Transcript GallrinG
Allmän information om skogsskötsel Gallring En gallring ska anpassas till förutsättningarna för skogsfastigheten och nyckeln till bra gallringar är att skogen tidigare är välröjd. BillerudKorsnäs har en grundsyn på hur gallringar ska göras för att kombinera långsiktighet och god ekonomi. Långsiktig planering Målet för många skogsägare är att skapa ett bestånd med hög virkeskvalitet. Det sker genom ett långsiktigt tänkande med röjningar, oftast i två omgångar, och ibland ända upp till tre gallringar. Tidpunkt för gallring En gallring ska ge kvarvarande träd möjlighet att nå grövre dimensioner vid slutet av omloppstiden. Tidpunkten för gallring ska därför i första hand styras av de kvarvarande trädens förutsättningar att reagera på det ökande utrymmet som gallring ger. De ska fortfarande ha fullt utvecklade och vitala kronor. Normalt är det dags att göra den första gallringen vid en övre höjd på 13 – 14 meter. Gallringsform Normalt är en låggallring den bästa åtgärden, för skogen och skogsägarens långsiktiga ekonomi. Så har BillerudKorsnäs alltid gallrat. Låter man de grövre och mest livskraftiga träden stå kvar får man högre tillväxt och dessutom träd som bättre står emot storm och snöbrott. Detta visas tydligt i ett gallringsförsök som BillerudKorsnäs bedrivit, tillsammans med Skogforsk, i ett tallbestånd vid Kolfallet i Gävletrakten. Trädval Friska oskadade träd med väl utvecklade kronor ska lämnas kvar. Ett träd med upphissad eller ensidig krona gallras bort före ett träd med allsidig och lång krona. Det är den gröna barrmassan som är tillväxtfabriken i träden. I nästan trädslagsrena bestånd gynnas avvikande trädslag, för att skapa variation. I lövdominerade bestånd ska man gallra hårdare för lövträden kräver mer utrymme för att utvecklas. Detta är slutmålet efter röjning och ett aktivt gallringsprogram. Virkeskvalitet Bästa möjligheten att skapa ett bestånd med hög virkeskvalitet har man vid röjnings- och gallringstillfället. Urvalet är större då man ofta tar bort nästan hälften av träden. Kvalitetsnedsättande fel syns dessutom tydligare. Den avgjort största faktorn för den framtida virkeskvaliteten är hur trädens kvistar ser ut. De får inte vara för grova och inte spröta uppåt. Dessutom skall de kunna torka och ramla av utan att först bli torra eller rötas inne i stammen. Förutsättningarna för att lyckas med god kvalitetsdaning är störst om man röjer rätt och har ett aktivt gallringsprogram. för stora för beståndet i framtiden. Dessutom får man betydligt lägre netto vid den andra gallringen. Gallringsaktivitet När ett bestånd gallrats första gången och träden inte stått alltför tätt, då inAnpassning träder den tid i trädets ålder, när det växer som mest. Det är då viktigt att fölVill skogsägaren ha ut mera pengar vid ja utvecklingen av tätheten i beståndet. gallringstillfället (pga exempelvis vissa Det gör man genom att mäta grundinvesteringsbehov) kan vi anpassa oss, höja gallringskvoten och ta några träd av ytan efter fem, sju och nio år efter första de förväxande. Vi gör alltså en anpassad gallringen. Andra gallringen kommer gallring till skogsägarens situation. Men mycket fortare än vad man förväntar sig, vi går mycket ogärna så långt som till en såvida man inte gallrat för hårt i första gallringen. så kallad höggallring, för då är riskerna Klena bestånd En speciell typ av gallring krävs i så kallade ”konfliktbestånd”. Det är klena träd från bestånd som inte röjts i tid och därmed egentligen inte är helt lämpliga för varken konventionell röjning eller gallring. Beroende på träddimensioner, tillgänglig teknik, prisrelationer mm kan det då bli aktuellt att ta ut träden som hela träd eller långa toppar ihop med vanlig massaved. De kan också tas ut som bränsleträddelar som är okvistade eller har kvistarna knäckta efter att snabbt ha matats igenom en maskins skördarutrustning. Vi på BillerudKorsnäs har kunnig personal som kan hjälpa Dig med detta. Ta kontakt och utnyttja den erfarenheten. Stickvägar Stickvägsavstånd Avståndet mellan stickvägarna ska normalt inte understiga 20 meter. I vissa fall kan större avstånd krävas. I gallringar där nya stickvägar tas upp svarar stickvägsträden för en stor andel av det totala gallringsuttaget. Glesare stickvägsnät minskar andelen stickvägsträd och ökar möjligheten till selektiv gallring inne i beståndet. Stickvägsbredd Stickvägarnas bredd ska anpassas till de maskiner som används. Normalt ska vägarna inte vara bredare än 4 meter. I kurvor och svår terräng ska de vara bredare för att undvika skador på de närmaste träden. Gallringskvitto Lev.nr 190254 OLOV EUGÉN kan accepteras. Körskador ska undvii möjligaste mån undvikas eller JANSSON gallras GRÄNSTA Dragning av stickvägar och basvägar kas i alla lägen. Genom rätt planering i på frusen mark. 740 12 KNUTBY Vägarna skall vara så raka och parallella tid och terräng undviker man de flesta som möjligt, då minskar både den totala Skador körskadorna. Risken för skador minskar Hem 0174-402 67 stickvägslängden och risken för skador ytterligare med rejäla risbäddar i stickMålet är att gallra skadefritt, max 5 % Arbete på träden. Partier med dålig bärighet ska skadade träd Mobil vägarna. av de kvarstående träden GRÄNSTA 2:11 Gallringskvitto Detta är ett exempel på en beståndskarta som ingår i BillerudKorsnäs gallringskvitto. u U Förklaringar till vissa delar i kartan: 1 Av skogsägaren frivilligt sparat naturvårdsområde. 2 Vandringsled genom området. Leden ska köras över så lite som möjligt för att undvika spårbildning. Överkörningar åtgärdas efter skotning. 3 Gammal kolbotten sköts som övriga beståndet, dock bör träd på kojruin och stybbring gärna avverkas, dock bör kulturstubbar lämnas. U Avlägg för det gallrade och skotade virket. F Koordinat för räddningstjänst vid eventuell olycka. F F 1 1 33 22 3472 De röda linjerna är de stickvägar som registrerats av skördaren under gallringen. Under arbetets gång kontrollerar skördarföraren gallringsstyrkan genom att dagligen göra en provyta mellan stickvägarna. Föraren kan i sin gallringsmall se om han ligger rätt i uttaget av stammar och justerar sig om det är aktuellt. (c) Lantmäteriet Uppföljning 0 1:5 000 240 Meter larmkoordinater X: 6643563 Y: 1637808 ritdatum: 2007-10-30 Naturhänsyn Hänsynen syftar främst till att sä kerställa de naturvärden som håller på att skapas i gallringsskogen finns kvar även i den äldre skogen. Även en del aktiva åtgärder som skapande av kantzoner och död ved ingår i ambitionerna. Skogsägaren bestämmer i samråd med BillerudKorsnäs vilken naturhänsyn som ska tas inom ramen för Skogsvårdslagen. Forn- och kulturlämningar Maj 2013 Lämningar efter våra förfäders arbeten ska alltid värnas i våra arbeten. Gallring i anslutning till fornlämningar ska alltid föregås av samråd med Länsstyrelsen. Vård av kulturlämningar ska ske enligt vedertagen praxis.