Avverkningsplanering
Download
Report
Transcript Avverkningsplanering
Avverkningsplanering
–en handledning från BillerudKorsnäs Skog
2014-04-03
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
1 (69)
Riktlinjer Miljö och Kvalitet................................................................................................3
Planering för produktion & miljö .......................................................................................4
Planerardokument på Entreprenörswebben........................................................................................4
Varför olika färger i handledningen......................................................................................................5
Mål med planeringen ........................................................................................................................... 5
Planerarkompetens ............................................................................................................................. 5
Förberedelser - Överlämnanden .........................................................................................6
Vad ska du som virkesköpare kontrollera innan köp? .........................................................................6
Val av FA bestånd på Bergviksmark ...................................................................................................6
Val av GA bestånd på Bergviksmark...................................................................................................6
Planering av ny väg ............................................................................................................................. 7
Information om trakten......................................................................................................................... 7
Om felaktiga fastighetsgränser............................................................................................................7
Lager/Skikt i BESK .............................................................................................................................. 8
Lager/Skikt VSOP................................................................................................................................ 9
Skogsvårdslagens miniminivå ...........................................................................................................15
Naturvärdesbedömning .....................................................................................................................16
Samråd om sociala aspekter (FSC certifierade marker) ...................................................................19
Övriga samrådskrav .......................................................................................................................... 19
Information till lokala intressenter ......................................................................................................20
Snitselinstruktion - lokala tillägg kan förekomma...............................................................................21
Vad ska markeras i fält/ finnas med på trakthandlingar och i VSOP .................................................22
Säkerhet – Nedskräpning, gamla gruvhål och brunnar .....................................................................27
Säkerhet –Vägar, Avlägg, Vintervägar, Öavverkning,Ledningar .......................................................28
Naturhänsyn ........................................................................................................................31
Överfarter .......................................................................................................................................... 31
Impediment........................................................................................................................................ 31
Tidigare lämnad hänsyn ....................................................................................................................32
Mark som gränsar mot Nationalpark, Naturreservat, Nyckelbiotop, Natura 2000 .............................32
Hänsynskrävande biotoper och kantzoner ........................................................................................32
Rödlistade arter ................................................................................................................................. 34
Högstubbar ........................................................................................................................................ 35
Äldre död ved .................................................................................................................................... 35
Spara alla naturvärdesträd ................................................................................................................36
GA - Ekoträd”Särskilt värdefulla trädslag och buskar”.......................................................................37
GA –Lövandel.................................................................................................................................... 37
GA - 5% Lövdominerade områden ....................................................................................................37
FA - Lämna grova träd av olika trädslag............................................................................................38
FA - Markera och spar övrig hänsyn - Grupper av träd .....................................................................39
FA – Större kala ytor.......................................................................................................................... 40
FA - Granåkrar................................................................................................................................... 40
Forn - och Kulturhänsyn....................................................................................................41
Föryngringsavverkning ......................................................................................................44
Beståndsavveckling........................................................................................................................... 44
Grot.................................................................................................................................................... 46
Föryngringsåtgärder .......................................................................................................................... 47
Föryngringsmetod.............................................................................................................................. 50
Markbehandling ................................................................................................................................. 52
Plantor ............................................................................................................................................... 53
Gallringsavverkning ...........................................................................................................54
Gallringstidpunkt................................................................................................................................ 54
Gallringsuttag .................................................................................................................................... 54
Gallring i lövbestånd .......................................................................................................................... 54
Gallring i kort och klen skog ..............................................................................................................54
Stubbehandling.................................................................................................................................. 54
Underväxtröjning................................................................................................................55
Underväxtröjning GA ......................................................................................................................... 55
Underväxtröjning FA.......................................................................................................................... 55
Allmänt............................................................................................................................................... 55
Sen Röjning .........................................................................................................................56
Dikning.................................................................................................................................57
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
2 (69)
Gödsling ...............................................................................................................................58
Stormfällning och snöbrott ................................................................................................59
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
3 (69)
Riktlinjer Miljö och Kvalitet
Vi arbetar aktivt med att ständigt förbättra vår verksamhet för att med hög kvalitet och
miljöhänsyn uppfylla våra kundförväntningar.
På så sätt skapar vi lönsamhet och hållbar utveckling.
För oss utgör gällande lagar och andra krav en miniminivå. Vi har valt att certifiera
BillerudKorsnäs egen skog genom skogscertifieringarna FSC® och PEFCTM för att långsiktigt
förstärka vårt engagemang för ett hållbart skogsbruk. Vi har även möjligheten att certifiera privata
skogsägare enligt dessa certifieringar.
Vårt skogbruk ska bygga på att
Skogen ska ge långsiktig och hållbar virkesavkastning av hög kvalitet
Livsmiljöer för växter och djur bevaras
Vattenmiljöer värnas
Historiskt värdefulla kulturmiljöer bevaras
Transporter ska ske med låg miljöpåverkan
Människors arbetstillfällen och rekreationsmöjligheter värnas
Vårt miljöarbete utgår från vår identifierade miljöpåverkan. Utifrån detta ställer vi upp miljömål
som vi aktivt följer upp och utvärderar för att bidra till en bättre miljö.
Vi ställer krav på att leverantörer och entreprenörer uppfyller våra riktlinjer samt relevanta lagar
och krav. Allt virke ska gå att spåra till sitt ursprung.
Genom hög kompetens, noggrannhet och trevligt bemötande ska vi uppfattas som den mest
attraktiva samarbetspartnern för våra kunder och leverantörer.
Avdelnings- och regionscheferna har det övergripande ansvaret för miljö- och kvalitetsfrågor. Alla
medarbetares kompetens ska medföra att de känner engagemang och kan ta ett personligt miljöoch kvalitetsansvar i det dagliga arbetet.
För att utveckla skogsbruket ytterligare ska vi aktivt initiera och delta i utvecklingsprojekt. Vi ska
vara öppna i vår information och föra en konstruktiv dialog med alla intressenter.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
4 (69)
Planering för produktion & miljö
Planerardokument på Entreprenörswebben
Avverkningsplaneringshandledningen (APLH) ska fungera som ett uppslagsverk och redogör för
den lägsta nivå som regionerna har att förhålla sig till. Krävs ytterligare detaljstyrning är det upp
till varje region att åtgärda.
Förutom den här handledningen finns det fler instruktioner och dokument som en
planerare/virkesköpare ska ha kunskap om. Dessa dokument inklusive den här handledningen
finns samlade på entreprenörswebben. Dokumenten är uppdelade i två kategorier, en för
Bergviksplanerare och en för Köpplanerare, du loggar in enligt nedan:
http://pida.billerudkorsnas.com/sv/Login/
Användarnamn: 3300
Lösenord: 3300
Logintyp: Entreprenör
Klicka på ”Dokument” i den gröna listen
Under kategorierna ”Planering Bergvik” och ”Planering köp” ligger alla aktuella dokument.
(Den här handledningen kan ni skriva ut i A3 och under Layout/Print Type väljer du ”Booklet”. Kan
variera från skrivare till skrivare hur man ställer in den. Krävs en häftapparat med långa ”ben” att
nita ihop häftet.)
Instruktionsfilmer för BESK och VSOP når du via nedanstående länkar: (behörighet för konsulter
går via Ingemar Ström på IT)
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
5 (69)
\\kbxfil01\GAVSCK_GEM\PROJEKT\Utbildningscentrum (under upparbetning)
\\kbxfil01\gavsck_gem\ALLMANT\Processer\Planering\ (här finns de filmer som är klara)
Varför olika färger i handledningen
Svart text: Vår grundnivå vad gäller hänsynstagande, ”BillerudKorsnäsnivån” är en nivå där vi
klarar Skogsstyrelsens rådgivningsnivå samt PEFC och FSC nivå. ”BillerudKorsnäsnivån” är
markerad med svart text i handledningarna.
Blå text: Bergvik har en högre nivå på sin naturvård än vad certifieringen kräver. De högre
kraven är markerade med blå text i handledningarna.
Övriga specifika Bergvikskrav vad gäller produktionen är också blåmarkerade.
Grön text: Om markägare på ocertifierad mark vill göra avsteg från ”BillerudKorsnäsnivån”
måste dessa undantag specificeras på traktdirektivet. Undantagen som kan accepteras är
grönmarkerade i handledningarna.
Om den ocertifierade skogsägaren vill göra avsteg från den grönmarkerade texten i
handledningen, kan vi inte utföra avverkningen eller köpa virket. (Se även Skogsvårdslagens
miniminivå).
Mål med planeringen
BillerudKorsnäs Skog har två jämställda mål för skogsbruket:
1. Hög virkesproduktion
2. Omsorg om natur och kulturmiljön.
För att nå dessa mål krävs god planering och framförhållning.
Därför ska alla objekt planeras före åtgärd.
Traktdokument samt VSOP-registreringar ska innehålla all information som krävs för att
nästa led ska kunna göra sitt jobb effektivt och utan missförstånd.
Målsättningen är att all planering ska utföras på barmark. I de fall planeringen måste
utföras på snötäckt mark ska detta anges på traktdirektivet och vid behov komplettera
planeringen när snön försvunnit.
All planering ska göras utifrån BillerudKorsnäsnivån. Om den ocertifierade skogsägaren
starkt motsätter sig detta kan avsteg göras (se grön text ovan)
Trakt ska stå som ”ej planerbar” i VSOP tills att inga frågetecken kvarstår kring
avverkningen. Detta bestäms av planerarna/köparna.
En trakt bör omgående detaljplaneras efter att avtal skrivits, och sättas som ”planerbar” i
VSOP.
Det ska finnas en väl avvägd bank av sommar-, vinter- och tjällossningstrakter i
traktbanken.
I de fall någon annan utför planeringen tex en skogsägare, har virkesköparen ansvaret för
att planeringen utförs enligt våra riktlinjer.
Planerarkompetens
Den som utför planeringen ska ha goda kunskaper i:
BillerudKorsnäs riktlinjer för relevanta skogsbruksåtgärder inkl planeringsriktlinjerna
Åtgärdsförslag av markberedning och föryngring
Indelning/Skogsuppskattning
Natur- och Kulturmiljövård motsvarande SYN-kurserna Natur- och Kulturmiljövård
Naturvärdesbedömning enligt BillerudKorsnäs metod
Årlig kalibrering av Naturvärdesbedömning/Nyckelbiotopsbedömning
Nyckelbiotopsinventering 3 dagars grundkurs eller motsvarande
Skogsbrukets gemensamma körskadepolicy
RisaRätt - avverkningsmetod
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
6 (69)
Dikning (för de som planerar för dikning) SYN- kursen ”Skyddsdikning/dikesrensning”
FältGis/BESK/VSOP (planerare på Bergvik)
FältGis/BESK Uppdrag /VSOP (planerare på köp)
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
7 (69)
Förberedelser - Överlämnanden
Vad ska du som virkesköpare kontrollera innan köp?
Kontrollera relevanta Natur och Kulturskikt tex Reservat, Nyckelbiotoper, Fornlämningar
Naturvärdesbedöma tänkt trakt:
o vi ska inte köpa Nyckelbiotoper.
o om höga naturvärden, informera skogsägaren, ev samråd med SKS
Grovplanera - försvårande faktorer bör redas ut med skogsägaren tex
o basvägar och överfarter- vad krävs för att ta sig till trakten utan att fara för
säkerheten och utan att allvarliga körskador uppstår
o vilken markberedningsmetod som krävs för bästa resultat och säkerställa att tänkt
maskin kan komma fram till trakten.
Vilken hänsyn ska gälla på trakten.
o BillerudKorsnäs nivå eller undantag från BillerudKorsnäsnivån.
Val av FA bestånd på Bergviksmark
Ur Bergviks ”säcken” och/eller BESK väljer vi objekt som ska utsynas.
Bestånd som ska föryngringsavverkas ska vara avverkningsmogna enligt Bergviks
riktlinjer.
Prioritera bestånd som ligger i delmängden ”UndreUndre” (förutsatt att nya bestånd
med avsevärt bättre produktion kan skapas).
Urvalet är ett grovt förslag. Felaktiga data kan innebära att objekt felaktigt hamnat i
urvalet eller att objekt ej kommit med.
Det kan finnas avverkningsmogen skog i omkringliggande bestånd längs hela
vägsystemet, även om de ej är med i säcken. Ser du andra åtgärder, meddela berörda
Avverkningsobjekt bör inte ligga kant i kant med nyplanterade hyggen på grund av
snytbaggerisk och sett ur ett landskapsbildsperspektiv. Ungskogen bör vara minst 3
cm i diameter, innan objektet intill avverkas. Avstånd till nya hyggen bör inte vara
närmare än 200-300 m.
Objekt som är tveksamma att använda som produktionsbestånd ska klassas som
naturobjekt om de innehåller höga naturvärden.
Traktbanken ska bestå av en rimlig andel vinteravverkningar.
Bestånd får inte vara gödslat de senaste 10 åren.
Trakt ska stå som ”ej planerbar” i VSOP tills att inga frågetecken kvarstår kring
avverkningen. Detta bestäms av planerarna/köparna.
Val av GA bestånd på Bergviksmark
Gör utsökningar i beståndsregistret på föreslagna gallringar och med föreslagna årtal och
validera detta med hjälp av gallringspunkterna, för att hitta de bestånd som har störst
gallringsbehov. Använd skiktet gallringsanalys för att identifiera bestånd med störst behov av
gallring.
Följ Bergviks riktlinjer
Det ska gå 8 tillväxtsäsonger efter gödsling innan beståndet kan gallras igen, om
mallen tillåter det.
De bör inte ligga kant i kant med nyplanterade hyggen på grund av snytbaggerisk.
Trakt ska stå som ”ej planerbar” i VSOP tills inga frågetecken kvarstår kring
avverkning. Detta bestäms av planerarna/köparna.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
8 (69)
Planering av ny väg
Planerad väggata samt trakter som ska avverkas inom 3 år från byggstart, ska vara
Naturvärdesbedömda, se under avsnittet ”Naturvärdesbedömning”.
Vägar bör, om terrängen tillåter, byggas en bit från befintliga nyckelbiotoper för att inte
störa naturvärdena.
Samråd med SKS om ni är osäkra på naturvårdsstatusen.
Spara Naturvärdesbedömningarna i BESK.
Det ska markeras i vägkalkylen att Naturvärdesbedömningarna är utförda.
Bergviks rutin avseende väginvesteringar samt vägkalkyl finns under:
Tempstore/SkogSverige/Bergvik/Vägar
Information om trakten
Inför planering i fält är det viktigt att ha med så mycket information om trakten som möjligt. I
de fall en virkesköpare överlåter planeringen till annan är det mycket viktigt att allt som
överenskommits med skogsägaren, kommer planeraren till kännedom.
Kontrollera Natur och Kultur skikt i Besk/VSOP för trakten.
Kontrollera med skogsägaren om han/hon känner till någon natur eller kulturhänsyn.
På köp och på MarmaSkogs mark: Kontrollera i Ardatabanken om det finns några
Rödlistade arter av de tre högsta hotkategorierna.
Karta med ortofotobakgrund, använd nytagna flygbilder, svartvita-IR- Färg, höjdkurvor
Laserkartor: använd hillshade, lutningskarta samt grundvattenkarta som stöd, kartorna
överlappar lite på köp så kolla gärna dessa skikt också
Fastighetsgränser, vägar, stigar och ledningar
På köptrakter där skogsbruksplan finns ska planering och skogsbruksplan synkas.
Laserdata: ta med gallringspunkter som stöd för var det finns gallring
Beståndsgränser, beståndsnummer, beståndsbeskrivningar och åtgärdshistorik.
Se till att få med samtliga Natur & Kultur skikt och gallringspunkter mm i FältGis,
genom Export från BESK.
TIPS!
Det kan finnas orienteringskartor över trakten att beställa, alla kartor finns på
http://www.obasen.nu/kartbanken/.
Det kan finnas Historiska kartor över trakten, se instruktion på entreprenörswebben.
Om felaktiga fastighetsgränser
I de fall fastighetsgränsen är felaktig, gör som följer:
Skicka felet till Lars Ohlin med fastighetsbeteckning och kartbild så skickar han vidare till rätt
person på CGI som har kontakten med lantmäteriet.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
9 (69)
Lager/Skikt i BESK
Använd rätt lageruppsättning i Besk. Har du en egen lageruppsättning finns risk för att nya
skikt ej kommit med i uppsättningen.
I VSOP finns nedanstående skikt under ”BESK Bergvik”.
Nedan nämns några av de viktigaste skikten som ska tas i beaktan vid planering:
Allmänna punkt och linje objekt – Här finns tex, stigar, kraftledningar, diken mm som
planeraren en gång har registrerat i Besk.
