Transcript DIN NATURLIGA PARTNER

4.14
DIN NATURLIGA PARTNER
Utomhuspedagogik
Förädling
Vintervägar
Skogen i Skolan flyttar klassrummet ut i skogen. Sidan 2
Även plantor har släktträd.
Sidan 4–5
Transporter av virke över myrar
och våtmarker. Sidan 6
▲ En skolskog i Malå, Västerbotten
2010. Foto: Erika Nilsson.
▲
Fredsborgsskolan i Åkersberga, vinnare av Skogens Mästare i Region Mälardalen 2013. Foto: Gunilla Häggström.
▲
Frestaskolans femteklassare rustar
upp vindskyddet under en skogsdag
2013. Foto: Gunilla Häggström.
SVERIGES FRAMTID BEHÖVER FRISK LUFT
Skogen i Skolan är ett verktyg för lärarna att använda sig av naturen i
undervisningen! Förra året fyllde Skogen i Skolan 40 år och under denna
period har många tusen barn fått kliva ut ur klassrummet och in i skogen
för att lära sig matematik, biologi och samhällskunskap!
Läromedel
Skogen i Skolan har tagit fram läromedel som är anpassade efter läroplanen
för både Förskolan och Grundskolan.
Lärarna kan alltså hålla en stor del av
undervisningen av vissa ämnen utomhus, så kallad utomhuspedagogik. I
läromedlen får de tips på hur de kan
använda skogen som klassrum, ha skogen som verktyg och även hur de kan ta
med skogen in i skolans lokaler.
tävlingen hålls. Det är hittills 4 av de 10
regionerna runt om i landet som haft
denna tävling, men fler blir det nog
nästa år.
SKOGSKOLLO
Skogskollo är ett sätt att väcka flickors
intresse för skogen och ge dem möjlighet att träffa kompetenta kvinnor från
olika områden inom skogssektorn.
Under tre dagar i augusti får tjejer prova
på olika aktiviteter med skogen som
tema. Målet är att skapa förutsättningar
för ökad jämställdhet i skogsnäringen.
Skogskollo arrangerades bland annat av
Region Dalarna-Gävleborg, på Järvzoo i
Hälsingland. BillerudKorsnäs var där för
att prata om trädens väg från skogen till
papper och kartong.
Faktaruta
Läromedel för olika åldersgrupper, anpassade efter respektive läroplan
SKOGENS MÄSTARE
Skogen i Skolan bjuder in 7e klassare
att vara med i en tävling där klassen kan
vinna pengar. Tävlingen går ut på att
klassen under läsåret går igenom vissa
av läromedlen och sedan gör ett prov
på dessa. De bästa klasserna får sedan
komma på en final, som oftast sker på
ett naturbruksgymnasium i det område
2
Startade 1973
Nationellt kansli i Stockholm
10 regioner runt om i landet, med
varsin styrgrupp och anställd samordnare
SKOLSKOGAR
Du som skogsägare kan bidra till denna
unika verksamhet! Skogen i Skolan
hjälper skolor att anordna skolskogar
där undervisning kan bedrivas, självklart
helst i anslutning till skolorna. Skolorna
får även hjälp med att upprätta kontrakt
med markägare, tips på vad man kan
göra i en skolskog samt material i form
av en låda. Lådan innehåller bland annat
höjdmätare som man kan mäta höjden
på träd med, mätband, såg, kniv, rep,
snören, snitselband, röjsnöre, första
förband, läromedel, trätrissa med olika
trädslag och dessutom en mängd roliga
och givande övningar att arbeta med i
skolskogen.
LÄRARKURSER
Skogen i Skolan anordnar kurser för lärare i utomhuspedagogik, baserat på de
läromedel som tagits fram. Både dagsoch flerdagskurser anordnas. Elever som
får en del av undervisningen utomhus
blir mer engagerade, samarbetar bättre
och lär sig mer.
Gå in på Skogen i Skolans webbplats
för att hitta kontaktpersoner för just din
region. På webbplatsen kan du också
hitta alla läromedel, tips på hur du kan
göra en skolskog, en övningsdatabas och
mycket mer.
