Transcript Avverkningsplanering Korsnäs

2011-08-11
1 (44)
Planering för produktion & miljö....................................................................................... 3
Mål med planeringen .................................................................................................. 3
Planerarkompetens..................................................................................................... 3
Förberedelser på kontoret ................................................................................................... 4
Val av FA bestånd ...................................................................................................... 4
Val av GA bestånd...................................................................................................... 4
Information om trakten ................................................................................................ 4
Hur mycket hänsyn förväntas privata markägare ta utan ersättning? .......................... 6
Kontrakt/Avtal - köp .................................................................................................... 7
I skogen.................................................................................................................................. 8
Bedöm beståndets natur- och kulturmiljövärde -- Naturvärdesbedömning .................. 8
Om beståndet är avverkningsbart – checklista före avverkningen............................... 9
Snitselinstruktion........................................................................................................12
Avlägg, vägar, säkerhet ..................................................................................................... 13
Åter på kontoret ................................................................................................................. 15
Fatta beslut och samråd med SKS, Lst och rennäring vid behov ...............................15
Uppdatera i beståndsregistret BESK - Bergvik...........................................................15
Registrera i VSOP .....................................................................................................15
Information till lokala intressenter...............................................................................16
Samråd om sociala aspekter (FSC certifierade marker).............................................16
Avverkningsanmälan .................................................................................................17
Traktdokument till entreprenören ...............................................................................17
Naturhänsyn ....................................................................................................................... 18
Överfarter......................................................................................................................18
Impediment ...................................................................................................................18
Tidigare lämnad hänsyn ................................................................................................18
Hänsynskrävande biotoper och kantzoner.....................................................................19
Rödlistade arter.............................................................................................................20
Rovfågelbon och tjäderspelsplatser...............................................................................20
Högstubbar....................................................................................................................21
Död ved.........................................................................................................................21
Spara alla Naturvärdesträd............................................................................................22
GA - Ekoträd”Särskilt värdefulla trädslag och buskar” ...................................................23
GA –Lövandel ...............................................................................................................23
FA - Lämna grova träd av olika trädslag ........................................................................24
FA - Markera och spar övrig hänsyn-Grupper av träd....................................................26
FA – Större kala ytor .....................................................................................................26
Forn/Kulturlämningar....................................................................................................... 27
Åtgärder vid forn/kultur lämningar..................................................................................28
Föryngringsavverkning ..................................................................................................... 29
Beståndsavveckling.......................................................................................................29
Grot ...............................................................................................................................31
Föryngringsåtgärder ......................................................................................................32
Föryngringsmetod .........................................................................................................35
Markbehandling.............................................................................................................36
Plantor...........................................................................................................................37
Gallringsavverkning........................................................................................................... 39
Gallringstidpunkt ...........................................................................................................39
Gallringsuttag ................................................................................................................39
Stubbehandling .............................................................................................................39
Bränslegallring ................................................................................................................... 40
Underväxtröjning och Sen Röjning .................................................................................. 40
Dikning ................................................................................................................................ 42
Gödsling............................................................................................................................... 43
Stormfällning och snöbrott................................................................................................ 44
2 (44)
Planering för produktion & miljö
Handledningens nivå på naturvärden, kulturmiljönivå och sociala värden fyller kraven på
skogsvårdslagens rådgivningsnivå, FSC- och PEFC standarden samt Bergviks riktlinjer.
Alla undantag från handledningen skall stå på traktdirektivet.
På Bergvik skogs mark gäller även den text som är markerad med blått.
På ocertifierade- och PEFC certifierade marker beskrivs några undantag där minimikraven är
lägre med grön text. Om planeraren/köparen tillsammans med markägaren använder sig av
minimikravet ska det vara angivet på Traktdirektivet tillsammans med nivå på den hänsyn
som ska tas.
Normalt ska det tas samma hänsyn som är beskriven i Korsnäs handledning.
Mål med planeringen
Korsnäs Skog har två jämställda mål för skogsbruket:
Hög virkesproduktion och omsorg om natur och kulturmiljön.
Målet för ocertifierade marker är Skogsvårdslagens rådgivningsnivå.
För att nå dessa mål krävs god planering och framförhållning.
Därför skall alla objekt planeras före åtgärd.
Planeringen, som normalt bör utföras på barmark, består av:
* Agränsning av det som ska avverkas.
* Avgränsning av hänsynsytor, kantzoner och andra områden med naturvärden
* Avgränsning av områden som är värdefulla för kulturmiljön
På Bergviksmark: Det skall alltid finnas en ”bank” av planerade avverkningar, för att ha
valfrihet vid växlande väderlek och efterfrågan,1,5 årsmängd mot kommande
drivningsåläggande vid kalenderårsskifte.
Planerarkompetens
Den som utför planeringen skall ha goda kunskaper i bla:
• Praktisk erfarenhet av åtgärden i fråga/avverkningsplanering
• Indelning/Skogsuppskattning
• Natur och Kulturmiljövård (Pefc-krav)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Naturvärdesbedömning (Pefc-krav)
Vattenvårdsutbildning
Nyckelbiotopsutbildning
Dikning (Pefc-krav)
Delta på återföringar Skoglig Internrevision
Planerarhandledningen/Handledningarna
FältGis/KöpGis
Besk/VSOP (planerare på Bergvik)
VSOP (planerare på köp)
3 (44)
Förberedelser på kontoret
Val av FA bestånd
Ur Bergviks ”säcken” och/eller BESK väljer vi objekt som ska utsynas.
• Bestånd som skall föryngringsavverkas skall vara avverkningsmogna enligt Bergviks
riktlinjer, se ”Säcken” under G:\ALLMANT\Linje\SS - Skog Sverige Stab\Planering
• Prioritera bestånd som ligger i delmängden UndreUndre (förutsatt att nya bestånd
med avsevärt bättre produktion kan skapas).
• Felaktiga data som grund kan innebära att objekt felaktigt hamnat i urvalet och att
objekt ej kommit med, se urvalet som ett grovt förslag.
• Moratorieområden Bergvik skog ska undantas, se dokumentet ”Moratorieområden
Bergviks Skog”
• De bör inte ligga kant i kant med nyplanterade hyggen på grund av snytbaggerisk och
sett ur ett landskapsbildsperspektiv. Ungskogen bör vara minst 3 cm i diameter, innan
objektet intill avverkas. Avstånd till nya hyggen bör inte vara närmare än 200-300 m.
• Objekt som är tveksamma att använda som produktionsbestånd skall klassas som
naturobjekt om de innehåller höga naturvärden.
• Traktbanken ska bestå av en rimlig andel vinteravverkningar.
• Bestånd får inte vara gödslat de senaste 10 åren.
• Trakt ska stå som ej planerbar i VSOP tills att inga frågetecken kvarstår kring
avverkningen. Detta bestäms av planerarna/köparna.
Val av GA bestånd
Gör utsökningar i beståndsregistret på föreslagna gallringar och med föreslagna årtal.
• Bestånd som skall gallras skall vara gallringsbara enligt Bergviks riktlinjer
• Bestånden får inte vara gödslade de senaste 10 åren
• De bör inte ligga kant i kant med nyplanterade hyggen på grund av snytbaggerisk.
• De får inte vara äldre än vad Bergviks riktlinjer anger.
• Trakt ska stå som ej planerbar i VSOP tills inga frågetecken kvarstår kring
avverkning. Detta bestäms av planerarna/köparna.
Information om trakten
Innan planering i fält är det viktigt att ha med sej så mycket information om trakten som
möjligt. I de fall en köpare överlåter planeringen till annan är det mycket viktigt att allt som
överenskommits med skogsägaren, kommer planeraren till kännedom. Kontraktsvillkoren
kommer inom kort att skrivas ut på traktdirektivet.
* Kontrollera alla Natur och Kultur skikt i Besk/VSOP som är av intresse och få med alla.
hänsyn på kartan.
* Kontrollera med markägaren om han/hon känner till någon natur eller kulturhänsyn.
* Karta med ortofotobakgrund, använd nytagna flygbilder, svartvita- infraröda- eller
färgbilder
* Beståndsgränser, beståndsnummer
* Beståndsbeskrivningar och åtgärdshistorik.
* Fastighetsgränser
* Vattendrag och diken
* Vägar och stigar
* Ledningar
* Höjdkurvor
4 (44)
Lager i Besk och VSOP
Tänk på att använda rätt lageruppsättning i Besk, har du en egen lageruppsättning finns
risken att nya skikt ej kommit med i uppsättningen.
* Allmänna objekt – Här finns tex stigar, kraftledningar, diken mm som planeraren en
gång har registrerat i Besk. Finns endast över Bergviks mark.
* Vatten – Skiktet Vatten som innehåller Vägkartans sjöar, vattendrag och diken. Finns
endast över Bergviks verksamhetsområde
* GSD-Hydrologi – Skiktet finns under lagret Bakgrundsdata i VSOP och det innehåller
Fastighetskartans vattendrag och diken. Det här skiktet finns över hela Korsnäs
verksamhetsområde.
* Natur & Kultur – Här finns hänsyn som tidigare planeringspersonal eller entreprenörer
upptäckt och registrerat i Besk. Finns endast på Bergviksmark.
* Övrig Natur & Kultur – Externa skikt från olika håll.
Om trakten innehåller några kända Natur och Kulturhänsyn
Ta reda på med hjälp av Info knappen i BESK/VSOP vad för slags hänsyn/kultur som
gäller för varje markering, detta underlättar när du ska identifiera hänsynet i fält.
TIPS! Skiktet ”Fornminnen” (kultur och fornminnen från Riksantikvarieämbetet) klicka
med ”Identifiera knappen” på lämningen och då kan man via en länk till höger om ”URL”
(kopiera länken och klistra in på Internet) ta sej in i RAÄ.s arkiv och där få fram mer
information som kan underlätta att hitta lämningen i fält. Det kan ibland även finnas
scannade gamla dokument som man kan skriva ut.
Se dokumentet ”Övrig Natur & Kultur”, där finns information om alla skikt.
* Rödlistade arter på Korsnäsmark och privat mark
På Bergviksmark finns rödlistade arter med som ett skikt under Övrig Natur & Kultur”.
Vill man kolla kända fynd på privatmark får man tillsvidare gå via Internet och söka i
Artportalen.se . Det går bara att söka inom en radie (minsta radien är 50 m) och där få
veta vad som finns, man får ej en exakt punkt. Det kan dock vara en hjälp att veta vad
man eventuellt ska leta efter.
Historiska kartor finns att beskåda på Lantmäteriets hemsida, tex bra för att identifiera
fäbodområden, gamla boplatser och fornåkrar.
För att se kartorna se dokumentet ”Historiska Kartor”.
5 (44)
Hur mycket hänsyn förväntas privata markägare ta utan ersättning?
Enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid
ALL SKÖTSEL av skog utan att markägare har rätt till ersättning, även vid skötsel av skog på
ej skogsmark. Hur stor hänsyn som ska tas är i första hand beroende av vilka natur- och
kulturmiljövärden som finns. Om natur- eller kulturmiljövärdena är höga finns det en
begränsning av vilken naturhänsyn som kan krävas utan att markägare får ersättning.
Ett maximum om tio procent av virkesvärdet förväntas en markägare avsätta utan ersättning.
Skogsstyrelsens uppskattar att hänsyn till natur- och kulturmiljö kan krävas upp till maximalt
vad som anges nedan, under förutsättning att det finns sådana natur- och kulturmiljövärden
som anges i skogsvårdslagstiftningens hänsynsregler.
• För en ”berörd del” värd maximalt 250 000 kr är både utrymmet för hänsyn till naturoch kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent, eller maximalt 25 000 kr.
•
För en ”berörd del” värd maximalt 2 000 000 kr är både utrymmet för hänsyn till naturoch kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent för de första 250 000 kr ( = 25 000
kr) och 5 procent för återstående 1 750 000 kr ( = maximalt 87 500 kr), d.v.s.
sammanlagt maximalt 25 000 kr + 87 500 kr = 112 500 kr.