Natur&Kultur – Här finns blandannat hänsyn som tidigare planeringspersonal eller
entreprenörer upptäckt och registrerat i Besk. Finns även av Bergvik inlagda skikt ex:
Planerade Naturreservat BS
Inga åtgärder eller planering i avvaktan på beslut.
Släppta planerade Naturreservat BS.
Konsultera LST innan avverkningsanmälan av objekt som släppts, gäller även vid
planering inför gallring.
Avsatt skog
Vitryggsområden.
Beslutade vitryggsområden ska skötas enligt särskild skötselinstruktion och i samråd
med Skogsstyrelsen. Ta kontakt med ansvarig på regionen innan åtgärd i
Vitryggsområde, bidrag ska sökas.
Samrådsområde Skogsstyrelsen
Här finns bland annat Örnområde i Mora Orsa, ta kontakt med ansvarig planerare eller
direkt med Skogsstyrelsen.
Mark under försäljning
Info NK områden –
Contortarestriktioner - ingen föryngring med Contorta på dessa marker.
Skiktet Vatten innehåller Vägkartans sjöar, vattendrag och diken. Finns endast över
Bergviks verksamhetsområde
Lövkartering kontrolleras innan planering, som hjälp att hitta Lövdominerade områden.
Övrig Natur och Kultur – se under Lager/Skikt i VSOP
Under lagret Värdefulla vatten finns skiktet Vandringshinder (saknas i VSOP)
Laserdata-Skogliga data
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
10 (69)
Lager/Skikt i VSOP
Nedan är några av skikten beskrivna, som ska granskas innan köp/planering i fält:
Bakgrundsdata:
GSD-Hydrologi – Innehåller Fastighetskartans vattendrag och diken.
GSD-Kommunikation - Innehåller vägar järnvägar och kraftledningar.
Markvattendjup – Kartor från Bergvik, men de täcker en hel del privat mark också, ju
mörkare färg ju närmare ytan är grundvattnet, granska innan planeringen som hjälp att
undvika körskador.
Laserdata – Lutningskarta och Hillshade, täcker en hel del privat mark också. I Hillshaden
ser man diken bra samt markprofilen.
Övrig Natur & Kultur:
I lagret ”Övrig Natur & Kultur” är ej alla skikt förbockade.
Natur Värdetrakter - Utpekade områden från myndigheterna
o Värdetrakter tall:
Torra-friska talldominerade skogar som är väl avgränsade för naturvårdsbränning
i anslutning till (inom 1km) en av länsstyrelserna utpekad värdetrakt för tall. Dessa
områden ska prioriteras för naturvårdsbränning av stående skog.
o Värdetrakter triviallöv:
Gäller ”övrigt lövrika” områden, med en sammanhängande areal på minst 0,5 ha,
belägna i eller i anslutning till värdetrakt. Till övrigt löv räknas asp och sälg men ej
björk. Dessa bestånd ska registreras som en frivillig avsättning.
Naturhänsyn
o Nyckelbiotoper SKS :
Fältinventering av nyckelbiotoper på privat skogsmark i landet.
Enbart naturvärdeshöjande åtgärder får utföras i samråd med SKS.
o Naturvärdesobjekt SKS:
Fältinventering av områden med vissa naturvärden på privat skogsmark.
”Framtida nyckelbiotoper”
Åtgärder får utföras endast i samråd med SKS.
o Urskogsinventering Lst W: (Data enbart över Dalarna )
Data enbart över Dalarna. Följ samrådsförfarandet.
o Naturvärden kända av Lst W (Data enbart över Dalarna )
Syftet med denna information är att fånga upp planerade åtgärder inom områdena i ett
tidigt stadium. Följ samrådsförfarandet.
I objekt inom Vildmarksriket ska särskilda förstärkningsåtgärder tas, kontakta
planeringsansvarig.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
11 (69)
Naturreservatsplaner
o Pågående naturreservat Lst W:
Data från Länsstyrelsen i Dalarna finns endast i VSOP
Syftet med denna information är att fånga upp planerade åtgärder inom områdena i ett
tidigt stadium.
Objekten som ligger på Bergviks mark finns redan med i skiktet ”Planerade
Naturreservat Bergvik”. Inga åtgärder i dessa i avvaktan på beslut.
Innan planering av åtgärder på övrig mark ska Länsstyrelsen kontaktas. Inom övriga
län, se kommunens hemsida, vid köp bör Skogsägaren vara informerad om eventuella
naturreservatsplaner.
Formellt Naturskydd
o Nationalparker Lst :
Enligt lagen ska nationalparkerna representeras av landskapstypiska områden. Dessa
parker tillkommer endast på statlig mark.
Enbart naturhöjande åtgärder får utföras i samråd med Länsstyrelsen.
Skyddade enligt lag.
o Naturreservat Lst:
Områden som anses vara värda att bevaras för framtiden. Anledningar till detta kan
vara den biologiska mångfalden, skydda värdefulla naturmiljöer, hänsyn till behovet av
friluftsliv och livsmiljöer för skyddsvärda arter. Markerna kan vara både privata eller
allmänna.
Skyddade enligt lag. Enbart naturhöjande åtgärder får utföras i samråd med
Länsstyrelsen. Kontakta även Länsstyrelsen för samråd vid åtgärder som gränsar till
naturreservat då målningen i skogen kan vara felaktig. Det är dock den målade gränsen
som är juridisk.
o Natura 2000:
Ett ekologiskt nätverk som upprättas med ledning av direktiv från EU.
Fågeldirektivet: Rör alla fågelarter inom EU. Sverige ska enligt direktivet göra åtgärder
för att bibehålla livskraftiga populationer samt skydda, bevara och återställa
livsmiljöerna för fåglarna. Vi ska även skydda särskilt utpekade skyddsområden.
Habitatdirektivet: Behandlar naturtyper och arter med särskild vikt på prioriterade typer
och arter.
Åtgärder som riskerar att negativt påverka naturvärden i ett Natura 2000-område ska
samrådas med Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen beroende av myndigheternas
beslutade ordning i det aktuella fallet. Gäller även åtgärder i angränsande bestånd.
o Biotopskydd SKS:
Lagskyddade mindre mark- eller vattenområden som är särskilt skyddsvärda eller som
utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter
Skyddat enligt lag, ev. skötselåtgärder får utföras av SKS.
o Naturvårdsavtal SKS
Områden med frivilliga, ofta 50-åriga, avtal mellan skogsägaren och staten.
I avtalet är överenskommet hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas bla genom
naturvårdande skötsel.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
12 (69)
Flora o Fauna
o Rödlistade arter BS
Data från Artdatabanken samt Artportalen över Bergviks marker.
De skyddsklassade fynden är ej med i skiktet, de finns tillgängliga hos ELP ansvarige
på regionen. Berörda bestånd märks i BESK.
Observationer med sämre noggrannhet än 300 m är ej heller inlagda.
Åtgärder inom objekt med fynd av starkt hotade (EN) eller akut hotade
(CR) arter: Inför avverkningsplanering ska samråd ske med Bergvik. Detta kan leda till
specialplanering eller att hela eller delar av objektet undantas från avverkning.
Hänsyn tas även till sårbara (VU), kräver dock inget samråd med Bergvik.
För rödlistade arter på övrig mark se under Hänsynsavsnittet.
o Hotade arter Lst W:
Skiktet ”Hotade arter” innefattar uppgifter om fynd av hotade, rödlistade, eller regionalt
intressanta arter samlade av Miljövårdsenheten under lång tid.
Åtgärder inom objekt med fynd av Rödlistade arter som är starkt hotade (EN) eller akut
hotade (CR), ska inför avverkningsplanering samrådas med Bergvik. Detta kan leda till
specialplanering eller att hela eller delar av objektet undantas från avverkning.
För rödlistade arter på övrig mark se under Hänsynsavsnittet.
o Hotade arter Lst C: (Data från Länsstyrelsen i Uppsala län. )
Se vad som gäller under Hotade arter Lst W.
o Hotade arter (ÅGP) Lst U BS (skikt enbart på Bergvik Väst):
o Gävleb bot sällskap:
Gävleborgs botaniska sällskaps inventering av kärlväxter som bedöms hotade inom
Gästrikland samt lokaler som under inventering bedöms vara skyddsvärda.
Hänsyn till Rödlistade arter ska tas enligt ovan. Övriga växter från fall till fall.
Forn o Kultur
o Kulturreservat Lst
Inga åtgärder
o Fornminnen RAÄ:
Kvalitetssäkrad data vad gäller kända fasta fornlämningar och andra kulturhistoriska
lämningar. Uppgifterna kommer från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister
(FMIS).
Observera att områdena enbart markerar själva fornlämningen, utöver detta krävs en
skyddszon runt området. Hittar vi nya fornlämningar ska vi kontakta Länsstyrelsen.
TIPS! Klicka med ”Identifieraknappen” på lämningen. En informationsruta visas. Till
höger om ”URL” finns en länk till RAÄ:s arkiv med mera information om lämningen.
Kopiera och klistra in länken på Internet. Ibland finns även skannade gamla dokument
som kan skrivas ut. Syna ev RAÄ:s karta, det kan ha upptäckts flera lämningar inom
trakten som inte hunnits uppdateras i skikten.
Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen, samråd med Länsstyrelsen ska
ske vid åtgärd, dokumentation kring samråd ska sparas.
Övrig kulturhistorisk lämning: Hänsyn ska tas till dessa vid alla åtgärder.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
13 (69)
OBS! Den antikvariatiska bedömningen är inte alltid rätt i skiktet, de kan ha värderats
om efter registreringsdatumet.
o Skog och Historia SKS:
Ett dokumentationsprojekt över spår och lämningar av våra förfäder. Med ledning av
arkeologer utförs inventeringarna av folk från bygden. All skogsmark är inte
inventerad, mycket är alltså ännu oupptäckt. När dessa data är kvalitetssäkrade övergår
de till Riksantikvarieämbetets register. Observera att områdena enbart markerar själva
lämningen, utöver detta krävs en skyddszon runt området.
Hänsyn ska tas till dessa vid alla åtgärder. Vid misstänkta fornminnen ska samråd med
Länsstyrelsen ske.
Koder till attributdatat: Skadestatus - 1=Välbevarad, 2=Restaurerad, 3=Skadad,
4=Övertäckt, 5=Förstörd, 6=Uppgift saknas, 7=Undersökt och borttagen
Våtmarker
o Sumpskogsinventering SKS:
Resultat av Skogsvårdsorganisationens sumpskogsinventering under 1990-talet.
Vattnets flöden och beskuggning av marken ska bibehållas.
OBS! Klassning finns med i ca 30% av objekten.
1=Mycket höga naturvärden, 2=Höga naturvärden, 3=Vissa naturvärden
4=Sumpskogen starkt påverkad av ingrepp
Alla överfarter över sumpskogar med klass 1 och 2 samt oklassade sumpskogar med
höga Naturvärden ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen.
Blankett för anmälan för samråd vid gallring finns på entreprenörswebben.
Avverkningsanmälan räcker som anmälan för samråd vid föryngringsavverkning.
o Myrskyddsplan Lst:
Urval av landets mest värdefulla myrar baserat på länsvisa myrinventeringar.
Myrarna får ej påverkas negativt
o Våtmarksinventering:
En nationell strategi för bevarande, restaurering, anläggning och skötsel av våtmarker
inkl sumpskogar.
Naturvärdesklass: (det står KLASS i attributtabellen)
0=Okända värden, 1=Mkt högt naturvärde, 2=Högt naturvärde, 3=Vissa naturvärden,
4=Låga naturvärden
Alla överfarter över våtmarker med klass 1 och 2 samt oklassade våtmarker med höga
Naturvärden ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen.
Även andra våtmarker med motsvarande värden bör omfattas. Begränsningen i
våtmarksinventeringen är 50 ha i norra Sverige och 10 ha i södra Sverige vilket gör att
det kan finnas andra värdefulla våtmarker än de som finns i skiktet.
Blankett för anmälan för samråd vid gallring finns på entreprenörswebben.
Avverkningsanmälan räcker som anmälan för samråd vid föryngringsavverkning.
o Värdefulla vatten
Alla överfarter över värdefulla vattendrag ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen.
Blankett för anmälan för samråd vid gallring finns på entreprenörswebben.
Avverkningsanmälan räcker som anmälan för samråd vid föryngringsavverkning.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
14 (69)
Fjällnära/Höjdlägen
o Skogsodlingsgräns SKS
Används ej i nya lagstiftningen längre. Skiktet är ej förbockat i VSOP i avvaktan på
borttag.
o Fjällnära skog SVL:
Tillstånd för avverkning ska sökas hos SKS. Hyggen får ej göras större än 20 ha.
o Fjällnära skog FSC:
Det finns specifika regler för skogsbruk ovanför gränsen, från FSC:s standard:
5.1 Områden med urskogsartad skog: Enbart naturvärdeshöjande åtgärder.
5.2 Andra från naturvårdssynpunkt värdefulla skogar: Ligger de i anslutning till
urskogsartad skog får endast naturhöjande åtgärder utföras. Övriga områden kan brukas
med selektiv avverkning och extra stor naturhänsyn.
5.3 Områden som ej är 5.1 eller 5.2: får fortsatt nyttjas för normalt skogsbruk.
Åtgärd på Bergviksmark: Inget skogsbruk ovanför FSC:s gräns.
Rennäring
o Ren-Åretruntmark:
Finns endast i VSOP.
Enligt Skogsvårdslagen är vi skyldiga att samråda inom Ren-Åretruntmarken med
respektive sameby vid planering av skogsbilväg, föryngringsavverkning samt
beståndsanläggning. Följande gäller:
Skogsbilväg: Samrådsplikten gäller för alla planerade skogsbilvägar.
Föryngringsavverkning samt Beståndsanläggning:
Inom renskötselområdet bör samråd hållas årligen även utanför året-runt-markerna.
Detta gäller större skogsägare med återkommande skogsbruksåtgärder. Samrådet bör
ske på motsvarande sätt som enligt föreskrifterna och de allmänna råden till 20 §
skogsvårdslagen.
Om brukningsenheten är mindre än 500 hektar produktiv skogsmark, behöver den
berörda samebyn inte beredas tillfälle till samråd för hyggen som är mindre än 20
hektar, i fjällnära skog 10 hektar, produktiv skogsmark inom brukningsenheten. Samråd
ska dock ske om avverkningen berör för rennäringen särskilt viktig hänglavbärande
skog, rastbete, arbetshage, flyttled eller om hygget ansluter till kalmark eller plantskog
som sammanlagt med det planerade hygget överstiger 20 hektar, i fjällnära skog 10
hektar, inom brukningsenheten. Samrådet gäller alla markägare.
o Ren-Sameby:
På alla FSC certifierade marker ska samråd ske inom Ren-Sameby, med respektive
sameby vid alla skogsbruksåtgärder inklusive byggande av väg, om inget annat
överenskommits med Samebyn. Se ”FSC instruktion angående samråd med
rennäringen” på entreprenörswebben och i Lotsen.
o Ren-Flyttled, Ren-Stängsel, Ren-Svår passage, Ren-Uppsamlingsområde, RenHänglavsförekomst:
Skikten bör tändas samtidigt med ovanstående skikt med hänvisning till bilagd
skrivning i skogsvårdslagen.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
15 (69)
Riksintressen
Riksintressen är skyddade från åtgärder som påtagligt kan skada dess värde. Beroende
på vad området är ämnat för, kan det vara intressant både för bevaring eller för
exploatering. Riksintressena i detta fall är: naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och
rennäring.
Här finns bland annat Kalkområdet söder om Gävle.
Om SKS anser att vi måste samråda när de får in hyggesanmälan, så kontaktar de oss.
Ingen skogsgödsling inom detta område på Bergvik.
Vattentäkter
o Skyddsområde vattentäkt:
Det är mycket viktigt att grundvattnet skyddas mot föroreningar. Därför omges alla
kommunala vattentäkter av ett skyddsområde, som LST eller Vattendomstolen har
fastställt.
Befinner sig trakten som du planerar inom ett skyddsområde för vattentäkt måste du
ange detta på traktdirektivet så att entreprenören vet om det. Strikta regler gäller inom
området.
Om det sker en olycka inom ett vattenskyddsområde ska räddningstjänsten omedelbart
larmas, tel 112.
Inom vissa kommuner anses slutavverkningar och gallringar inom
vattenskyddsområden vara miljöfarlig verksamhet. Kontakta därför berörd kommun för
att ta reda på vad som gäller för skogsbruksåtgärder inom ett vattenskyddsområde.
Tilläggstjänster som berör Bergvik ska konteras på Bergvik
Sociala Hänsyn
o Spår och leder i Gävle kommun:
Motionsspår och leder i Gävle kommun.