Finns på Twitter och Facebook
Webbplats: skogeniskolan.se
Verksamhetssamordnare Nationella kansliet – Åsa Godeau,
[email protected], 08-412 15 60
BillerudKorsnäs kontakt är Johanna Ydringer, johanna.ydringer@
billerudkorsnas.com, 026-15 11 59
Johanna Ydringer
Verksamhetsutvecklare
SKOGSÄGARWEBBEN:
ALL INFORMATION OM DIN VIRKESAFFÄR
Nu lanserar vi Skogsägarwebben!
Där får du koll på dina virkesaffärer
med BillerudKorsnäs, såväl pågående som avslutade.
Tjänsten går igång vid årsskiftet och
om du vill kan du redan nu anmäla ditt
intresse till din virkesköpare. I annat fall
kommer du att få ett brev i slutet av året
med förfrågan om du vill ansluta dig.
Med din personliga inloggning kan du
sedan se alla dina affärer och uppdrag
hos oss.
För att få alla dina skogliga uppgifter
samlade på samma ställe kan du även
lägga in din skogsbruksplan på skogs­
ägarwebben. Då blir det ännu lättare att
hålla koll på vad som är gjort, och var!
Du som är leverantör till oss, hör av
dig till en av våra virkesköpare så hjälper
vi dig att lägga upp ett personligt konto.
Lars-Erik Busk
Ansvarig lokala köp
Framtidstro
Detta nummer handlar mycket
om framtida generationer, både
mänskliga och skogliga. Det
rimmar väl med den framtidstro som finns hos skogsägarna.
Årets Skogsbarometer har precis
presenterats. Det är en årlig Sifoundersökningen bland landets
skogs­ägare från LRF Konsult,
Swedbank och Sparbankerna.
Den visar att skogsägarna tror
på att äga skog; mer än hälften
skulle köpa mer om de hade möjlighet! Man tror också på ökade
priser på sågtimmer, massaved
och skogsfastigheter. Men det är
inte snabba pengar som lockar.
Mjuka faktorer som jakt, rekreation och känslan av att äga skog
anses av 51 procent som den
viktigaste faktorn för ägandet, ca
en tredjedel tycker främst att det
är en god långsiktig investering
och endast 11 procent tycker att
en god löpande avkastning är
det som betyder mest. Resultatet
känns bra, tycker jag! Det finns en
mångfald bland skogsägandet som
ger trygghet för framtiden! Med
den förvissningen knyter vi nu
ihop säcken efter ett händelserikt
år och tackar alla våra leverantörer
för ett fantastiskt samarbete!
God jul!
Caroline Rothpfeffer
Ansvarig utgivare
På vår hemsida www.billerudkorsnas.se/skog hittar
du en länk till Skogsägarwebben.
Informationsblad till skogsägare
från BillerudKorsnäs Skog
Ansvarig utgivare: Caroline Rothpfeffer,
Miljöchef BillerudKorsnäs Skog
VISSTE DU ATT…
Världens äldsta nu levande träd finns
i Sverige? Det är en gran som växer
på Fulufjället i Dalarna och är 9500
år! Denna individ har kunnat fortleva
genom vegetativ förökning, dvs. grenar
som haft kontakt med marken har
kunnat slå rot, och har därigenom varit
samma genetiska individ i 9500 år!
Granen har fått namnet ”Old Tjikko”
efter upptäckaren Leif Kullmans hund
Tjikko.
I White Mountain i Nordamerika
har det tidigare funnit 4–5000 år gamla levande Bristlecone Pine. Där har
man kunnat räkna årsringarna i stammen, men denna art har inte förmågan
till vegetativ förökning.
Redaktionsgrupp
Caroline Rothpfeffer
Nils-Olov Eklund, virkesköpare Södra Dalarna
Fredrik Ryd, virkesköpare Frövi
Patrik Hellblom, virkesköpare Sala
Patrik Fredriksson, virkesköpare Gävle
Johanna Ydringer, verksamhetsutvecklare
Jörgen Wikström, virkesköpare Norrbotten
Lars-Erik Busk, ansvarig för Lokala Köp
Layout: Byrå4, Uppsala
Tryck: Sandvikens Tryckeri
3
TREDJE GENERATIONENS
FÖRÄDLADE PLANTOR ÄR SNART HÄR!
Har du nyligen tecknat ett virkeskontrakt med föryngringsavverkning eller
avser att göra det snart?