•
För en ”berörd del” värd över 2 000 000 kr är både utrymmet för hänsyn till natur- och
kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent för de första 250 000 kr, 5 procent för det
om ligger däröver upp till 2 000 000 kr och 2 procent för vad som överstiger
2 000 000 kr.
•
Med ”berörd del” menas vid avverkning värdet på det som är tänkt att avverkas. Idag
har Skogsstyrelsen sin tolkning efter Polytax som är krånglig, men de håller på att se
över tolkningen. Detta innebär att vi räknar med alla hänsynsområden som ligger
inom trakten. Alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot annat
ägoslag (Imp, vatten, större kraftledning) räknas med hela arealen. Alla
hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot produktiv skogsmark
räknas med enligt tårtdelsprincipen. Här ska hänsynsområden delas med övriga
bestånd, se principen under avsnittet ”Naturvård” – ”Lämna grova träd av olika
trädslag”.
Text som avser polytax är kursiverad.
•
Kostnader för åtgärder i samband med hänsynen räknas också in, såsom längre basväg och
brobyggnad mm.
Kostnader för hänsyn till fornlämningar räknas inte med i detta.
Skogsstyrelsens tillämpning
2%
5%
Toleransnivå
10 %
250 000 kr
2 000 000 kr
Den berörda delens värde
6 (44)
Vad skall sparas i första hand om man avverkar till skogsvårdslagens minimikrav på
privata marker.
1. Biologisk mångfald och rödlistade arter.
2. Höga natur/kulturvärden. Ex torp-fäbodmijöer, naturvärdesträd, bergbranter,
sumpskogar, områden med död ved och lågor och kantzoner.
3. Måttliga naturvärden. Ex generell hänsyn såsom högstubbar, enskilda träd och
trädgrupper.
4. Upplevelse hänsyn är lägst prioriterat.
Kontrakt/Avtal - köp
Kontrakt/Avtal ska upprättas för alla former av åtgärder
7 (44)
I skogen
Bedöm beståndets natur- och kulturmiljövärde -- Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömning (på all mark)
Naturvärdesbedömning ska utföras, som en inledande del av åtgärdsplaneringen, inför
alla större skogliga åtgärder (slutavverkning/föryngringsavverkning, gallring, gödsling,
skogsbilvägbyggnad och dikesföretag). Ingen större skoglig åtgärd får ske utan att
naturvärdesbedömning har skett.
Den del av en trakt som bildar ett sammanhängande skogsområde av likartad
sammansättning kan bedömas på samma blankett och räknas alltså i detta fall som ett
objekt. Med sammansättning avses i detta fall att traktdelen har likartad
ålder/utvecklingsstadium, skogstyp samt innehåll och fördelning av naturvärden.
Gör en bedömning i beståndet av dessa värden. Skilj sedan ur eventuella nyckelbiotoper
som avgränsas som egna bestånd. En förenklad nyckelbiotops checklista från
Skogsstyrelsen finns för området Dalarna/Gävleborg, se dokument ”NB-checklista 4-06”.
Om man är osäker på om det är en nyckelbiotop skall kontakt tas med Skogsstyrelsen,
innan en avverkningsanmälan skickas in.
Naturvärdesbedömning på FSC mark
På Bergviksmark använder vi Bergviks instruktion och blankett.
På privat mark använder vi Korsnäs instruktion och blankett.
Instruktioner och blanketter finns i Lotsen
På traktdirektivet direkt i checklistan kryssar du i om du har gjort en
naturvärdesbedömning samt dokumenterat detta.
Naturvärdesbedömning på PEFC- och ocertifierad mark
På privat mark använder vi Korsnäs instruktion och blankett.
Instruktion och blankett finns i Lotsen
Bestånd med låga naturvärden där räcker det med en okulär bedömning av alla faktorer.
Om beståndet har högre naturvärden gör man en dokumenterad naturvärdesbedömning.
På traktdirektivet direkt i checklistan kryssar du i om du har gjort en bedömning med låga
naturvärden eller gjort en naturvärdesbedömning med höga naturvärden samt
dokumenterat detta.
Vatten – gäller alla marker
Om det finns ett större vattendrag genom beståndet fundera på om det är möjligt att göra
en delad avverkning och ta det i omgångar. Måste det göras en bäcköverfart ska den
planeras noggrant se under avsnittet Naturhänsyn Överfarter.
Fornlämningar – gäller alla marker
Finns det många fornlämningar i beståndet så ta först kontakt med Länsstyrelsen innan
ni gör avverkningsplaneringen. Fornlämningsområden bör registreras som egna bestånd.
8 (44)
Om beståndet är avverkningsbart – checklista före avverkningen
* Överblicka och nyindela vid behov runt objektet, för att få med det som hör till åtgärden.
Om bestånd som ligger intill varandra har samma grundförutsättningar efter avverkningen
så slå ihop dessa bestånd till ett.
* Urskilj områden som inte är produktiv skogsmark. Figurlägg alla impediment och andra
avvikande ägoslag som är utritningsbara och läsbara i den digitala kartan. Klassa även
impedimenten som kala eller trädbevuxna. Impediment som inte är figurlagda registreras
som småimpediment.
* Dela in beståndet i ståndorter, d.v.s. enhetliga delområden som skall åtgärdas på ett
likartat sätt. En ståndort bör vara minst 0,5 hektar
* GA - Björkdominerade områden >0,5 ha avfattas som eget bestånd och sköts med
inriktning lövproduktion.
* GA - Andra lövdominerade områden hanteras som hänsynsområden.
* GA - Vid riklig förekomst inom ett landskap (Uppland och Gävleborg) kan
produktionsinriktad skötsel även av Asp samt Gråal få förekomma.
* Identifiera skyddsvärda områden som av natur- eller kulturmiljöskäl bör undantas från
normal avverkning, dessa ska snitslas.
* FA – Ange hur många grova gröna träd som ingår i urritade hänsynsområden, (se
instruktion under avsnittet Naturhänsyn.)
* FA – Om behov finns att bryta större kalyta och du ser ett bra ställe att ställa en grupp,
banda och markera på kartan, annars markera endast på kartan var ungefär det bör vara
en grupp, skriv i klartext.
* Snitsla alla oklara gränser
* Lägg mer tid på att syna områden där man kan misstänka att det finns kulturlämningar,
tex i Dalarna finns ofta kolbottnar i kanten mot myrområden, gå därför längs hela
kantzonen och checka av. Historiska kartor kan vara till stor hjälp för att identifiera
områden med ”risk” för kulturspår.
* Besök all forn/kulturhänsyn som finns med i skikten, tänk på att ha med så mycket
information som möjligt från respektive skikt, det underlättar att hitta rätt. (se ovan under
”Lager i BESK och VSOP”)
* Snitsla alla forn/kulturlämningar (dessa är svåra för maskinförarna att se, särskilt
vintertid). Häng gärna snitslarna i tänkta k-stubbar, tänk på att hålla ut 1-5 m från
lämningen och häng snitslarna strax under 1,3 m över marken, så skördaren kan kapa
strax över snitseln.
* Finns forn/kultur i angränsning till trakten passa på att ta hänsyn till dessa samtidigt.
* Kontrollera/samla in trädslagsdata – Är trakten intressant för utsyning av
stolp/stamblock – se nedan
* Kontrollera ståndortsindex – se nedan.
* Bedöm åtgärdsbehov och tidpunkt, se nedan
* Undersök markens bärighet, notera avvikande bärigheter på traktdirektiv. Ange om
stockmattor eller liknande hjälpmedel behövs.
* Vid behov-Planera och banda basvägar och avlägg med hänsyn till bärighet, topografi,
vatten, grova lågor, fornlämningar och övriga historiska lämningar. Lägg aldrig basvägar i
kanterna på områden med sämre bärighet.
* Gör inga basvägar genom naturvårdsbestånd.
* Vid behov-Planera och banda med basvägsband, överfarter vid vattendrag, fungerande
dikessystem samt sumpöverfarter. Ange om stockmattor eller liknande hjälpmedel
behövs. Markera överfarterna på skissen.
* Avlägg – planera vart avlägget ska vara samt ev röjning –se nedan
* Depåplats – ange om depåplats saknas
* Ange om vägen behöver rustas eller buskröjas
* Bedöm om vändplanen duger för timmerbil (24m)
* Bedöm transportbärigheten
* Behöver Rågångsgränser märkas upp
* Ange behov av dikesrensning, gäller all mark (ska samrådas med Skogsstyrelsen)
* Sätt upp traktlapp – se nedan
9 (44)
Kontrollera Trädslagsdata
Kontrollera om befintliga data stämmer
Om inte, samla in data på lämpligt sätt.
Ange om kvaliteten avviker från det normala och registrera i VSOP
Kontrollera Ståndortsindex
Den nya skogsgenerationen har snabbare höjdutveckling än den gamla skogen. När vi
boniterar med höjdutvecklingskurvor i samband med första gallring blir SI ofta 2-4 m
högre än det var i föregående skogsgeneration.
För att redan i föryngringsfas komma närmare sanningen men ändå tillämpa en viss
försiktighet, har vi formulerat följande regel:
Om befintligt SI-värde kommer från den gamla skogen, höj med 2 meter i samband med
att den planeras för avverkning.
Kontrollera om granbestånd är infekterade med rotröta
Risk för luftburen infektion via stubbytor och körskador ska främst undvikas genom
planering av tidpunkt för åtgärden. I andra hand ska behandling av färska stubbar i
samband med avverkning ske, enligt nedan.
GA- Vid gallring i granbestånd och grandominerade delar av blandbestånd, ska
regelmässigt behandling ske mot rötinfektion när temperaturen överstiger +3 grader.
UR-Underväxtröjning av klen gran under halva medelhöjden kan utföras hela året.
UR- Underväxtröjning av klen gran som är högre än halva medelhöjden, i samband med
gallring i granbestånd och grandominerade delar av blandbestånd bör helst utföras
vintertid. Om detta inte är möjligt, ska så stor andel som möjligt av granar som är högre
än halva medelhöjden sparas till skördaren och behandlas mot rötinfektion samtidigt som
de avverkas med maskin. (Passande för Energiuttag som vi tänkt börja med så
småningom)
RÖ- Sen röjning av granbestånd över 5 meter (över 250 löpmeter som är grövre än 7 cm)
ska sparas till gallring. (Passande för Energiuttag som vi tänkt börja med så småningom)
Bedöm Underväxtröjning
* Ange på vilka traktdelar som det ska underväxtröjas, och rita ut på kartan om det är en
del av traktdelen, skapa trakt i VSOP se riktlinjer för Underväxtröjning längre ner i detta
dokument
10 (44)
GA - Bedöm gallringsbehov och tidpunkt
* Mät stamantal och övre höjd, mät i tätare delar.
* Kontrollera trädslagsdata och ståndortsindex
* Delar med största gallringsbehovet styr tidpunkt för gallring.
* Gå in i Bergviks nya gallringsmallar och beräkna tidpunkt.
* Gallra igenom hela beståndet även glesare bitar
* Delar som ska gallras – skapa trakt i VSOP
* Delar som ska bränslegallras – skapa avverkningstrakt i VSOP med arbetsformen
bränslegallring. se riktlinjer om Bränslegallring längre ner i detta dokument.
* Delar som är för täta och behöver röjas igenom – skapa skogsvårdstrakt med
arbetsformen sen röjning i VSOP. se riktlinjer om Sen Röjning längre ner i detta
dokument
GA – Bedöm Gödsling
* Ange gödslingsförslag i Besk, se riktlinjer om Gödsling längre ner i detta dokument
FA – Bedöm FA avverkning
* Bedöm hur och när beståndet ska avvecklas
* Bedöm markbehandlingsmetod
* Bedöm trädslag, planttyp, behandlade plantor, antal plantor
FA – Bedöm Grot
* Ange på vilka traktdelar som grot ska tas ut och rita ut på kartan om det är en del av
traktdelen, skapa skogsbränsletrakt i VSOP se riktlinjer om GROT längre ner i detta
dokument.