Lokala lager:
o Gruvhål i Lst C
Bra att veta var det finns gruvhål bland annat ur ett arbetsmiljöhänseende.
o Gölgrodelokaler Lst C:
Kända lokaler med Gölgrodor i Uppsala Län
Kontakta Länsstyrelsen innan åtgärd
o Vällen gräns:
Landskapsplaneringsprojekt runt sjön Vällen i Uppland tillsammans med
Upplandsstiftelsen.
Något samråd behöver vi inte ha om vi inte är inne i något utpekat område för
naturvård. Kontakt tas då med Upplandstiftelsen.
o Vildmarksriket
Speciell hänsyn tas till vedlevande insekter i lämpliga områden inom Vildmarksriket,
exempelvis:
Att i en del av trädgrupperna, fälla 10 – 20 % av stående volym eller skada några
enstaka stående tallar med skördaren. Att i det sparade i skyddszonerna mot tex. Myr
och vatten fälla ett eller två träd.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
16 (69)
Inom vildmarksriket är dessa åtgärder motiverade i lämpliga områden, framförallt för
att gynna rödlistade insekter på tallved. Detta ska inte innebära att hänsynsnivån totalt
sett höjs, men däremot att den utformas lite annorlunda än vad vi är vana vid.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
17 (69)
Skogsvårdslagens miniminivå
-
Hur mycket hänsyn förväntas privata markägare ta utan ersättning?
Om en skogsägare starkt motsätter sig att lämna hänsyn enligt BillerudKorsnäsnivån så är
SVL:s miniminivå den lägsta nivån på hänsyn som vi kan sänka oss till.
Enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid
ALL SKÖTSEL av skog, även vid skötsel av skog på ej skogsmark. Hur stor hänsyn som ska
tas är i första hand beroende av vilka natur- och kulturmiljövärden som finns. Om natur- eller
kulturmiljövärdena är höga finns det en begränsning av vilken naturhänsyn som kan krävas
utan att markägare får ersättning. Finns högre naturvärden än vad miniminivån anger kan
beslut om ersättning avgöras från fall till fall i samråd med SKS.
Ett maximum om tio procent av virkesvärdet förväntas en markägare avsätta utan ersättning.
Skogsstyrelsens uppskattar att hänsyn till natur- och kulturmiljö kan krävas upp till maximalt
vad som anges nedan, under förutsättning att det finns sådana natur- och kulturmiljövärden
som anges i skogsvårdslagstiftningens hänsynsregler.
För en ”berörd del” värd maximalt 250 000 kr är både utrymmet för hänsyn till natur- och
kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent, eller maximalt 25 000 kr.
För en ”berörd del” värd maximalt 2 000 000 kr är både utrymmet för hänsyn till natur- och
kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent för de första 250 000 kr ( = 25 000 kr) och 5
procent för återstående 1 750 000 kr ( = maximalt 87 500 kr), d.v.s. sammanlagt maximalt
25 000 kr + 87 500 kr = 112 500 kr.
För en ”berörd del” värd över 2 000 000 kr är både utrymmet för hänsyn till natur- och
kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent för de första 250 000 kr, 5 procent för det om
ligger däröver upp till 2 000 000 kr och 2 procent för vad som överstiger 2 000 000 kr.
Med ”berörd del” menas vid avverkning ordet på det som är tänkt att avverkas. Vad som
kan räknas med, se principen under avsnittet ”Naturvård” – ”Lämna grova träd av olika
trädslag”.
Kostnader för åtgärder i samband med hänsynen räknas också in, såsom längre basväg och
brobyggnad mm.
Kostnader för hänsyn till fornlämningar räknas inte med i detta.
Vad ska sparas i första hand om man
avverkar till skogsvårdslagens
minimikrav på privata marker.
1. Biologisk mångfald och rödlistade
arter.
2. Höga natur/kulturvärden. Ex torpfäbodmiljöer, naturvärdesträd,
bergbranter, sumpskogar,
områden med död ved och lågor
och kantzoner.
3. Måttliga naturvärden. Ex generell
hänsyn såsom högstubbar,
enskilda träd och trädgrupper.
4. Upplevelsehänsyn är lägst
prioriterat.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
18 (69)
Naturvärdesbedömning
Naturvärdesbedömning ska utföras på all mark
som en inledande del av åtgärdsplaneringen,
inför alla större skogliga åtgärder
(föryngringsavverkning, gallring, gödsling,
skogsbilvägbyggnad och dikesföretag).
För att säkerställa att höga naturvärden inte går
förlorade får ingen skoglig åtgärd ske utan att
naturvärdesbedömning har gjorts.
Vad som kan bedömmas på samma blankett
Den del av en trakt som bildar ett
sammanhängande likartat skogsområde kan bedömas på samma blankett och räknas då som
ett objekt. Med sammansättning avses i detta fall att traktdelen har likartad
ålder/utvecklingsstadium, skogstyp samt innehåll och fördelning av naturvärden.
Instruktioner och blanketter finns i Lotsen och på entreprenörswebben under Planering Bergvik
och Planering Köp.
Naturvärdesbedömning på Bergviks mark
Det är viktigt att information om utförd naturvärdesbedömning finns dokumenterat för varje
planerat bestånd.
En dokumenterad Naturvärdesbedömning ska göras på all Bergviks mark:
Om produktionsbestånd:
Om objektet bedöms som produktionsbestånd efter naturvärdesbedömningen ska
Inventeringsblanketten bifogas som bilaga till det planerade åtgärdsobjektet i BESK. Om
inventeringsobjektet omfattar flera åtgärdsobjekt, ska bilagan läsas in på samtliga objekt.
Excelblankett för dosan finns på entreprenörswebben. Instruktionsfilm finns på G, se länk
dit på sid 4.
Värdekärna vad är det?
En värdekärna är ett område med utvecklade naturvärden. De värdekärnor som har högst
naturvärdeskvalitet kallas för nyckelbiotoper. Värdekärnor som ännu inte är nyckelbiotoper
kommer att utveckla nyckelbiotops kvalitéer inom en nära framtid (ca 10-30 år) beroende på
skogstyp och bonitet.
Om värdekärna:
Värdekärnor där naturvärdena är spridda på ett sätt som gör att de inte kan bevaras genom
avverkningshänsyn (PG/PF), ska tills vidare avsättas för naturvård.
Om skogen klassas som värdekärna ska den registreras som en frivillig avsättning av
lämplig kategori samt blanketten läsas in som bilaga till NK-objektet. Relevant data ska matas in i
BESK (naturvärdesbetyg osv). Ett infomejl om att detta skett ska skickas till ELP ansvarig på Bergvik
skog.
Om nyckelbiotop:
Nyckelbiotoper ska alltid vara frivilligt avsatta (med undantag för små områden som hittas vid
avverkningsplanering och sparas som avgränsad, registrerad hänsyn).
Om bestånd bedöms vara nyckelbiotop, ska detta registreras omgående i BESK som NKobjekt. Relevant data ska matas in i BESK (naturvärdesbetyg osv).
Naturvärdesbedömningsblanketten ska läsas in som bilaga till NK-objektet.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
19 (69)
Vid tveksamma fall
För att bedöma om värdekärnan är en nyckelbiotop eller inte, använd Skogsstyrelsens
nyckelbiotopschecklista som finns på entreprenörswebben.
Om planeraren/inventeraren misstänker att området är värdekärna men saknar
kunskap att fatta slutgiltig beslut ska området bedömmas av en mer erfaren och
naturvårdskunnig planerare, alternativt, efter samråd med ELP ansvarig på Bergvik Skog föreslå
området för ELP-inventering. Områden som misstänks vara
värdekärnor men där det råder osäkerhet om de håller tillräcklig naturvärdeskvalitet
eller inte får inte avverkas utan läggs under avverkningsmoratorie till dess att slutgiltigt beslut
fattats om det håller tillräcklig kvalitet eller inte. Området får inte heller registreras som
avsättning om det råder osäkerhet om området håller tillräcklig kvalitet.
Vid osäkerhet sök alltid samråd med Skogsstyrelsen innan avverkningsanmälan skickas in
och eventuell kontraktering görs. Notera i avverkningsanmälan att samråd genomförts.
Skogsstyrelsen ställningstagande efter samrådet måste vara skriftligt. Samrådet ska läsas
in som bilaga till NK-objektet i BESK.
Övriga särskilt värdefulla skogsmiljöer som kantzoner och hänsynskrävande biotoper (generell
hänsyn), registreras som lämnad- eller framtida hänsyn.
Se Bergviks dokument på entreprenörswebben ”BESK Anvisningar Avgränsning och
registrering av Naturobjekt ”
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
20 (69)
Naturvärdesbedömning på privat mark:
Naturvärdesbedömning på privat certifierad mark
En dokumenterad Naturvärdesbedömning ska göras på all certifierad mark.
Naturvärdesbedömningen ska sparas under trakthandlingar i VSOP.
På traktdirektivet direkt under traktkategorier kryssar du i att du har gjort en
naturvärdesbedömning samt dokumenterat detta.
Naturvärdesbedömning på privat ocertifierad mark
Om beståndet har låga naturvärden räcker det med en okulär bedömning av alla faktorer.
På traktdirektivet direkt under traktkategorier kryssar du i att du har gjort en
naturvärdesbedömning med låga naturvärden.
Om beståndet har högre naturvärden ska en dokumenterad naturvärdesbedömning göras.
Spara den under trakthandlingar i VSOP.
På traktdirektivet direkt under traktkategorier kryssar du i om du har gjort en
naturvärdesbedömning samt dokumenterat detta.
Om bedömningen visar höga naturvärden/värdekärna
För att bedöma om värdekärnan är en nyckelbiotop eller inte, använd Skogsstyrelsens
nyckelbiotops checklista som finns på entreprenörswebben.
Om området är en nyckelbiotop eller inom en nära framtid (10-30 år) kommer att utveckla
nyckelbiotopskvalitéer sk värdekärna skilj då ur dessa och avgränsa som egna bestånd.
Samråd därefter med Skogsstyrelsen. Notera i avverkningsanmälan att samråd
genomförts.
På privat ocertifierad mark: Innan samråd med Skogsstyrelsen ska skogsägaren
kontaktas. BillerudKorsnäs följer därefter Skogsstyrelsens råd. Vill inte skogsägaren
samråda med SKS, kan vi inte köpa trakten eller virket.
Om du är osäker på traktens naturvårdsstatus:
Sök alltid samråd med Skogsstyrelsen innan en avverkningsanmälan skickas in och
eventuell kontraktering görs. Notera i avverkningsanmälan att samråd genomförts.
Dokumentera samråd
Skogsstyrelsen ställningstagande efter samrådet måste vara skriftligt
Samrådet skannas in under trakthandlingar i VSOP.
Gör en Naturvärdesbedömning innan du köper trakten
Tänk på att BillerudKorsnäs inte köper och avverkar
Nyckelbiotoper
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
21 (69)
Samråd om sociala aspekter (FSC certifierade marker)
Formellt samråd som avser föryngringsavverkning genomförs vid behov. Samrådet genomförs
som regel som ett fysiskt möte, gärna på den plats där åtgärden planeras ske. Enklare
samråd kan dock genomföras via telefon eller konversation via e-post och brev.
Med direkt påverkade intressenter avser vi i första hand närboende, lokala föreningar och
arrendatorer samt övrig lokalbefolkning när åtgärderna berör t ex etablerade badplatser,
båtplatser, elljusspår, rekreations- och friluftsområden. Även lokalt näringsliv kan ses som
direkt påverkat.
Intresseanmälan för samråd som avser privat nyttjande av fåtal personer, exempelvis
svamplockning, bärplockning och liknande aktiviteter som kan hänföras till allemansrätten, är
inte en anledning till samråd.
Dokumentera samråd
Alla kontakter som kan karakteriseras som samråd ska dokumenteras på enklaste sätt.
Under trakten, allmänt, traktkategori skriver du ett ”Ja” om det krävs ett samråd och ett ”Klart”
om samrådet är utfört.
Skanna och spara all e-post och övrig dokumentation av samrådskaraktär under
”Trakthandlingar” i planeringssystemet VSOP. På traktdirektivet under anteckningar bekräftas
om samråd skett eller ej, för tydlighet gentemot entreprenören och eventuella behov efter
utförd åtgärd.
Se vidare ”FSC Instruktion för samråd om sociala aspekter” i Lotsen eller på
Entreprenörswebben.
Övriga samrådskrav
1 § Enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska åtgärder och verksamheter som kan komma att
väsentligt ändra naturmiljön anmälas för samråd.
Samråd med SKS vid åtgärder inom Vitryggsområden på Bergvik
Samråd med Länsstyrelsen vid skogsbruksåtgärder i släppta reservat på Bergvik.
Samråd med Länsstyrelsen vid åtgärder som påverkar fornlämningar och deras
skyddszon. (Gävleborg har särskild ärendehantering)
Samråd med Skogsstyrelsen vid: (Samrådsblankett finns på entreprenörswebben.)
o åtgärder i och intill områden med mkt stor betydelse för flora och fauna tex
nyckelbiotoper, Natura 2000 mfl.
o Dikesrensning och skyddsdikning
o skogsgödsling och askåterföring
o stubbskörd
o anläggning av skogsbilvägar/traktorvägar
o överfarter över värdefulla våtmarker och sumpskogar klass 1 och 2 samt
oklassade sådana med höga Naturvärden samt över värdefulla vattendrag.
Anmälan om samråd kring ovanstående överfarter gäller även för basvägar.
Blankett för anmälan för samråd vid gallring finns på entreprenörswebben.
Avverkningsanmälan räcker som anmälan för samråd vid föryngringsavverkning.
Certifierad mark: Samråd med rennäringen vid alla skogsbruksåtgärder inom skiktet ”RenSameby” se dokument på entreprenörswebben.
Ocertifierad mark: Samråd med rennäringen vid planering av skogsbilväg,
föryngringsavverkning samt beståndsanläggning inom skiktet ”Ren-Åretruntmarker”
Bedöm om det finns några externa intressenter som behöver informeras eller om samråd
måste ske i någon form. Se instruktion längre ner i detta dokument.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
22 (69)
Samråd med planeringsansvarig vid tveksamhet. Alla samråd ska skannas och sparas i VSOP
Information till lokala intressenter
Traktlappar ska alltid sättas upp i anslutning till föryngringsavverkning eller gallring. Dessa ska
innehålla information om åtgärd som ska utföras samt kontaktuppgifter för eventuella frågor.
Om en föryngringsavverkning berör platser av särskild vikt för lokalbefolkning och lokalt
näringsliv och för dess rekreation, kultur eller lokal ekonomi ska lokalbefolkningen och lokala
intressenter informeras och eventuellt erbjudas samråd.
Exempel på ”lokala intressenter” är föreningar med motionsspår, naturstig eller något annat
som iordningställts inom det aktuella området.
Informationen ska lämnas i god tid innan åtgärden påbörjas. Ansvarig för att information ges
är planeraren.
Syftet med informationen är att upplysa om vilka arbeten och åtgärder vi avser att utföra samt
att därmed ge de lokala intressenterna möjlighet att uttrycka önskemål och åsikter. Vi
meddelar också vid informationen att den som önskar diskutera genomförandet kan ta kontakt
med oss.
Formen för informationen kan variera beroende på de aktuella förutsättningarna. Det kan t ex
vara personliga kontakter, telefonsamtal, e-post, brev, anslag eller informationsblad som
delas ut.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
23 (69)
Snitselinstruktion - lokala tillägg kan förekomma
GPS ska användas för avgränsning av bestånd,rågång, natur- och kulturhänsyn. Om delar av
bestånd ska åtgärdas med exempelvis underväxtröjning ska det också markeras på kartan.
Följande ska alltid snitslas:
Fornlämningar och fornlämningsområden inkl skyddszon enligt samråd med LST.
Kulturlämningar inkl skyddszon
Nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden inklusive värdekärnor
Hänsynskrävande biotoper
Kantzoner
Otydliga naturvärdesträd såsom hål- och boträd
Otydliga Fastighetsgränser (På Norr ska alla fastighetsgränser snitslas)
Följande färger på snitselbanden ska användas:
Tvingande Avlägg
Röd+blå i början och slutet av avlägget
Kojplats/Vändplan
Röd
Yttergräns avverkning, skogsvård
Röd/gul BillerudKorsnäs
Basväg, nybyggnad bilväg och
Röd/blå BillerudKorsnäs
vinterväg
Överfart
Röd/blå BillerudKorsnäs (2 snitslar vid tänkt överfart)
Naturhänsyn
Blå/vit/röd NATURVÅRD
Fornminne
Blå/gul FORNLÄMNING
Kulturhänsyn
Blå/gul/röd KULTURMILJÖ
Kulturkonstruktion
Blå/gul/röd KULTURMILJÖ (2 snitslar på/vid känslig
lämning/konstruktion för att undvika påfällning eller
sönderkörning)
Fröträd
Vit
Ledningar modell mindre
Gul
Stickväg, plantlinje
Röd eller blå
Vindfälle (väg till vindfälle)
Röd eller blå. Inte samma färg som stickväg
Jakt mm.
