Transcript KonfliKtbeStånd

2.13
Din naturliga partner
Rekonditionera din skog
Konfliktbestånd
Risa Rätt
Tips på vad du kan göra för att få ett
bättre netto vid avverkning. Sidan 2
Resultatet av oröjt eller svagt röjt
bestånd blir tätt och klent. Sidan 4
Risa Rätt – metodens huvudfokus är att undvika
körskador utan att försämra nettot. Sidan 6
Rekonditionera din skog!
Det finns olika åtgärder som du kan tänka på inför din planerade
avverkning för ett bättre netto och en högre attraktion.
Hör du till dem som följer din bils
serviceintervaller och rekonditionerar
bilen inför en försäljning eller byte?
Jag gör det för att känna mig trygg och,
framför allt, för att få ett bra pris av den
tänkta köparen. Kanske ska man inte
jämföra skogsbruk med en bil, men
vissa delar är lika för en god kalkyl, trots
mycket olika omloppstider.
Att jag servat bilen och vårdat den genom åren är ju för att min tänkta köpare
skall få ett bra intryck och betala mer.
Det samma gäller vid en avverkning. Ett
välskött bestånd med genomtänkt traktplanering förräntar sig bättre.
Givetvis är grunden i en välskött skog
en medveten strategi av skötsel genom
omloppstiden, och det kan inte skapas
i efterhand. Samma gäller ju din bil,
sköter du den inte så drar kostnaden
iväg.
Nedan följer några tips på hur du,
inför en skogsaffär, gör din avverkning
attraktivare och mindre konjunkturkänslig med enkla medel och med kort
framförhållning.
Vädersäkra din avverkning
Planera avverkningen så att drivning
kan ske på barmark- eller allvädersförhållanden. Ibland räcker det med att
man finner en lite längre basväg eller
avstår uttag av grot och risar ordentligt
i huvudkörstråken (läs mer om detta i
artikeln ”Risa Rätt”). Att bygga en ny
skogsbilväg, förbättra standarden på den
befintliga1 eller förstärka en vändplan
är bestående åtgärder även för framtida
åtgärder. Tänk på att det svagaste partiet
på basvägen eller skogsbilvägen sätter
standarden på avverkningen.
En avverkning som klarar barmarksoch allvädersförhållanden ger ett mervärde på ca 15–25 kr/m3fub för dig, då
BillerudKorsnäs industrier kräver ett
jämt flöde oavsett väderförhållanden.
Röjning av vägkanter, dikesrensning eller
grusning.
2
Stammar som inte ger någon ”bit”. Tumregel är stam < 8 cm i brösthöjd.
1
2
Genom att göra en underväxtröjning höjer man intäkten för kvarvarande stammar.
Förröj inför avverkning
Prissättning mot avverkningsentreprenör
sker efter en prismatris baserad på avverkningens medelstam och skotningsavstånd. Att röja bort klena bistammar2
ger därför en lägre avverkningskostnad
genom att medelstammen blir högre.
Röjningen ger också bättre sikt för
maskinföraren, vilket underlättar ett
korrekt stamval i gallring. Förröj gallringstrakten gärna några år innan avverkningen är aktuell.
Planerar du att ta ut grot vid din föryngringsavverkning är det också ett krav
att beståndet är förröjt. Detta för att
förhindra att grotskotaren drar upp hela
träd med smutsiga rötter som förorenar
groten. Förröjningen förstärker också de
hänsynsytor som lämnas i avverkningen
genom att dessa inte röjs, exempelvis
mindre kärr och hällmarker.
En förröjning sänker kostnaden för
gallring med 15–30 kr/m3fub och för
föryngringsavverkning 3–8 kr/m3fub.
Kvaliteten på groten blir också bättre.
Samavverka med närliggande
skogsägare
Samordning av avverkning kring en
skogsväg ger många logistiska fördelar.
Det ger dig också mer i ersättning, då
trailerkostnad och flyttersättningar till
vinst bara på flyttersättning med ca
5 kr/m3fub. Kommer ytterligare en
skogsägare till med 500 m3fub, så blir
vinsten ca 7 kr/m3fub osv.
