Transcript DIN NATURLIGA PARTNER

3.14
DIN NATURLIGA PARTNER
Att göra rätt är svårt!
Vi förädlar tekniken
Föryngring med fröträd
Vi satsar på utbildning av
våra köpare. Sidan 2
Ny kartinformation i kampen mot
körskador. Sidan 4–5
Att föryngra tall med fröträd kan vara
en bra idé. Sidan 6
UTBILDNING AV VIRKESKÖPARE OCH PLANLÄGGARE
Allt större krav ställs på plane­
ringen inför åtgärder som ska ut­
föras i skogsbruket. Parallellt med
beslut om själva skogsskötseln,
ska planeraren kunna identifiera
kulturmiljöer samt besluta om hän­
syn till dessa och till eventuella
naturvärden. BillerudKorsnäs har
därför genomfört en mängd utbild­
ningar för alla virkesköpare och
planläggare under våren. De har
omfattat totalt fem arbetsdagar och
täckt in nyckelbiotopsinventering,
naturvärdesbedömning och kultur­
miljöer.
Nyckelbiotopsinventering
En nyckelbiotop är ett område med en
speciell naturtyp som skiljer sig från
omkringliggande skog och som har
förutsättningar att hysa hotade och
rödlistade arter. Ett område kan vara en
nyckelbiotop t ex på grund av en speciell
skogshistoria eller på grund av ovanliga
strukturer såsom många gamla träd,
varierande trädslag eller en ravin.
Många nyckelbiotoper är lätta att
identifiera med hjälp av t ex mycket död
ved, hamlade träd och rikligt med moss­
klädda stenblock. Andra nyckelbiotoper
kan vara betydligt svårare att bedöma,
men kan utmärka sig genom stor fö­
rekomst av speciella arter som påvisar
höga naturvärden, så kallade signalarter.
För att bli bättre på att identifiera
nyckelbiotoper har BillerudKorsnäs, i
Skogsstyrelsens regi, utbildat planerare
och virkesköpare. Kurserna har varit an­
passade till de regioner som planeraren/
2
Kulturstubbe
köparen är aktiv inom eftersom natur­
typerna skiljer sig väsentligt beroende på
var i landet man är.
Naturvärdesbedömning &
kalibrering
Vad ställs för krav gällande naturvård för
alla Sveriges skogsägare? Det är en fråga
som BillerudKorsnäs dagligen stöter på.
För att vi ska ligga på ”rätt” nivå kalib­
rerar vi oss årligen mot Skogsstyrelsens
rådgivningsnivåer. BillerudKorsnäs har
också en fastställd naturvärdesbedöm­
ning som hjälp för att hitta områden
med höga naturvärden som ska värnas
för framtiden. Denna naturvärdes­
bedömning består av två delar, dels in­
ventering av vilka naturvärden som finns
i beståndet och dels en bedömning av
kvaliteten på dessa.
Målet med kalibreringsövningarna
med Skogsstyrelsen är förstås att vi ska
bedöma naturvärden på samma sätt,
med naturvärdesbedömningen som
grund. Många gånger kan en trakt se
helt trivial ut gällande naturvärden, men
när en noggrannare granskning utförs
kan höga värden hittas. Där kan det då
bli tal om en anpassad metod för av­
verkning eller kanske avstå åtgärd helt.
rotvälta. Samtliga lämningar ska hållas
fria från avverkningsrester såsom grenar
och ris och de får självklart inte köras
sönder. För att markera ut kulturläm­
ningar i skogen, markeras dessa med
så kallade kulturstubbar. Kulturstub­
barna är ca 1–1,5 m höga och ställs i en
ring omkring själva lämningen. Dessa
fungerar som en signal till efterföljande
markberedare och plantörer att de inte
ska köra och plantera innanför cirkeln.
De vanligaste lämningarna är
Röjningsrösen; stensamlingar som
uppkommit genom röjning av
åkertegar, ibland även för annan
verksamhet.