Orange JAKT
Regler för användning av snitselband:
På BillerudKorsnäs gäller pappersband. Plastband kan dock förekomma ännu en tid.
Vänd alltid knuten in mot avverkningen.
Snitslar ska alltid hängas på träd som inte ska avverkas, dvs. i angränsande bestånd,
inom hänsynsområdet eller liknande.
I rågång gäller:
Inga snitslar i träd på främmande mark
I rågångar hängs banden i grenar eller småträd inom beståndet, i rågången eller så nära
rågången som möjligt. Viktigt att grenarna och träden håller för snötryck. Ok att avverka
träd med snitsel i grenarna.
Om gränssnitsel runt stammen är det ok att göra högstubbar, 2 gränssnitslar runt träd
markerar tänkt högstubbe.
Forn/Kultur gäller:
Träd med Forn/kulturband av papper runt stammen är ok att göra kulturstubbar av.
När ytterkanten svänger, om det är dålig sikt tex vid en kant där entreprenören bör köra
spökstråk, ska snitslarna hängas tätare för att det ska vara extra tydligt. TIPS! I normalfallet
när planeraren vänder sig om bör denne kunna se minst två snitslar bakåt.
Inga plastband till industrin
Eventuella plastband ska vara av PE-kvalitet
Plastsnitslar får inte användas för exempelvis stickvägsplanering eller annan planering
med bara några månaders livslängd. Ej heller för bandning av kulturlämningar.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
24 (69)
Alla inblandade såsom planerare, virkesköpare, skördar- och skotarförare samt åkare har
ansvar att undvika att plastsnitslar kommer med in till industrin.
Vad ska markeras i fält/ finnas med på trakthandlingar och i VSOP
Planeraren ska lämna ifrån sig ett komplett traktdokument så att nästa arbetsled förstår vad
som ska utföras på trakten. Checklista för planering finns på entreprenörswebben
Planerare – Det ska framgå vem som planerat trakten i fält.
RisaRätt gäller på alla marker även där vi ej tar ut Grot. För att föraren ska veta var de ska
lägga eventuella spökstråk är det viktigt att det framgår på traktkartan var det finns områden
med sämre bärighet i och intill trakten.
Håll ihop sumpdrågen på kartan, ta hjälp av IR-bilder, hillshade och grundvattenkartan om den
finns. Ange var bästa överfarten är.
Spar ett träd för mycket istället för tvärtom om det finns risk för allvarliga körskador.
Naturvärdesbedömning – Ska vara utförd och registrerad enligt instruktion
Överenskommelser – Överenskommelser med skogsägaren måste stå på traktdirektivet
Rotposter – Alla utomstående instruktioner, traktdirektiv och kartor ska skannas och bifogas i
trakthandlingarna. Om stämplingen är dåligt utförd bör virkesköparen kontakta leverantören
och informera om detta.
Information till transportör – Om du vill att transportören ska se viss information måste den
informationen skrivas som första text i anteckningsfältet på traktdirektivet. De första raderna
dvs 25 tecken förs över på virkesordern och går till SDC och sen vidare till SMART.
Samråd – Anges under traktkategorier i VSOP. Registreras enligt instruktion.
Samrådsprotokollet bifogas trakthandlingarna.
Körning/avlägg/kojplats/vändslinga/snöröjning över annans mark
Planeraren/virkesköparen ansvarar för att tillstånd finns. Skriv in på traktdirektivet att tillstånd
från skogsägaren/väghållaren finns.
Vägen - Ange om vägen behöver rustas eller buskröjas. Ta kontakt med
väghållaren/vägansvarige och meddela om åtgärd måste utföras.
Vändplan - Bedöm om vändplanen duger för timmerbil , 26 m i diameter. Ta kontakt med
väghållaren/vägansvarige och meddela om åtgärd måste utföras.
Depå och koj plats – Vid behov ange på traktnivå i VSOP. Markera depåplats på traktkartan.
Ange om depåplats saknas. Snitsla tvingande depå/kojplats, minst 5*13 m krävs för detta, och
ange röjbehov. På köp säkerställ kojplats på traktkartan.
Larmkoordinat – Ange på traktnivå i VSOP. Markera larmkoordinat på traktkartan.
El- och teleledningar – Alla ledningar ska märkas ut i traktkartan. Se instruktion längre ner i
handledningen. Om du är nära bebyggelse och planerar eller om det finns synliga ledningar
eller jordkabelstolpar kan man anmäla ett ärende på Ledningskollen.se och få svar på om och
var det finns nergrävda ledningar. OBS! Alla elbolag är inte med i Ledningskollen! Ange på
traktkategorier om elledningar bör tas ner innan avverkning.
Rågångar – är dessa otydliga ska berörda markägare kontaktas. Markägarna tillsammans
eller lantmäteriet är de enda som kan godkänna och utstaka rågång. Som stöd kan blankett
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
25 (69)
användas, finns på entreprenörswebben för undertecknande av markägarna. Blanketten ska
scannas in i VSOP. I rågångar ställs med fördel högstubbar.
Ange behov av målning och/eller röjning av rågången.
Traktgränser – Snitsla alla oklara gränser
Avlägg – Ange på traktnivå i VSOP. Markera avlägg på traktkartan. Planera avlägget med
hänsyn till kraftledningar, mängd virke/grot, antal sortiment, bärighet, topografi, vatten, grova
lågor, fornlämningar och övriga historiska lämningar. Ange om det inte går att lossa från
skogssidan.
Snitsla tvingande avlägg och ange röjbehov. Se instruktion längre ner i handledningen.
Basväg – Ange på den nivå som avverkningsanmälan görs på i VSOP. Markera basväg på
traktkartan. Syna ut och banda bästa utfartsväg med hänsyn till bärighet, topografi, vatten,
hänsyn, grova lågor, fornlämningar och övriga historiska lämningar. Ta hjälp av laserkartorna.
Lägg aldrig basvägar i kanterna på områden med sämre bärighet. Ange svaga partier samt
överfarter och ange behov av risning, stockmattor mm. Gör inga basvägar genom avsatt skog.
Anmälan för samråd till SKS gäller för alla överfarter i basvägar som passerar värdefulla
våtmarker och skogsvatten, se avsnittet Övriga samrådskrav.
Basstråk – Ett förslag på basstråk görs med fördel på alla områden vid FA och även vid GA
planering, oavsett storlek. På områden större än 5 ha ska alltid ett förslag ritas in.
Planera med hjälp av ev laserkartor, ungefär var basstråket på avverkningen ska gå, rita in på
kartan, behöver ej snitslas. Basstråket ska gå från avlägg/basväg mot eventuell överfart och i
bakkant på trakten. Basstråket ska dras där bärigheten är bäst. Entreprenören ska utifrån
planerarens förslag hitta bästa väg.
Överfart +Stockmattor/kavelbro – Ange på den nivå som avverkningsanmälan görs på i
VSOP. Om överfart över sump eller vatten är nödvändig markera bästa ställe att köra över på,
både i karta och i terräng.
Skriv i klartext i VSOP under anteckningar vid miljötypen vad som krävs för tänkt överfart
(bygga bro, kavelbro, om virke saknas, ange om stockmattor behövs etc.)
Ange om bron ska tas bort efter avverkning.
Inga basvägar/överfarter i avsatt skog, om överfart måste göras i sådan, ska samråd ske med
SKS. Se instruktion vad gäller överfarter under Hänsynsavsnittet.
Anmälan för samråd till SKS gäller för alla överfarter som passerar värdefulla våtmarker och
skogsvatten. se avsnittet Övriga samrådskrav.
Bäckar o diken - Rita in alla bäckar och diken om de inte är med från början. Titta på ev
hillshaden om några nya diken syns.
Naturhänsyn - Identifiera skyddsvärda områden som av naturmiljöskäl bör undantas från
normal avverkning, dessa ska ritas in på kartan och snitslas i terrängen. Håll ihop sumpdrågen
på kartan och markera ev överfarter. Skiktade lövdominerade skogar ska inte avverkas under
fåglarnas häckningsperiod, skriv in detta i anteckningarna och gör ev en tilläggsyta av
området.
Hänsynsnivå – På AR-trakt - Viktigt att entreprenören vet vilken hänsyn som ska gälla på
respektive trakt. Ange Hänsynsnivå under Traktkategorier – ”BillerudKorsnäsnivå” eller
”Undantag från BillerudKorsnäsnivån”, undantagen ska preciseras under anteckningar.
FA – Grova träd - Ange hur många grova gröna träd som ingår i urritade hänsynsområden,
(se instruktion under avsnittet Naturhänsyn.) Viktigt om en trakt är certifierad, eller ska
avverkas med BillerudKorsnäs hänsynsnivå, men kan göras på alla trakter.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
26 (69)
Forn/Kulturhänsyn - Identifiera med hjälp av skikten i BESK och VSOP, skyddsvärda
områden som av forn/kulturmiljöskäl bör undantas från normal avverkning, dessa ska ritas in
på kartan och snitslas i terrängen. Samråd med LST vid fornlämning.
Markförhållanden – Bärighet i Skog - Gör ny traktdel om markförhållandena avviker. Ange
grundförhållande, ytstruktur och lutning. Undersök markens bärighet med sond, notera
avvikande bärigheter på traktdirektiv. Ange om stockmattor eller liknande hjälpmedel behövs.
Grundförhållandena är en viktig information till produktionsledaren vid tex ihållande
regnperioder.
Lämplig drivningstid (fd transportbärighet), från stubbe till industri.
Sämsta bärigheten anger traktens drivningstid, du kan välja på:
Normal
Tjällossning
Torrt alt Fruset – Sämre marker som går att avverka en torr sommar
Fruset
Grotuttag - På Traktdel - på de traktdelar där grot ska tas ut sätts en bock i rutan för GROT
under fliken Allmänt. Ska endast delar av traktdelen grotanpassas anges uppskattad areal. En
tilläggsyta ska ritas in på kartan. Skapa skogsbränsletrakt i VSOP. Planerarna ska göra
skogsbränsletrakter med planerad volym i samband med skapande av avverkningstrakten.
Stöd för uträkning av planerad volym finns på entreprenörswebben.
Underväxtröjning - På de traktdelar som ska underväxtröjas sätts en bock i rutan för
underväxtröjning under fliken ”Allmänt”. Ska endast delar av traktdelen underväxtröjas anges
uppskattad areal, rita in en tilläggsyta på kartan.
Ange på Trakten - Under fliken ”Allmänt” anges i rutan traktkategori på raden underväxtröjning
värde Ja om underväxtröjning ska göras och Utförd när den är röjd. Ange även
svårighetsgraden, lätt, medel eller svår.
Ange om avlägget och basväg ska röjas.
Skapa trakt i VSOP se riktlinjer för Underväxtröjning längre ner i detta dokument
Dikesrensning+Skyddsdikning - Ange på den nivå som avverkningsanmälan görs på i
VSOP. Ange behov av dikesrensning, gäller all mark. Dikesrensning ska samrådas med SKS,
kryssa i på avverkningsanmälan.
Trädslagsdata - Kontrollera om befintliga data stämmer. Om inte, samla in data på lämpligt
sätt. Ange om trakten är intressant för utsyning av specialsortiment. Ange om kvaliteten
avviker från det normala och registrera i VSOP
På Bergvik där laserdata finns: När vi mäter i fält bör vi lägga fokus på att kolla upp stamantal
och trädslagsblandning, dessa är parametrar som lasern mäter mindre bra. Höjd mäter lasern
mkt bra, volym mäts bra och dgv mäts ganska bra med laser.
FA – FA avverkning
Bedöm hur och när beståndet ska avvecklas
Bedöm markbehandlingsmetod. Är du osäker vilken metod som krävs ange att en
fältkontroll krävs under anteckningar.
Bedöm trädslag, planttyp, behandlade plantor, antal plantor
Föreslå ev direktplantering under traktkategorier
Fröträd/Skärm - På Traktdel - på de traktdelar där fröträd ska sparas sätts en bock i rutan för
Fröträd-Skärm/ha under fliken Allmänt. Ange antal fröträd/skärmträd per ha.
Traktlapp - Traktlappar ska sättas upp i anslutning till områden som ska föryngringsavverkas
eller gallras. Dessa ska innehålla info om åtgärd och uppgifter om kontakter.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
27 (69)
FA - Avverkningsanmälan – Planeraren avverkningsanmäler trakten. Gör en bock i rutan om
skogsägaren själv gjort anmälan, med anmälnings- och utgångsdatum. Om markägare
avverkningsanmält skannas denna in under trakthandlingar. Normalt görs anmälan med fördel
på traktnivå men överstiger avståndet mellan ingående traktdelar mer än 100 meter
(Skogsstyrelsens önskemål) görs anmälan på traktdelsnivå.
Vid avverkningsanmälan på traktdelsnivå:
tilläggslinjer/punkter/ytor måste ritas på traktdelen för att de ska synas i
avverkningsanmälans karta.
Vid avverkningsanmälan på traktnivå:
även det som ritas på traktdelsnivå syns i avverkningsanmälans karta.
Tilläggslinjer/punkter/ytor som i VSOP har en asterisk(*) efter geotypsnamnet är kopplade mot
avverkningsanmälan.
Registrera i VSOP
Skapa åtgärdstrakter i VSOP
Utbytesberäkning - Ska alltid göras på en trakt. Använd Marknadslista om ni inte kommit
överens om annat på regionen. Sätt trakten som planerbar när alla samråd mm är klara.
FA-Avverkningsbeslut i samråd med planerare
Inom 1 månad innan avverkning ska trakten godkännas för avverkning. Produktionsledare och
planerare ska kontrollera om det tillkommit ny information rörande trakten. Se ”Rutin-beslut om
föryngringsavverkning” på entreprenörswebben.
Trakthandlingar - Bestående av traktskiss, traktöversikt och traktdirektiv ska finnas under
knappen ”Trakthandlingar” samt övriga inskannade handlingar tex samråd.
När VSOP är uppdaterad med laserkartorna gör traktkartor även av dessa om de ger ett
mervärde för entreprenören, tex:
Vattenkartan+traktgränsen….
Hillshade + lutningskartan med höjdkurvor + traktgränsen…
Testa att göra hillshade transparent till 70% och lägg den ovanpå tex IR bilden. (ska göras
från traktdel i VSOP).
MaskinGisfiler/ROM till entreprenören
Allt ni ritar på kartan i VSOP kommer med i MaskinGIS- filen tex tilläggsytor, punkter och
information om miljötyper.
Fornminnen och Nyckelbiotoper kommer med från Övrig Natur och Kultur lagret, förövrigt
tas inga fler lager med därifrån.
Produktionsledaren skapar MaskinGISfilerna innan avverkning påbörjas. Skapas dessa
långt i förväg kan risken finnas att nya fornlämningar och nyckelbiotoper som tillkommit i
skikten ej kommer med i filen.
Skogsvårdsåtgärder - Om skogsägare vill ha hjälp med skogsvårdsåtgärder upprättas ett
Skogsvårdskontrakt. Detta görs i samband med avverkningskontraktet. I annat fall måste det
göras när avverkningen är klar. Skogsvårdstrakter tidsplaneras efter utförd avverkning.
Rotröta – kontrollera om granbestånd är infekterade med rotröta.
Risk för luftburen infektion via stubbytor och körskador ska främst undvikas genom planering
av tidpunkt för åtgärden. I andra hand ska färska stubbar behandlas i samband med
avverkning.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
28 (69)
GA - gallringsbehov och tidpunkt
Om laserdata finns: När vi mäter i fält bör vi lägga fokus på att kolla upp stamantal och
trädslagsblandning, dessa är parametrar som lasern mäter mindre bra. Höjd mäter lasern mkt
bra, volym mäts bra och dgv mäts ganska bra med laser.
Mät stamantal, mät i tätare delar.
Kontrollera och uppdatera trädslagsdata och ståndortsindex
Bedöm trädslagsblandningen.
Delar med störst gallringsbehovet styr tidpunkt för gallring.
Gå in i Bergviks gallringsmall och beräkna tidpunkt.
Gallra igenom hela beståndet även glesare bitar
Som stöd - Kommande åtgärd ska vara den samma, om det inte är densamma dela om
beståndet
Delar som ska gallras – skapa trakt i VSOP
Delar som ska bränslegallras – skapa avverkningstrakt i VSOP med arbetsformen
bränslegallring. Se riktlinjer om Bränslegallring längre ner i detta dokument.
Delar som är för täta och behöver röjas igenom – skapa skogsvårdstrakt med
arbetsformen ”Sen Röjning” i VSOP. Se riktlinjer om Sen Röjning längre ner i detta
dokument
Nyindelning - Överblicka och nyindela vid behov objektet, för att få med det som hör till
åtgärden. Om bestånd som ligger intill varandra har samma grundförutsättningar efter
avverkning så slå ihop dessa bestånd till ett. Skapa ej produktionsbestånd mindre än 0,5 ha.
