiden på vandring möt vildsvinet öga mot öga och imponeras av det förföriskt våra svenska djur, när de befinner sig i sin naturliga omgivning. igen. Skygg och smart.

tecknade lodjuret. Sydveds almanacka 2015 bjuder på tolv äkta ögonblick med djur från den svenska faunan. På kort eller långt avstånd, men alltid nära. Vi hoppas du får lika stor glädje av mötena som vi!

Naturens sprudlande och samtidigt stilla liv stannar aldrig upp. På din mosse, i din grangallring och på din hagmark pågår naturens liv. 24 timmar om dygnet. 365 dagar om året. Ormvråken gör sina slag, råbocken sina hopp även när du inte Almanackan skickas hem med post till alla som har levererat till oss under de senaste fem åren – som ett tack för gott samarbete med Sydved! Ett riktigt gott, nytt skogsägarår!  är där. Almanackan bjuder den här gången på möten med tolv av aktivt skogsbruk · 31

SKOGSSKÖTSEL | SKOGSLIV |

Skogsbränsle Hett också i framtiden

{ text: Annsofie Öhman }

Efterfrågan på bioenergi från skogen växer fortfarande, men marknaden har stabiliserats, konstaterar Magnus Larsson på Stora Enso Bioenergi. Konkurrensen från andra produkter har förvisso hårdnat, men skogs bränsle i bra kvalitet har alla chanser att behålla topplatsen också i framtiden!

branschen för trädbränsle är relativt ung; i slutet av 1970 talet kom de första värmeverken som eldade med trädbränslen. Sedan 1990-talets slut har det skett en stor utbyggnad av värmeverken, vilket medfört nästan en fördubbling av förbrukningen och gjort bioenergi till det största energislaget i Sverige.

Under 2000-talets första decennium var det ett ständigt ökande behov av skogsbränsle. Det blev stort fokus på att ta fram mer bioenergi; och då även importerade bränslen och nya sortiment. Då energipriserna steg kunde även järrvärmepriserna höjas. – Marknaden var vad man kallar överhettad, med en i många fall upptrissad prisbild, säger Magnus Larsson, marknadschef på Stora Enso Bioenergi.

Stabilare marknad idag

Finanskrisen 2008 gjorde att utbyggnadstakten på kraft- och järr värmeverken minskade något. De senaste årens varma vintrar, gott om biprodukter – som bark och spån – från skogsindustrin och även konverteringar av värmepannor till bränslen som avfall och returflis, gör att efterfrågeökningen har mattats av. – Nu ser vi en stabilisering av marknaden, konstaterar han. Idag är vi också mycket bättre förberedda för att klara av när efterfrågan viker eller ökar. Både genom att vi har bra kontroll på kvaliteten och att produktionen är mer efterfrågestyrd. Vi har också bra sam arbete med kunderna, och strävar efter bästa möjliga upplägg för alla inblandade; från skogsägare till slutkund. aktivt skogsbruk · 32

«Ser man framåt bedöms efterfrågan på skogsbränsle vara stabil. Enligt prognoser ökar förbrukningen inom järrvärmesektorn i Sverige med ca 4 TWh till ca 25 TWh till 2019.»

Kraftvärmeverk byggs ut

Positivt är Jönköping Energis kraftvärmeverk i Torsvik och Växjö Energis panna Sandvik 3, som ökar efterfrågan av skogsbränsle i närliggande områden. – Ser man framåt bedöms efterfrågan på skogsbränsle vara stabil. Enligt gjorda prognoser kommer förbrukningen inom järrvärme sektorn i Sverige öka med cirka 4 TWh till totalt cirka 25 TWh till 2019. Fortums nya kraftvärmeverk i Värtan, Stockholm, står ensamt för 2,3 TWh/år av ökningen. Dessa volymer ska till stor del komma på tåg och båt, vilket gör det möjligt med ytterligare avsättnings möjligheter även i södra Sverige.

