Transcript DIN NATURLIGA PARTNER

3.13
DIN NATURLIGA PARTNER
Hjärtstenen vid hörnet
Ett vinnande samarbete
Röj inte bort älgmaten!
Röset – ofta dold storhet vid
gränsbestämning. Sidan 2
Peter Eriksson tycker att BillerudKorsnäs är det
naturliga valet för ett skogligt partnerskap. Sidan 4
Gör som Bo Jonasson, låt älgmaten
stå kvar i alla röjningar. Sidan 6
I GRÄNSLÖST LAND VISAR
UTLIGGAREN VÄGEN
Skogsbrukande är idag förknippat med många gränsdragningar. Det
kan vara mellan naturvård och produktion, eller mellan att skota virket
långt eller bygga väg. Dessa gränsdragningar är exempel som vi på
BillerudKorsnäs och våra skogsägare är väl anpassade till och har goda
kunskaper om.
Den svåraste gränsdragningen är oftast
den rent ordagranna gränsdragningen
­eller fastighetsgränsen/rågången. Rå­
gången definierar fastighetens omfatt­
ning på marken och vad man äger.
­Ändrade traditioner och ägarförhål­
landen har tillsammans med ett delvis
­ändrat skogsbrukande medfört att kun­
skapen om våra rågångar bokstavligen
växt igen. Kännedom om gränsens läge
och vad man får och inte får göra med
den och i dess närhet har för skogsbru­
ket betydelse vid fastighetsköp, skogs­
avverkning och jakt.
Gränsmarkering
Idag kan sökandet efter rågångar liknas
vid ett detektivarbete, där en avsågad
kvist, en färgflaga på en stam, en gam­
mal snitsel eller en rostig ståltråd kan
vara avgörande. Hjälpmedel finns i form
av bra kartmaterial och GPS utrustning,
vilka ger god vägledning i sökandet efter
fasta gränsmarkeringar. Gränsmarke­
ringen är det som i första hand rättsligt
visar avgränsningen och läget för en
fastighet. När fastigheter skapas beslu­
tar man om gränser och markerar dem
för att det ska vara möjligt att hävda
fastig­heten. En gräns utsatt med GPS är
sålunda inte rättsligen giltig utan fasta
gränsmarkeringar.
Det är straffbart att förstöra eller
ändra en gränsmarkering. Det är alltså
inte tillåtet att t ex rubba eller förändra
gränsmarkeringen. Det är givetvis också
Huggning av en fyrkant i råsten.
2
Stenröse med utliggare/visare och hjärtsten och riktningsvisare
straffbart att avsiktligt flytta en gräns­
markering. Om du av misstag råkar
förstöra en markering, så får du inte på
egen hand sätta tillbaka den där du tror
att den stod. Markering av gränspunkter
är en uppgift för Lantmäterimyndig­
heten. Naturligtvis kan berörda fastig­
hetsägare tillsammans sätta dit något
annat som visar var de anser att gränsen
går. Detta ersätter dock inte den lagliga
gränsen, men underlättar när och om
man vill få en rättsligt giltig markering
på plats.
Hjärtstenen
Råstenen är den vanligaste formen av
fasta gränsmarkeringar i skogsmark.
Den består i allmänhet av en rest toppig
sten – hjärtsten –, något nedgrävd. Den
är kringlagd med stenar och stenskärvor.
För att fastställa äktheten på ett röse
kan man försiktigt lyfta på hjärtstenen,
i det flesta fall finns kol eller tegelskär­
vor därunder för att utvisa att det är ett
verk av människohand. Råstenen kan
också utgöras av en jordfast sten märkt
med någon inhuggning samt kringlagd
Kommunikation
med sten. Idag är järnrör den
vanligaste gränsmarkeringen vid
fastighetsförättning.
De flesta av idag gällande fasta
gränsmarkeringar är upprättade
kring Lagaskifte på 1800-talet,
vilket gör att tidsaspekten på
mer än 100 år medför att växt­
ligheten kan vara betydande på
och omkring markeringen.
Utliggare
Råstenen är oftast placerad i
hörn på fastighetsgränsen. I
skogsmark finns ofta s k utlig­
gare och visare ca 20 m från
råstenen i gränsens riktning.
Utliggare och visare är en avlång
upprättstående sten som pekar i
gränsens riktning. Mellan hör­
nen finns ibland också andra
fasta riktningsvisare, ofta på
höjder.