Hänsynsområden kan dock vara mindre än 0,5 ha.
Ej produktiv skogsmark - Urskilj områden som inte är produktiv skogsmark. Figurlägg alla
impediment och andra avvikande ägoslag som är utritningsbara och läsbara i den digitala
kartan. Klassa även impedimenten som kala eller trädbevuxna. Impediment som inte är
figurlagda registreras som småimpediment.
Ståndorter - Dela in beståndet i ståndorter, d.v.s. enhetliga delområden som ska åtgärdas på
ett likartat sätt. En ståndort bör vara minst 0,5 hektar
Ståndortsindex
Den nya skogsgenerationen har snabbare höjdutveckling än den gamla skogen. När vi
boniterar med höjdutvecklingskurvor i samband med första gallring blir SI ofta 2-4 m högre än
det var i föregående skogsgeneration.
För att redan i föryngringsfas komma närmare sanningen men ändå tillämpa en viss
försiktighet, har vi formulerat följande regel:
Om befintligt SI-värde kommer från den gamla skogen, höj med 2 meter i samband med
att den planeras för avverkning. Laserboniteringen har korrigerat SI i många bestånd, men i
bestånd där skillnaden mellan gamla beståndsdata och laserinventeringen varit för stor så
kvarstår de gamla uppgifterna.
GA - Björkdominerade områden >0,5 ha avgränsas som eget bestånd och sköts med
inriktning lövproduktion.
GA - Andra lövdominerade områden - hanteras som hänsynsområden.
GA - Vid riklig Aspförekomst inom ett landskap (Uppland-Gästrike) kan produktionsinriktad
skötsel även av Asp samt Gråal få förekomma.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
29 (69)
GA – Gödsling Ange gödslingsförslag i BESK, se riktlinjer om Gödsling längre ner i detta
dokument.
FA - Bränning
Ange alla objekt som är lämpliga för bränning. Vilka objekt som ska brännas väljs sedan ut av
Regionens bränningsansvarige. Se dokumentet ”Riktlinjer för bränning”
samt ”Bergviks bränningslandskap”.
Lämpliga objekt är bla stora bestånd avgränsade av vatten eller med andra säkra gränser ur
brandsäkerhetssynpunkt. Objekten får gärna ha brandhistorik och vara naturvårdsinriktade.
Ange på traktdirektivet att avverkningen ska bränningsanpassas.
Vid Naturvårdsbränning får inget virkesuttag göras innan bränning. Det är dock tillåtet att kapa
omkull träd.
Uppdatera i beståndsregistret BESK eller BESK Uppdrag
Uppdatera beståndsgränser, grunddata samt åtgärdsförslag i Besk.
Digga in hänsyn som ”avsatt skog” eller ”lämnad hänsyn” (generell hänsyn)
Digga in upptäckta forn/kulturlämningar.
Digga in eventuella bäckar, diken mm
Naturvärdesbedömningar i avsatt skog ska registreras under flik ”Naturvärdesbedömning”,
för att vara sökbart
Säkerhet – Nedskräpning, gamla gruvhål och brunnar
Nedskräpning
Nedskräpning skall så fort den uppmärksammats polisanmälas och anmälas till kommunen
Nedskräpning ska dokumenteras med kamera och platsen märkas ut på en karta.
Dokumentationen fogas till polisanmälan och anmälan till kommunen. Vid anmälan kan
hänvisning ske till praxisfallet, dom M4141-06 i MÖD .
Skrotbilar går under en annan lagstiftning. Upptäcks en skrotbil på Bergviks marker ska
den dokumenteras på samma sätt som nedskräpning och en anmälan göras till
fastighetsansvarig på Bergvik. Det bästa är att komma överens med berörd kommun att de
svarar för beslut om bilen och övrig administration. Bergvik svarar för transportkostnaden till
närmsta bilskrotningsanläggning. Vi ska undvika att blanda in Kronofogden för avhysning.
Frågan om skrotbilar är under utredning.
På privat mark ska markägaren upplysas.
Stängsling av gamla gruvhål
Upptäcker vi gamla gruvhål som kan utgöra en uppenbar fara för människor och
husdjur ska anmälan göras till berörd Länsstyrelse, som är huvudman. Stängslet
ska bekostas av polisen. Det har funnits utredningar som vill ändra denna
ansvarsfördelning men något beslut är inte fattat. Det är alltså regeringens
ämbetsskrivelse från 13 januari 1956 som gäller.
Brunnar
En fastighetsägare har ett stort skadeståndsrättsligt ansvar för tillsyn av egna
brunnar vad avser att hindra att någon eller något faller däri eller skadas på annat
sätt. Kontakta markägaren om du upptäcker en farlig brunn.
Så snart vi upptäcker eller från utomstående får information om en farlig brunn ska
vi omgående vidta skadeförebyggande åtgärd. Åtgärden kan bestå i att brunnen
förses med nytt tungt lock som inte enkelt kan rubbas eller att brunnen fylls igen.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
30 (69)
Det kan ibland vara ett brott mot fornminneslagen att förstöra en brunn varför
försiktighet bör iakttas vid val av metod.
Vi bör därför aktivt söka efter farliga brunnar på gamla torpplatser och liknade
ställen.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
31 (69)
Säkerhet –Vägar, Avlägg, Vintervägar, Öavverkning,Ledningar
Körning av utomstående över Bergviks marker
Skriftligt avtal ska upprättas med karta var man får köra. Tänk på att den som önskar köra
över Bergviks mark ej har tillgång till våra Natur och Kulturskikt. Blankett med transportregler
och avtal finns på entreprenörswebben.
Körning av BillerudKorsnäs över annans mark
Kontakt ska tas med markägaren/väghållaren, information kring detta ska stå på traktdirektivet.
Avlägg
Se även Trafikverkets instruktion ”Upplag av virke och skogsbränsle vid allmän och
enskild väg”. på entreprenörswebben, i instruktionen finns länkar till att ansöka om tillstånd och
anmäla avlägg.
Hur stort behöver avlägget vara?
För att skotaren ska kunna lossa virket på ett effektivt sätt behövs ett tillräckligt stort avlägg.
Följande formel ger en grov uppfattning om hur stort det bör vara:
Dividera den totala förväntade virkesvolymen med 10 och lägg till fem löpmeter för varje
sortiment.
Förväntad virkesvolym + 5 x antal sortiment
10
Exempel: En avverkning beräknas ge totalt 650 m3f. Man tar ut 6 sortiment. Då behöver
avlägget vara minst 95 löpmeter (650/10 + 5×6 = 95 meter)
Formeln bygger på att en löpmeter välta innehåller ungefär 10 m3f (gäller vid fallande längder
ca 4,5 m och 4 meters medelhöjd på vältan). Till detta läggs ca 5 löpmeter per sortiment för att
kompensera för den extra sträcka som går åt vid början och slutet på varje välta.
Tänk på att ett sortiment som bara innehåller en liten volym, mindre än ca 40 m3f, behöver
normalt ett något större utrymme, eftersom vältan inte når upp till 4 meters höjd.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
32 (69)
Virkesavlägg
Ska vara väl röjt
Undvik att placera vältor i anslutning till vattendrag, vägtrummor, forn- och
Kulturlämningar
Upplag i närheten av ledningar se under avsnittet ”Säkerhet–Luftledningar”
Diken och vattendrag får ej köras sönder
Upplaget ska placeras så att lastbilen kan stå på plan mark och lasta. Virket ska ligga
minst 1,5 meter från vägkanten om inte annat överenskommits
Virket får läggas max 3,5 meter från vägkanten för att lastbilens kran ska nå virket utan att
behöva ta omtag. Samråd med transportören om virket måste läggas längre från vägkant
Vältans höjd får inte överstiga 4,5 meter från vägbanan
En välta får normalt inte vara bredare än 6 meter
Vid grupplastning ska avståndet från vältan till bortre vägkanten vara minst 5,5 meter för
att både bil och lastare ska få plats
För bränsleavlägg gäller även
Ett upplag för grot blir större än för rundvirke. En tumregel är 20-25 längdmeter välta per
uttagen hektar
Välj höga, solbelysta och vindexponerade avlägg om möjligt. Måste vältan läggas på
fuktig mark, grunda med några grova toppar eller rötved 90 grader mot den riktning man
sedan lägger risknippen.
Vältan ska helst kunna ligga kvar minst ett år.
Om flera vältor placeras parallellt med varandra ska det vara minst två skotarbredder
mellan
Bygg hellre en stor välta än flera små.
Virkesupplag vid allmän väg
Tillstånd krävs av väghållaren om virket läggs upp inom vägområdet på allmänna och
enskilda vägar. Med vägområde menas vägbana, slänter och diken.
På allmänna vägar där högsta tillåtna hastighet är 70 km i timmen bör en säkerhetszon på
minst tre meter eftersträvas. På allmänna vägar med hastighet på högst 90 km i timmen
bör denna zon vara minst 7 meter. Om virket behöver placeras närmare än dessa
avstånd, samråd med väghållaren om lämpliga trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
I första hand bör upplaget placeras så att virkesfordonen inte behöver stå längs en
trafikerad väg när de lastar virke.
Vid Allmänna vägar med problem att få till ett bra avlägg, bör det undersökas möjligheten
att bygga in en väg, ur arbetsmiljösynpunkt.
Efter transport
Efter transport ska alla vägar städas och eventuella skador ska åtgärdas omgående.
Vinterbilvägar och trampade basvägar
Se riktlinjer i Lotsen eller på entreprenörswebben
Stakning bör ske sommartid för att bedöma hur djup och hur blöt en myr är.
Öavverkning
Se riktlinjer i Lotsen eller på entreprenörswebben
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
33 (69)
Säkerhet - Luftledningar
Virke får ej läggas på sådan plats att lastande fordon eller dess lastningsredskap i utsträckt
läge når en säkerhetszon om 6 m för högspänningsledningar och 2 m för
lågspänningsledningar på båda sidor om strömförande lina, stolpar eller stag. Även ledningar
på andra sidan vägen sett från virkesupplaget kan vid större kranrörelser vara i farozonen.
Upplag vid högspänningsledning fordrar särskild uppmärksamhet, eftersom arbete med
griplastare i närheten av kraftledning medför risk för svåra olyckor. Högspänningsledningar på
trästolpar är normalt försedda med röda ringar eller gula varningstrianglar
Samråd ska genomföras med vederbörande kraftverksföretag innan virke läggs upp i
kraftledningsgata och om det avverkas kring ledningen på trakten, detta görs via
Ledningskollen.se.
För information om vilken spänning som gäller för en luftledning kontaktas näthållaren.
Räckvidden för en separatlastare är 6-7meter och för en kranbil 5-6 meter.
Alla ledningar som berör trakt samt avlägg, ska vara utmärkta på traktkartan.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
34 (69)
Naturhänsyn
Lathund gällande ”Övergripande skillnader på hänsynsnivåer” på köp, finns i Lotsen eller på
Entreprenörswebben
Överfarter
Överfart över vattendrag och fungerande dikessystem
Alla överfarter över naturliga vattendrag samt fungerande dikessystem, planeras noggrant för
att minimera slamning och dämning med urlakning av tungmetaller i bäckarna.
Även torra diken kommer att vid viss tid vara vattenfyllda.
Finns förutsättningar att bygga ny väg eller vinterväg
Vid hjälp att beräkna om överfart ska byggas eller om rundkörning blir billigare finns en
”brosnurra” på entreprenörswebben
Planera för så få överfarter som möjligt. Finns alternativa utfartsvägar?
Leta reda på bästa stället för överfart dvs:
Fasta kanter, grova jordarter i kantzon
Flack fastmark mot bäcken
Fast bäckbotten
Vid vattendrag får maskinerna ej köra i vattnet, undantaget flacka stenbundna åar utan
risk för slamning.
Använd ej virke/ris direkt i vattnet. Undvik dämning.
Alla överfarter ska åtgärdas för att undvika sönderkörning och dämning, broas, risas,
stålrör etc.
Bro av virke ska alltid göras med tvärgående underlag över bäcken/diket, lägg sen en
kavelbro vinkelrätt mot det tidigare lagda underlaget, förstärk kontinuerligt med ris.
Även på och avfarter ska vid behov skyddas med stockmattor, kavelbroar eller ris.
Om virke saknas ange behov av portabla broar, stockmattor eller virke, under
anteckningar vid miljötypen. Ange om bäcken/ån är bredare än 3 m, entreprenören bör då
besöka trakten innan avverkning.
Överfart över surdråg, myrar och övrig lämnad hänsyn.
Försök planera bort överfarterna men om maskinen måste över, ska överfarterna skyddas
med tex kavelbro.
Håll ihop surdrågen på kartan och markera eventuella överfarter
Om virke saknas ange behov av stockmattor eller virke, under anteckningar vid miljötypen.
Överfart genom avsatt skog, tex Nyckelbiotop (rödrastrerade områden på Bergvik)
Genom avsatt skog tillåts inga basvägar eller överfarter. Vid tvingande överfart sök samråd
med SKS.
Överfarterna ska markeras tydligt på traktkarta och i terräng
Överfarten ska markeras i terrängen med basvägsband. Planeraren/virkesköparen anger om
bron ska tas bort efter avverkning.
Överfarterna ska även fungera vid vårflod/höstregn, bedöm erosionsrisken. Överfarter som
inte hindrar vattenföringen kan lämnas.
Impediment
Impediment avser skogar som producerar mindre än 1 m3sk per ha och år. Dessa lämnas
och får inte köras sönder.
Hällmark
Myrar, även skogsklädda
Tekniska impediment och svårföryngrad skog ska vi inte köpa.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
35 (69)
Tidigare lämnad hänsyn
Tidigare lämnad naturvårdshänsyn, ska även fortsättningsvis uppfattas som hänsyn, till en nivå
som motsvarar dagens hänsynsnivå (ca 10% av ursprunglig avverkad areal) även om de inte
täcks av nuvarande riktlinjer.
Mark som gränsar mot Nationalpark, Naturreservat, Nyckelbiotop,
Natura 2000
Ta extra hänsyn i trakter som gränsar mot Nationalparker, Naturreservat och Nyckelbiotoper.
Alla åtgärder som kan påverka naturvärdena ska samrådas med SKS, även om åtgärden är
utanför det skyddade området.
Hänsynskrävande biotoper och kantzoner
Hänsynskrävande biotoper är små områden med höga naturvärden inne i den produktiva
skogsmarken, där naturvärdena ska värnas. Det kan t.ex. vara:
Naturskogsartade biotoper:
Äldre skog på uddar/öar/holmar på myr, i sjö och vattendrag (även mindre öar och
holmar).
Äldre hällmarksskog
Urskogsrester
Äldre trädbestånd med påtagligt stor mängd hänglav eller död ved
Områden med rödlistade/hotade arter – lämnas eller sköts enligt traktdirektiv.
Topografiskt/geologiskt betingade biotoper:
Raviner, kanjons, klyftor och blockmarker samt berg- och rasbranter, de lämnas med
lämpligt anpasssat skydd så att förhållandena kan bestå
Örtrika bestånd på kalkrika marker
Blöta eller fuktighetspräglade biotoper:
Örtrika områden längs dråg, bäckar, åar och andra vattendrag
Kärr, småvatten och vät (periodvis fyllda vattensamlingar). Spara även en skyddszon
Områden vid källor och källpåverkad mark, spara även en skyddszon
Strand- och sumpskogar* med naturskogskaraktär (höga naturvärden)
Blöta och/eller värdefulla fuktiga sumpskogar
Kulturbetingade biotoper:
Äldre hassellundar
Tidigare åkerholmar som ingår i skogsmark
Brynmiljöer i anslutning till öppen jordbruksmark,
Äldre skogsbeten
Igenvuxna hagmarker och lövängar som varit trädbevuxna under flera trädgenerationer.
Övergivna torpställen med inägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar
Brandpräglade biotoper:
Yngre brandfält
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
36 (69)
På Bergviks mark: Utöver ovanstående hänsynskrävande biotoper ska också följande
biotoper lämnas:
Ordinära fuktiga *barrsumpskogar mellan 0,3 och 1,0 ha
Ordinära *lövsumpskogar*< 1 ha
FA-Lövskogsgrupper (inkl björk) < 0,5 ha i barrträdsdominerade bestånd.
GA- Övrigtlövskogsgrupper < 0,5 ha.
GA-Övrigt lövskogsgrupper > 0,5 ha men gråal o asp kan gallras för produktion om rik
förekomst i ett landskapsperspektiv finns
Ordinära *barrsumpskogar upp till 0,3 ha samt över 1 ha.
Ordinära *lövsumpskogar över 1 ha.