FA - Bedöm Bränning
Ange alla objekt som är lämpliga för bränning så sorterar den ansvariga för bränning ut
vilka objekt som ska väljas pga ELP inriktning, bränningslandskap, år areal mm, se
dokumentet ”Riktlinjer för bränning”
Bränningslandskapen finns, se dokumentet ”Bergviks bränningslandskap”.
Lämpliga objekt är bla stora bestånd med vatten runt eller med andra säkra gränser ur
brandsäkerhetssynpunkt. Objekten får gärna ha brandhistorik och vara
naturvårdsinriktade.
Ange på traktdirektivet att avverkningen skall bränningsanpassas.
Sätt upp Traktlappar
Traktlappar om att gallring eller slutavverkning är planerad, med information om
kontaktuppgifter för eventuella frågor, ska sättas upp i anslutning till den plats där
åtgärden ska ske.
Detta sätt att informera på ska användas både på mark som tillhör Bergvik Skog och hos
FSC certifierade privata skogsägare med mer än 1 000 ha.
För FSC certifierade privata skogsägare med mindre än 1 000 ha (SLIMF) är denna
skyltning inget FSC-krav, men bör ändå användas på alla trakter.
se dokumentet ”Traktlapp utskriftsmall”.
På Pefc mark och ocertifierad mark ska vi också sätta upp traktlappar.
11 (44)
Snitselinstruktion
GPS skall användas för avgränsning av bestånd, natur- och kulturhänsyn. Om delar av
bestånd skall åtgärdas med exempelvis underväxtröjning skall det också markeras på
kartan.
För att inte misstag skall ske i skogen ska följande alltid snitslas:
* Alla fornlämningar och fornlämningsområden enligt samråd med Länsstyrelsen.
* Alla kulturlämningar
* Områden med höga naturvärden, nyckelbiotoper, kantzonsmiljöer, hänsynskrävande
biotoper.
* Otydliga naturvärdesträd såsom hål- och boträd.
* Otydliga fastighetsgränser.
För att inte förväxlingar skall ske i skogen skall följande färger användas:
Yttergräns avverkning, skogsvård
Ledningar
Stickväg, plantlinje
Basväg, nybyggnad bilväg
Naturhänsyn
Fornminne
Kulturhänsyn
Fröträd
Vindfälle (väg till vindfälle)
Jakt mm.
Röd/gul Korsnäs Skog
Gul
Röd, blå eller orange
Röd/blå Korsnäs Skog
Blå/vit/röd NATURVÅRD
Blå/gul FORNLÄMNING
Svart/gul KULTURMILJÖHÄNSYN
Vit
Röd, blå eller orange.Inte samma färg som stickväg
Orange ÄLGJAKT
Regler för användning av snitselband:
* Plastsnitslar skall vara av PE-kvalitet
* Plastsnitslar får inte användas för exempelvis stickvägsplanering eller annan planering
med bara några månaders livslängd.
* Snitslar skall alltid hängas i angränsade bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande. *
* Snitslar skall inte hänga inom de bestånd som skall avverkas. Undantag från detta är
rågångar där banden hängs i grenar eller småträd inom beståndet så nära rågången som
möjligt.
* Sträva efter att alltid hänga snitslar i grenar eller småträd.
* Träd som har snitsel runt stammen får inte avverkas, dock kan en högstubbe kapas av
trädet. Vänd alltid knuten in mot avverkningen.
Alla inblandade såsom planerare, virkesköpare, skördar- och skotarförare samt åkare har
ansvar att undvika att plastsnitslar kommer med in till industrin.
12 (44)
Avlägg, vägar, säkerhet
Körning (av utomstående) över Bergviks marker
Skriftligt avtal ska upprättas med karta var man får köra, tänk på att den som önskar köra
över Bergviks mark ej har tillgång till våra Natur och Kulturskikt.
Virkesavlägg
* Ska vara väl röjt
* Undvik att placera vältor i anslutning till vattendrag, vägtrummor, forn- och
kulturlämningar
* Diken och vattendrag får ej köras sönder
* Upplaget ska placeras så att lastbilen kan stå på plan mark och lasta. Virket ska ligga
minst 1,5 meter från vägkanten om inte annat överenskommits
* Virket får läggas max 3,5 meter från vägkanten för att lastbilens kran ska nå virket utan
att behöva ta omtag. Samråd med transportören om virket måste läggas längre från
vägkant
* Vältans höjd får inte överstiga 4,5 meter från vägbanan
* En välta får normalt inte vara bredare än 6 meter
* Vid grupplastning ska avståndet från vältan till bortre vägkanten vara minst 5,5 meter
för att både bil och lastare ska få plats
För bränsleavlägg gäller även
* Ett upplag för grot blir större än för rundvirke. En tummregel är 20-25 längdmeter välta
per uttagen hektar
* Välj höga, solbelysta och vindexponerade avlägg om möjligt. Måste vältan läggas på
fuktig mark, grunda med några grova toppar eller rötved 90 grader mot den riktning man
sedan lägger risknippen.
* Vältan ska helst kunna ligga kvar minst en bränslesäsong.
* Om flera vältor placeras parallellt med varandra ska det vara minst två skotarbredder
mellan
Virkesupplag vid allmän väg
• Tillstånd krävs av väghållaren om virket läggs upp inom vägområdet på allmänna och
enskilda vägar. Med vägområde menas vägbana, slänter och diken.
• På allmänna vägar där högsta tillåtna hastighet är 70 km i timmern bör en
säkerhetszon på minst tre meter eftersträvas. På allmänna vägar med hastighet på
högst 90 km i timmen bör denna zon vara minst 7 meter. Om virket behöver placeras
närmare än dessa avstånd, samråd med väghållaren om lämpliga
trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
• I första hand bör upplaget placeras så att virkesfordonen inte behöver stå längs en
trafikerad väg när de lastar virke.
• Vid Allmänna vägar med problem att få till ett bra avlägg, bör det undersökas
möjligheten att bygga in en väg, ur arbetsmiljösynpunkt.’
13 (44)
Basväg
Syna ut bästa utfartsväg och markera på kartan.
Depåplats
Ange om det saknas depåplats.
Vägrust-buskröjning
Ange om behov av vägrustning och eller buskröjning är aktuell. Meddela vägansvarig att
åtgärd ska utföras.
Vändplan
Avgör om vändmöjligheten är tillräcklig.
Registrera i VFS
Registrera alla vägåtgärder i Vägförvaltningssystemet VFS.
Säkerhet - Luftledningar
Virke får aldrig läggas under strömförande luftledningar. Vid körning och kranarbete
gäller säkerhetsavstånd 2–6 meter beroende på spänningen i ledningen.
Vid lågspänning
2m
Vid högspänning, högst 40kV
4m
Vid högspänning, över 40kV
6m
För information om vilken spänning som gäller för en luftledning kontaktas näthållaren.
Räckvidden för en separatlastare är 6-7meter och för en kranbil 5-6 meter.
Virke får ej läggas på sådan plats att lastande fordon eller dess lastningsredskap i
utsträckt läge når en säkerhetszon om 6 m för högspänningsledningar och 2 m för
lågspänningsledningar på båda sidor om strömförande lina, stolpar eller stag. Även
ledningar på andra sidan vägen sett från virkesupplaget kan vid större kranrörelser vara i
farozonen.
Upplag vid högspänningsledning fordrar särskild uppmärksamhet, eftersom arbete med
griplastare i närheten av kraftledning medför risk för svåra olyckor.
Högspänningsledningar på trästolpar är normalt försedda med röda ringar eller gula
varningstrianglar
Samråd skall sökas med vederbörande kraftverksföretag innan virke läggs upp i
kraftledningsgata.
14 (44)
Åter på kontoret
Fatta beslut och samråd med SKS, Lst och rennäring vid behov
* Fatta beslut om lämplig årstid för avverkning.
* Ingen avverkning får ske i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas
häckningsperiod.
* Samråd med planeringsansvarig vid tveksamhet.
* Samråd med Länsstyrelsen vid fornlämningar.
* Samråd med Länsstyrelsen vid skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till Natura 2000
områden samt släppta reservat på Bergvik.
* FSC-mark: Samråd med rennäringen vid all skogsbruksåtgärder inom skiktet ”RenSameby”.
* Pefc- och ocert mark: Samråd med rennäringen vid planering av skogsbilväg,
föryngringsavverkning samt beståndsanläggning inom skiktet ”Ren-Åretruntmarker” Se
dokumentet ”Övrig Natur och Kultur”.
* Samråd med Skogsstyrelsen vid dikesrensning, via mejl.
* Bedöm om det finns några externa intressenter som behöver informeras eller om
samråd måste ske i någon form. Se instruktion längre ner i detta dokument.
Alla samråd ska skannas och sparas ner i VSOP.
Uppdatera i beståndsregistret BESK - Bergvik
* Uppdatera beståndsgränser, grunddata samt åtgärdsförslag i Besk.
* Digga in hänsyn som ”avsatt skog” eller ”lämnad hänsyn” (generell hänsyn)
* Digga in upptäckta forn/kulturlämningar.
* Digga in eventuella bäckar, diken mm
* Naturvärdesbedömningar i avsatt skog ska registreras.
Se dokumentet ”Ajourhållningspolicy Bergvik..”
Registrera Naturvärdesbedömning på Bergviks mark
För objekt som efter naturvärdesbedömningen bedöms vara produktionsbestånd skall
inventeringsblanketten skannas och läsas in som bilaga till det planerade åtgärdsobjektet
i BESK. Om inventeringsobjektet omfattar flera åtgärdsobjekt, ska bilagan läsas in på
samtliga.
För objekt som efter naturvärdesbedömning bedöms vara nyckelbiotoper eller andra
områden som ska avsättas som avsatt skog, ska naturvärdesbedömningen registreras
som NK-objekt i BESK samt blanketten ska skannas och läsas in som bilaga till NKobjektet. Det är viktigt att information om utförd naturvärdesbedömning går att få fram för
varje planerat bestånd.
Övriga särskilt värdefulla skogsmiljöer som kantzoner och hänsynskrävande biotoper
(generell hänsyn), registreras som lämnad hänsyn.
Registrera Naturvärdesbedömningar på övrig mark
Scanna in Naturvärdesbedömningsblanketten och lägg den under trakthandlingar i
VSOP.
Registrera i VSOP
Skapa åtgärdstrakter i VSOP och meddela ansvariga
se i Planerarhandledningen dokumentet ”Arbetsgång VSOP avverkning”
15 (44)
Information till lokala intressenter
I de fall att en avverkning eller annat arbetsföretag påtagligt berör närboende eller andra
lokala intressenter ska dessa informeras om våra planer.
Exempel på ”andra lokala intressenter” är föreningar med motionsspår, naturstig eller
något annat som iordningställts inom det aktuella området.
Informationen ska lämnas i god tid innan arbetsföretaget påbörjas. Ansvarig för att
information ges är planeraren när det gäller avverkning.
Syftet med informationen är att upplysa om vilka arbeten och åtgärder vi avser att utföra
samt att därmed ge de lokala intressenterna möjlighet att skaffa närmare information. Vi
meddelar också vid informationen att den som önskar diskutera genomförandet kan ta
kontakt med oss.
Formen för informationen kan variera beroende på de aktuella förutsättningarna. Det kan
t ex vara personliga kontakter, telefonsamtal, e-post, brev, anslag eller informationsblad
som delas ut.
Utöver detta så ska traktlappar om att gallring eller slutavverkning är planerad, med
information om kontaktuppgifter för eventuella frågor, finnas uppsatta i anslutning till den
plats där åtgärden ska ske.