Restaurering av gränsmar­
keringar och upphuggning av
gränslinjen är väl investerad tid.
Du som skogsägare kan på egen
hand söka dina egna gränser,
hugga upp gränslinjen, måla
träd i gränslinjen och slå ned
En tydlig gränslinje med målade träd.
pålar som markerar gränsen och
tydliggöra markeringar med
gammal skog på andra sidan rågången.
färg. I skogsmark kan man lämpligen
I annat fall är det lätt att rågången för­
börja med att leta efter markeringar i
svinner eller vandrar om rågrannen av­
ändpunkter eller i hörn, eftersom dessa
markeringar oftast är större och tydligare verkar en kort tid efteråt, med hyggesfas
på båda sidor.
än markeringar som ligger däremellan.
Rågången
Den enklaste och billigaste lösningen
är att tillsammans med rågrannen röja
upp gränslinjen. Genom detta undviks
många konflikter. Vid tveksamheter om
gränsdragning är det ju viktigast att du
och din rågranne är överens.
Hittar du inga märken eller om du är
oense med din rågranne kan du få läget
rättsligen bestämt genom fastighetsbe­
stämning. En sådan begär du hos Lant­
mäterimyndigheten.
Krävs en utsättning av Lantmätare
så skenar kostnaden lätt iväg. Arbetet
debiteras efter tidsåtgång. När det gäller
näringsfastigheter kan man i regel få dra
av kostnaden för att leta rätt på gamla
gränser i samband med deklarationen,
eftersom det räknas som underhållskost­
nad.
Var noga med att markera rågången
framförallt i samband vid föryngrings­
avverkning, även om rågrannen har
Patrik Hellblom
Virkesköpare Sala
VISSTE DU ATT…
Skogforsk lanserar nu sin nya hem­
sida med samlad skoglig kunskap på
ett ställe. Där kan du lätt söka bland
nya och gamla forskningsresultat.
www.skogforsk.se
Du kan där även gå in på Kunskap
Direkt som är ett kunskapssystem
med tips och råd om hur man sköter
och brukar sin skog. Kunskap Direkt
vänder sig främst till skogsägare och
skogliga rådgivare.
www.skogforsk.se/kunskapdirekt/
Kommunikation är bland det svå­
raste som finns! Hur får man folk att
förstå vad man menar? Och ännu
svårare; hur får man folk att göra det
man ber dem om? Hur ofta har man
inte känt sig missförstådd på jobbet, i
fotbollsklubben, av sin partner?! Och
jag upplever ofta, att de gånger jag
försöker vara extra tydlig så uppfattas
jag som lite förbannad. Vilket inte
direkt ökar förståelsen hos de som
lyssnar…
Men det finns ju olika typer av
kommunikation! I detta nummer har
vi till exempel skrivit om tecken och
spår i skogen som kommunicerar var
fastighetsgränser och rågångar går.
Under det senaste året har vi upp­
täckt att många skogsbruksplaner har
brister i sitt innehåll; de kommunice­
rar inte rätt data angående fastighe­
ten. Och hur ska man då som skogs­
ägare kunna sköta sin skog på ett bra
sätt? Därför har vi försökt strukturera
upp vad en bra plan ska innehålla
vilket du kan läsa om i en artikel.
Kartor är nog en av våra äldsta
kommunikationsmedel. De äldsta
man känner till är daterade till 2400
år f. Kr. Trots detta så utvecklas de
ständigt! Idag har vi stora förhopp­
ningar på att laserscanningen över
Sverige ska ge oss kartmaterial som
hjälper oss i den skogliga plane­
ringen!
Kommunicera mera!
Caroline Rothpfeffer
Ansvarig utgivare
Informationsblad till skogsägare
från BillerudKorsnäs AB
Ansvarig utgivare: Caroline Rothpfeffer,
Miljöchef BillerudKorsnäs Skog
Redaktör och projektledare: Ockie Skaaret
Redaktionsgrupp
Caroline Rothpfeffer
Dan Flykt, virkesköpare Orsa
Fredrik Ryd, virkesköpare Frövi
Patrik Hellblom, virkesköpare Sala
Johanna Ydringer, verksamhetsutvecklare
Jörgen Wikström, virkesköpare Norrbotten
Lars-Erik Busk, ansvarig för Lokala Köp
Form och illustration: Titti Apler
Layout: Byrå4, Uppsala
Tryck: Sandvikens Tryckeri
3
ETT VINNANDE SAMARBETE
Vad sägs om att få gratis rådgivning om din skog eller att gå på hockey
med middag i loge? Det är exempel på vad du som skogsägare kan få ta
del av om du ingår ett samarbete med BillerudKorsnäs.