Dessa sumpskogar är produktionsbestånd och kan avverkas om det går att undvika
spårbildning. Saknas grova träd på trakten kan dessa objekt med fördel sparas och räknas in i
de 10 grova träden/ha.
*sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark med mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en sumpskog
står ofta på socklar. Fuktighetsälskande arter som vitmossor och björnmossor ska täcka minst hälften av fält- och
bottenskiktet.
Oftast ingen åtgärd
Normalt lämnas hänsynskrävande biotoper och kantzoner utan åtgärd. Plockhuggning/Gallring
får bara utföras för att höja naturvärden. Plockhuggning/Gallring skrivs i så fall in på
Traktdirektivet
Följande hänsynskrävande biotoper ska skötas med lämplig naturvårdsinriktning.
Igenväxande lövdominerade kulturmarker
Äldre hassellundar
Äldre skogsbeten med betesprägeln tydligt bevarad
Örtrika kalkpåverkade skogar
Följande kantzonsmiljöer ska lämnas helt
En kantzonsmiljö har en struktur eller vegetation som är påverkad av närheten till en annan
miljö. Påverkan kan variera i bredd.
Kantzonsmiljöer av sumpskog mot sjö och myr. (Behandlingsbara enheter av fuktiga
sumpskogar större än 1 ha mot myr och sjö kan brukas om minst en trädlängds bredd
lämnas helt. Blöta och värdefulla delar lämnas alltid.
Kantzonsmiljöer av sumpskog mot vattendrag
Skiktade respektive ört- eller lövträdsrika kantzonsmiljöer mot sjö, myr och vattendrag
Kantzonsmiljöer med tydligt inslag av lövträd, "margranar”, markerat ”ensidiga” träd eller
undervegetation av både löv och barr.
Hänglavsrika kantzoner mot vattendrag och myr inom renskötselområdet.
FA - Följande kantzonsmiljöer ska skötas med lämplig naturvårdsinriktning
Odlingsbryn med mycket barr och löv - Allt löv samt underväxt lämnas.
Enskiktade barrträdsrena fastmarkskanter mot vatten eller myr – Allt löv samt underväxt
lämnas alltid. För att öka skiktningen lämna även en del grövre stormfasta barrträd.
GA - Kantzonsmiljöer som ska naturvårdsgallras
Kantzoner mot sjöar och naturliga vattendrag som inte har någon fungerande kantzon,
försök skapa en sådan till föryngringsavverkning. Avverka barr för att släppa in ljus. Spar
en del barr allt löv och undervegetation. Försök skapa en framtida skiktning.
Odlingsbryn röjs/huggs fram eller sköts med lämplig naturvårdsinriktning. Allt löv samt
underväxt lämnas dock.
Kantzonsmiljöer mot torra bergskanter är miljöer som vid behov gallras. Släpp in ljus.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
37 (69)
Kantzonerna som ska åtgärdas kan varieras beroende på lövförekomst och på terrängen.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
38 (69)
Rödlistade arter
På Bergviksmark finns dessa arter som ett skikt under Övrig Natur&Kultur
De skyddsklassade fynden är ej inlagda i Besk o VSOP.
Observationer med sämre noggrannhet än 300 m är ej heller inlagda.
Åtgärder inom objekt med fynd av starkt hotade (EN) eller akut hotade
(CR) arter: Inför avverkningsplanering ska samråd ske med Bergvik. Detta kan leda till
specialplanering eller att hela eller delar av objektet undantas från avverkning.
Hänsyn tas även till sårbara arter (VU), dock krävs inget samråd med Bergvik.
Rödlistade arter på övrig mark (finns inget skikt ännu)
Sök i Artportalen (Artportalen.se) . Sök inom en polygon som du själv ritar in. Tänk på att man
ej får en exakt punkt för fyndet. Förekomst av rödlistade arter föranleder en noggrannare
naturvärdesbedömning. Endast publika fynd syns. Skyddade fynd finns ej med i skiktet.
Åtgärder inom objekt med fynd av starkt hotade (EN) eller akut hotade (CR) arter: Inför
avverkningsplanering ska samråd ske med Skogsstyrelsen.
Åtgärder inom objekt med fynd av sårbara (VU) arter: Hänsyn tas även till sårbara (VU), och
nära hotade arter (NT) kräver dock inget samråd med Skogsstyrelsen.
Hänsynsåtgärderna ska utgå från arternas behov och ska vara mer omfattande för de högre
hotkategorierna (EN och CR). Hänsynen kan vara generell genom att fler hänsynsytor eller
större volym lämnas vid avverkning, eller så kan detaljhänsyn lämnas såsom stående träd runt
en låga eller framhuggning av ett värdeträd.
Rovfågelbon och tjäderspelsplatser
Dessa är skyddad information och finns ej med i våra externa Natur&Kultur-skikt.
Avgränsa, dokumentera i BESK och ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelsplatser.
Vid behov ta kontakt med Skogsstyrelsen för samråd.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
39 (69)
Högstubbar
FA - I alla föryngringsavverkningar ska det nyskapas minst 3 st högstubbar, lägsta höjd 2 m,
av grövre träd, i lika antal av tall, gran, björk och asp (om det finns förutsättningar).
OBS! 3 högstubbar per ha gäller inom varje planerat område som åtskiljs av ett
produktionsbestånd .
Detta sköter maskinförarna om, behöver ej snitslas.
På Bergviksmark: Ställ 4 högstubbar/ha
GA – Från och med andra gallringar ska det nyskapas minst 3 högstubbar per ha, lägsta höjd
2 m, av grövre träd, i lika antal av tall, gran, björk och asp (om det finns förutsättningar).
Detta sköter maskinförarna om, behöver ej snitslas.
På Bergviksmark: Ställ minst 3 högstubbar/ha i alla gallringar.
OBS! Högstubbar ska ej ställas av Naturvärdesträd, Asp är ofta ett Naturvärdesträd
Ocertifierad mark:
FA-Det finns inget krav på nyskapande av högstubbar om man inte fyllt i det i
avverkningsanmälan.
GA-Den totala mängden sparad hänsyn på trakten avgör hur många högstubbar man ställer.
Skriv in på Traktdirektivet hur många högstubbar som ska lämnas på trakten.
På certifierad och ocertifierad mark (gäller ej Bergviksmark)
På granåkrar (planterad gran på fd åkermark), se avsnittet om Granåkrar.
Traktdelar
12i4c2840
Summa
areal
traktdelar
13,7
Planerat
Sparade träd >20 cm
Att spara
Sparade
Summa
Per ha
Att spara
Högstubbar
Sparade
Per ha
55
Bergvik: Defaultvärdet är 4
högstubbar per ha, som kommer
upp per automatik under ”Att
spara”.
Övrig mark: Defaultvärdet är 0.
Planeraren får skriva in önskade
antal högstubbar per ha i
defaultvärdet.
Egenuppföljning:
Här skriver entreprenören in hur
många högstubbar som sparats.
Äldre död ved
Död ved äldre än 1 år lämnas regelmässigt. Vid koncentration av döda träd eller lågor skapas
en trädgrupp eller kulturstubbar i detta område.
Lämna ej torrträd längs stigar och vägar, pga av risken vid vindfällning. Dessa ska istället fällas
och stammen ska lämnas kvar.
Snitsla om du ser områden med mycket död ved så att dessa värnas vid avverkningen.
På ocertifierade marker med speciella skäl tex extremt mycket träd som varit död ca 1-5 år kan
man avverka och köra fram en del död ved. Om död ved ska tas ut ska det alltid skrivas in i
traktdirektivet.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
40 (69)
Spara alla naturvärdesträd
Naturvärdesträd är särskilt biologiskt värdefulla träd.
Större grupper med naturvärdesträd snitslas alltid ur och märks ut på kartan. Spridda
naturvärdesträd som upptäcks tex hålträd, ska också snitslas. Vid många spridda
naturvärdesträd gör en notering på traktdirektivet om extra uppmärksamhet på detta. Vissa
naturvärdesträd kan gärna skyddas med en träddunge.
Undantag medges vid vägbyggnad och vid risk för skador på människor och byggnader samt
för träd i anslutning till elledningar.
Till naturvärdesträd räknas:
biologiskt värdefulla träd som kan utgöra livsmiljö eller boplats för
skyddsvärda arter och med koppling till tidigare trädgeneration t.ex
grova träd
gamla träd
gamla senvuxna träd
grova träd med påtagligt vid och/eller grovgrenig platt krona
äldre vidkroniga träd i igenvuxna kulturmarker tex hagmarksgranar
trädformig, sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågelbär, alm, och hagtorn i barrdominerade
bestånd (>7cm)
norr om Dalälven – Alla ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek fågelbär, lind och lönn)
grov hassel där sådana inte förekommer rikligt
bärande träd
grova enar
trädformiga aspar i Norrbottens inland
grova aspar och alar i barrdominerade bestånd där sådana inte förekommer rikligt
hålträd och träd med risbon och träd som kan utvecklas till boträd (spara skydd runt
träden)
träd med påtagligt öppna brandljud
träd med namn, tradition och/eller spår av äldre kultur, t.ex. träd
med ristningar eller barktäkt, samt textade rågångsträd i Norrbotten
vårdträd, kulturväxter som t.ex. träd och buskar till
prydnad och hushållning samt träd som tidigare hamlats
ovanliga träd och buskar, tex idegran, lundalm, vresalm, getapel, tibast, och trädformig
hagtorn.
genetiskt märkliga träd tex ormgran och flikbladig björk
växtgeografiskt märkliga förekomster eller utposter av träd
Vid FA ska alla naturvärdesträd enligt ovan räknas in i de ”Gröna träden” oavsett diameter.
I gallring ska alla Naturvärdesträd dessutom gynnas, dvs alla träd som konkurrerar ska
huggas bort.
FA- Utöver ovanstående naturvärdesträd ska på Bergvik Skogs marker även följande träd
sparas:
norr om Dalälven - trädformiga aspar
Om naturvärdesträd avverkas av misstag, ska dessa lämnas kvar i skogen.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
41 (69)
GA - Ekoträd”Särskilt värdefulla trädslag och buskar”
Naturvårdsmässigt särskilt värdefulla trädslag och buskarter ska lämnas och gynnas. Det kan
exv. gälla al, asp, oxel, rönn, sälg, hägg, hassel, ädellöv samt alla bärande träd och buskar.
Gynna de individer som är med och konkurrerar i trädskiktet, övriga ekoträd ska lämnas men
behöver ej gynnas.
Vid rik förekomst av särskilt värdefulla trädslag och buskarter (ekoträd), i ett
landskapsperspektiv, kan asp och gråal röjas/gallras för produktion. Övriga områden med
Ekoträd kan röjas/gallras med naturvårdsinriktning. I båda fallen ska inslag/täckningen av
dessa arter bibehållas.
Planeraren avgör om det är rik förekomst av Ekoträd. Det ska stå på traktdirektivet.
GA –Lövandel
Efter gallring ska minst 5 % av volymen vara lövträd i alla bestånd som har naturliga
förutsättningar för detta och om inte annat anges i Traktdirektivet. Söder om Dalälven gäller
minst 10 %.
Luckor i barrbeståndet fylls med befintligt löv. Enstaka stammar av lövträd ska också finnas
spridda i beståndet.
Samtliga trädslag och buskarter som finns i beståndet före gallring ska finnas kvar i beståndet
efter gallringen.
Skiktade lövdominerade skogar ska inte gallras under fåglarnas häckningsperiod.
Bergvik Skogs mark:
Efter andra- eller tredjegallringar ska lövandelen vara oförändrad eller högre.
Ocertifierad mark:
Det finns inget krav på lövprocent om man inte fyllt i det på Traktdirektivet.
GA - 5% Lövdominerade områden
FSC-certifierad mark:
Skogsbrukare ska planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande
minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av
lövträd (minst 50% av volymen) under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så
att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där
naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv.
(Inklusive lövdominerade avsättningar i avsatt skog (5% spara) norr om Dalälven.)
Om beståndet är ett produktionsbestånd:
En viktig tumregel för björkskötsel är att den gröna kronan aldrig får bli mindre än 50% av
trädets längd, för att det enskilda trädets tillväxt inte ska hämmas.
Bergvik Skogs mark: Produktionsbestånd över 2 ha (ihopbockade) som innehåller eller kan
innehålla efter åtgärd, mer än 80% lövträd, ska skötas enligt Bergviksdokumentet ”Riktlinje
för skötsel av lövbestånd”. Huvudinriktningen är att odla björk för produktion av sågtimmer.
Lövdominerade bestånd under 2 ha sköts med ett förenklat förfarande.
Kontrollera lagret ”Lövkartering” samt IR bilder för att identifiera lövdominerade områden.
Lövdominerade områden >0,5 ha ska avfattas som egna avdelningar och märkas som
lövdominerat i BESK.
Björkdominerade områden ska skötas med inriktning på lövproduktion.
Övrigt löv dominerade områden ska avfattas som egna bestånd och hanteras som
hänsynsbiotop (asp och gråal se under avsnittet GA-Ekoträd)
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
42 (69)
FA - Lämna grova träd av olika trädslag
Stormfasta träd som syftar till att i nästa omloppstid utgöra naturvärdesträd.
Nedan ser ni vilka träd som får räknas med och inte, för att få ihop till minst 10 träd/ha:
OBS! 10 träd per ha gäller inom varje planerat område som åtskiljs av ett produktionsbestånd.
Det underlättar för entreprenören om ni som planerare anger på skiss och i traktdirektiv var
merparten av de 10 träden/ha ska placeras.
Vilka träd får ej medräknas:
träd som finns i frivilligt avsatt skog NO och NS tex
Nyckelbiotoper - nr 1 på kartan
träd på myrholmar i imp, får inte medräknas
Hur grova träd får medräknas?
diametern ska vara representativ för beståndet.
De klenaste stammarna ska vara grövre än 20 cm i
diameter i brösthöjd, om sådana träd finns. På
sämre marker räcker det med 15 cm.
Dessa träd får räknas oavsett diameter
alla naturvärdesträd
Dessa träd får räknas förutsatt att de är tillräckligt grova:
träd i kantzoner - nr 2 på kartan
träd i hänsynsytor enligt nedan:
o alla hänsynsområden som ligger inom trakten – nr 3 på kartan
o alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot annat ägoslag
(Imp, vatten, större kraftledning) räknas med hela arealen - nr 4.
o alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot produktiv
skogsmark räknas med enligt tårtbitsprincipen*. Här ska hänsynsområden delas
med angränsande bestånd, - nr 5 och 6
o alla övriga grova träd som sparas i mindre hänsynsgrupper
o de grövre träd som sparas för att bryta större kalyta - nr 7
o räcker inte ovanstående till 10 sparade träd per ha, måste entreprenören fylla på
med produktionsträd (utvecklingsträd). Dessa träd ska vara av olika trädslag, och
ska ej spridas ut på avverkningen utan bör ställas i grupper gärna invid redan ställd
hänsyn.
o Små områden < 0,5 ha som är klassade som FSC-spara och ej är nyckelbiotoper,
där bör FSC märkningen tas bort och träd samt areal räknas.
Alla träd som får räknas med enligt ovan ska delas med traktens bruttoareal dvs avverkad
areal samt den hänsynsareal som får medräknas enligt ovan.
OBS! Hela eller delar av triviala hänsyn som ligger i kant med trakten tas med i den mån de
behövs för att få ihop tillräckligt med gröna träd.
Ocertifierad mark:
Minst 3 grövre levande träd per ha ska alltid lämnas i föryngringsavverkning om det inte
finns några andra naturvärden.
På certifierad och ocertifierad mark (gäller ej Bergviksmark)
På granåkrar (planterad gran på fd åkermark), se avsnittet om Granåkrar.
*Tårtbitsprincipen: Innebär att angränsande hänsyn ska tas med i proportion till hur mycket som ligger
an mot trakten.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
43 (69)
Exempel: Den angränsande sumpskogen nr 6 har en omkrets på 400 m. Den del som ligger an mot
trakten är 100 meter. Det innebär att 25% av arealen och grova träden ska räknas med.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
44 (69)
Traktdirektiv:
För att underlätta för entreprenören att veta hur många träd som räknats i respektive hänsyn kan
man som planerare skriva in under anteckningar hur många grova träd som finns i de urritade
hänsynen som ska höra till trakten. Det är dock inget krav.
Löp
nr
Miljötyp
1
2
NO
Kantzon
3
4
5
6
7
Sumpskog
Sumpskog
Sumpskog
Sumpskog
Trädgrupp
Traktdelar
12i4c2840
Areal
ha
Sparade
träd
0,1
0,2
0,4
0,2
0,3
Summa
areal
traktdelar
13,7
Om planeraren skriver
in antal tänkta sparade
träd under respektive
tilläggsyta/punkt,
summeras dessa med
automatik in här.