Bebyggelselämningar; oftast hus­
grunder i form av lämningar från
gårdar, torp, fäbodar, etc. Kulturträd
såsom äppelträd, syren och vårdträd
ska gynnas vid åtgärden genom att
friställas.
Färdvägar och stigar är oftast pil­
grimsvägar, kyrkvägar och fäbod­
vägar.
Kolningsanläggningar är lämningar
efter framställning av kol. Det finns
flera olika varianter såsom kolnings­
grop, resmila och liggmila.
Kulturmiljöer
Kulturmiljöer i skogen kan vara svåra
att upptäcka eftersom de ofta är täckta
av mossa och växande träd. Vid gallring
och föryngringsavverkning ska alla stora
träd tas bort från lämningarna för att
trädens rötter inte ska förstöra läm­
ningen då de växer eller vid en eventuell
Dan Flykt
Virkesköpare
Östra Dalarna
Nils-Olov Eklund
Virkesköpare
Södra Dalarna
Skogen är en skatt!
SKATTKISTA
www.billerudkorsnas.se/skog
tillverkas inte av vad som helst.
Framtidens hållbara förpackningar
värdefulla skatt.
Därför älskar vi skog – Sveriges mest
HAR DU HUNNIT PL
ANERA NÅGOT FÖ
R DIN SKATT?
VI HAR ETT FÖRSLA
G DU TJÄNAR PÅ.
DIN
DAVID SER TILL ATT
ÅTERBÄRING
SKATT ALLTID GER
köpare
David Skyman, virkes
073-838 10 78
Skogen är en av livsnerverna i
BillerudKorsnäs. Genom att köpa
den absolut bästa råvaran kan vi
tillverka det absolut bästa hållbara
förpackningsmaterialet. Därför är
du som skogsägare och leverantör
av råvara viktig för oss. Skogens
långa livscykel kräver uthållighet;
resultatet av det du gör i din skog
idag kan ses först av nästa genera­
tion, men många kan njuta av
skogen undertiden den mognar.
Att äga skog är därmed ansvars­
fullt! Men det är också en verklig
förmån, tänk vilken skatt skogen
är! En skatt, högt skattad av alla!
Detta tar vi avstamp från i vår
nya annonsprofil. Under hösten
kommer de första annonserna att
publiceras och du kan redan nu
se några bildexempel här bredvid.
Hör gärna av dig till oss om vad
du tycker om de nya annonserna
och dess bilder! Det ska bli spän­
nande att höra vad ni tycker!
www.billerudk
orsnas.se/skog
Framtidens hållbara
förpackningar tillver
kas inte av vad som
Därför älskar vi skog
helst.
– Sveriges mest värde
fulla skatt.
/skog
.billerudkorsnas.se
www
helst.
as inte av vad som
a förpackningar tillverk
ulla skatt.
Framtidens hållbar
– Sveriges mest värdef
Därför älskar vi skog
Caroline Rothpfeffer
Ansvarig utgivare
VISSTE DU ATT…
De första motorsågarna konstruerades
omkring 1910 och i Sverige provades
de första omkring 1920. Dessa var så
tunga att man måste vara två för att
hantera dem och de användes enbart
för fällning av grövre träd. Trots sin
tyngd var det stor skillnad att fälla trä­
den maskinellt jämfört med manuellt,
vilket gjorde att de togs i praktisk drift
i mitten av 30-talet.
Nästa steg i utvecklingen kom om­
kring 1950, då enmansmotorsågen
konstruerades. De var fortfarande rätt
tunga, 15–20 kg, och användes bara
för fällning. Det stora genombrottet för
motorsågen kom i början av 1960-talet
då de blev så lätta att de kunde använ­
das för kvistning.
Skogsbrukets mekanisering tog
verklig fart på 1960-talet, med motor­
manuell huggning och motoriserad
uttransport av virket (till en början
med ombyggda jordbrukstraktorer och
bandtraktorer). Sent på 60-talet kom
processorer i bruk, vilka kom att ut­
vecklas till dagens engreppsskördare.