– Det finns alla möjligheter att ökningen utgörs av just skogs bränsle, förutsatt att det håller tillräckligt god kvalitet. Och då tänker jag bland annat på låga fukt- och askhalter och liten andel finfraktion, oftast i form av barr. Groten ska också vara ren utan föroreningar, som jord, metall och sten. En annan viktig aspekt är att lagret av skogsbränsle måste finnas tillgängligt under vintern då det är kallt och värmeverken behöver det.

Vädret styr

På kort sikt ser Magnus Larsson att den stora utmaningen är att fortsätta anpassa verksamheten efter efterfrågan, som till stor del styrs av vädret. Både vad gäller efterfrågan, men även möjligheten att producera flisen ute i skogen, med tanke på praktiska bekymmer som uppstår vid mycket nederbörd och milt väder. – Men även om vi ser vissa prövningar med att möta variationerna över året kommer behovet av skogsbränslen att kvarstå.  aktivt skogsbruk · 33

Stearinljuset En lysande idé som gick hem i stugorna

aktivt skogsbruk · 34

Långt in på 1800-talet användes ljus av talg för att lysa upp i stugorna. Men talgljusen rykte, rann och osade. På en resa till London blir Lars Johan Hierta imponerad av ett ljus med hög och klar låga – stearin ljuset. Några år senare tar han stearinet till Sverige och startar Liljeholmens stearinljusfabrik. Följ med på en spännande resa för en av våra kära svenska klassiker!

ars johan hierta, mest känd som Aftonbladets grundare, reste vitt och brett. Under en resa till London 1837 stötte han på en helt ny företeelse; stearinljus som brann med en hög och klar låga utan att vare sig ryka, rinna eller osa. Hemma i Stockholm igen tog han kontakt med kemisten Johan Michaelsen och 1839 tog de stearinet till Sverige. Liljeholmens Tek niska Fabrik låg i ett litet trähus på Liljeholmen – och det är förstås också denna holme som har gett företaget dess namn. Liljeholmen, i år hela 175 år, är ett av Sveriges äldsta verksamma företag.

Från hantverk till industri

I början var verksamheten liten och de lyxiga ljusen såldes från ett av kontorsrummen på Hiertas tidning Aftonbladet. Men med nya tillverkningsmetoder utvecklades verksamheten från hantverk till industri.

Produktionen och konkurrenskraften ökade och 1873 fick före taget sitt nuvarande namn, Liljeholmens Stearinfabrik ab. Efter sekelskiftet blev det tuft. Användningen av gas och el ökade och stearinljusets betydelse som ljuskälla minskade i samma takt. Före taget produktutvecklade och lyckades överleva på att tillverka bland annat smörjolja (som levererades till Statens Järnvägar) och tvål. På 1960-talet vände dock vinden och efterfrågan på levande ljus ökade, både bland privatpersoner och i ofentlig verksamhet. Tillverkningen gick i taket och fabriken i Stockholm var plötsligt för liten. I jakten på nya lokaler föll valet på en tomt i Oskarshamn där en fabrik skräddarsydd för ändamålet invigdes 1970. Här, alldeles intill Kalmarsund, tillverkas fortfarande ljus i 100 procent stearin enligt samma metod som för 175 år sedan. Liljeholmens Stearinfabrik i Oskarshamn är faktiskt världens största tillverkare av stearinljus.

Talg och flätade vekar

Stearin är en förnybar råvara som framställs av talg, det vill säga animaliskt fett. Fettet som används är uteslutande restprodukter, det vill säga slakteriavfall, som därmed kommer till användning.

Skillnaden mot parain som i dag är vanligt i ljus är att stearinet innehåller förnybara råvaror (förutom animaliskt fett även vegeta biliskt). Parain tillverkas av fossil olja som ofta är en restprodukt från oljeindustrin.

Själva tillverkningen sker genom att flytande, varmt stearin fylls i en uppvärmd metallform. Därefter kyls formen långsamt med luft eller vatten tills stearinet har stelnat. I formens mitt har man också i förväg monterat en bomullsveke. På Liljeholmens använder man flätade vekar som böjer sig i nittio grader när ljuset brinner. Det innebär att veken brinner upp fullständigt och i samma takt som ljuset.