Ett enkelt sätt att höja tillgängligheten är
att lägga ett bärlager på vägens svagare
partier.
entreprenörer minskar. En annan fördel
är större möjlighet att ta ut special­
sortiment, eftersom virkestransporterna
kan samordnas.
Vid samordning blir också efterföljande skogsvård i form av markberedning
och plantering billigare.
Har du en egen skogsbilväg som dina
grannar kan nyttja vid samordningen
finns också pengar att hämta i form av
ersättning eller bidrag till förbättring
av vägstandard. Att sätta pengar på
samordningsvinster är svårt då det
baseras på objektens beskaffenhet och
den volym som faller ut därifrån.
Ett exempel: Samordningsvinsten
vid en avverkning där två skogsägare
avverkar 500 m3fub vardera ger en
Teckna samarbetsavtal med
BillerudKorsnäs Skog och/eller
certifiera din fastighet
Har du bestämt dig för BillerudKorsnäs
Skog som samarbetspartner, teckna då
ett skötsel- eller samarbetsavtal. De är
mycket förmånliga och ger en trygghet i konjunktursvängningarna. Som
skogsägare vet du att du alltid får bra
betalt för ditt virke och att arbetet utförs
med modern teknik och hänsynstagande
metoder.
Ett skötsel- eller samarbetsavtal ger ett
mervärde och nivån är baserad på planerad avverkningsvolym. Avtalen ger också
rabatter på skogvård och inbjudningar
till BillerudKorsnäs Skogs specialaktiviteter för skogsägare.
Väljer du också att certifiera din fastighet under BillerudKorsnäs Skogs paraplycertifiering premieras du ytterligare.
Certifieringen är en dubbelcertifiering
under PEFC™ och FSC®. Den har en
inträdesavgift beroende på fastighetens
storlek och en årlig avgift på 100 kr.
Ta kontakt med din lokala virkes­
köpare om du har funderingar eller
frågor om innehållet i artikeln.
Patrik Hellblom
Virkesköpare Sala
Konfliktbestånd,
körskador och moms
Jag välkomnar er tillbaka efter
sommaren med ovanstående tre ord
som kanske klingar negativt i mångas
öron. I detta nummer ska vi försöka
hjälpa till att vända känslan till något
mer positivt!
Men än dröjer sig sommaren kvar
med varma dagar och ljumma nätter.
Sensommarkvällar i kräftlyktornas
sken hör till mina favoriter! Och hösten är på ingång med allt vad den har
att erbjuda; lingon, surströmming,
vackra löv och jakt! Tyvärr innebär
hösten också ofta att det blir blötare
i markerna vilket kan ge problem för
skogsbruket. Blöta marker har sämre
bärförmåga än torra och då ökar risken för körskador. Därför inför vi nu
en ny planeringsmetod ”Risa Rätt”
där ett av målen är att minska risken
för körskador.
I detta nummer fokuserar vi också
på hur du kan förbereda dig inför
kommande avverkningar för att öka
lönsamheten. Kanske genom att
prata med dina grannar (varför inte i
kräftlyktornas sken!) eller genom att
bestämma dig för att röja.
Som en del i arbetet med att forma
det nya företaget BillerudKorsnäs
har vi givit tidningen en ny form.
Däremot ska vi behålla tidningens
”anda” genom att fortsätta fokusera
på skogsskötsel och aktuella frågor
som kan vara intressant för dig som
skogägare. Hör gärna av dig med
synpunkter och tips på hur vi kan
förbättra tidningen ytterligare.
Visste du att…
……bontitet är ett uttryck för
ståndortens, traktens, bördighet, d.v.s. dess virkesproducerande förmåga. Boniteten är
högst i sydligaste Sverige (Skåne
11,0 m3sk/ha/år) och avtar
mot norr och sedan också mot
väster.