Fakta: Skogssverige.se
Informationsblad till skogsägare
från BillerudKorsnäs Skog
Ansvarig utgivare: Caroline Rothpfeffer,
Miljöchef BillerudKorsnäs Skog
Redaktionsgrupp
Caroline Rothpfeffer
Dan Flykt, virkesköpare Orsa
Fredrik Ryd, virkesköpare Frövi
Patrik Hellblom, virkesköpare Sala
Patrik Fredriksson, virkesköpare Gävle
Johanna Ydringer, verksamhetsutvecklare
Jörgen Wikström, virkesköpare Norrbotten
Lars-Erik Busk, ansvarig för Lokala Köp
Layout: Byrå4, Uppsala
Tryck: Sandvikens Tryckeri
3
LASERDATA
– ETT TEKNIKSPRÅNG!
Tekniksprång brukar vi oftast koppla till olika tekniska lösningar på ­maskinsidan, men här
kommer nu ett språng på planeringssidan. Inte sedan Skogsstyrelsens satsning på ÖSI,
Översiktlig Skoglig Inventering, på 70- och 80-talet har vi sett en liknande satsning!
Projektet med att ta fram skogliga
data ur Lantmäteriets kartläggning av
­Sveriges markyta börjar ta form, se Din
Naturliga Partner 2/13.
Kontakta någon av våra
­virkesköpare, så kan vi
visa hur du drar nytta av
”språnget” på bästa sätt.
Leverans av laserskikten kommer att ske
löpande under 2014 och 2015. Här in­
till kan du se vilken täckning som finns
just nu. På Skogsstyrelsens hemsida* kan
du redan nu gå in och läsa mer om, och
titta på, de olika skikten.
BillerudKorsnäs följer projektet och
stoppar in de olika laserskikten i våra
skogliga system allt eftersom Skogssty­
relsen levererar. Datat i laserskikten är
till stor hjälp som underlag för planering
av skogliga åtgärder. Vi vidareförädlar
skikten i våra system och kan ge dig
som skogsägare ytterligare underlag för
planering av åtgärder på din fastighet, se
ett exempel i nästa artikel som Johanna
skriver.
Kartor
SatellitOrtofoto
Volym
Produktionsplan
Grundyta
Betaversion av kartor finns
Betaversion av kartor i okt
Betaversion av kartor klara i dec
Biomassa
Ej skannat
Täckningskarta september 2014.
Medelhöjd (HGV)
* www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Laserskanning/
Medeldiameter (DGV)
Trädhöjd
Lutning
En översikt över de olika skikten som
kommer från laserskanningen.
Exempel från Skogstyrelsens hemsida ”Kartor att titta på”. Här kan man förutom de
olika laserskikten, se registrerad Natur och Kulturhänsyn.
4
Lars-Erik Busk
Ansvarig lokala köp
VI FÖRÄDLAR TEKNIKEN
– FÖR DIN MARK
För att undvika körskador har BillerudKorsnäs, tillsammans med vår mjukvaruleverantör, ytterligare bearbetat
de laserdata som beskrivs i artikeln härintill.
För att minska risken för
körskador har Billerud­
Korsnäs infört vår nya
arbetsmetod "Risa Rätt"
(se Din Naturliga Partner
2.13). I den har vi arbetat
in skogsbrukets gemen­
samma miljöpolicy mot
körskador. Nu satsar vi på
de nya laserkartorna som
kommer bli ett kraftfullt
verktyg i det fortsatta arbe­
tet för att minska mängden
körskador. Dessa kartor
visar grundvattnets djup,
bredd och rörelser i marken.
För att få fram markvat­
tenkartor har man i första
läget skalat bort all vegeta­
tion och fått fram en bild
av landskapets topografi, så
kallade ”hillshade” kartor (se
bild nedan). Med hjälp av
avancerade beräkningsmodeller har man
via dessa hillshades gjort modeller över
hur vattnet rör sig i landskapet. Utifrån
det har de markvattenkartor som ni ser
här intill (övre bilden) kunnat tas fram.