Då kan du, om du har tur, få plantor från tredje förädlingsgenerationen
när det är dags att återbeskoga. Dessa
börjar komma ut på marknaden och
väntas öka i tillgång inom 5–10 år för
att täcka ca hälften av Sveriges behov av
plantor runt 2040. För varje generation
förädlade plantor ökar tillväxten, den
senaste ”tre0-plantan” väntas ha ca 20 %
högre tillväxt än plantor från naturliga
bestånd.
Att plantera förädlade plantor är
som att byta till skog med bättre bonitet; skogen växer fortare, gallringarna
kommer tidigare och omloppstiden
blir kortare. Allt detta samtidigt som
effekterna på natur och miljö är små.
Parallellt med tillväxten har förädlingen
också fokuserat kvalitet (t ex mindre
kvistar) och på att få fram träd som är
mer motståndskraftiga mot skadegörare.
I förlängningen kan detta leda till bättre
kvalitet i föryngringarna och modifierad skogsskötsel. Till exempel kan man
minska plantantalet då fler plantor överlever tack vare bättre härdighet.
Användning av förädlade plantor
är kanske den i särklass mest effektiva
Fröplantage. Foto: Erik Viklund.
åtgärden för ökad skogstillväxt. Merkostnaden är försumbar och det krävs
inte någon speciell kunskap. Andra
tillväxthöjande metoder som gödsling
kräver kunskap, planering och tillgång
till investeringskapital.
Förädling började med urval av plusträd i skogen och bedrivs sedan i de återkommande stegen testning, urval och korsning för att generera en ny förädlingsgeneration
för testning o.s.v. I varje generation väljs de bästa träden även ut för massförökning i
t.ex. frö­plantager.
4
Markvärdet ökar
Diagrammet nedan visar hur andra generationens plantor med ca 12 % förädlingsvinst kan påverka volymtillväxt och
ekonomi i ett granbestånd. De förädlade
plantorna ökar medeltillväxten och för­
kortar omloppstiden med 7 år. Markvärdet ökar med ca 50 %. Det är således
mer lönsamt att avverka bestånden tidigare än att bygga upp stora virkesförråd
under en längre omloppstid.
Förädling av skogsplantor
Skogsträdsförädling har bedrivits organiserat i Sverige sedan 1936 då Föreningen
för växtförädling av skogsträd bildades.
I dag bedrivs det operativa förädlings­
arbetet av Skogforsk på uppdrag av
svenskt skogsbruk och samhället.
Förädlingen för gran och tall bedrivs
enligt principen i bilden nedan, i drygt
20 separata populationer per trädslag
som är fördelade för att täcka landets
olika klimat.
Sveriges förädlingsstrategi är upplagd
och dimensionerad för att uthålligt både
förädla viktiga trädegenskaper och bevara den genetiska diversiteten. Träden
anpassas till både nuvarande och framtida klimat.
Den genetiska vinsten ökar efterhand
Förädlade plantor 12 %
som förädlingsarbetet fortgår. Den
slutliga och viktigaste aktiviteten i förädlingskedjan är att det förädlade materialet omsätts till skogsplantor. I Sverige
ansvarar skogsbrukets intressenter för
produktionen av skogsodlingsmaterial.
Den vanliga metoden är att anlägga
fröplantager där de bästa träden korsas
med varandra.
Nu väntas som sagt produktionen ur
tredje generationens förädling. Den väntas öka tillväxten med ca 20%. Priset
blir några ören mer per planta, men den
i sammanhanget försumbara kostnaden
är väldigt väl investerade pengar. Så rådet till alla skogsägare som ska plantera
måste bli att alltid se till att få det bäst
lämpade förädlade plantmaterialet som
finns tillgängligt, före att förhandla till
sig den billigaste plantan.
Oförädlade plantor
350
300
m3sk/ha
250
200
150
100
50
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Tid, år
Exempel på resultat från kalkylverktyg på Kunskap Direkt som visar virkesförrådets
utveckling för oförädlade och förädlade plantor i ett granbestånd med ståndortsindex
H100 24 m.
Jörgen Wikström
Virkesköpare Norrbotten
EN ”KUBIK” ÄR UNIK OCH INTE NÅGON ANNAN LIK
Skogsbruket innehåller en mängd
mått som kan vara lite förvirrande
för den ovane. De mest förekommande ”kubikmetrarna” presenteras nedan.