Elda säkert!

Och så till sist; var försiktig med levande ljus! • Lämna inte levande ljus obevakade, särskilt inte med barn och djur i närheten. En god regel är att den som har tänt ljusen släcker dem! • Använd helst ljusstakar av keramik och metall. Se till att ljuset står fritt och stadigt både på underlaget och i ljusstaken.

• Ställ aldrig ljuset nära en gardin eller annat brännbart material. Det ska heller inte stå för nära tv:n eller andra elektriska apparater. • Ljusen ska inte stå för nära varandra (minst sju centimeter mellan två tända ljus). • Byt ut mossan i adventsljusstaken mot något som inte brinner så lätt, till exempel vackra stenar.

Ljus för varje ljusstake

Idag omfattar sortimentet en rad klassiker som alla delar ursprung med de första stearinljusen som tillverkades i Sverige.

Ljusen formades ursprungligen för att passa till olika ljusstakar och för olika tillfällen. Flera ljustyper har därför fått sina namn efter den funktion som de haft genom åren. Kupéljuset skapades till dåtidens tågkupélyktor medan Lykt- och Lucialjuset i alla tider har använts till lyktor och luciakronor. För änglaspel och bordsljussta kar (och för den som vågar ha ljus i granen…) finns det klassiska julgransljuset.

Produktionen omfattar också marschaller samt restaurangljus, kyrkljus och andra specialljus för ofentlig miljö.

Några tips om levande ljus

Räta upp veken och korta vid behov den till cirka en centi meter innan ljuset tänds första gången.

Om ljuset är lite för stort för din ljusstake går det bra att forma det med en ljusvässare.

Om du får stearinmassa på en duk: bryt loss den stelnade massan, gnugga resterande stearin lätt och borsta bort flagorna.

aktivt skogsbruk · 35

aktivt skogsbruk · 36

från Önskelista

| UTVALT

Mörkret sänker sig över gårdsplanen. Snön yr runt husknuten. Vinden viner. Men lampan i huggarboden lyser. Flitens lampa.

Någon vässar sin kedja. Taktfast. Målmedvetet. För morgon dagens arbetspass.

Drömmer om en ny huggargarderob. Huggarstövlarna har sett sina bästa dagar. Hjälmens plast har tappat färgen. Det är dags att uppdatera.

Här några nyheter som garanterat lyser upp såväl huggar boden som vinterskogen med sin färg och som med fördel kan stå högt på önskelistan till tomten.

Hjälm Husqvarna Technical

Ny lättviktshjälm med hörselskydd och visir. Går att extrautrusta; montera hörsel skydd med FM-radio eller använd det integrerade fästet för pannlampa. Borta är känslan av otymplig bygg hjälm, den här är slimmad och smidig. När det är dags att byta ut den på grund av att dess egenskaper försämrats av UV-strålningen från solen ser du det i en åldersindikator. Cirkapris: 1195 kr

Huggarbyxa Husqvarna Technical Extreme

Om du vill kombinera säkerhet i skogen med att vara modern är det här modellen. Smal passform och stretch material. Förstärkningsmaterial på kritiska områden, venti lationsdragkedjor och förböjda knän kombinerar slitstyrka och komfort. Gott om praktiska fickor, några med vattentäta dragkedjor. Se byxan på stora bilden. Cirkapris: 3450 kr

Första förband

I var huggares ficka. En enkel livförsäkring om olyckan är framme. Innehåller plåster i olika storlekar, sårtvättare, spegel samt tops. Cirkapris: 145 kr

Kombidunk

Sluta bära runt på flera dunkar. Här har du en 2,5 litersdunk och en 6-litare i kombination. Överfyllningsskydd gör att tillförseln stängs av automa tiskt. Givetvis kan dunkarna avskiljas från varandra och mel lan dem finns plats för filar och andra verktyg. Cirkapris: 495 kr