20
20
10
20
Åtgärd
Anteckningar
Ingen åtgärd
Spar skiktad kantzon
Avsatt område, Nyckelbiotop
Ingen åtgärd
Ingen åtgärd
Ingen åtgärd
Ingen åtgärd
Spar en trädgrupp
Planerat
Sparade träd >20 cm
Att spara
Sparade
Summa
70
80
Ingen underväxtröjning, spar allt löv
(Här får föraren själv räkna hur många träd han sparar)
(hela ytan räknad 20 träd)
(hela ytan räknad 20 träd)
(10% av arealen och träden räknade 10 träd)
(25% av areal och träd räknade 20 träd)
(Här får föraren själv räkna hur många träd han sparar)
Per ha
Bergvik: Ytterligare träd som
entreprenören minst måste spara för att
det ska bli 10 st/ha i slutändan.
OBS! Defaultvärdet är 12st/ha (från och
med 201108).
Övrig mark: Defaultvärdet står som 0, ni
får själva ändra värdet vid behov.
Att spara
Högstubbar
Sparade
Per ha
Egenuppföljning
Här skriver
entreprenören in hur
många grova träd han
sparat.
FA - Markera och spar övrig hänsyn - Grupper av träd
Om naturvärdesträden tillsammans med träden i kantzoner och hänsynsytor ej överstiger 10
träd/ hektar, lämnas andra stormfasta träd på föryngringsytan. Dessa lämnas helst i grupper.
Snitsla och rita in på traktkartan om du går förbi något bra ställe för en trädgrupp.
Lämna trädgrupperna i första hand där de gör mest naturvårdsnytta tex:
vid annan lämnad hänsyn
vid block och stenar – gärna mossiga
mossbeväxta stammar
vid vindfällsbrötar
i beståndskanter
vid äldre lågor
i fuktiga partier
vid myrstackar
vid torrakor
i ordinära sumpskogar som är produktionsmark
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
45 (69)
FA – Större kala ytor
Kala ytor större än 3 ha bryts med trädgrupper på minst 10 träd med en diameter som är
representativa för beståndet dock minst 20 cm i brösthöjd (15 cm på sämre boniteter).
Som stöd kan du också tänka på att avståndet mellan kvarstående trädgrupp på hygget inte
bör överstiga 200 meter. Detta kan gälla en hänsynsyta, kantzon, trädgrupp, eller
beståndskant med äldre skog.
Behövs ytterligare grupper för att bryta kalytan ska ordinära trädgrupper som är
representativa för trakten lämnas. För att trädgrupperna ska hamna där de gör mest
naturvårdsnytta krävs en utsyning av planeraren eller maskinföraren.
Banda om du hittar ett bra ställe för brytande trädgrupp eller markera ungefär på kartan var
maskinförarna bör komplettera med en trädgrupp. Skriv om du bandat eller ej i
anteckningsraden.
Ensartade vindkänsliga trakter som saknar hänsynsytor och givna naturvärdesträd mm:
Ställ ut grupperna med tio grova träd (vanliga produktionsträd) för att bryta kalytan.
Samla sen ihop resten av de träd som ska lämnas, där du tror de står kvar bäst. Bästa
stället är oftast i en hyggeskant mot äldre skog. Alla sparade träd får i dessa fall räknas till
trakten.
Om man avverkar en skärmställning och det inte finns trädgrupper lämnar man istället ett
enskilt träd. OBS! Detta gäller ej på Bergviksmark.
På extremt vindutsatta marker tex granplantering på fd åkermark kan större kala ytor
accepteras om trädgrupperna slås ihop och placeras på mindre vindutsatta ställen exempelvis
i beståndskant. 10 träd/ha gäller fortfarande.
ocertifierad mark:
Hyggens storlek och form ska anpassas till natur och kulturmiljön.
En begränsning av hyggens storlek ska eftersträvas.
Använd gärna trädgrupper för att begränsa större ytor.
På certifierad och ocertifierad mark (gäller ej Bergviksmark)
På granåkrar (planterad gran på fd åkermark), se avsnittet om Granåkrar.
FA - Granåkrar
Dvs planterad gran på fd granåker (gäller ej Bergviksmark)
På certifierad och ocertifierad mark
Alla hänsynsområden, kantzoner och naturvärdesträd mm ska lämnas som vanligt, liksom 3
högstubbar per ha.
Följande undantag kan dock göras:
Saknas hänsynsträd behöver det ej fyllas på med grova produktionsträd upp till 10
träd/ha.
En grupp av produktionsträd (10 grova) som bryter 3 ha kalyta behöver ej lämnas.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
46 (69)
Forn - och Kulturhänsyn
Ny Kulturminneslag (KML) från 1 jan 2014
Nytt i KML är att en Fornlämning ska vara från 1850 eller äldre. Det innebär att många
lämningar numer är att betrakta som övrig kulturhistorisk lämning, se nedan.
Som hjälp att avgöra om det är en Fornlämning som kräver samråd se RAÄ:s dokument ”Lista
med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning” i Tempstore.
OBS! Länsstyrelsespecifika uppgörelser angående ärendehanteringen kan förekomma.
Lämningar efter våra förfäders arbeten ska värnas vid alla åtgärder.
Kontrollera befintliga forn/kulturskikt i BESK/VSOP. Observera att områdena i skikten enbart
markerar själva fornlämningen, utöver detta krävs en skyddszon runt området.
Alla lämningar är inte upptäckta så fler kan dyka upp vid planeringsarbetet.
Var särskilt uppmärksam när du planerar i områden där det saknas kulturinventeringar
och/eller där det kan misstänkas att lämningar kan finnas, som exempel i Dalarna finns ofta
kolbottnar i kanten mot myrområden.
Alla lämningar ska identifieras och märkas ut både i terrängen och på kartan. Det går inte att
lita på att kulturskiktens koordinater stämmer, de kan ligga fel.
Samrådsplikt – Fornlämningar/Fornlämningsområden inklusive skyddszon
Vid åtgärd som kan påverka fornlämning tex vid FA, GA, inklusive dragning av basvägar och
nybyggnation av väg, ska vi samråda med Länsstyrelsen eller instans som dessa har
delegerat till, t ex Länsmuseet.
I samband med avverkningsanmälan ska tillstånd sökas om det ska markberedas och
planteras. (Tillståndsplikt gäller vid dessa åtgärder).
Samrådet och tillståndet ska dokumenteras och scannas in i VSOP.
Skyddszon till fornlämningar finns ej markerad i kartskikten, men inom dessa områden gäller
också samrådsplikt och tillståndsplikt vid MB och PL. Skyddszonens omfattning bestäms av
lämningens utförande, markens topologi och ingreppets omfattning. En skyddszon kan ej
generaliseras. Det kan innebära att lämningen ligger utanför trakten men ändå kan påverkas
vid en avverkning. Håll därför minst 50 meter från en fornlämning, är du osäker kontakta
Länsstyrelsen. För stenåldersboplatser gäller 200 m. I Norrbotten gäller 200 meter till alla
fornlämningar.
Åtgärden ska utföras i enlighet med länsstyrelsens villkor.
Fornlämningar är skyddade i lag. De får inte skadas eller risas över.
Fornlämningar ska vara tydligt avgränsade i terrängen med Fornlämningsband och
registrerade på karta och direktiv.
Eventuella åtgärder inom lämningen ska stå på traktdirektivet.
Ofta kan flera lämningar inom ett område leda till att ett större område snitslas ut.
Snitslarna ska hängas utanför skyddszonen enligt samrådet.
Fornlämningsområden ska vara egna beskrivningsenheter (Bergvik).
Kulturlämningar
Övriga kulturlämningar ska värnas vid alla skogsbruksåtgärder och får inte skadas eller risas
ned. Träd som kan skada konstruktioner ska avverkas.
Åtgärder vid forn/kultur lämningar
Lämning och Skyddszon fri från körskador och ris
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
47 (69)
Lämning lämnas oskadad och träd på konstruktioner avverkas
Kulturstubbar ställs enligt instruktion, se nedan
Snitsling
Fornlämningar (skyddszon normalt 10 m): I normalfallet, (om inte samrådet anger annat)
hänger planeraren enkelband av Fornlämningsband 10 meter från lämningens ytterkant.
Ris, körskador eller markberedning är inte tillåtet inom detta område.
Kulturlämningar (skyddszon 5 m): Planeraren hänger enkelband av Kulturmiljöband, 5 meter
från lämningens ytterkant.
Ris, körskador eller markberedning är inte tillåtet inom detta område.
Områden med många kulturlämningar som går in i varandra och som gör att ingen maskinell
markberedning ska utföras inom området ska bandas runt området och anges att k-stubbarna
ska stå längs bandningen.
Gäller alla lämningar:
Planeraren sätter dubbelband vid själva lämningen, så inte skördaren av misstag fäller träden
direkt på eller kör sönder den.
Skördaren måste lägga virket så att skotaren ej behöver köra i den snitslade skyddszonen.
Gamla skador på lämningen får inte förvärras genom att gamla stick/basvägar följs.
Håll ihop lämningar som är nära varandra eller hör ihop och undvik körning mellan dessa.
Kulturstubbar
Vid alla forn- och kulturlämningar lämnas kulturstubbar. Dessa kapas på 1,3 m höjd. Dessa
utgör en markering åt efterföljande maskiner att det finns något som ska skyddas.
Föryngringsavverkning: Skördarföraren väljer själv vilka träd som blir kulturstubbar.
Kulturstubbarna ställs där skyddszonen börjar, dessa markerar stopp för grotskotare och
markberedare.
Gallring: Skördarföraren väljer själv vilka träd som blir kulturstubbar. Kulturstubbarna ställs
invid lämningen, för att synliggöra den.
Exempel på Fornlämningar
Ytstora lämningar som är extra svåra att upptäcka och kräver experthjälp:
(I RAÄ skiktet kan de även benämnas med de namn som står inom parentesen, tänk på att
skyddszonen ej finns markerad i skiktet, lämningen kan vara registrerade långt utanför trakten
men ändå påverka planeringen)
Boplatser, husgrund (förhistoriska, medeltida, stenålder, bronsålder, järnålder)
gravar eller gravfält (hög, röse, stensättning)
järnframställningsplatser (blästplats, slaggvarp, slaggförekomst, blästbrukslämning).
Fångstgrop samt fångstgropssystem
Håll ihop området om det är flera gropar, ingen körning mellan groparna.
Fäbodar
Fäbodar saknas ofta i forn/kulturskikten. Om det på fastighetskartan står namn som slutar på
–vallen, -boden, -sätern, kan det vara indikation på att det finns en fäbod. Kolla då mot
historiska kartor, eller samråd med Länsstyrelsen eller instans som dessa har delegerat till.
Fossil åker/röjningsröseområden– kan vara både och, se RAÄ:s dokument ”Lista med
lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning”
Färdväg typ hålväg, Gruvhål, Kokgrop, Kolningsgrop, Lägenhetsbebyggelser, Ristning
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
48 (69)
Gränsmärke, Vägmärke
rösen/stenar mellan socken, by, landskap räknas som fasta fornlämningar om de har ansenlig
storlek, inskription eller namn. Övriga klassas som kulturlämningar
Exempel på Övrig kulturhistorisk lämning
Är lämningarna daterade 1850 eller äldre är de fornlämningar, bör stå i FMIS skiktet.
Brunn/kallkälla, Dammvall, Flottningsanläggning, Tjärdalar, Tjärgropar, såglämningar,
gruvor, täkter, stenbrott, dammar m.m.
Torp, husgrund historisk tid
Fäbodar saknas ofta i kultur/fornlämningsskikten. Om det på fastighetskartan står namn som
slutar på –vallen, -boden, -sätern, kan det vara indikation på att det finns en fäbod. Kolla då
mot historiska kartor, eller samråd med Länsstyrelsen eller instans som dessa har delegerat
till.
avverka barrträd men lämna lövträd i lämplig mängd
friställ eventuella vårdträd, fruktträd och buskar
husgrunder, hus och tomt lämnas oskadad efter åtgärd
lämna inga hjulspår eller andra bestående skador
Kolbottnar (resmilor och liggmilor)
FA: Avverka alla gagnvirkesträd, är det svårt att fälla träden utan att göra skada på
kolbotten, så gör högstubbar istället
GA: Gallra som vanligt med inriktning på grövre träd och träd som står på stybbringen.
skada inte själva kolbotten, stybbring eller rester av kolarkoja
Körning mellan kolbotten och kojruin är inte tillåtet (om det inte är väldigt långt mellan
dessa).
Kolarkoja/spismur
avverka träd som växer i eller vid spismuren, var försiktig så att den inte skadas
Odlingsrösen, stenmurar
avverka träd som växer i eller på rösen och murar, var försiktig så att de inte skadas
Äldre väg/stig
kör inte med skotare eller andra maskiner om det finns risk för spårbildning – åtgärda spår
som trots allt uppkommit
Rågångsrösen
rösen/stenar mellan socken, by, landskap räknas som fasta fornlämningar om de har
ansenlig storlek, inskription eller namn. Övriga klassas som kulturlämningar
Finns forn/kultur i angränsning till trakten passa på att ta hänsyn till dessa samtidigt.
Större områden som innehåller många lämningar och där det ej ska markberedas inom
området, snitslas runt området och ställ k-stubbarna runt hela området istället för att sprida ut
k-stubbar inom området.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
49 (69)
Föryngringsavverkning
Beståndsavveckling
Allmänt
Föryngringsytor ska anpassas till naturliga gränser som myrar, vattendrag etc.
Hyggesstorleken får undantagsvis uppgå till ca 50 ha om naturliga avgränsningar saknas.
FA avverkning bör ej planeras intill plant och ungskog klenare än 3 cm i diameter.
Miniavståndet till plantskog med snytbaggerisk är minst 200 m.
Lämplig drivningstid
Ange lämplig drivningstid dvs drivningen från stubbe till industri
Normal tid
Tjällossning
Torr eller tjälad mark
Ingen avverkning får ske i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod.
Anteckna detta på trakten.
Hyggesupptagning
Hyggesupptagning är lämplig i merparten av de bestånd som ska föryngringsavverkas.
Diskutera med skogsägaren vilken föryngringsmetod som ska användas.
Fröträd, skärmställningar samt sådd ska användas restriktivt på Bergviks marker.
Dessa får ställas på följande marker:
Tätortsnära marker
Marker med sociala hänsyn
Ekonomiskt svåra marker att föryngra med plantering
Av naturvårdsmässiga skäl
Fröträdställning
De fröträd som lämnas kvar vid naturlig föryngring ska vara jämnt fördelade,
stormfasta och av god kvalitet med väl utvecklade kronor.
Det är speciellt viktigt med en jämn fördelning av fröträden på bördiga
marker, eftersom problemen med gräs ökar med boniteten.
Fröträden kan förberedas genom hård sista gallring eller timmerställning.
Lämna ett större antal fröträd där det är stor risk för stormfällning.
Avveckla fröträden snarast efter det att föryngringen godkänts.
Rekommenderat antal fröträd/ha:
Bonitet
T16
T18
Antal träd/ha
60
70
Förband, meter
13
12
T20
80
11
T22
100
10
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
T24
150
9
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
50 (69)
Skärmställning
Det finns flera fördelar med en skärm:
skyddar granföryngringen mot sommarfroster och ljuschocker
hämmar besvärande gräsväxt.
kan minska angreppen av snytbagge på plantorna.
minskar behovet av skyddsdikning.
bra ur naturvårdssynpunkt; marken kalläggs inte och
flera arter kan överleva föryngringsfasen.
Skärm kan ställas på
Frostlänta marker
Torvmarker
Försumpade marker
Vegetationsrika marker
En skärm kan även producera frö och ge upphov till naturlig föryngring.
Minimera risken för stormskador
Förbered gärna skärmen med en hård sistagallring. I normala fall lämnas då
300–500 träd per ha. Uttaget får dock inte vara högre än 40 procent av grundytan.
Lämna gärna lövträd och tall i skärmen. Dessa är betydligt mer stormfasta än gran.
Skärmar i låglänt terräng och i skydd av omgivande bestånd har störst chans att stå
kvar.
Undvik att ta upp nya hyggen i anslutning till en skärm.
Inte mer än 40 % av grundytan
Vid skärmställningen lämnas mellan 150 och 400 träd per ha – tätare där
det finns beståndsföryngring, glesare där s.k. basplantering ska utföras.
Satsa på friska vitala skärmträd.
Uttaget får inte överstiga 40 procent av stamantalet eller högst 30 % av grundytan.
Hjälptabell vid skärmställning:
Ståndortsindex
16
18
Antal träd/ha
150
200
Förband, meter
8
7
20
280
6
22
400
5
Avveckling av skärm
På frostlänta områden avvecklas skärmen då föryngringen nått ca 1,5 m –
på övriga områden då föryngringen nått minst 0,5 m. Skärmen bör avvecklas på vintern för att
minimera skador på föryngringen.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
51 (69)
Grot
Var kan man ta ut grot?