Medelboniteten för hela landet är 5,3 m3sk/ha/år. Motsvarande värde i m3sk/ha/år för de
fyra landsdelarna är:
Norra Norrland 3,0
Södra Norrland 4,2
Svealand 6,2
Götaland 8,6
Caroline Rothpfeffer
ansvarig utgivare
Informationsblad till skogsägare
från BillerudKorsnäs AB
Ansvarig utgivare: Caroline Rothpfeffer,
Miljöchef BillerudKorsnäs Skog
Redaktör och projektledare: Ockie Skaaret
Redaktionsgrupp
Caroline Rothpfeffer
Dan Flykt, virkesköpare Orsa
Fredrik Ryd, virkesköpare Frövi
Patrik Hellblom, virkesköpare Sala
Johanna Ydringer, verksamhetsutvecklare
Jörgen Wikström, virkesköpare Norrbotten
Lars-Erik Busk, ansvarig för Lokala Köp
Form och illustration: Titti Apler
Layout: Byrå4, Uppsala
Tryck: Sandvikens Tryckeri
3
Konfliktbestånd
Det finns ca en miljon hektar skog med eftersatt röjning i Sverige, det så kallade
”röjningsberget”. När ungskogen lämnats oröjd eller röjts för svagt, blir bestånden
täta och klena. När de nått tidig gallringsålder brukar de kallas ”konfliktbestånd”.
Här ett exempel på hur ett konfliktbestånd kan se ut.
För att undvika att få ett konfliktbestånd på sin mark finns bara ett bote­
medel och det är att röja minst en gång
och dessutom tillräckligt hårt, så att det
inte blir för stamtätt. Beroende på vilket
bestånd det är och vilken föryngringsmetod man har valt, kan det behövas
mer än en röjning. Slutröjningen bör
ske då plantorna är från 1,3 m – 5 m
höjd beroende på betestryck, lövuppslag
och ett flertal andra faktorer.
Hur hårt man ska röja varierar beroende på hur bördig marken är. En
generell regel är att man vill ha ett lägre
stamantal efter röjning på svagare marker och högre ju bördigare marken är.
Även på bördiga marker bör inte stamantalet överstiga 2300 stam per hektar.
Det innebär ett inbördes avstånd på 2,1
meter i snitt mellan stammarna.
I ett välröjt bestånd ska en fullstor person
kunna gå igenom obehindrat med utsträckta armar.
4
Vad göra åt ett konfliktbestånd
Om jag nu har ett konfliktbestånd, vad
ska jag göra då? Vårt svar är att göra en
hård och tyvärr rätt dyr röjning. Vänta
minst fem år innan första gallring för att
träden ska hinna stabilisera och växa till
sig något. Detta tror vi är det bästa för
ditt bestånd på sikt.
Det finns inga enkla eller billiga metoder för att på sikt få till en bra ekonomi i ett från början oröjt bestånd. En
oröjd skog tappar flera års tillväxt på de
träd som man vill spara till första- och
andragallringen samt föryngringsavverkningen. Den blir också mindre stabil
mot storm- och snöskador.
Om du har, eller tror att du har, ett
konfliktbestånd ta då kontakt med din
lokala virkesköpare för råd och hjälp.
Fredrik Ryd
Virkesköpare region Syd
Vad är en traktlapp?
Det är lätt att förklara. BillerudKorsnäs har som rutin att
vid samtliga skogliga uppdrag markera området med en
traktlapp.
Traktlappen har till syfte att visa att vi är på väg att
utföra en åtgärd. Där står vad markägaren heter och även
telefonnummer till den ansvarige på BillerudKorsnäs samt
vilken typ av arbete det är som skall utföras, exempelvis en
gallring.
Ett annat syfte är att det underlättar för entreprenören
att veta att han har kommit rätt. Det får inte finnas något
tvivel på den saken.
Om Du som rågranne ser en sådan lapp kan det vara
idé att fundera på om det finns samordningsvinster att
göra, läs mer om det i artikeln på sidan 2. Hör då av dig
till din lokala virkesköpare på BillerudKorsnäs.
Dan Flykt
Virkesköpare Dalarna
NYA MOMSREGLER
OCH NYTT OM RATIONALISERINGSFÖRVÄRV
Enligt den nya skatteförfarandelagen upphör möjligheten att redovisa
moms i inkomstdeklarationen från inkomståret 2013. Vi har intervjuat
­Greger Sundqvist, rådgivare och fastighetsmäklare på Areal.