Vi kan se alla typer av vattenytor som
bäckar, diken, våta partier och även det
vatten som är under mark.
Patrik Fredriksson, som är virkesköpare
på Region Uppland-Gästrikland, med
köpområde Norra Gästrikland, berät­
tar hur detta kommer att påverka och
hjälpa hans vardag.
– I och med tillgången till de nya
markvattenkartorna har vi köpare och
planerare fått instrument att ytterligare
komma ett steg längre med att mini­
mera körskador på skogsmark. Tidigare
har vi i fält letat oss fram till bäriga bas­
vägar och maskinförarna har fått prova
sig fram ute på avverkningsobjekten.
Kombinationen markvattenkartor och
Risa Rättmetoden ger oss nu möjlighe­
ten att se de faktiska avverkningsförhål­
landen och planera efter dessa.
Arbetstekniskt sett kommer vi arbeta
lite omvänt. Tidigare har man tagit
med sig flygbilder till den tänkta av­
verkningen och i fält orienterat och
bedömt bärigheten, fuktstråk, utfarts­
vägar m.m. Med dessa kartor kan man
redan på kontoret förtolka bärigheten
för lämpliga basvägar, överfarter och
lägga ut basstråk på objektet (Risa
Rätt). När vi sedan kommer ut i fält
kan vi ta hänsyn till andra avverknings­
hinder såsom block, sten, lutningar
m.m. Meningen är att även maskin­
grupperna ska ha tillgång till detta
kartmaterial. Då vår planering är till
för att underlätta för förarna, som är
de verkliga experterna, blir det sedan
de som utifrån bra underlag kan justera
efter egna önskemål.
Johanna Ydringer
Verksamhetsutvecklare
5
Att ställa fröträd av tall är en populär föryngringsmetod och det finns gott
om exempel på både lyckade och misslyckade föryngringar. Här fördjupar
vi oss i vad man bör tänka på för att lyckas med sin frötallsföryngring och
när man bör överväga att föryngra på annat sätt.
Naturlig föryngring med hjälp av frötal­
lar har de senaste decennierna använts
på, i snitt, 60 000 hektar årligen i Sve­
rige. Det första man ska tänka på är att
klimatet inte får vara för kärvt. Den
årliga temperatursumman bör uppgå till
minst 1000 dygnsgrader (se karta) för
att tallarna ska ge tillräcklig mängd frön
med hög grobarhet. I södra Sverige är
grobarheten överlag tillräckligt bra.
Det är lättare att lyckas med sin frö­
tallsföryngring på lite torrare och magra­
re marker, där konkurrensen från gräs
och annan växtlighet är lägre. Det går
även att föryngra på detta sätt på friska
marker med blåbärs- och lingonristyper
men då krävs en kraftigare markbered­
ning. Ser du att markskiktet redan innan
avverkning består av gräs eller orm­
bunkar bör du undvika fröträdställning.
På näringsrikare marker, där markbe­
redning krävs, måste man ha koll på
mäng­den kottar i fröträden. Markbe­
red­­ningen bör ske så nära inpå ett gott
kottår som möjligt, även om det innebär
att man får vänta ett par år. Annars finns
risk att markberedningsspåren snabbt
växer igen av gräs, ormbunkar och ris.
På näringsfattiga marker är det inte fullt
lika viktigt att pricka rätt med mark­
beredningen.
Att föryngra med tall i grandomine­
rade landskap med högt viltbetestryck är
ett högriskprojekt. Men har man mar­ker
som passar för tall är naturlig föryngring
med frötallar ofta ett bättre alternativ
än plantering. Generellt sett utsätts den
planterade tallen för högre viltbetestryck.
För att minska risken med att fröträd­
ställningen blåser omkull bör föryngring
med fröträd endast väljas i välgallrade
bestånd. Om det inte är välgallrat bör
man gallra till ca 400 stammar per ha
eller friställa de blivande frötallarna,
5–10 år innan föryngringen påbörjas.