Samråd om sociala aspekter (FSC certifierade marker)
Formellt samråd som avser större åtgärder med flera direkt påverkade genomförs vid
behov som möten, gärna på plats där åtgärden planeras ske. Enklare samråd kan dock
också genomföras på andra sätt, t ex som samtal via telefon eller konversation via e-post
och brev om frågan inte kräver fysiskt möte.
Med direkt påverkade intressenter avser vi i första hand närboende, lokala föreningar och
arrendatorer samt övrig lokalbefolkning när åtgärderna berör t ex etablerade badplatser,
båtplatser, elljusspår, rekreations- och friluftsområden. Även lokalt näringsliv kan ses
som direkt påverkat.
Intresseanmälan för samråd som avser privat nyttjande av fåtal personer, exempelvis
svamplockning, bärplockning och liknande aktiviteter som kan hänföras till
allemansrätten, ska i normalfallet inte hanteras enligt standardens krav på formellt
samråd.
Alla kontakter som kan karakteriseras som samråd ska dokumenteras på enklaste sätt.
Dokumentera samråd.
Under trakten, allmänt, traktkategori skriver du ett ”Ja” om det krävs ett samråd och ett
”Klart” om samrådet är utfört.
Skanna och spara alla mejl och övrig dokumentation av samrådskaraktär under
”Trakthandlingar” i planeringssystemet VSOP. På traktdirektivet under anteckningar
bekräftas om samråd skett eller ej, för tydlighet gentemot entreprenören och eventuella
behov efter utförd åtgärd.
Se vidare ”Korsnäs rutin om samråd om sociala aspekter”
16 (44)
Avverkningsanmälan
Normalt görs anmälan med fördel på traktnivå men överstiger avståndet mellan ingående
traktdelar mer än 50 meter (Skogsstyrelsens ”önskemål”) görs anmälan på traktdelsnivå
Traktdokument till entreprenören
Det är viktigt att trakten är välplanerad och traktdokumenten tydliga, så att onödiga
misstag vid avverkningsarbetet elimineras.
• Markera traktens yttergränser
• All hänsyn inom en trakt, i anslutning till en trakt, mellan avlägg och trakt samt utefter
skogsbilvägen, skall vara noggrant angiven på karta samt numrerade och förklarade
på traktdirektiv så att dessa inte skadas på något sätt.
• Föreslå lämpliga utkörningsvägar.
• Markera var överfarterna ska vara och om hjälpmedel behövs, tex stockmattor
• All övrig information som underlättar för entreprenören att göra ett bra jobb i skogen
ska också finnas med på karta och traktdirektiv som tex bäckar, basvägar, diken mm.
Tänk på att avverkning kan ske vintertid, då det är svårt att upptäcka tex diken.
• Glöm inte larmkoordinat på kartan.
• Bifoga samrådsprotokoll eller andra dokument som entreprenören bör känna till.
MaskinGisfiler till entreprenören
(krävs Arc Pad i maskinernas dator).
• Allt ni ritar på kartan i VSOP kommer med i MaskinGIS filen, tilläggsytor, punkter,
information om miljötyper, o.s.v.
• Förutom detta kommer Fornminnen och Nyckelbiotoper med ifrån Övrig Natur och
Kultur lagren, det är enbart symbolen som kommer med, ingen övrig information
kommer med om vad för sorts forn/kultur det rör sej om. I övrigt tas inga lager med
därifrån.
• Produktionsledaren skapar sedan maskingisfilerna innan han lägger in dessa i
planen. Skapas dessa långt i förväg kan risken finnas att nya fornlämningar och
nyckelbiotoper som tillkommit i skikten ej kommer med i filen.
17 (44)
Naturhänsyn
Överfarter
Över vattendrag och fungerande dikessystem
För att minimera slamning och dämning med utlakning av tungmetaller i bäckarna måste
alla överfarter över naturliga vattendrag samt fungerande dikessystem, planeras
noggrant.
Även torra diken kommer att viss tid vara vattenfyllda.
* Finns båtnad för ny väg
* Finns alternativa utfartsvägar
* Planera för så få överfarter som möjligt
* Leta reda på bästa stället för överfart dvs:
* Fasta kanter, grova jordarter i kantzon
* Flack fastmark mot bäcken
* Fast bäckbotten
* Vid vattendrag får maskinerna ej köra i vattnet.
* Använd ej ris direkt i vattnet. Undvik dämning.
* Alla överfarter ska åtgärdas för att undvika sönderkörning och dämning, broas, risas,
stålrör etc.
* Bro av virke ska ska alltid göras med tvärgående underlag över bäcken/diket, lägg sen
en kavelbro vinkelrätt mot det tidigare lagda underlaget, förstärk kontinuerligt med ris ris.
* Även på och avfarter ska vid behov skyddas med stockmattor, kavelbroar eller ris.
Behov av detta ska stå i traktdirektivet
*Överfarterna ska markeras på traktkarta och i terräng med basvägsband
Planeraren anger om bron skall vara kvar till markberedaren.
Överfarterna ska även fungera vid vårflod/höstregn, bedöm erosionsrisken. Överfarter
som inte hindrar vattenföringen kan lämnas.
Över surdråg och myrar
Försök planera bort överfarterna men om maskinen måste över, ska vi minimera
spårbildning. Använd alla tillgängliga hjälpmedel för att klara detta mål.
Impediment
Impediment avser skogar som producerar mindre än 1 m3sk per ha. Dessa lämnas och
får inte köras sönder.
• Hällmark
• Myrar, även skogsklädda
Tidigare lämnad hänsyn
Restbestånd, som uppenbarligen tidigare lämnats som naturvårdshänsyn, skall även
fortsättningsvis uppfattas som hänsynsytor, till en nivå som motsvarar dagens
hänsynsnivå (ca 10 % av ursprungligt avverkad areal) även om de inte täcks av
nuvarande riktlinjer. Detta gäller om de i huvudsak utgör den hänsyn som togs vid förra
avverkningen. Uppenbara sådan ytor är långsträckta restbestånd på fast mark mot myr
eller sjö.
18 (44)
Hänsynskrävande biotoper och kantzoner
Hänsynskrävande biotoper
Hänsynskrävande biotoper är små områden med höga naturvärden inne i den produktiva
skogsmarken, som ska sparas. Det kan t.ex. vara:
* Örtrika områden längs dråg, bäckar, åar och andra vattendrag
* Raviner, klyftor och blockmarker samt berg- och rasbranter, de lämnas med lämpligt *
anpasssat skydd så att förhållandena kan bestå
* Områden vid källor och källpåverkad mark, spara även en skyddzon
* Kärr, småvatten och vät (periodvis fyllda vattensamlingar). Spara även en skyddszon
* Strand- och sumpskogar* med naturskogs-karaktär (höga naturvärden)
* Tidigare åkerholmar som ingår i skogsmark
* Uddar, mindre öar och myrholmar
* Övergivna torpställen med inägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar
* Äldre lövträdsbestånd med stor mängd död ved
* Igenvuxna hagmarker och lövängar som varit trädbevuxna under flera trädgenerationer
* Äldre hassellundar
* Äldre skogsbeten med gruppställda träd och gläntor
* Urskogsrester
* Yngre brandfält
* Äldre Hällmarksskog
* Örtrika bestånd på kalkrika marker
* Områden med rödlistade/hotade arter – lämnas eller sköts enligt traktdirektiv.
På Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående hänsynskrävande biotoper ska på Bergviks
Skogs marker också följande biotoper lämnas:
* Ordinära fuktiga barrsumpskogar* mellan 0,3 och 1,0 ha
* Ordinära lövsumpskogar*< 1 ha
* FA-Lövskogsgrupper < 0,5 ha på torr och frisk mark i barrträdsdominerande bestånd.
*sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark med mer eller mindre tjockt torvtäcke.
Träden i en sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande arter som vitmossor och
björnmossor ska täcka minst hälften av fält- och bottenskiktet.
Ordinära barrsumpskogar upp till 0,3 ha samt över 1 ha.
Ordinära lövsumpskogar över 1 ha.
Dessa sumpskogar är produktionsbestånd och kan avverkas om det går att undvika
spårbildning. Saknas det grova träd på trakten kan dessa objekt med fördel sparas och
räknas in i de 10 grova träden per ha.
Oftast ingen åtgärd
Normalt lämnas hänsynskrävande biotoper och kantzoner utan åtgärd.
Plockhuggning/Gallring får bara utföras för att höja naturvärden. Plockhuggning/Gallring
skrivs i så fall in på Traktdirektivet
Följande hänsynskrävande biotoper ska skötas med lämplig naturvårdsinriktning.
• Igenväxande lövdominerade kulturmarker
• Äldre hassellundar
• Äldre skogsbeten med betesprägeln tydligt bevarad
• Örtrika kalkpåverkade skogar
• Torra bergsbranter
19 (44)
Följande kantzonsmiljöer ska lämnas helt (En kantzonsmiljö har en struktur eller
vegetation som är påverkad av närheten till en annan miljö. Påverkan kan variera i bredd.
Enskiktade, barrträdsrena fastmarkskanter mot vatten eller myr är normalt inga
kantzonsmiljöer, såvida de inte regelbundet översvämmas.):
• Kantzonsmiljöer av sumpskog mot sjö och myr. (behandlingsbara enheter av fuktiga
sumpskogar större än 1 ha mot myr och sjö kan brukas om minst en trädlängds bredd
lämnas helt. Blöta och värdefulla delar lämnas alltid.)
• Kantzonsmiljöer av sumpskog mot vattendrag
• Skiktade respektive ört- eller lövträdsrika kantzonsmiljöer mot sjö, myr och vattendrag
• Kantzonsmiljöer med tydligt inslag av lövträd, "margranar", markerat "ensidiga" träd
eller undervegetation av både löv och barr.
FA - Följande kantzonsmiljöer ska skötas med lämplig naturvårdsinriktning
* Odlingsbryn med mycket barr och löv - Allt löv samt underväxt lämnas.
* Enskiktade barrträdsrena fastmarkskanter mot vatten eller myr avverkas. Allt löv
samt underväxt lämnas dock.
GA - Kantzonsmiljöer som ska naturvårdsgallras
* Kantzoner mot sjöar och naturliga vattendrag som inte har någon fungerande
kantzon, där ska man försöka skapa en sådan till föryngringsavverkning. Avverka
barr för att släppa in ljus. Spar en del barr allt löv och undervegetation. Försök skapa
en framtida skiktning.
*Odlingsbryn röjs/huggs fram eller sköts med lämplig naturvårdsinriktning. Allt löv
samt underväxt lämnas dock.
* Kantzonsmiljöer mot torra bergskanter är miljöer som vid behov gallras. Släpp in
ljus.
Kantzonerna som skall åtgärdas kan varieras beroende på lövförekomst och på
terrängen, ca 5-10 m.
Rödlistade arter
Ta hänsyn till de rödlistade arter som finns i Naturskikten, och till de ni själva hittar.
Avgränsa och snitsla ur lämplig hänsyn i fält. Om du är osäker på hur du ska skydda
enskild art ta kontakt med Länsstyrelsen för råd, alternativ Bergvik på Bergviksmark.
Skiktet rödlistade arter från Artdatabanken finns endast på Bergviks mark. På Korsnäs
och privat mark kan man söka rödlistade arter i Artdatabanken på Internet. Tänk på att
lövträd som finns intill sparad hänsyn kan hysa lunglav mm.
Rovfågelbon och tjäderspelsplatser
Dessa är skyddad information och finns ej med i våra externa Natur&Kultur skikt.
Avgränsa, dokumentera och ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelsplatser. Ta
kontakt med Skogsstyrelsen för samråd.
20 (44)
Högstubbar
FA - I alla föryngringsavverkningar skall det nyskapas minst 3 st högstubbar per
sammanhängande område.
GA - I alla grövre gallringar skall det nyskapas minst 3 högstubbar per ha.
Detta sköter maskinförarna om, behöver ej snitslas.