Huggarblus

Vid arbete med motorsåg eller röjsåg i skogen är du skyldig att bära varselklas sade kläder på överkrop pen. Många har en varsel väst över huggarblusen, men huggarblusen från Husqvarna är en allt-i-ett- lösning. Cirkapris: 2600 kr

Sågskyddskänga Husqvarna Technical

Tillverkad av Sympatex som är vatten tätt och ventilerande. Sågskydd klass 2 med stålhätta samt gummiförstärkt nederdel. Mjuk sula ger ett bra grepp när man arbetar ute i snö och kyla. Cirkapris: 3295 kr

Tack till Gårdsman, Jönköping.

aktivt skogsbruk · 37

Snabba nyheter direkt till dig

Nu är det ännu enklare att hålla sig uppdaterad med allt som händer på Sydved. I oktober lanserades ett nytt digitalt nyhetsbrev, som förutom de senaste nyheterna, innehåller kunskap och inspiration i skogens tecken.

nyhetsbrevet, som skickas ut med jämna mellanrum, ger dig en snabb över blick av de senaste nyheterna. Speciellt uppskattat brukar det vara att få reda på både små och stora nyheter som sker inom det distrikt där man har sin fastighet. Nyhetsbrevet kan sedan också enkelt ta dig vidare in till webbplatsen sydved.se.

– Just nu innehåller sydved.se mer än 900 sidor om främst skog och skogsbruk, men här finns också mer livsstilsbetonad läsning om djur och natur, jakt, mat, kulturhistoria med mera. Du möter också en mängd andra skogsägare – alla med sin egen historia att berätta, säger Daniel Fellenius, informationschef på Sydved.

Full koll med

Min skog

För dig som samarbetar med Sydved och vill ha full koll på ditt skogsbru kande finns Min skog. Det är sidor som är personliga just för dig och som du når via din dator eller läsplatta. Som inloggad får du bland annat koll på dina uppdrag med Sydved, pågående och avslutade. Du hittar en karta på din fastighet här och får en överblick av utbetalningar och ekonomi.

Och har du en skogsbruksplan för din fastighet, så finns den här också. Nu även med en användbar och uppskattad funktion för att själv kunna registrera utförda åtgärder.

Gedigen skogswebb

– Vi törs nog påstå att det är en webb som är väldigt användbar för den som äger eller är intresserad av skog, säger Daniel Fellenius. Vi vet att den ena skogsägaren inte är den andra lik, och har därför byggt en skogswebb som ska kunna intressera skogsägare med varierande bakgrund och med olika mål och strategier för sitt ägande och med livsstilen att vara skogsägare.  aktivt skogsbruk · 38

Se till att även du får Sydveds nyhetsbrev!

Du får de senaste nyheterna, inspirerande reportage och kunskapsfyllda artiklar. Registrera direkt på

sydved.se

eller kontakta din Sydvedare!

| KLIPPT & GALLRAT

Närmare ett kemikaliefritt

fsc

-skogsbruk

På fyra år har kemikalieanvändningen i fsc® -certifierat skogsbruk halverats, rapporterar fsc® , som eftersträvar ett helt kemikaliefritt skogsbruk.

Kemiska bekämpningsmedel, insekticider, används främst för att bekämpa snytbaggen som orsakar stora skador på nyplanterade hyggen. Den gnager av barken runt stammen på barrplantorna, vilket leder till problem med föryngringen i skogen och orsakar stora ekonomiska skador.

Enligt fsc :s svenska skogsbruksstandard får kemiska bekämp ningsmedel inte användas i skogen. Dock går det att söka dis pens om det finns tungt vägande skäl. Då måste man motivera sitt behov och även visa att man har en tidsplan för att helt fasa ut kemikalieanvändningen. Sydveds fsc -certifierade skogsägare är certifierade som grupp, vilket innebär att det är Sydved som söker gruppdispens för användningen av insekticider.