Skogskubikmeter (m sk)
Ett mått på stående skog med vilket avses all stamved ovanför stubben. Grenar
ingår inte. Måttet används vid inventering och taxering av skog.
3
Kubikmeter fast på bark
(m3f pb)
Anger vedvolym inklusive bark på kapade och kvistade stockar.
m3to
Kubikmeter fast mått under bark
(m3f ub)
Anger vedvolym exklusive bark på kapade och kvistade stockar. Massaved
säljs i detta mått.
Kubikmeter travat (m3 t)
När man talar om travat mått, avses som
regel, volymer inklusive bark. Frakt av
timmer och massaved bedöms i travat
mått. Man räknar då med en vedvolym
% (fast volym) som beror på det travade
virkets grovlek och trädslag. Lövträ har
lägre fastvolym än barrträ. Klen diameter, krokig ved, slarvig travning, avverkningsrester, snö eller rotben i traven,
medför lägre fastvolym i traven.
m3fub
Kubikmeter toppmätt under bark
(m3 to)
Ett mått som utgår från toppändens
diameter under bark vilken bildar en
cylinder genom hela stocken. Resten
av veden, det vill säga det som ligger
utanför toppcylindern, blir flis som
säljs till massaindustrin eller eldas
upp. Sågtimmer mäts in toppmätt.
Enheten används därmed i timmerprislistorna.
Kubikmeter stjälpt mått (m3 s)
Flis mäts in som m3 s, stjälpt eller löst
mått. Nuförtiden väger man ofta flisen
och beräknar torrsubstanshalten genom
provtagning i lasset. Flistransportörer
räknar med stjälpt mått när de lastar
sina fordon.
Källa: skogssverige.se
I BillerudKorsnäs virkesprislistor går vi över till att ange priset för timmer i
m3fub istället för m3to. En m3to motsvarar 1,2 m3fub eftersom hela volymen
i rotänden räknas med. Volymen per betalad krona ökar i samma utsträckning, vilket gör att 100 kr/m3to ger 83 kr/m3fub, priset per stock blir dock
detsamma.
Patrik Hellblom
Virkesköpare Sala,
Heby, Västerås
5
VINTERVÄGAR
Hur gör man för att kunna bruka
skogar som ligger bortanför våtoch myrmarker? En metod som har
använts länge inom skogsbruket,
är trampade vintervägar. De gör
det lönsamt att avverka bestånd
som ligger otillgängligt och där ordinär vägbrytning inte är något bra
alternativ.
En vinterväg är körbar endast på vintern
och kan se ut på olika sätt. Det kan
vara en befintlig väg där bärigheten inte
klarar av tung transport, en nyanlägg­
ning på myrar eller annan öppen mark
eller en ren isväg över ett vattendrag.
Den sistnämnda ska användas endast
i undan­tagsfall då det är förenat med
mycket stora risker. Alla vägar har en
gemensam faktor; börja planera i god tid
för att få ner kylan i vägkroppen.
Hur gör man?
Att göra en vinterväg kräver stor erfarenhet och kunskap. Redan i början av
den kalla säsongen, när det kommit ca
10–30 cm snö och första riktiga ihållande kylan kommer är det lämpligt att
åka ut med ett lättare fordon som en
snöskoter eller en pistmaskin och börja
trampa ihop det isolerande lagret av gräs
och mossa. När tjälen kommit en bit ner
i marken kan större och tyngre fordon
börja trampa och sedan snöröja vägen.
Risken kan vara att trampningen tinar
upp om vägen får ligga för länge under
snö. Snödjupet bör inte överskrida 3
dm.
Det är mycket viktigt att vägen är
bred över myrmark annars kan vägen
”tippa” vid belastning, eftersom vägen
flyter som ett isflak på myren. Bredden
måste vara minst 20–25 m för last­
bilstrafik och 10–15 meter för skotning.
Mark som är riktigt blöt undviks
efter­som de är att jämföra med isväg.
En tumregel är att det ska var möjligt att
gå över hela den tänkta vägytan i stövlar
Mats Johansson, West Valley Logging med en pistmaskin.