På Bergviksmark: Här ska man ställa högstubbar i alla gallringar.
Ocertifierad mark:
FA-Det finns inget krav på nyskapande av högstubbar om man inte fyllt i det i
avverkningsanmälan.
GA-Den totala mängden sparad hänsyn på trakten avgör hur många högstubbar man
ställer
Skriv in på Traktdirektivet hur många högstubbar de ska lämna på trakten.
Traktdelar
12i4c2840
Summa
areal
traktdelar
13,7
Planerat
Sparade träd >20 cm
Att spara
Sparade
Summa
Per ha
Att spara
Högstubbar
Sparade
Per ha
55
Bergvik: Defaultvärdet är 4
högstubbar per ha, som kommer
upp per automatik under ”Att
spara”.
Övrig mark: Defaultvärdet är 0.
Planeraren får skriva in önskade
antal högstubbar per ha i
defaultvärdet.
Här skriver entreprenören in hur
många högstubbar som sparats.
Död ved
Död ved lämnas regelmässigt. Vid koncentration av döda träd eller lågor lämnas en
trädgrupp eller kulturstubbar.
Längs stigar och vägar lämnas ej torrträd, pga av risken vid vindfällning. Dessa får då
fällas och stammen lämnas kvar.
Snitsla om du ser några bra ställen med död ved.
På Bergviksmark:
Finns särskilda skäl för avverkning och utkörning av död ved ska detta förankras med
Bergvik, och skrivas in i traktdirektivet.
På ocertifierade marker med speciella skäl tex mycket nydöd ved kan man avverka och
köra fram en del död ved. Skogsvårdslagens minimikrav ska dock alltid nås om död ved
ska tas ut. Detta ska alltid skrivas in i traktdirektivet.
21 (44)
Spara alla Naturvärdesträd.
Naturvärdesträd är särskilt biologiskt värdefulla träd.
Större grupper med naturvärdesträd snitslas alltid ur och märks ut på kartan. Spridda
naturvärdesträd som upptäcks ska också snitslas. Vid många spridda naturvärdesträd så
gör en notering på traktdirektivet om extra uppmärksamhet på detta. Vissa
naturvärdesträd kan gärna skyddas med en träddunge.
Detta sköter maskinföraren normalt men det kan vara svårt att se tex hålträd från
skördarhytten så snitsla om du upptäcker dessa.
Undantag medges vid vägbyggnad och vid risk för skador på människor och byggnader
samt för träd i anslutning till elledningar.
Till naturvärdesträd räknas:
- grova träd
- gamla träd
- grova träd med vid och grovgrenig platt krona
- hagmarksgranar (grova, tidigare frivuxna)
- trädformig sälg, rönn, oxel, hägg, samt grov hassel där sådana inte förekommer rikligt, i
barrdominerade bestånd
- ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn)
- trädformiga aspar (Gävleborg , Dalarna och Jämtland)
- grova aspar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerande bestånd (Uppland)
- grova alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd.
- grova enar
- träd med påtagliga brandljud
- hålträd och träd med risbon (spar skydd runt träden)
- träd med tydliga kulturspår
- gamla vårdträd
Vid FA ska alla naturvärdesträd enligt ovan räknas in i de ”Gröna träden” oavsett
diameter.
I gallring ska alla Naturvärdesträd dessutom gynnas, dvs alla träd som konkurrerar ska
huggas bort.
FA- Utöver ovanstående naturvärdesträd skall på Bergvik Skogs marker även följande
träd sparas:
Trädformiga aspar (Gävleborg, Dalarna och Jämtland)
Alla ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind, lönn) i det boreala
skogslandskapet (norr om Dalälven)
Om naturvärdesträd avverkas av misstag, ska dessa lämnas kvar i skogen.
22 (44)
GA - Ekoträd”Särskilt värdefulla trädslag och buskar”
Naturvårdsmässigt särskilt värdefulla trädslag och buskarter ska lämnas och gynnas. Det
kan exv. gälla al, asp, oxel, rönn, sälg, hägg, hassel, ädellöv samt alla bärande träd och
buskar. Gynna de individer som är med och konkurrerar i trädskiktet, lämna övriga
ekoträd utan att gynna.
Vid rik förekomst av särskilt värdefulla trädslag och buskarter kan asp och gråal
röjas/gallras för produktion, medan övriga sådana arter kan röjas/gallras med
naturvårdsinriktning och i båda fallen med minst bibehållet inslag/täckning.
Planeraren avgör om det är rik förekomst av ekoträd, det ska stå på traktdirektivet.
GA –Lövandel
Efter gallring ska minst 5 % av volymen vara lövträd i alla bestånd som har naturliga
förutsättningar för detta och om inte annat anges i Traktdirektivet. Söder om Dalälven
gäller minst 10 %.
Luckor i barrbeståndet fylls med befintligt löv. Enstaka stammar av lövträd ska också
finnas spridda i beståndet.
Samtliga trädslag och buskarter som finns i beståndet före gallring ska finnas kvar i
beståndet efter gallringen.
Skiktade lövdominerade skogar ska inte gallras under fåglarnas häckningsperiod.
Bergvik Skogs mark: Områden som är björkdominerade ska åtgärdas med inriktning mot
björkproduktion.
Lövdominerade områden >0,5 ha ska avfattas som egna bestånd och skötas med
inriktning på lövproduktion.
Efter andra- eller tredjegallringar ska lövandelen vara oförändrad eller högre.
PEFC mark:
Där de naturliga förhållandena så medger värnas lövträd vid gallring så att de utgör minst 5 %
i beståndet. Gäller hela Sverige.
Ocertifierad mark:
Det finns inget krav på lövprocent om man inte fyllt i det på Traktdirektivet.
23 (44)
FA - Lämna grova träd av olika trädslag
Nedan ser ni vilka träd som får räknas med och inte, för att få ihop till minst 10 träd/ha:
Vilka träd får ej medräknas:
• träd som finns i avsatt skog - nr 1 på kartan
• träd på myrholmar i imp, får inte medräknas
Hur grova träd får medräknas?
• diametern ska vara representativ för beståndet. De
klenaste stammarna ska vara grövre än 20 cm i
diameter i brösthöjd, om sådana träd finns. På
sämre marker räcker det med 15 cm.
Dessa träd får räknas förutsatt att de är tillräckligt
grova:
• alla naturvärdesträd oavsett diameter
• träd i övergångszoner - nr 2 på kartan
• träd i hänsynsytor enligt nedan:
o alla hänsynsområden som ligger inom trakten – nr 3 på kartan
o alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot annat
ägoslag (Imp, vatten, större kraftledning) räknas med hela arealen - nr 4.
o alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot produktiv
skogsmark räknas med enligt *tårtbitsprincipen. Här ska hänsynsområden
delas med angränsande bestånd, - nr 5 och 6
o alla övriga grova träd som sparas i mindre hänsynsgrupper
o de grövre träd som sparas för att bryta större kalyta - nr 7
o räcker inte ovanstående till 10 sparade träd per ha, måste entreprenören fylla
på med produktionsträd (utvecklingsträd). Dessa träd ska vara av olika
trädslag, och ska ej spridas ut på avverkningen utan bör ställas i grupper
gärna invid redan ställd hänsyn.
o Små områden < 0,5 ha som är klassade som FSC-spara och ej är
nyckelbiotoper, där bör FSC märkningen tas bort och träd samt areal räknas.
*Tårtbitsprincipen: Den innebär att angränsande hänsyn ska tas med i proportion till hur mycket
som ligger an mot trakten.
Exempel: Den angränsande sumpskogen nr 6 har en omkrets på 400 m. Den del som ligger an
mot trakten är 100 meter. Det innebär att 25% av arealen och grova träden ska räknas med.
Alla träd som får räknas med enligt ovan ska delas med traktens *bruttoareal.
*Bruttoareal: Avverkad areal samt den hänsynsareal som får medräknas enligt ovan.
Ocertifierad mark: Minst 3 grövre levande träd per ha ska alltid lämnas i
föryngringsavverkning om det inte finns några andra naturvärden. På granåkrar kan
träden bytas ut mot 3 grova högstubbar per ha, som är mer än 3 m höga.
24 (44)
Traktdirektiv:
För att underlätta för entreprenören att veta hur många träd som räknats i respektive hänsyn
kan man som planerare skriva in under anteckningar hur många grova träd som finns i de
urritade hänsynen som ska höra till trakten. Det är dock inget krav.
(Vi ska uppdatera Traktdirektivet med en kolumn för sparade träd)
Löp nr
1
2
3
4
5
6
7
Traktdelar
12i4c2840
Miljötyp
NO
Kantzon
Sumpskog
Sumpskog
Sumpskog
Sumpskog
Trädgrupp
Areal ha
0,1
0,2
0,4
0,2
0,3
Summa
areal
traktdelar
13,7
Om planeraren skriver
in antal tänkta sparade
träd under respektive
tilläggsyta/punkt,
summeras dessa med
automatik in här.
Åtgärd
Ingen åtgärd
Spar skiktad
kantzon
Ingen åtgärd
Ingen åtgärd
Ingen åtgärd
Ingen åtgärd
Spar en
trädgrupp
Anteckningar
Avsatt område, Nyckelbiotop
Ingen underväxtröjning, spar allt löv
(Här får föraren själv räkna hur många träd han sparar)
(hela ytan räknad 20 träd)
(hela ytan räknad 20 träd)
(10% av arealen och träden räknade 10 träd)
(25% av areal och träd räknade 20 träd)
(Här får föraren själv räkna hur många träd han sparar)
Planerat
Sparade träd >20 cm
Att spara
Sparade
Summa
70
80
Per ha
Bergvik: Ytterligare träd som
entreprenören minst måste spara för att
det ska bli 10 st/ha i slutändan.
OBS! Defaultvärdet är 12 (från och med
201108).
Övrig mark: Defaultvärdet står som 0, ni
får själva ändra värdet vid behov.
Att spara
Högstubbar
Sparade
Per ha
Egenuppföljning
Här skriver
entreprenören sen in hur
många grova träd han
sparat utöver de som
planeraren angett.
25 (44)
FA - Markera och spar övrig hänsyn-Grupper av träd
Om naturvärdesträden tillsammans med träden i kantzoner och hänsynsytor ej överstiger
10 träd per hektar, lämnas andra stormfasta träd på föryngringsytan. Dessa bör helst
lämnas i grupper (10 grova träd krävs för att dessutom bryta större kalyta se nedan).
Snitsla och rita in på traktkartan om du går förbi något bra ställe för en trädgrupp.
Lämna trädgrupperna i första hand där de gör mest naturvårdsnytta tex:
• vid annan lämnad hänsyn
• vid block och stenar – gärna mossiga
• mossbeväxta stammar
• vid vindfällsbrötar
• i beståndskanter
• vid äldre lågor
• i fuktiga partier
• Vid myrstackar
• Vid torrakor
• i ordinära sumpskogar som är produktionsmark
FA – Större kala ytor
Kala ytor större än 3 ha bryts med trädgrupper på minst 10 träd med en diameter som är
representativa för beståndet dock minst 20 cm i brösthöjd (15 cm på sämre boniteter).
Som stöd kan du också tänka på att avståndet mellan kvarstående trädgrupp på hygget
inte bör överstiga 200 meter. Detta kan gälla en hänsynsyta, kantzon, trädgrupp, eller
beståndskant med äldre skog.
Behövs ytterligare grupper för kalytans skull ska ordinära trädgrupper som är
representativa för trakten lämnas. För att trädgrupperna ska hamna där de gör mest
naturvårdsnytta krävs en utsyning av planeraren eller maskinföraren.
Ensartade vindkänsliga trakter som saknar hänsynsytor och givna naturvärdesträd mm:
• Ställ ut grupperna med tio grova träd (vanliga produktionsträd) för att bryta kalytan.
• Samla sen ihop resten av de träd som ska lämnas, där du tror de står kvar bäst.