Innan Peter (till vänster) går ut i skogen med Sonny går de igenom skogsbruksplanen.
Målsättning
De flesta skogsägare ser sitt skogs­
ägande som en ekonomisk verksamhet
med investeringar och avkastning. Att
sköta sin skog kräver intresse, kunskap
och engagemang. Och tid! Har du inte
skogen som huvudsyssla kan det vara
svårt att hinna med. För att utveckla
det skogliga partnerskapet med dig som
skogsägare, vill vi på BillerudKorsnäs
möta dina behov och önskemål i ditt
skogsbruk. Det gör vi genom att erbjuda
olika avtalsformer. Några av frågeställ­
ningarna som vi arbetar med är vad du
har för målsättning med din skog och
vilken tid du själv har att förverkliga
dina mål. Målsättningen för skogens
skötsel kan variera mycket, från maximal
årlig avkastning, till stor miljöhänsyn,
byggande av virkesförråd eller en ”nor­
mal” skogsskötsel.
Samarbete
Vi hymlar inte med att det är virke till
våra industrier vi vill ha, men förutsätt­
ningarna för att det kan vara en vin­
nande situation för både dig och oss, är
stor. Jag tog en pratstund med en av de
skogsägare som BillerudKorsnäs, genom
vår virkesköpare Sonny Kvist, har sam­
arbetsavtal med.
”Jag vill ha nära kontakt med den
person eller personerna som ska vara i
min skog, vare sig det är avverkning eller
4
röjning. Att kunna ha en öppen dialog
om allt som händer är viktigt för mig
och det är BillerudKorsnäs väldigt bra
på”, säger Peter Eriksson, ägare av cirka
1200 ha skog i Vinnersjö, södra Gästrik­
land. ”Det känns personligt och jag kän­
ner att jag blir prioriterad. Jag kan ringa
Sonny när som helst och prata och även
om han kanske ledsnar när jag ringer en
lördag tar han sig alltid tid,” säger Peter
och tittar på Sonny som skrattar lite.
”Ja, det gäller att ge och ta, vi har ju
samma mål i slutändan”, säger Sonny.
Peter fortsätter och berättar att det
som är tilltalande är arbetssättet och att
BillerudKorsnäs alltid tar ansvar för vad
dom gör, även om något går snett.
”Misstag gör alla, det är hur man
fixar dom som visar på karaktär hos ett
­företag”.
Peter och hans pappa Jan, som ti­
digare ägde skogen, brukar röja själva
ibland också.
”Det viktigaste är ATT man röjer, inte
att det blir perfekt, säger Peter. Det är
Jämförelse mellan de olika avtalen mellan BillerudKorsnäs och skogsägare.
Upprättande av skogsbruksplan
Upprättande av skötselplan
Utförande av skötselåtgärder
Skogsskötselavtal
X
X
X1
Samarbets- Leveransavtal
avtal
X
X2
X2
Avtalspremie
Certifiering
Ekonomisk rådgivning
Förtur vid stormfällning
Inbjudan till årliga aktiviteter
X
X3
X
X
X
X
X3
X
X3
X
X
X
1) Utföres i enlighet med upprättad skötselplan
2) Åtgärder beställes av skogsägaren
3) Frivilligt tillval
inte ovanligt att vi tar lite för lite, men
då åker vi dit igen vid ett annat tillfälle.
Det är mest för att hålla igång själv. Jag
älskar att vara i skogen och jag delar
det intresset med de som arbetar på
BillerudKorsnäs. Det är ju inte bara
Sonny jag har kontakt med. Det är pro­
duktionsledare och skogsvårdsansvarig
som också är inblandade i min skog.
Det är en gemensam planering med
rutiner som känns stabila”.
Välj själv
BillerudKorsnäs har ett helhetstänkt
kring din skogsskötsel. Vi vill gärna göra
en skogsbruksplan tillsammans med dig,
vi kan hjälpa till med rågångar och na­
turvården i din skog. Vi erbjuder tre ty­
per av avtal, beroende på hur mycket tid
du själv har för förvaltingen av din skog.
På hemsidan hittar du mer information
om vad BillerudKorsnäs kan erbjuda.
Kontakta gärna din lokala virkesköpare
för ytterligare information.