Kravet på en kemikaliefri plantering har drivit fram alter nativa icke-kemiska metoder för att skydda plantorna ifrån snytbaggeskador, som gnagavskräckare och olika mekaniska skydd som fysiskt hindrar baggen från att nå fram till plantan.

fsc meddelar att alla certifierade skogsbolag har redovisat en tidsplan för utfasning av gifterna och om planerna håller kom mer Sydved sätta ut den sista behandlade plantan under 2018. –31 grader – så kallt var det i Klagstorp, Västergöt land, dagen före julafton 1915. Det är den lägsta temperaturen som mätts i Götaland under decem ber månad. Kallt det var det också i Horn, Östergötland, den 21 december 1996, då tem peraturen sjönk till –30,3 grader. Svenskt köldrekord har Vuoggatjålme i Lappland,

Jakt, rekreation och känslan att äga skog

Känslan av att äga skog är det viktigaste skälet till att vara skogsägare. Det tycker 40 procent av intervjuade skogsägare i årets Skogsbarometer.

De mjuka värdena med att äga skog blir allt viktigare för skogs ägarna. På frågan vad som betyder mest i skogsägandet svarar 40 procent att det är känslan av att äga skog. Därtill kommer 11 procent som tycker det är viktigast med jakt och rekreation. 33 procent ser skogen främst som en långsiktig investe ring och 11 procent tycker det är mest betydelsefullt med en god löpande avkastning. Skogsbarometern, en årlig un der sökning från hela Sverige. lrf Konsult och Swedbank, baseras på intervjuer med ett urval av skogsägare från där termometern visade –52,6 grader den 2 febru ari 1966. Hösten har varit varm, så då kanske det är kylans tur under årets jul helg? Några minus grader och ett gnistrande vitt snötäcke vore ju inte helt fel... Källa: SMHI

Räven raskar över isen…

«Räven raskar över isen» är en gammal sånglek från slutet av 1670-talet. Gemensamt för sånglekarna är att man utför det sången handlar om: «…så här gör sotaren var han går, och var han sitter och var han står…». Idag sjungs sånglekar framför allt när vi dansar runt julgranen eller midsommarstången. Och räven, visst raskar den över isen, hungrig och säkert spa nande efter byten. Mest nattetid, men sorkar, fåglar och harar får passa sig under dygnets ljusa timmar också. Och kanske är det rävens skicklighet som jägare som ligger bakom talesättet «Listig som en räv».

aktivt skogsbruk · 39

Rökt vilt på helgmenyn

aktivt skogsbruk · 40

| SÖTT & SALT

y { recept: Annsofie Öhman }

Förr rökte man köttet eller fisken för att maten skulle hålla längre. Nuförtiden väljer vi rökt mat för den goda smakens skull. Här tipsar vi om tillbehören som ger det lilla extra när det är rökt och vilt på helgmenyn. Smaklig måltid!

krämig rotfruktsgratäng 4 personer sallad med fikon och granatäpple 500 g potatis 2 morötter, 300 g 1 bit rotselleri, 100 g 2 vitlöksklyftor ½ dl färsk hackad timjan 2 dl riven Västerbottenost 3 dl matlagningsgrädde 1 tsk salt 2 krm svartpeppar 500 g blandad grönsallad 50 g pinjenötter 1 st granatäpple 6 st färska fikon Till servering kallpressad rapsolja Crema di Balsamico Sätt ugnen på 225 grader. Skala och skär potatis och rotfrukter i tunna skivor. Koka sedan i vatten i cirka 5 minuter. Häll av vattnet. Blanda potatis och rotfrukter med hackad vitlök, kryddor, grädde och hälften av osten i en bunke. Häll över i en ugns säker form och strö över resten av osten. Tillaga mitt i mitten i 25–30 minuter, tills rotfrukterna är mjuka och har fått fin färg.

Rosta pinjenötterna gyllenbruna i en stek panna. Lägg salladen på ett stort fat. Dela fikonen i klyftor och lägg på salladen. Klyv granatäpplet med kniv och ta ut de små röda kärnorna. Strö över granatäppel kärnorna och pinjenötterna. Droppa över rapsolja och Crema di Balsamico.

pepparrotskräm 2 dl crème fraiche 1 dl majonnäs 2–3 msk riven pepparrot salt Vispa crème fraichen fluig någon minut. Blanda i majonnäs, och pepparrot efter smak. Smaka av med lite salt.