– Hur påverkar nya skatteförfarandelagen
fastighets- och skogsägare?
– Under en längre tid har de som
redovisat sin moms till Skatteverket en
gång per år gjort detta i sin inkomstdeklaration. Men från 2013 års moms,
d.v.s. den moms som ska redovisas år
2014, kommer nya regler att gälla.
– Det låter som att det blir lite omständigare och snävare tidsramar!?
– I praktiken innebär det att de flesta
som tar hjälp med hela sin deklaration
behöver ta kontakt med sin redovisningskonsult vid två tillfällen. Dels när
momsen skall rapporteras i februari och
dels när deklarationen skall upprättas.
– Just det, vad är den stora skillnaden
mot förr?
– Momsen ska redovisas i en separat
deklaration en gång per år på samma
sätt som de företagare som i dagsläget
redovisar sin moms kvartalsvis eller
månadsvis. Enligt skatteverkets förslag
ska helårsredovisningen för år 2013
lämnas in senast den 26 februari 2014.
Inkomstdeklarationen ska lämnas som
vanligt senast den 3 maj eller den 15
juni om man har sökt anstånd med inlämningen.
– Vad är det då man behöver tänka på
innan det är dags att deklarera?
– Det är av största vikt att man sköter
bokföringen löpande, och att man
sorterar sina verifikat i kronologisk ordning. Och för att underlätta arbetet vid
upprättandet och inlämnadet av momsdeklarationen i februari 2014, rekommenderar vi att man registrerar sin redovisningskonsult som kontaktperson och
deklarationsombud hos Skatteverket. Då
går det smidigare.
– OK, sedan hörde vi också att det var
skärpta regler ang. rationaliseringsförvärv?
Vad är det som gäller kring det?
– Skatteverket har gjort ett antal ställningstaganden när rationaliseringsförvärv föreligger vid köp av fastighet, och
man kan hitta utförlig information på
deras hemsida www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2013
För information om rationaliseringsförvärv, sök på datum 2013-02-08.
Jörgen Wikström
Virkesköpare Norrbotten
5
Risa Rätt – undvik körskador
Fokus i Svenskt skogsbruk idag är att komma tillrätta med allvarliga körskador. Att förbättra planeringen och att säkerställa kommunikationen
mellan alla som är inblandade i en avverkning är viktigt, det gäller allt från
planerare, produktionsledare till maskinförare.
BillerudKorsnäs nya arbetsmetod, som
går under namnet ”Risa Rätt”, är en
strukturerad metod för att planera och
driva avverkningstrakten effektivt och
med hög kvalité. Projektet ”Risa Rätt”
sattes igång under våren och målet med
det nya arbetssättet är bland annat:
•
•
Minska körskadorna med en bättre detaljplanering av trakten. Fokus
ligger på att basstråken för skotaren
går där markens bärighet är som
störst. Huruvida riset ska nyttjas att
köra på eller tas ut som biobränsle
förtydligas också.
Genom risade basstråk höja skotarens prestation. Slitaget på maskinerna minskar liksom bränsle-
Illustration av Risa Rätt-metoden.
6
•
•
förbrukningen. Förarnas prestation
ökar också genom att avverkningsoch skotarlagen har en gemensam
standard för virkessortering.
Högre kvalitét på natur- och kulturvård med en given standard för
virkeshantering intill dessa. Man
använder sig av speciell körteknik
intill hänsyn där skotaren inte ska
köra för nära. Med god planering
kan man få färre överfarter över
känslig mark.
Hög kvalité på samtliga virkes­
sortiment genom en gemensam
standard för tillredning och sortering. Framförallt för grot kan det
ge högre netto med mindre föroreningar.
•
Förbättra arbetsmiljön för både
skotarförare och produktions­
ledare. Risade basstråk ger mindre
vibrationer i skotaren. Övriga
i kedjan vet att avverkningarna
drivs med en strukturerad metod
vilket bör leda till färre misstag och
mindre stress.