Johanna Ydringer
Verksamhetsutvecklare
BillerudKorsnäs Skogsbruksplan – En lönsam investering!
En uppdaterad skogsbruksplan är
skogsägarens viktigaste hjälpmedel
för att nå god lönsamhet och skapa
en välskött värdefull skogsfastighet. Skogsbruksplanen ger god
överblick över fastighetens röjnings- och gallringsbehov samt ger
information om de bestånd som är
mogna för föryngringsavverkning.
En skogsbruksplan från BillerudKors­
näs består av en fastighetskarta med
avgränsade skogsbestånd samt uppgifter
om exempelvis åkermark, skogsbilvägar,
bäckar, diken och sjöar. Skogsbestån­
den avgränsas främst utifrån dess ålder,
virkesförråd, skötselbehov, tillväxt och
huggningsklass. Till varje skogsbestånd
finns förslag på skogliga åtgärder och när
de bör genomföras. Skogsbruksplanen
sammanställer även fastighetens totala
virkesförråd och tillväxt.
Innan planarbetet i fält påbörjas ska
skogsbrukets mål och inriktning på
fastigheten fastställas tillsammans med
skogsägaren. Skogsbruket på en fastighet
varierar beroende på ägarens syfte och
mål med sitt skogsägande.
Noggrann insamling av skoglig data,
rätt beståndsavgränsningar, hög kunskap
om skogliga naturvärden och rätt prio­
ritering vid naturvårdsavsättningar ger
förutsättningar för att en skogsbruksplan
från BillerudKorsnäs håller hög kvalitét.
En skogsbruksplan från BillerudKorsnäs
är certifieringsanpassad enligt FSC®- och
PEFC™ skogsstandard. Den uppfyller de
krav som FSC och PEFC ställer gällande
dokumentation och skogsbruksplanen är
därmed förberedd inför en eventuell fram­
tida miljöcertifiering. Detta innebär inte
att skogsägaren och dess fastighet blir cer­ti­fierade vid leverans av ny skogsbruksplan.
Om du behöver en ny skogsbruksplan,
eller behöver uppdatera din gamla, hör
av dig till din virkesköpare!
Läs mer om skogsbruksplaner på vår hemsida www.billerudkorsnas.se/skog
5
RÖJ INTE BORT ÄLGMATEN!
Låt älgmaten stå kvar i alla röjningar, det uppmanar Bo Jonasson, på Gusselborgs gård i Bergslagen, en grupp skogsägare från Gusselby. Gruppen
har träffats för att diskutera röjning och beståndsanläggning.
Bo, som är en mycket engagerad skogsägare, jobbar efter devisen
”värdeskapande skogsproduktion”. Det handlar i korthet om att producera
grov timmerskog av högsta kvalité. Kvalitén danas när skogen är ung och
då gäller det att undvika betesskador.
Identifiera huvudstammarna
”När jag röjer tallungskog handlar det
om att identifiera huvudstammar”, säger
Bo, ”All tall och löv som inte konkurrerar
med huvudstammarnas översta kronskikt
får stå kvar, det är älgmat och bidrar även
till kvalitetsdaning av beståndet”.
Första röjningen är väldigt enkel och
går fort, ”jag tar förväxande vargar och
toppar ner en del löv som växer före,
ofta använder jag enkla handredskap.
Sedan röjs bestånden succesivt, hela
tiden med fullt focus på huvudstam­
marna. Det skall vara kvar så mycket
vegetation som möjligt, som inte kon­
kurrerar med huvudstammarnas översta
kronskikt. Filosofin att röja på det här
viset har succesivt växt fram under en
20 årsperiod och jag är övertygad om att
detta är rätt metod”, fortsätter Bo.
Mer bete – skonar ungskogen
Vi besöker ett 25-årigt tallbestånd som
slutröjdes 2010. Här är ca 1500 hu­
vudstammar per hektar identifierade
och markerade. Beståndet är tvåskiktat
med en hel del underväxt av tall och
björk. En älgko med kalv har gått och
betat i detta bestånd hela vintern, och
det syns. Underväxten är klart påverkad
av bete, och rikligt med spillning finns.
Däremot är samtliga huvudstammar
oskadade.
”Älgen hjälper mig med underväxtröj­
ningen, den tycks trivas bättre här inne
i skogen än ute i den intilliggande ung­
skogen, som därmed har skonats från
bete”, berättar Bo. Detta är inget s.k.
konfliktbestånd som vi skrev om i förra
numret, medelstammen inför förstagall­
ringen är bra.