Fördelar:
• Med en lyckad fröträdsföryngring
får du ett stort antal plantor att välja
mellan vid dina röjningar
• En tät föryngring ger trängselverkan;
täta ungskogar ger rakare stammar
Temperatursumma, dygngrader
<800
Extrem kylig
temperaturzon
800–900 Kylig
temperaturzon
900–1100 Relativ kylig
temperaturzon
1100–1300Medelgod
temperaturzon
1300–1500Gynnsam
temperaturzon
>1500Mycket gynnsam
temperaturzon
68°
66°
64°
___
Barrskogsgränsen
(600–700 dygnsgrader)
62°
60°
58°
56°
http://www-markinfo.slu.se/sve/klimat/images/tempsum1.jpg
FÖRYNGRING MED FRÖTALL
FÖR- OCH NACKDELAR
och klenare kvistar vilket leder till
bättre kvalité
• En föryngring med många plantor
klarar av viltbete bättre än en föryn­
gring med färre plantor
Nackdelar:
• Man missar den extra tillväxten som
finns i förädlat plantmaterial
• Omloppstiden ökar då den nya träd­
generationen kommer igång långsam­
mare
• På bördiga marker kan det vara svårt
att lyckas beroende på konkurrens
från gräs mm.
Fredrik Ryd
Virkesköpare
Region Syd
AKTUELLA FRÅGAN
Skogsbruket stöttar
Älgbetesinventeringen
Älgar betyder inte bara jakt och min­
nesvärda stunder. En älgfamilj kan lätt
förstöra en tallungskog under några
vinterdagar, genom att beta på årsskot­
ten. Därför är det viktigt att vi har en
älgstam som är i balans med mängden
tillgängligt foder. Älgbetesinventeringen
(ÄBIN) är det viktigaste verktyget för
att förutse om älgstammen är i balans
med fodertillgången. Tyvärr saknas
denna viktiga faktainsamling på många
älgförvaltningsområden (ÄFO) eftersom
det saknas finansiering. Skogsbrukets
företrädare har därför beslutat att finan­
siera utförandet av en återkommande
rikstäckande ÄBIN.
6
Vi frågade Bo Jansson, ansvarig för
skogsvård och jakt på BillerudKorsnäs,
hur det rent praktiskt ska gå till. Hur
och vem ska betala?
Finansieringen kommer att ske på
samma sätt som avgiften till Skogforsk
vilken grundar sig på inmätta avverk­
ningsvolymer. Avgiften för ÄBIN blir ca
13 öre per m3fub vilket ger totalt 7–8
miljoner kronor per år. Kostnaden för
detta fördelas lika mellan skogsbolagen
och privata skogsägare.
Avsikten är att tillämpa detta från
och med 2015. Lyckas vi med att få en
älgstam i balans med fodertillgången
kommer älgskadorna minska i många
ÄFOn.
Skogsbrukets mål för skog och klövvilt
Det ska vara möjligt att föryngra
marken med rätt trädslag, även tall,
i hela Sverige
7 av 10 föryngrade tallar ska vara
­oskadade vid 5 m höjd (ca 1400
tallar/ha)
Färska skador per ÄFO ska inte ligga
över 2–5 % beroende på skadehisto­
rik
Rönn, asp sälg och ek ska kunna
bli trädbildande där de är naturligt
förekommande
Bo Jansson
Skogsvård/Jakt
VIRKESMARKNADEN HÖSTEN 2014
Virkesmarknaden präglas av god efterfrågan på sågtimmer, hygglig efterfrågan
på massaved men en svag efterfrågan på bränsleved och grot.
Marknaden för sågade trävaror har det
senaste året förbättrats efter flera då­
liga år. Sågverken har därför ökat sin
produktion kraftigt. Det ledde till att
timmerpriserna steg med mellan 40
och 70 kr/m3 under våren 2014. Den
ökade produktionstakten har dock
lett till ökade trävarulager och trögare
försäljning. Detta riskerar att sätta press
på trävarupriserna. Trots det räknar vi
med att timmerpriserna förblir oförän­
drade och en fortsatt hög produktion av
trävaror under hösten 2014.