Rökning konserverar och ger smak

förr i tiden var det inte ovanligt att man under korta perioder hade rik tillgång på en viss råvara, till exempel sill på våren eller fläsk efter höstslakten. Ett sätt att konservera maten och på så sätt förlänga hållbarheten var genom rökning. Ofta kombinerat med saltning och/eller torkning för att öka hållbarheten.

Rökning innebär att maten utsätts för varm rök under ett antal timmar. Vissa ämnen i själva röken i kombination med saltning, torkning och värmebehandling bidrar till konserveringen. Dagens rökningsteknik är mildare än förr och främst en metod att ge smak och färg. Olika träslag väljs beroende på vilken smak man vill ha, exempelvis ene och al är uppskattat. Men även hick ory, lönn och körsbärsträd används. Man skiljer mellan varmrök ning (över 70 grader under några timmar) och kallrökning (lägre än 30 grader under flera dygn). Vanligast är att röka kött och fisk, men det finns även andra rökta produkter; rökt goudaost, chipotle (rökt chilipeppar) och lapsang souchong (svart te).  aktivt skogsbruk · 41

Emma Sk öldberg

Trä sk al le

aktivt skogsbruk · 42

Sko gs to g ki

«Träskalle», «dra timmerstockar» och «dra åt skogen». Sedan urminnes tider har vi målat upp bilder med ord för att förklara situationer i vår vardag. Men hur kommer det sig att det svenska språket har så många uttryck med koppling till skog? Det är ingen slump berättar språk forskaren Emma Sköldberg.

Dra

åt skogen!

{ text: Malin Österberg } – skogen har alltid varit en viktig del av samhället i Sverige och har symboliserat inkomst och rike dom. Kulturen präglar språket och ger uttryck för att beskriva situationer mer bildligt. Många svenska uttryck kommer från det gamla bondesamhället. På samma sätt som svenskan är fylld med uttryck från skogen har exempelvis spanskan många tjurfäktningsuttryck, för att det tillhör kulturen där, säger Emma Sköldberg vid Göteborgs universitet, som forskat om svenska uttryck.

Skogen symboliserar det avlägsna

Många uttryck har blivit en så naturlig del av språket att vi inte ens reflekterar över själva innehållet när vi använder dem. Det är nog få som ber någon «dra åt skogen» och som faktiskt menar att personen ska bege sig till skogs. Skogen är i stället en bild av vad som menas.

«Dra åt skogen» används för att förmildra svordomen «dra åt helvete». «Dra dit pepparn växer» är ytterligare en variant. Både skogen och där pepparn växer symboliserar här något avlägset. Vad vi egentligen menar är att vi vill att personen ska försvinna härifrån – men inte nödvändigtvis till skogen.

Skogstokig från 1997

När något «går åt skogen» däremot menas att det blir fel eller tokigt. Uttrycket är knappast nytt. Man vet säkert att det användes av människor på 1700-talet men kanske ännu tidigare. Det är svårt att veta hur gammalt ett uttryck är.

– Även om det har använts i folkmun i hundratals år så är det inte säkert att det finns dokumenterat någonstans. Uttrycket «skogstokig» dyker upp i tryckta källor först 1997, men det har sannolikt använts långt innan dess, säger Emma Sköldberg.

Trä får ofta stå för enfald, tjat eller någon utan finess. Tänk bara på uttryck som «träskalle», att något är träaktigt eller att «ha träsmak».

Hemmavana skogsmetaforer

Samhället vi lever i påverkar språket hela tiden och metaforer med skog känns hemmavant för oss nordbor. Samtidigt börjar en del av uttrycken kännas gammalmodiga och kan till och med vara svåra att förstå.