Risa Rätt-metoden
Vad som skiljer Risa Rätt från en traditionell metod är att basstråk är planerade från början och risas från start med
skördaren oavsett bärighet. Med risets
hjälp minskas maskinslitaget, föraren
får en bättre arbetsmiljö och marken
skonas.
Med den traditionella metoden där
man inte planerar några basstråk, kom-
Illustration av den traditionella metoden.
Delar av utbildningen i Risa Rätt-metoden sker ute i fält.
mer sannolikt större delen av virket att
skotas ut på en och samma väg, med
stor risk för körskador. Mycket av den
tillredda groten kommer att gå åt för att
”laga” dessa basstråk så att skotaren kan
ta sig fram. Håller det inte ändå så är det
stor risk att man börjar ”gena” och då
är det sannolikt att man förorenar den
kvarvarande groten.
Utbildning av personal
Utbildning i Risa Rätt har påbörjats
under våren 2013 med regionernas
tjänstemän och stabspersonal.
De entreprenörer med personal som
kör föryngringsavverkning kommer att
utbildas under aug–sep i år. Sedan kommer vi att fortsätta med de entreprenörer som kör gallring under våren 2014.
Stora delar av Risa Rätt-metoden går
även att använda i gallringar.
av kemikalieinspektionen och datumen
gäller för hur länge de är godkända:
– Hylobi Forest, tom 2015-12-31
– Forester, tom 2015-12-31
– Merit Forest WG, tom 2014-01-31
• Plantera plantorna i mineraljorden.
Risken för skador minskar kraftigt
om plantorna sätts i ren mineraljord.
• Använd plantor med grövre stambasdiameter.
Olika beläggningsskydd och barriärskydd är nu på väg att ersätta de kemiska skydden, helt eller delvis. Forskning
pågår också för att finna nya metoder att
med hjälp av illasmakande ämnen hindra snytbaggarnas gnag.
Eftersom snytbaggen i stora delar av
landet har en tvåårig utveckling bör man
vänta med att plantera obehandlade
plantor tills den nya generationen snytbaggar har lämnat hygget under vårenförsommaren två år efter avverkning.
Risken är dock inte helt över efter dessa
två år. I en del stubbar kommer ägg att
läggas även under den andra sommaren
och den nya generationen snytbaggar
härifrån kläcks med ett års fördröjning.
I skuggiga lägen på hygget, i exempelvis nordsluttningar, kan det förekomma
att man får en utveckling med ett års
fördröjning. Därför är det viktigt att
trots hyggesvila följa ovanstående råd.
Lång hyggesvila skapar dock problem
för ­etableringen av plantor på grund av
konkurrerande vegetation mm, samtidigt som man tappar flera års tillväxt.
Per Nordahl
Funktionsansvarig Avverkning
aktuella frågan
Vad gäller egentligen vid kemisk behandling av plantor?
Bosse Jansson, Funktionsansvarig Skogsvård på BillerudKorsnäs har svar på
frågan.
Snytbaggens gnag på barrträdsplantor
ger skador som kostar svenskt skogsbruk
flera 100 miljoner kronor årligen. Plantorna dör efter att skalbaggarna gnagt
av barken runt stammen. Skadorna är
svårast de tre första säsongerna efter avverkning.
Fortfarande får barrträdsplantor behandlas med kemiska insektsgifter, men
detta kan på sikt komma att bli förbjudet i Sverige. För de FSC-certifierade
skogsägarna är det redan stopp för detta.
Behovet av andra metoder för att på
olika sätt minska skadorna är därför
akut.
Insekticidläget 2013
För icke FSC-certifierade företag är följande tre kemiska preparat godkända
Alternativa skydd
Beläggningsskydden Conniflex och ­Bug­stop används idag av BillerudKorsnäs
i stor omfattning. Båda har i ett flertal
praktiska försök gett ett lika bra skydd
mot snytbaggeskador som insekticidbehandling. Conniflex har en 2-årig effekt.
I områden där det finns risk för snytbaggeskador är råden:
• Använd behandlade plantor.
• Markbered så att mineraljord blottläggs, viktigt att använda rätt markberedningsmetod.
7