Bästa stället är oftast i en hyggeskant mot äldre skog. Alla sparade träd får i dessa fall
räknas till trakten.
Hjälp maskinföraren genom att hänga snitslar och/eller rita in på kartan var det bör ställas
en trädgrupp om du ser något lämpligt ställe.
Om man avverkar en skärmställning och det inte finns trädgrupper lämnar man istället ett
enskilt träd.
Pefc- och ocertifierad mark:
Hyggens storlek och form ska anpassas till natur och kulturmiljön.
En begränsning av hyggens storlek ska eftersträvas.
Använd gärna trädgrupper för att begränsa större ytor.
26 (44)
Forn/Kulturlämningar
Lämningar efter våra förfäders arbeten skall alltid värnas i alla våra åtgärder. Tänk på att
det tillskapas inga nya lämningar av de som finns i våra skogar.
Se till att kontrollera befintliga kulturskikt. Alla lämningar är inte upptäckta så fler kan
dyka upp vid planeringsarbetet.
Var särskilt uppmärksam när du planerar i områden där det saknas kulturinventeringar
och/eller där vi kan misstänka att det finns kultur.
Alla kända kulturlämningar ska identifieras och märkas ut i terräng samt på kartan, att
förlita sej enbart på kulturskiktens koordinater går ej då de ofta ligger fel.
Tänk på att hänga snitslarna utanför skyddszonen.
Kolla gärna mot historiska kartor.
Fasta fornlämningar - Fornlämningsområden
Åtgärder i anslutning till fornlämningar ska alltid föregås av samråd med länsstyrelsen.
Detta gäller även vid Gallringsavverkning
Markberedning och Plantering ska man söka tillstånd för i samband med avverkningen.
Åtgärden skall utföras i enlighet med länsstyrelsens villkor.
Fasta fornlämningar är skyddade i lag. De får inte skadas eller risas över.
Fasta fornlämningar skall vara tydligt avgränsade i terrängen och på kartan.
Eventuella åtgärder inom lämningen ska stå på traktdirektivet
De vanligaste fornlämningarna är stenåldersboplatser, gravhögar, rösen av olika slag,
fornborgar, kolgropar, tjärdalar, liggmilor, fäbodar, platser för framställning av järn och
fångstgropar.
Ofta kan flera lämningar inom ett område leda till att man snitslar ur ett större område.
Oftast ska en skyddszon på 30-50 m lämnas vid fasta fornlämningar enligt samråd.
Snitslarna ska hängas utanför skyddszonen.
Fornlämningsområden ska göras om till egna beskrivningsenheter.
Andra historiska lämningar
Övriga kulturlämningar ska värnas vid avverkningsarbetet och inga kulturlämningar får
vara sönderkörda eller nedrisade. Träd som står så till att de kan skada konstruktioner
ska avverkas, detta gäller även lövträd. Kulturstubbar ska skapas runt/vid alla
lämningarna, dessa ska stå en bit utanför lämningen.
Mindre områden som behöver åtgärdas för att kulturlämningar och kulturmiljöer (ex.
fäbodområden) ska kunna uppfattas ska röjas/gallras så att lövträd gynnas
Skyddsvärda sådana objekt skall vara avgränsade på kartan samt snitslade i skogen
med kulturband.
27 (44)
Åtgärder vid forn/kultur lämningar
Normalt gäller följande riktlinjer för avverkning av alla slags lämningar:
Generellt:
De får inte skadas eller köras sönder, gäller även skyddszonen
Träd på konstruktioner ska avverkas
Inget ris på lämningen
Markera utanför skyddszonen med kulturstubbar
Kulturstubbar
Vid alla forn/kulturlämningar samt övrig hänsyn som bör markeras, tex rågångar, lämnas
kulturstubbar. Dessa kapas på 1,3 m höjd. Detta för att markera åt efterföljande maskiner
att det finns något som ska skyddas.
Markera gärna vilka träd som bör kapas. Häng snitslarna i tänkta k-stubbar en bit utanför
lämningen. Knyt snitslarna så att maskinföraren kan kapa av trädet strax ovanför snitseln.
Stubbarna ska ställas i gränsen mot skyddszonen så markberedningen inte sker för nära.
Torp, fäbod, husgrund m.m.
* avverka barrträd men lämna lövträd i lämplig mängd.
* friställ eventuella vårdträd, fruktträd och buskar.
* skada inte grunden, huset eller tomten vid avverkningsarbetet
* lämna inga hjulspår eller andra bestående skador
Kolbottnar
* FA: Avverka alla gagnvirkesträd, är det svårt att komma åt träden så gör högstubbar
istället.
* GA: Gallra som vanligt med inriktning på grövre träd och träd som står på stybbringen.
* skada inte själva kolbotten, stybbring eller rester av kolarkoja.
Kolarkoja/spismur
* avverka träd som växer i eller vid spismuren, var försiktig så att den inte skadas.
Odlingsrösen, stenmurar
* avverka träd som växer i eller på rösen och murar, var försiktig så att de inte skadas.
Äldre väg/stig
* Kör inte med skotare eller andra maskiner om det finns risk för spårbildning – åtgärda
spår som trots allt uppkommit.
Tjärdalar, såglämningar, gruvor, täkter, stenbrott, dammar m.m.
* avverka med försiktighet, kör inte sönder, lämna inga spår
28 (44)
Föryngringsavverkning
Beståndsavveckling
Allmänt
Föryngringsytor skall anpassas till naturliga gränser som myrar, vattendrag etc.
Hyggesstorleken får undantagsvis uppgå till ca 50 ha om naturliga avgränsningar saknas.
Ni bör ej planera FA avverkning emot plant och ungskog klenare än 3 cm i diameter.
Mini avståndet till plantskog med snytbaggerisk är minst 200-300 m.
Årstid för avverkning
Ange om drivningen kräver tjälad mark, eller om den kan ske sommartid resp.
under tjällossning.
Ingen avverkning får ske i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas
häckningsperiod.
Anteckna detta på trakten.
Hyggesupptagning
Hyggesupptagning är lämplig i merparten av de bestånd som skall föryngringsavverkas.
Fröträd, skärmställningar samt sådd ska användas restriktivt på Bergviks marker.
Dessa får ställas på följande marker:
* Tätortsnära marker
* Marker med sociala hänsyn
* Ekonomiskt svåra marker att föryngra med plantering
* Av naturvårdsmässiga skäl
Fröträdställning
* De fröträd som lämnas kvar vid naturlig föryngring skall vara jämnt fördelade,
stormfasta och av god kvalitet med väl utvecklade kronor.
* Det är speciellt viktigt med en jämn fördelning av fröträden på bördiga
marker, eftersom problemen med gräs ökar med boniteten.
* Fröträden kan förberedas genom hård sista gallring eller timmerställning.
* Lämna ett större antal fröträd där det är stor risk för stormfällning.
* Avveckla fröträden snarast efter det att föryngringen godkänts.
Rekommenderat antal fröträd/ha:
Bonitet
T16
T18
Antal träd/ha
60
70
Förband, meter
13
12
T20
80
11
T22
100
10
T24
125
9
29 (44)
Skärmställning
Skärmar skyddar granföryngringen mot sommarfroster och ljuschocker och
hämmar besvärande gräsväxt.
* En skärm kan minska angreppen av snytbagge på plantorna.
* En skärm minskar behovet av skyddsdikning.
* Skärmar är också bra ur naturvårdssynpunkt; marken kalläggs inte och
flera arter kan överleva föryngringsfasen.
Skärm kan ställas på
* Frostlänta marker
* Torvmarker
* Försumpade marker
* Vegetationsrika marker
En skärm kan i vissa fall producera frö och ge upphov till naturlig föryngring.
Minimera risken för stormskador
Förbered gärna skärmen med en hård sistagallring. I normala fall lämnas då
300–500 träd per ha. Uttaget får dock inte vara högre än 40 procent av grundytan.
* Lämna gärna lövträd och tall i skärmen. Dessa är betydligt mer stormfasta än gran.
*Skärmar i låglänt terräng och i skydd av omgivande bestånd har störst chans att stå
kvar.
* Undvik att ta upp nya hyggen i anslutning till en skärm.
Inte mer än 40 % av grundytan
Vid skärmställningen lämnas mellan 150 och 300 träd per ha – tätare där
det finns beståndsföryngring, glesare där s.k. basplantering skall utföras.
Satsa på friska vitala skärmträd.
Uttaget får inte överstiga 40 procent av grundytan.
Hjälptabell vid skärmställning:
Ståndortsindex
16
18
Antal träd/ha
150
200
Förband, meter
8
7
20
280
6
22
400
5
Avveckling av skärm
På frostlänta områden avvecklas skärmen då föryngringen nått ca 1,5 m –
på övriga områden då föryngringen nått minst 0,5 m. Skärmen bör avvecklas på vintern.
30 (44)
Grot
Var kan man ta ut grot?
• Uttag av grot vid föryngringsavverkning görs normalt en gång per omloppstid i form av
torrt, avbarrat ris från mindre högar spridda på hygget. Vid normal väderlek har
avbarrning skett efter ca sex veckor under den varma delen av året. Det innebär att höstoch vinteravverkad grot är avbarrad i början av juni ett normalår. Uttag kan göras
undantagsvis av grön grot vid föryngringsavverkning. Då detta görs lämnas minst 1/3 av
grot-volymen någorlunda spridd över hygget. På Bergviks marker gäller avbarrning som
ett krav. På annans mark ska överenskommelse om metoden för uttaget ske med
respektive skogsägare.
• Uttag bör inte göras på lågproduktiva torvmarker, torra marker, marker med grova
jordarter eller tunt humustäcke.
• Förrättningsmannen avgör huruvida grotuttaget kan bli tillräckligt stort beroende på
mängden grönmassa, för att grottutag ska ske.
• Undvik bestånd < 2 hektar om de inte kan samordnas med andra närliggande objekt.
Vid avverkning på marker med svag bärighet, där riset behövs för att undvika
markskador, är ej grot-uttag lämpligt. Intill fuktiga hänsyn samt övriga fuktiga partier av
objektet bör groten användas att köra på.
• Undvik skotningsavstånd längre än 500 meter.
• Tänk på att basvägarna bör vara minst 6 meter. På grund av detta bör man inte köra
långa sträckor med risskotaren genom skogsbestånd.
Bränsleanpassning
• Vid uttag av grot skall alltid avverkningen bränsleanpassas. Delar av en trakt kan
anpassas.
• Bestånd med mycket underväxt skall underväxtröjas före avverkning för att inte rotryckta
träd skall följa med vid risskotningen.
• Ange att basvägarna bör risas på trakten om man riskerar körskador samt för att
underlätta virkes och risskotning.
• På blockiga objekt kan riset användas att köra på för att öka framkomligheten och minska
slitaget på däck, band och kedjor.
Planering
Vid planeringen anges vilka trakter som är lämpliga för grot-uttag. Detta registreras
sedan som föreslagen åtgärd i BESK samt i VSOP.
För de trakter där underväxtröjning är nödvändigt för att kunna ta ut grot anges detta
också i BESK och VSOP.
Vid köp av trakter av Bergvik skall anges om grot avses att tas ut.
Vid avverkningsanmälan till Skogsvårdsstyrelsen anges om grot avses att tas ut.
31 (44)
Föryngringsåtgärder
Strategi
Beståndsanläggningen ska ske så kort tid som möjligt efter föryngringsavverkningen.
Viktigt att tänka på är risken för snytbaggeskador. Mekaniska skydd och insektcider skall
användas om det finns risk för snytbaggeskador.
Huvudmetod är en bra markberedning med plantering av barrträd från förädlat frö. Målet
är jämna bestånd med liten höjdvariation.
Trädslag allmänt
Tall och gran är våra huvudträdslag. Val av trädslag ska huvudsakligen styras av
ståndorten och det trädslag som har högst volymproduktion skall väljas. I bestånden
ska det även ingå naturlig föryngring av lövträd, lövträden skall uppgå till minst 5 %
(minst 10% söder om Dalälven) där det finns förutsättningar.