Ser vi till de som förbrukar massa­
ved, Massa- och Pappersbruken, är
läget ett annat. Trots förbättrat generellt
konjunkturläge så viker efterfrågan
av vissa papperkvalitéer. Efterfrågan
på tryckpapper, t ex. tidningspapper,
påverkas negativt av ändrade beteende­
mönster. Vi ersätter pappersprodukten
med elektroniska medier. Efterfrågan
på andra vedbaserade massa- och pap­
persprodukter som förpackningar och
hygienprodukter växer men det kommer
ta tid innan det kompenserar minsk­
ningen av tryckpapper. Vi har därför en
period då efterfrågan på massaved däm­
pas till följd av nedlagda papperbruk.
BillerudKorsnäs har beslutat investera
900 miljoner kronor vårt bruk i Frövi.
Vi höjer kapaciteten med 100 000 ton
kartong till 550 000 ton. Denna typ av
investeringar behövs för att kompensera
för att tryckpappersbruk läggs ned.
Marknaden för skogsbränslen har
förändrats de senaste åren. Den har
påverkats av lägre elpriser, varmare vin­
trar samt konkurrens från andra fasta
bränslen som sopor och byggavfall. Just
nu är det gott om skogsbränsle i lager
inför den kallare årstiden som nu väntar.
Priserna på bränsleved och grot kommer
att vara under prispress.
Hur ska du som skogsägare agera?
Timmerpriserna är bra. En normal slut­
avverkningsskog i Mellansverige ger bra
netto. Se också till att du sköter skogen,
gallrar det som behöver gallras och röj
det som behöver röjas. Då har du skapat
förutsättningar för ett lönsamt skogs­
bruk.
Arvid Svanberg
Affärsutvecklingschef
TETRA RECART® – KONSERVBURKEN AV PAPPER
från produktion till konsumtion, vilket
bidrar till minskade koldioxidutsläpp.
Tetra Recart® är bara en av många
klimatsmarta förpackningslösningar
som BillerudKorsnäs har utvecklat
tillsammans med kunder. I vårt
hållbarhetsarbete ingår att arbeta för
ökad hållbarhet i alla led i värdekedjan
och när vi talar hållbarhet inkluderar
vi även ekonomiska och sociala frågor.
Produkterna ska göra alla nöjda;
transportörer, återförsäljare och
konsumenter!
Pappersbaserade material och
förpackningslösningar har så stora
miljöfördelar jämfört med andra
material, att BillerudKorsnäs verkligen
kan vara en del av lösningen för en
hållbar framtid.
Tetra Recart® är världens första
kartongbaserade förpackning för
livsmedelsprodukter som traditio­
nellt sett förpackats i konserv- och
glasburkar.
Att utveckla ett klimatsmart förpack­
ningsmaterial av papper, som kan kon­
kurrera med konservburkar, var länge
en utmaning. Genom idogt utveck­
lingsarbete och avancerad teknik har
BillerudKorsnäs tillsammans med Tetra
Pak hittat lösningen: Tetra Recart®, en
vätskekartong som klarar sterilisering.
Genom en skräddarsydd process och
en specialutvecklad kartong kan produk­
ten steriliseras inuti förpackningen. Där­
med får produkterna en lång hållbarhet
utan att konserveringsmedel behöver
tillsättas. Inte heller någon kylförvaring
behövs.
Tetra Recart®-förpackningen har
många fördelar jämfört med konservoch glasburkar: det är en riktig lätt­
viktare att bära hem från affären, den
kräver ingen konservöppnare och den är
lätt att stapla i skafferiet. Utöver detta
går den att källsortera och är lätt att
återvinna. Den kompakta lätta formen
garanterar även enklast möjliga logistik,
Jörgen Wikström
Virkesköpare Norrbotten
7