6
på barmark. Riktigt torra myrar kan
också skapa problem då dessa har svårt
att frysa ihop ordentligt och därmed får
dålig bärighet.
Samordningsvinster
En vinterväg är ett projekt som löper
över kort period av säsongen. Det kan
vara förenat med ganska stor kostnad
att anlägga vägen. Ca 25 kr per meter
kan en väg kosta. Därför är det viktigt
att försöka sprida ut denna kostnad på
så många kubikmeter avverkad skog
som möjligt. Har du en vinterväg
nära din skog kan det vara lönsamt att
avverka just då. Ta kontakt med din
virkesköpare, denne kan hjälpa till med
att samordna avverkningar inom området och få med så många som möjligt
i projektet. BillerudKorsnäs använder
sig också av kunnig personal och entreprenörer när denna typ av vägar ska
anläggas så att säkerheten blir den bästa!
Nils-Olof Eklund
Virkesköpare Leksand,
Falun, Hedemora
AKTUELLA FRÅGAN
Ändringar i Skogsvårdslagen
Den 1 september i år gick några lagändringar igenom som kan påverka alla som
äger och brukar skog.
Lättnader i ransoneringsreglerna
Hittills har gällt att på brukningsenheter större än 50 ha skogsmark får
föryngringsavverkning inte ske i sådan
utsträckning att mer är hälften av arealen består av kalmark och skog yngre än
20 år. För brukningsenheter mindre än
50 ha har det inte funnits någon sådan
begränsning. För att undvika den tröskeleffekt som uppstått för brukningsenheter strax över 50 ha görs nu ett tillägg
om att andelen kalmark och skog yngre
än 20 år får uppgå till 50 ha, d v s även
för brukningsenheter över 50 ha.
Avverkningsanmälans
giltighetstid
Sedan tidigare gäller att en avverkningsanmälan är giltig i tre år från det att
den kom in till Skogsstyrelsen. Giltighetstiden förlängs nu till fem år. Den
förlängda giltighetstiden gäller inte bara
nya anmälningar utan även sådana som
kommit in till Skogstyrelsen från och
med 1 september 2011.
planerade dikets sträckning. Ändringarna innebär att anmälan istället endast
behöver innehålla en karta över det
område som avses att skyddsdikas och
att skyddsdikets utlopp eller avslut ska
markeras på kartan.
Föreläggande eller förbud utan
föregående råd
Skogsstyrelsen får utfärda ett föreläggande eller förbud utan att först ha lämnat
ett råd (vägledning) som inte följts. Tidigare har ett råd behövt lämnas innan
föreläggande meddelas utom i brådskande fall eller när det behövts för att bevara natur- eller kulturmiljövärden, eller
när det annars funnits särskilda skäl.
Förenklad kartredovisning av
skyddsdiken
Enligt hittills gällande regler gäller att
en anmälan om skyddsdikning ska
innehålla en karta eller kartskiss över det
Patrik Hellblom
Virkesköpare Sala,
Heby, Västerås
BILLERUD FIBREFORM®
– DET FORMBARA PAPPERET
BillerudKorsnäs tillverkar ett papper som är töjbart, FibreForm®.
Töjbarheten gör det möjligt att
formpressa förpackningar. Därmed
kan traditionella plastförpackningar
fasas ut till förmån för de mer miljövänliga i papper.
Tänk dig att inte behöva köpa köttfärs
eller dricka i plastförpackningar gjorda
på fossila material utan i en förnybar
förpackning. Nu finns tekniken för
formpressat papper vilket gör det möjligt att tillverka denna typ av förpackningar av papper!
Hemligheten bakom FibreForm
är dess höga töjbarhet, den går att
formpressa, vilket öppnar dörrarna till
en mängd unika förpackningslösningar
med spännande, naturliga former och
djupa präglingar.
Pappret kan formas i befintliga termoformningslinjer utan kostsamma investeringar. Därmed kan t ex plasttråg till
smörgåsskinka lätt bytas ut till kartong,
vilket minskar miljöbelastningen.
Papperets miljövärde är betydande då
det kan ersätta plastförpackningar gjorda
på fossila råvaror! FibreForm är tillverkat av 100 % fiber från skogen och är
därför godkänt för direktkontakt med
livsmedel.
Caroline Rothpfeffer
Ansvarig utgivare
7