På fuktiga och frostlänta marker kan lövdominerade bestånd skapas genom
att utnyttja den naturliga föryngringen.
I kärva klimatlägen är contortatall ofta överlägsen vår inhemska tall.
Gran
Gran är ett sekundärträd som tål skugga och trängsel.
Gran är känslig för frost under vegetationsperioden.
Detta i kombination med skuggtåligheten gör att granen
växer bra under en skärm av t. ex. lövträd.
I större delen av fjällkedjan bildar granen barrträdsgräns.
Lämpliga marker för gran
Gran lämpar sig på bördiga marker med god vattenförsörjning. Det gäller bl.a.
* Nedre delen av sluttningar och plana marker. Tänk dock på frostrisken på
plana marker och i sänkor
* Högförmultnade, näringsrika torvjordar
* Ståndorter med finkornig jord, hög markfuktighet, rörligt markvatten och
mäktigt jordlager
Rotröta
Om den gamla skogen har omfattande angrepp av rotröta bör man
välja annat trädslag eller blandbestånd med hög lövandel för att hindra
spridning av rötan till nästa generation.
På Bergviksmark där SI är G24 och lägre kan det vara aktuellt att föryngra med tall
istället för gran. På bättre index uppväger granens högre produktion och kortare
omloppstid värdet av rötförlusterna. Om gran trots allt ska planteras, ska inga plantor
sättas nära intill stubbar från föregående generation.
32 (44)
Tall
Tallen är ett pionjärträd som växer snabbt i ungdomen.
Tallen trivs bra på öppen mark som hyggen, brännor etc. Den tål frost
bättre än gran och är anspråkslös vad gäller vattentillgång och näring.
Tall lämpar sig bra på höjder och övre delen av sluttningar och är det självklara
valet på marker med tunn jord och på grovkorniga, torra sedimentmarker
som rullstensåsar och andra isälvsavlagringar. Även på lågförmultnad,
mager torvmark är tallen det mest lämpliga trädslaget.
Svampen ”knäckesjuka” värdväxlar mellan tall och asp. På ståndorter med
mycket asp bör man därför välja annat trädslag än tall (välj contorta norr om 60:e
breddgraden och lägre än T24).
Blandbestånd
På medelgoda marker (ståndortsindex 22–24) producerar ofta blandbestånd
av tall och gran mer virke än trädslagsrena bestånd.
Blandbestånd av barr- och lövträd , främst gran och björk, är lämpligt på
fuktigare ståndorter.
Contortatall
Contortatallen är ett utpräglat pionjärträd som växer snabbt i ungdomen.
Den, i Sverige, årligen sammantagna arealen föryngrad contorta får inte överstiga 14.000
ha.
33 (44)
Riktlinjer för beståndsanläggning av contorta.
På Bergvik Skogs Öst:s marker är ambitionen att plantera ca: 300 ha per år.
Contortatall får användas på torra och friska marker med medelgrova och grövre jordar
och på boniteter T23, G23 och lägre samt norr om Limes Norrlandicus.
Contorta får inte användas för att förskjuta trädgränsen.(se höjd öh figur i SVL)
Inom varje ekologisk landskapsplan får arealen contorta aldrig överstiga 20% av den
produktiva skogsmarken.
Skyddszoner mot plantering av contorta vid särskilt värdefulla frivilliga avsättningar, vilka,
liksom skyddszonerna, definieras i samband med kommande översyn av de ekologisk
landskapsplanerna.
För nationalparker och reservat gäller en skyddzon om 1 km.
Inom ett antal väl särskilt definierade större områden (vanligen 5.000 ha + ) får contorta
ej användas, detta för att säkra ett representativt urval av landskap med enbart inhemska
trädslag och för att bla tillgodose rennäringens önskemål. Se vidare skikten contortafria
zoner.
Se Bergviks riktlinjer.
Vid föryngringsavverkning som ska följas av plantering med contorta eller annat
främmande trädslag ska lämnade hänsynsträd och hänsynsytor utgöras av för trakten
representativa inhemska trädslag. Normal hänsyn.
Björk
Björk är vårt vanligaste lövträd. Den förekommer i två arter, vårtbjörk och glasbjörk.
Vårtbjörk växer snabbare på god mark och skall därför gynnas då man kan välja.
Glasbjörk är mera bunden till fuktig mark, men den förekommer även på frisk mark.
Björkbestånd kan anläggas genom naturlig föryngring på:
* Fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar
* Frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig
* Mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd
* Rotröteinfekterad mark
* Ur landskapsvårdssynpunkt värdefulla objekt
Vårtbjörk: Bladen är dubbeltandade och årsskotten hos unga träd har
små hartsvårtor. Stammen får efterhand grov skrovlig bark och grenarna
blir nedhängande.
Glasbjörk: Stammen är slätare och vitare än hos vårtbjörk och
grenarna är mera uppåtriktade. Bladen på glasbjörk är enkeltandade
och årsskotten på unga träd släta eller fint ludna.
34 (44)
Föryngringsmetod
Plantering
Plantering är vår huvudsakliga skogsodlingsmetod.
Det är en säker metod och bör därför användas på den övervägande
delen av skogsmarken.
Plantering har många fördelar: den är relativt oberoende av vädret, fungerar
på alla ståndorter, tidsvinst i förhållande till andra metoder, flexibel beträffande
trädslag och trädslagsblandning, möjligt att välja planttyp, proveniens och
antal plantor per ha. Dessutom går det att utnyttja förädlat odlingsmaterial.
Naturlig föryngring, Beståndsföryngring och sådd allmänt
Naturlig föryngring, Beståndsföryngring och sådd, kan användas på upp till 5% av
föryngringsarealen, i genomsnitt över året på företagsnivå.
Metoden används, i huvudsak av tekniska eller naturvårdsmässiga skäl samt på marker
med stora sociala värden där ett godkänt föryngringsresultat kan förväntas.
Avverkade blöta eller värdefulla sumpiga partier ska inte markberedas och planteras
Naturlig föryngring
* Metoden fordrar ståndortsanpassning och noggranna förberedelser. Det är
viktigt att tidpunkten för markberedningen anpassas till fröfallet.
* Naturlig föryngring under fröträd kan främst användas på lavmarker och
torra till friska lingontyper.
* Jordarten bör vara grov eller medelgrov.
* Temperatursumman bör vara > 950 dygnsgrader (motsv. ca 400 m.ö.h.)
* Naturlig föryngring av tall är olämplig på marker med mycket asp p.g.a.
risken för knäckesjuka.
Beståndsföryngring
Med beståndsföryngring menas naturligt föryngrade plantor som utvecklas
under det gamla beståndet.
Beståndsföryngring bör endast användas i bestånd där det redan finns en
måttlig eller rik föryngring med barrplantor. Om den befintliga föryngringen
bedöms vara alltför gles, kan den kompletteras med en s.k. basplantering
med ca 1.500 plantor per ha.
Små granplantor är känsliga. Skärmen måste därför avvecklas försiktigt så att
inte plantorna utsätts för ljuschock eller sommarfrost.
Även tall kan komma upp inne i bestånd. Det är vanligen på torrare marker,
i luckor eller i mycket glesa bestånd. Tallen kan friställas hårdare än granen.
Sådd
Sådd är ett alternativ till naturlig föryngring.
Sådd kan utföras manuellt eller maskinellt i samband med markberedning.
Sådd är, då den lyckas, billigare än plantering, men är mera känslig för
mark- och väderförhållanden.
För att sådd skall vara lämplig krävs:
* att konkurrensen från markvegetationen kan begränsas
* jorden får inte vara uppfrysningsbenägen.
* konkurrensen från gräset kan begränsas med fröträd eller skärmträd.
Dessutom blir groningsklimatet bättre under en skärm.
Mikropreparering är ett sätt att förbättra groningsmiljön.
* Sådd är olämplig på mycket torr mark, fuktig och våt mark, liksom på bördigare
mark, till exempel örttyp.
* Temperatursumman bör vara >900 dygnsgrader.
35 (44)
Markbehandling
Då en bra markberedning är grunden för en lyckad föryngring ska vi inte chansa med en
billigare metod på marker där vi står och tvekar mellan tex harv och grävmaskin.
Blöta marker
Blöta marker skall aldrig markberedas.
Fuktig mark
Generellt: Endast intermittenta metoder får användas. Det är viktigt att skapa
en upphöjd växtplats, där plantorna får ljus och värme samt syre till rötterna.
Huvudmetoder
* Högläggning med grävskopa.
* Högläggning på humus (kan göras med skotardragen högläggare).
Alternativ
* Normal harvning, intermittent.
* Djup harvning, intermittent.
* Inversmarkberedning.
Frisk mark
Generellt: Markbered försiktigt i varma och torra områden i Uppland och Gästrikland.
Markbered kraftigare på vegetationsrika marker och i kallare och
fuktigare klimat; kraftigast i nordvästra Dalarna, Härjedalen och Jämtland.
Huvudmetoder
* Tunt humustäcke: Grund harvning.
* Medeltjockt humustäcke: Normal harvning.
* Tjockt humustäcke: Djup harvning.
Alternativ
* Fläckmarkberedning eller intermittent harvning.
* Högläggning på humus.
* Inversmarkberedning.
Torr mark
Markbered om humusen är tjockare än 3 cm. Markbered försiktigt. Lämna en
stor del av markytan opåverkad.
Huvudmetod
* Fläckmarkberedning/Intermittent harvning.
Alternativ
* Grund harvning.
36 (44)
Plantor
Planttyp
Stora, växtliga plantor klarar i allmänhet ,konkurrens och skador bättre än små.
Mindre plantor är å andra sidan lättare att sätta, hantera och distribuera.
Täckrotsplantor finns i tre storlekar:
* Plantek F 64 är den största och den passar på bördiga marker i södra
delen av verksamhetsområdet.
* Plantek F 81 är till för de mellangoda markerna.
* Plantek F 121 och Planta 80 passar på de magraste markerna med liten konkurrens
från annan vegetation.
Provenienser anpassade för ståndorten används inom ramen för Skogsstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd.
Dokumentera härkomsten för plantor och frö i Besk.
Behandlade Plantor
I princip så ska behandlade plantor användas överallt.
Antal
Tabellen anger det rekommenderade antalet plantor som skall sättas ut vid plantering på
normal skogsmark.
På svårföryngrad mark måste antalet plantor ökas, till proveniensens härdighet och
ståndortens temperatursumma samt övriga förutsättningar.
Tall och Gran - Stamantalen är ett beståndsmedelvärde på trakten.
Tallind
Granin
Bergvik:
Övriga marker
ex
dex
Önskvärt
Önskvärt
stamantal
stamantal
per hektar
G30+
2300
2600
T28
G28
2200
2500
T26
G26
2100
2400
T24
G24
2000
2300
T22
G22
1900
2100
T20
G20
1800
2000
T18
G18
1700
1900
T16
G16
1600
1700
T14
G14
1500
1600
T12
G12
1400
1400
37 (44)
Contorta
Följande stamantal gäller.
Contorta anläggs i huvudsak genom markberedning och plantering i förband enligt
nedan.
SI
Antal
Minimikr
Max antal efter
plantor vid
av ÅK
röjning
plantering
T22+
2.300
1.700
2.200
T20
2.000
1.600
2.000
T18
2.000
1.600
2.000
T16
1.800
1.400
1.800
T14
1.800
1.400
1.800
T12
1.800
1.400
1.800
Använd index för H100 tall
Sådd av contorta ske på gängse vis med målet att nå stamantal enligt ovan.
38 (44)
Gallringsavverkning
Gallringstidpunkt
Bestånden ska gallras när det biologiska behovet anger det, dvs när de kvarvarande
träden fortfarande har fullt utvecklade och vitala kronor.