Min reflektion är att det borde gå att
Älgmaten är kvar efter sistaröjningen. I det här beståndet har en älgko med kalv vegeterat en hel vinter, Intill detta bestånd finns en
tallungskog som i stort sett är oskadad, berätta Bo Jonasson.
6
Röj inte bort redan betade stammar,
älgarna återkommer till dem år efter år.
Därmed skonas intilliggande träd. Detta
borde gynna älgarna också menar Bernt
Eriksson från Slåttermossen.
kombinera att ha hyggliga älgstammar
utan att man behöver drabbas av alltför
stora betesskador. För att det inte ska bli
betesskador behövs stora volymer bete,
det säger egentligen sig själv. Röjs betets
bort, eller satsar man på ensidig gran­
produktion – då kan problem uppstå.
”Jag föredrar blandskogar”, berättar
Bo, ”de håller högre kvalité och är mer
robusta mot skador såsom storm”.
Tag gärna kontakt med din lokala
virkesköpare om du vill diskutera kvali­
tetsskogsbruk.
Jonas Kling
Virkesköpare region Syd
AKTUELLA FRÅGAN
Hur fortskrider laserskanningsprojektet?
Vi har träffat Svante Larsson, som i januari 2013 fick uppdraget som projektledare,
för att höra hur arbetet fortlöper.
Sedan 2009 genomför Lantmäteriet en
nationell laserskanning och har skapat
en ny nationell höjdmodell, som ger en
mycket noggrann bild av hur marken
ser ut. Laserskanningen genererar också
data som ger information om skogen.
Skogsstyrelsen har fått i uppdrag av
Regeringen att tillsammans med SLU
(Sveriges lantbruksuniversitet) ta fram
förbättrade skogliga skattningar utifrån
Lantmäteriets laserskanning. Hittills
har en förstudie och en utvärdering av
metodik för skogliga skattningar genom­
förts. I september beslutade styrgruppen
att ett antal kartprodukter ska tas fram
och hur dessa ska spridas.
Produktionen som startar under no­
vember och beräknas pågå till och med
år 2015, kommer att ta fram kartor som
visar trädhöjder, virkesförråd, biomassa,
grundyta, medelhöjd, medeldiameter
och åldersklasser.Vid framtagningen av
dessa skogliga grunddata sambearbetas
laserdatat med Riksskogstaxeringens
provytor. Fältmätta ytor är en nödvändighet för alla variabler frånsett
trädhöjd­er.
Kartorna kommer att vara till
stor nytta i det dagliga arbetet för
bland andra lokala entreprenörer,
skogsbruksplanläggare, virkesköpare,
rådgivare och naturvårdare. Även
myndigheter och forskare får tillgång till
mer och bättre information.
Intresset för projektet är väldigt
stort, framför allt från de större
skogsföretagen. Potentialen för
förbättrad planering för skogsbruket
är stor. Ett antal tilläggsprodukter är
också under utveckling som kan hjälpa
skogsbruket att undvika körskador
och minska skadorna på forn- och
kulturlämningar bland annat.
Vi hoppas också att det ska väcka
intresse även hos den mindre aktive
skogsägaren, som nu får tillgång
till kartor som ger bra och tydlig
överblick av fastighetens skogsinnehav.
Kartprodukterna kan vidareförädlas
för definierande av skötselstrategier
och behov. Inom bland annat gallring
finns en stor potential till förbättrade
planeringsunderlag.
Det är inte material som en ”färdig
plan” som tas fram, men kartorna
kommer avsevärt underlätta och
effektivisera arbetet med att ta fram
skogsbruksplaner samtidigt som
kvaliteten förbättras. Uppgifter
om trädhöjder och grundyta samt
virkesförråd har lika bra noggrannhet
som vid taxering i fält med relaskop och
höjdmätare. Tanken är att materialet
ska finnas lättillgängligt för skogsägare
på Skogsstyrelsens Mina sidor samt till
övervägande del vara nedladdningsbart
för alla.
Denna satsning, tillsammans
med andra, som den nationella
höjdmodellen och Riksskogstaxeringens
provytor, gör det möjligt att ta fram
rikstäckande skogliga skattningar
på ett kostnadseffektivt och
samhällsekonomiskt bra sätt, till nytta
för många i skogsbranschen.
Läs mer på
www.metria.se
www.skogsstyrelsen.se/
7