– Man säger att det är svårt att svära på andra språk, det är samma sak med sådana här uttryck. Många av dem är oerhört svåra att förstå för den som håller på att lära sig svenska. Även om man vet vad orden «dra» och «timmerstockar» betyder var för sig, är det omöjligt för en utomstående att veta att orden tillsammans, «dra timmerstockar» betyder att snarka, säger Emma Sköldberg. 

Dr a d it p ep pa rn v äx er

FÖNSTERLAV

| SKOGSLIV Dr a d it p ep pa rn v äx er

[Cladonia stellaris]

Fönsterlav, med sitt kuddliknande växtsätt, finns i hela landet, men är vanligare ju längre norrut man kommer. Förr användes den som medicinalväxt och vinterfoder åt kor, men idag är den mest en uppskattad juldekoration i hemmen.

önsterlaven, som tillhör gruppen renlavar, har ett karaktäristiskt kuddliknande växtsätt. Den bildar 8–15 cm höga kuddar i gråvitt eller gulvitt. Ofta växer fönsterlaven tillsammans med två andra renlavar, gul vit renlav och grå renlav, på hedmarker, i skogen, på berg och klippor och på mossar. Vanligast är den på mager mark med gles tallskog.

En lav är en organism där svampar lever i symbios med alger eller cyanobakterier och utvecklar busk-, blad- eller skorplika växtformer. Busklavar, dit fönsterlaven räknas, fäster vid underlaget i en punkt och har ett buskliknande utseende.

Stärkelserik renföda

Renlavar har sedan lång tid tillbaka använts av människan. Idag är renlav viktig som vinterfoder åt samernas renhjordar, men förr kunde det också användas som vinterfoder åt tamboskapen. Lavarna innehåller en stärkelse, lichenin, som djuren kan tillgodogöra sig.

Fönsterlav har också haft betydelse som medicinalväxt; ur laven kan man utvinna usninsyra som har antibiotisk verkan

Växer långsamt

Förr var det vanligt att använda fönsterlav som fyllnad mellan ytter- och innerfönster, både för att suga upp fukten som finns mellan fönstren och som prydnad. Nuförtiden används fönsterlav mest i begravningskransar och som julprydnad i framförallt ljusstakar och julgrupper. Men ska du köpa fönsterlav i afären får du allt fråga efter vitmossa, som laven en aning vilseledande har kommit att kallas för i handeln… Laven är inte fridlyst, men eftersom den växer mycket långsamt bör man vara varsam om växten och inte plocka den i onödan. 

Ny adress för:

Namn Adress Postnummer Telefon Postadress

Ja tack, jag vill bli kontaktad av min lokala Sydvedare för kostnadsfri rådgivning.

Ja tack, jag är ännu inte Sydvedsleverantör men vill gärna få fyra nummer av Aktivt Skogsbruk kostnadsfritt.

Om du ändrat adress, sänd in hela rutan ovan med såväl den gamla som nya adressen till: Sydved AB, Adressregistret, Box 626, 55118 Jönköping. Alternativt e-posta till: [email protected] (eller faxa till 036-19 0927).

NATURFENOMEN

Posttidning B

Norrsken

Norrsken,

aurora borealis

, är ett ljusfenomen som man vanligtvis bara ser norr om polcirkeln. Det visar sig som ett gröngult, blått eller rött sken i form av föränderliga bågar, draperier eller strålar. Störst chans att se norrsken har man mörka kvällar eller nätter med klart väder.

Norrskenet uppstår när energirika elektroner från rymden, mest från solen, kommer in i jordens atmosfär och kolliderar med atomer i atmosfären. Elektronerna följer jordens magnetfält på ett sådant sätt att de faller in bara i polarområdena. Motsvarande fenomen finns i Antarktis och kallas då sydsken. Det gemensamma namnet är polarsken.

Förr trodde man att norrsken var ett varsel om väderomslag; vissa såg det som ett tecken på snöfall och hårt väder, medan andra trodde att det väntade varmare väder.

aktivt skogsbruk · 44 Sydved AB · Box 626 · 55118 Jönköping · Tel. 01046-380 00 · www.sydved.se