Normalt inträffar detta när beståndet har en övre höjd på 13-14 m.
Vid glesare, gruppställda och luckiga bestånd kan en medel övrehöjd på 15 m
eftersträvas.
Inga delar av bestånd som gallras ska undantas från åtgärd på grund av låg
medeldiameter. Om höjd/stamantalsrelationen anger att det är dags för gallring, eller
kommer att vara dags för gallring före nästa gallringstidpunkt i huvudbeståndet, ska det
gallras alternativt röjas, oavsett diameter på träden. Kanter mot områden som inte är
hänsynsytor ska normalt gallras.
Gallringsuttag
Gallring ska ge kvarvarande träd möjlighet att snabbt nå grövre dimensioner till slutet av
omloppstiden. Tidpunkt för gallringsingrepp ska därför i första hand styras av de
kvarvarande trädens förutsättningar att reagera på det ökade utrymmet som gallring ger.
Gallring ska utföras på sådant sätt att det totala antalet gallringar under omloppstiden
minimeras, samtidigt som risken för skador på det kvarvarande beståndet blir låg. Uttaget
ska vara så stort som det produktionsmässiga utrymmet och riskexponering medger vid
varje tillfälle.
Som stöd för detta används Bergviks gallringsmall
Stubbehandling
* Behandling skall ske i gallring av alla granstubbar i bestånd där granandelen överstiger
10 %.
39 (44)
Bränslegallring
I klena gallringar kan energisortiment tas ut. På Bergviks marker skall grönmassan i
princip lämnas kvar i skogen. På enskilda trakter accepteras dock ett grönmasseuttag på
max 20 %. Detta innebär att delkvistning normalt skall tillämpas som metod.
Metoden är under utveckling och vi får pröva oss fram vilka bestånd som är lämpliga att
bränslegallra.
Om ni går in och tittar i dokumentet Prioriteringsstöd i eftersatta bestånd den sk
”Pilsvärmen”
Hamnar ni i åtgärd 6 tom 10 kan bränslegallring vara en alternativ åtgärd.
I rätt typer av bestånd kan bränslegallring även vara ett alternativ i bestånd med en övre
höjd mer än 15 m dvs täta bestånd med långa smala träd.
Underväxtröjning och Sen Röjning
Underväxtröjning
Underväxtröj de områden där du som planerare bedömer att hyggesrensning är
nödvändig efter avverkning, om du inte underväxtröjer.
På områden där vi tar ut GROT är det extra viktigt att minimera underväxten.
Underväxtröj Gallringstrakter med mycket underväxt.
Skapa skogsvårdstrakt i VSOP .
Sen Röjning
Otillräckligt röjda bestånd måste åtgärdas med en sen röjning eller en förberedande
röjning.
Bestånd som är mellan 5 och 13 meter höga och som inte har röjts eller röjts för lite ska
röjas snarast. Se kolumn 2 i röjningstabellen nedan. Om stamantalet överstiger tabellens
riktlinje med mer än 300 stammar per hektar bör beståndet röjas.
Skapa skogsvårdstrakt i VSOP.
Tall
index
T28+
T26
T24
T22
T20
T18
T16
T14
T12
Gran
index
G28+
G26
G24
G22
G20
G18
G16
G14
G12
Contorta
Index
C24
C22
C20
C18
C16
C14
C12
C10
Tabell 1
Högsta tillåtna och
önskvärt stamantal
efter röjning
2200
2100
2000
1900
1800
1700
1600
1500
1400
Tabell 2
Röjbehov finns när
stamantalet är över:
2500
2400
2300
2200
2100
2000
1900
1800
1700
40 (44)
Skogsskydd
Om inte annat överenskommits med markägaren gäller följande:
Gran: Underväxtstammar med brösthöjdsdiameter upp till 8 cm röjs bort.
Tall: Underväxtstammar av tall med en brösthöjdsdiameter upp till 6 cm röjs bort.
Beroende på risken för märgborreangrepp lämnas högst 250 längdmeter tall med
skorpbark per hektar kvar i skogen. (Om det är mer stammar som ska bort? Ska dessa
stå kvar då?)
Löv: Underväxtstammar med en brösthöjdsdiameter upp till 8 cm röjs bort, oavsett årstid.
Högst 250 längdmeter råa barrträd som överstiger 7 cm i diameter per hektar får lämnas.
Denna restriktion gäller inte för:
* Gran som fälls mellan 1 augusti och 30 september
* Tall i Jämtland samt Särna Idre Transtrand som fälls mellan 1 juni till 15 juli
* Tall i övriga verksamhetsområdet som fälls mellan 15 maj och15 juli
Rotröta
Underväxtröjning av klen gran som är högre än halva medelhöjden, i samband med
gallring i granbestånd och grandominerade delar av blandbestånd bör helst utföras
vintertid. Om detta inte är möjligt, ska så stor andel som möjligt av granar som är högre
än halva medelhöjden sparas till skördaren och behandlas mot rötinfektion samtidigt som
de avverkas med maskin. Gallra ”granåkrar” under vintern.
Sen röjning av granbestånd över 5 meter, bör ske när temperaturen är under 0 grader
(eventuellt lämpligt som Energiuttag).
41 (44)
Dikning
Skyddsdikning och dikesrensning utförs alltid så att naturliga vattendrag och andra
värdefulla miljöer inte påverkas.
Skyddsdikning
Skyddsdiken är grunda diken (0,4m - 0,6m) som tas upp efter slutavverkning för att
transportera bort det vatten de avverkade träden inte längre pumpar upp. Skyddsdiken
skall inte rensas och får endast anläggas på frisk mark, undantagsvis på fuktiga marker.
Skyddsdikning på torvmarker och blöta marker är att betraktas som nydikning och man
blir då skyldig att söka tillstånd hos Länsstyrelsen innan några åtgärder får påbörjas.
Skyddsdikning får endast utföras då det inte finns något alternativ för att klara
återväxten. Kontakta skogsvårdsstyrelsen i tveksamma fall.
All skyddsdikning skall anmälas till Skogsvårdsstyrelsen minst 6 veckor innan
arbetet påbörjas.
Dikesrensning
Dikesrensning innebär att man rensar ur gamla diken till ursprungligt djup och bredd. Har
ett gammalt dike vuxit igen så att ett nytt naturtillstånd bildats (rensningsfria 20-50 år),
alltså att marken runt diket återförsumpats, då klassas det inte längre som dikesrensning
utan som nydikning och man blir då skyldig att söka tillstånd hos Länsstyrelsen innan
några åtgärder får påbörjas.
För att bibehålla skogdikens dränerande förmåga behöver de rensas från löst sediment,
nedrasat material och vegetation. En rensning som inte innebär en ökad avvattning är
inte tillståndspliktig. Det är viktigt att vi rensar de diken där det finns ett behov för att
upprätthålla markens produktionsförmåga.
Alla dikesrensningar ska föregås av ett dokumenterat samråd med Skogsstyrelsen.
OBS1: Diken på magra torvmarker underhålls inte utan får växa igen. (certifieringskrav)
OBS2: Vid dikning skall en s.k. närings eller slamfälla anläggas vid utloppet till bäckar
och övrigt vatten.
Nya diken
Markavvattning får inte utföras utan tillstånd från länsstyrelsen.
Nya diken får endast tas upp på tidigare dikad mark. (certifieringskrav)
42 (44)
Gödsling
På Bergvik Öst:s marker skall det gödslas minst 2000 ha årligen och huvudstrategin är
att gödsla bestånden 2 gånger mellan sista gallring och slutavverkning.
Välj i första hand växtliga äldre bestånd med bra virkeskvalité.
Baskrav:
• Fastmark
• Podsoljordmån
• SIND 16-30
• minst 80% av grundytan är barrträd
• ingen avverkning inom 10 år
• frisk och välsluten skog.
Gödsla ej:
• kraftigt älgskadade bestånd
• ELP bestånd
• lavdominerande marker
• genomsläppliga jordar
• marker med grunt jorddjup eller skenhälla.
Den maximala gödselgivan för ett bestånd i detta område är 300 kg, varför bestånden
max kan gödslas 2 gånger.
Spridningsmetod med helikopter passar bäst för stora homogena bestånd och det gör
inget att det är långt ifrån väg, utan stickvägar och sämre bärighet. Bestånden måste
vara minst 2 ha.
Traktor bör användas i gallrad skog nära väg. Det lämpar sig väl i objekt med
oregelbunden form, naturvårdskänsliga områden och objekt nära bebyggelse, på grund
av en bättre precision av spridningen av gödselmedlet.
Gödsla i första hand efter andra och tredjegallringar. Gödsling i bestånd som har mer än
25 år till slutavverkning bör undvikas.
Som planerare är det viktigt att ni föreslår gödsling och metod på alla bestånd som är
gödslingsvärda.
43 (44)
Stormfällning och snöbrott
Prioritering av insatser m.m.
Om prioritering behöver göras, prioritera arbetet till de produktionsbestånd där stora
volymer barrvirke är fällt/brutet.
Avbrutna och lutande träd:
För att lämna ett toppbrutet träd ska trädet fungera som en huvudstam i beståndet fram
till nästa åtgärd. En tall skall ha minst 4 gröna grenvarv kvar och en gran minst halva
grönkronan kvar. Lutande träd avverkas
Arealgränser:
Om föryngringsavverkning ska ske i skadade bestånd ska arealer över 0,5 ha hanteras
på sedvanligt sätt med anmälan till SKS (samråd med SKS lokalt om ev förenklingar kan
ske).
För att ett bestånd ska betraktas som så skadat att det är nödvändigt att börja om med
föryngring gäller för områden under två ha att kvarvarande virkesförråd ska understiga
SVL § 5:1- kurvan.
För områden över två ha skall virkesförrådet understiga SVL § 5:1 plus 20 %.
Hantering av naturvårdsbestånd
Samråd med myndigheterna innan avverkning sker i följande områden:
• Reservat och biotopskyddsområden
• Områden med naturvårdsavtal
• Planerade reservat, oskyddade nyckelbiotoper, fornlämningsområden, N-2000områden och i anslutning till N-2000 områden.
Avsatt skog (rödmarkerade) och Generell hänsyn (gul och turkosmarkerade)
• I dessa områden, skall om möjligt alla vindfällen och nya högstubbar lämnas, men om
volymen överstiger 5 m3sk nydöd barrved inom ett ha, skall samråd ske med
Skogsstyrelsen och ev. dispens begäras för att lämna.
Generell naturhänsyn
• Nydöd ved av tidigare lämnad naturhänsyn lämnas alltid. Om volymen nydöd barrved
överstiger 5 m3sk skall samråd ske med Skogsstyrelsen och ev. dispens begäras.
• Spara vindfällen av lövträd och s.k. naturvärdesträd. Träd som allvarligt hindrar
framkomligheten får tas om hand eller flyttas om de utgör stora hinder för drivning och
markberedning.
• Vid tillvaratagande av färska vindfällen på hyggen lämnas minst två grövre sådana i
medeltal per hektar avverkad yta.
• Var rädd om äldre liggande och stående döda träd. Lämna färska högstubbar av löv.
Lämna några färska högstubbar av barr per ha. Nyskapa inga högstubbar.
• Skada inte fornlämningar och kulturlämningar. Risa inte heller ner dessa.
Särskild hänsyn vid vatten
• Lämna träd i kantzoner och tidigare lämnade naturvårdsträd som blåst ned i naturliga
vattendrag och sjöar.
• Undvik körskador i och intill vatten. Kör inte i vattendrag och förstärk tillfälliga
överfarter.
• Upparbeta om möjligt ”brötar” av träd som riskerar att orsaka långvarig
översvämning. Rensa dock inte helt rent i vattendraget utan låt också träd ligga kvar.
Tätortsnära skogar
För framkomlighet och säkerhet i tätortsnära skogar, vid stigar m.m. medges undantag
från ovanstående krav.
44 (44)