Uttag av grot vid föryngringsavverkning görs normalt en gång per omloppstid i form av torrt,
avbarrat ris från mindre högar spridda på hygget. Vid normal väderlek har avbarrning skett
efter ca sex veckor under den varma delen av året. Det innebär att höst- och vinteravverkad
grot är avbarrad i början av juni ett normalår. Uttag kan göras undantagsvis av grön grot vid
föryngringsavverkning. Då detta görs lämnas minst 1/3 av grot-volymen någorlunda spridd
över hygget. På Bergviks marker gäller avbarrning som ett krav. På annans mark ska
överenskommelse om metoden för uttaget ske med respektive skogsägare.
Uttag bör inte göras på lågproduktiva torvmarker, torra marker, marker med grova jordarter
eller tunt humustäcke.
Planeraren avgör huruvida grotuttaget kan bli tillräckligt stort beroende på mängden
grönmassa, för att grottutag ska ske.
Undvik bestånd < 2 hektar om de inte kan samordnas med andra närliggande objekt.
I Norrbotten undvik bestånd < 3 hektar
Vid avverkning på marker med svag bärighet, där riset behövs för att undvika markskador, är
ej grotuttag lämpligt. Intill fuktiga hänsyn samt övriga fuktiga partier av objektet bör groten
användas att köra på.
Undvik skotningsavstånd längre än 500 meter.
Tänk på att:
basvägarna bör vara minst 6 meter breda. På grund av detta bör man inte köra långa sträckor
med risskotaren genom skogsbestånd.
bestånd med underväxt ska underväxtröjas före avverkning för att inte rotryckta träd ska följa
med vid risskotningen.
Kör enligt Risa Rätt
Alla trakter, oavsett grotuttag eller ej, ska planeras och drivas enligt RisaRätt
Planering
Vid planeringen anges vilka trakter som är lämpliga för grot-uttag. Detta registreras sedan som
föreslagen åtgärd i BESK samt i VSOP.
För de trakter där underväxtröjning är nödvändigt för att kunna ta ut grot anges detta också i
BESK och VSOP.
Vid köp av Bergvikstrakter ska anges om grot avses att tas ut.
Vid avverkningsanmälan till Skogsvårdsstyrelsen anges om grot avses att tas ut.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
52 (69)
Föryngringsåtgärder
Strategi
Beståndsanläggningen ska ske så kort tid som möjligt efter föryngringsavverkningen. Viktigt
att tänka på är risken för snytbaggeskador. Mekaniska skydd och insektcider ska användas
om det finns risk för snytbaggeskador.
Huvudmetod är en bra markberedning med plantering av barrträd från förädlat frö. Målet är
jämna bestånd med liten höjdvariation.
Direktplantering
Om beståndet ska planteras direkt utan hyggesvila, välj ett ”ja” vid traktkategorin
”Direktplantering”. Detta för att beståndet ska bli sökbart till plantbeställningen men även för
planering av markberedning.
Trädslag allmänt
Tall och gran är våra huvudträdslag. Val av trädslag ska huvudsakligen styras av ståndorten
och det trädslag som har högst volymproduktion ska väljas. I bestånden ska det även
ingå naturlig föryngring av lövträd, lövträden ska uppgå till minst 5 % och minst 10 % söder
om Dalälven, där det finns förutsättningar.
På fuktiga och frostlänta marker kan lövdominerade bestånd skapas genom
att utnyttja den naturliga föryngringen.
Gran
Gran är ett sekundärträd som tål skugga och trängsel.
Gran är känslig för frost under vegetationsperioden.
Detta i kombination med skuggtåligheten gör att granen
växer bra under en skärm av t. ex. lövträd.
I större delen av fjällkedjan bildar granen barrträdsgräns.
Lämpliga marker för gran
Gran lämpar sig på bördiga marker med god vattenförsörjning. Det gäller bl.a:
Nedre delen av sluttningar och plana marker. Tänk på frostrisken på plana marker och i
sänkor
Högförmultnade, näringsrika torvjordar
Ståndorter med finkornig jord, hög markfuktighet, rörligt markvatten och mäktigt jordlager
Rotröta
Om den gamla skogen har omfattande angrepp av rotröta bör man
välja annat trädslag eller blandbestånd med hög lövandel för att hindra
spridning av rötan till nästa generation.
På Bergviksmark där SI är G24 och lägre kan det vara aktuellt att föryngra med tall istället för
gran. På bättre index uppväger granens högre produktion och kortare omloppstid värdet av
rötförlusterna. Om gran trots allt ska planteras, ska inga plantor sättas nära intill stubbar från
föregående generation.
Tall
Tallen är ett pionjärträd som växer snabbt i ungdomen.
Tallen trivs bra på öppen mark som hyggen, brännor etc. Den tål frost bättre än gran och är
anspråkslös vad gäller vattentillgång och näring. Tall lämpar sig bra på höjder och övre delen
av sluttningar och är det självklara valet på marker med tunn jord och på grovkorniga, torra
sedimentmarker som rullstensåsar och andra isälvsavlagringar. Även på lågförmultnad,
mager torvmark är tallen det mest lämpliga trädslaget.
Svampen ”knäckesjuka” värdväxlar mellan tall och asp. På ståndorter med
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
53 (69)
mycket asp bör man därför välja annat trädslag än tall (välj contorta norr om 60:e
breddgraden och lägre än T24).
Blandbestånd
På medelgoda marker (ståndortsindex 22–24) producerar ofta blandbestånd
av tall och gran mer virke än trädslagsrena bestånd.
Blandbestånd av barr- och lövträd , främst gran och björk, är lämpligt på
fuktigare ståndorter.
Contortatall
I kärva klimatlägen är contortatall ofta överlägsen vår inhemska tall.
Contortatallen är ett utpräglat pionjärträd som växer snabbt i ungdomen.
Den, i Sverige, årligen sammantagna arealen föryngrad med contorta får inte överstiga
14.000 ha.
Riktlinjer för beståndsanläggning av contorta.
På Bergvik Skog Öst:s marker är ambitionen att plantera ca: 200 ha per år.
Contortatall får användas på torra och friska marker med medelgrova och grövre jordar och
på boniteter T23, G23 och lägre samt norr om Limes Norrlandicus.
Contorta får inte användas för att förskjuta trädgränsen, se diagram nedan
Inom varje ekologisk landskapsplan får arealen contorta aldrig överstiga 20% av den
produktiva skogsmarken.
Runt särskilt värdefulla frivilliga avsättningar, ska skyddszoner där contorta inte får användas
definieras i samband med kommande översyn av de ekologisk landskapsplanerna.
För nationalparker och reservat gäller en skyddszon på 1 km.
Inom ett antal väl särskilt definierade större områden (vanligen 5.000 ha + ) får contorta ej
användas, detta för att säkra ett representativt urval av landskap med enbart inhemska
trädslag och för att bla tillgodose rennäringens önskemål. Se vidare skikten contortafria zoner.
Se Bergviks riktlinjer.
Vid föryngringsavverkning som ska följas av plantering med contorta eller annat främmande
trädslag ska lämnade hänsynsträd och hänsynsytor utgöras av för trakten representativa
inhemska trädslag. Normal hänsyn.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
54 (69)
Kompensatoriska naturvårdsåtgärder i contortalandskap
I de landskap där contortatallen är intressant att använda för Bergvik, finns också ofta
tallskogsmiljöer, som betraktas som värdekärnor utan att nå nyckelbiotopsstatus. Merparten
av dessa områden kommer inte att skyddas vare sig av staten eller av Bergvik, då
omfattningen inte ryms inom de naturvårdsåtaganden staten och Bergvik gör.
Avsikten med riktlinjerna i detta dokument är, att inom contortalandskapen identifiera sådana
skogar. Dessa ska hanteras med en förstärkt naturvårdshänsyn, som är mer långtgående än
vad som krävs enligt Bergviks normala riktlinjer för naturvård vid slutavverkning
För varje nyanlagd hektar med contortatall, ska motsvarande 0,5 ha skog för hantering med
förstärkt hänsyn identifieras, i en plan för varje contortalandskap.
Den förstärkta naturvårdshänsynen sker genom att den ordinarie naturvårdshänsynen på
trakten förstärks areellt med minst 25 %. I första hand ska det ske genom att befintliga
kantzoner och hänsynskrävande biotoper utökas med extra skyddszoner. Extra fristående
trädgrupper kan användas då inga andra lämpliga delar kan förstärkas.
I övrigt gäller de normala riktlinjerna för naturvård exempelvis gällande hänsynskrävande
biotoper, kantzoner, naturvärdesträd, död ved m.m.
För att kunna planera och ”öronmärka” beskrivningsenheter där sådan förstärkt hänsyn ska
tillämpas, har Bergvik lagt till ”PF Contortakompensation” i värdelistan för fältet Skötselgrupp:
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
55 (69)
Björk
Björk är vårt vanligaste lövträd. Den förekommer i två arter, vårtbjörk och glasbjörk.
Vårtbjörk växer snabbare på god mark och ska därför gynnas då man kan välja.
Glasbjörk är mera bunden till fuktig mark, men den förekommer även på frisk mark.
Björkbestånd kan anläggas genom naturlig föryngring på:
Fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar
Frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig
Mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd
Rotröteinfekterad mark
Ur landskapsvårdssynpunkt värdefulla objekt, utmed vägar, nära bebyggelse och
kulturlämningar
Gammal åkermark som haft en generation gran, kan vara lämplig för björkodling om
ståndorten är lämplig. Plantera 2000 förädlade vårtbjörksplantor per ha.
Marker som inte ska beskogas med björk är där ståndortsindex överstiger G28 eller består
av lersediment. Problem med sorkskador kan uppstå på gräsrika åkermarker. I områden
med högt betestryck av hjortdjur är odling av vårtbjörk olämpligt.
På områden som ska föryngras med löv ställ 10-20 fröbjörkar av bra kvalité per ha.
Vårtbjörk: Bladen är dubbeltandade och årsskotten hos unga träd har
små hartsvårtor. Stammen får efterhand grov skrovlig bark och grenarna
blir nedhängande.
Glasbjörk: Stammen är slätare och vitare än hos vårtbjörk och
grenarna är mera uppåtriktade. Bladen på glasbjörk är enkeltandade
och årsskotten på unga träd är släta eller fint ludna.
Föryngringsmetod
Plantering
Plantering är vår huvudsakliga skogsodlingsmetod.
Det är en säker metod och bör därför användas på den övervägande
delen av skogsmarken.
Plantering har många fördelar: den är relativt oberoende av vädret, fungerar
på alla ståndorter, tidsvinst i förhållande till andra metoder, flexibel beträffande
trädslag och trädslagsblandning, möjligt att välja planttyp, proveniens och
antal plantor per ha. Dessutom går det att utnyttja förädlat odlingsmaterial.
Naturlig föryngring, Beståndsföryngring och sådd allmänt
Naturlig föryngring, Beståndsföryngring och sådd, kan användas på upp till 5% av
föryngringsarealen, per år på företagsnivå.
Metoderna används, i huvudsak av tekniska eller naturvårdsmässiga skäl samt på marker
med stora sociala värden där ett godkänt föryngringsresultat kan förväntas.
De kan även användas på avverkade blöta eller värdefulla sumpiga partier som inte ska
markberedas och planteras.
Naturlig föryngring
Metoden fordrar ståndortsanpassning och noggranna förberedelser. Det är
viktigt att tidpunkten för markberedningen anpassas till fröfallet.
Naturlig föryngring under fröträd kan främst användas på lavmarker och
torra till friska lingontyper.
Jordarten bör vara grov eller medelgrov.
Temperatursumman bör vara > 950 dygnsgrader (motsv. ca 400 m.ö.h.)
Naturlig föryngring av tall är olämplig på marker med mycket asp p.g.a.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
56 (69)
risken för knäckesjuka.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
57 (69)
Beståndsföryngring
Med beståndsföryngring menas naturligt föryngrade plantor som utvecklas
under det gamla beståndet.
Beståndsföryngring bör endast användas i bestånd där det redan finns en
måttlig eller rik föryngring med barrplantor. Om den befintliga föryngringen
bedöms vara alltför gles, kan den kompletteras med en s.k. basplantering
med ca 1.500 plantor per ha.
Små granplantor är känsliga. Skärmen måste därför avvecklas försiktigt så att
inte plantorna utsätts för ljuschock eller sommarfrost.
Även tall kan komma upp inne i bestånd. Det är vanligen på torrare marker,
i luckor eller i mycket glesa bestånd. Tallen kan friställas hårdare än granen.
Sådd
Sådd är ett alternativ till naturlig föryngring.
Sådd kan utföras manuellt eller maskinellt i samband med markberedning.
Sådd är, då den lyckas, billigare än plantering, men är mera känslig för
mark- och väderförhållanden.
För att sådd ska vara lämplig krävs att:
jorden inte får vara uppfrysningsbenägen.
konkurrensen från gräset kan begränsas med fröträd eller skärmträd.
groningsklimatet blir bättre under en skärm. Mikropreparering är ett sätt att förbättra
groningsmiljön.
sådd är olämplig på mycket torr mark, fuktig och våt mark, liksom på bördigare
mark, till exempel örttyp.
temperatursumman bör vara >900 dygnsgrader.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
58 (69)
Markbehandling
En bra markberedning är grunden för en lyckad föryngring. Därför ska
markberedningsmetoden optimeras. Vi ska inte chansa med en billigare metod på marker där
vi står och tvekar mellan tex harv och grävmaskin.
Blöta marker
Blöta marker ska aldrig markberedas.
Fuktig mark
Generellt: Endast intermittenta metoder får användas. Det är viktigt att skapa
en upphöjd växtplats, där plantorna får ljus och värme samt syre till rötterna.
Huvudmetoder
Högläggning med grävskopa.
Högläggning på humus (kan göras med skotardragen högläggare).
Alternativ
Normal harvning, intermittent.
Djup harvning, intermittent.
Inversmarkberedning.
Frisk mark
Generellt: Markbered försiktigt i varma och torra områden i Uppland och Gästrikland.
Markbered kraftigare på vegetationsrika marker och i kallare och
fuktigare klimat; kraftigast i nordvästra Dalarna, Härjedalen och Jämtland.
Huvudmetoder
Tunt humustäcke: Grund harvning.
Medeltjockt humustäcke: Normal harvning.
Tjockt humustäcke: Djup harvning.
Alternativ
Fläckmarkberedning eller intermittent harvning.
Högläggning på humus.
Inversmarkberedning.
Torr mark
Markbered om humusen är tjockare än 3 cm. Markbered försiktigt. Lämna en
stor del av markytan opåverkad.
Huvudmetod
Fläckmarkberedning/Intermittent harvning.
Alternativ
Grund harvning.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
59 (69)
Plantor
Planttyp
Stora, växtliga plantor klarar i allmänhet konkurrens och skador bättre än små.
Mindre plantor är å andra sidan lättare att sätta, hantera och distribuera.
Täckrotsplantor finns i tre storlekar:
Plantek F 64 är den största och den passar på bördiga marker i södra
delen av verksamhetsområdet.
Plantek F 81 är till för de mellangoda markerna.
Plantek F 121 och Planta 80 passar på de magraste markerna med liten konkurrens från
annan vegetation.
Provenienser anpassade för ståndorten används inom ramen för Skogsstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd.
Dokumentera härkomsten för plantor och frö i Besk.
Skyddade Plantor
Skyddade plantor användas överallt i områden där det finns risk för snytbaggeskador. I första
hand ska mekaniska skydd användas
Antal
Tabellen anger det rekommenderade antalet plantor som ska sättas ut vid plantering på
normal skogsmark.
På svårföryngrad mark måste antalet plantor ökas samt anpassas till proveniensens härdighet
och ståndortens temperatursumma samt övriga förutsättningar.
Tall och Gran - Stamantalen är ett beståndsmedelvärde på trakten.
Tallindex
Granindex
Önskvärt
stamantal
per hektar
G30+
2500
T28
G28
2400
T26
G26
2300
T24
G24
2200
T22
G22
2000
T20
G20
1900
T18
G18
1800
T16
G16
1600
T14
G14
1500
T12
G12
1400
Contorta
Följande stamantal gäller. Contorta anläggs i huvudsak genom markberedning och plantering
i förband enligt nedan.
SI
Antal
plantor vid
plantering
T22+
2400
T20
2100
T18
2100
T16
1900
T14
1900
T12
1900
Använd index för H100 tall
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
60 (69)
Sådd av contorta sker på gängse vis med målet att nå stamantal enligt ovan.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
61 (69)
Gallringsavverkning
Gallringstidpunkt
Bestånden ska gallras när det biologiska behovet anger det, dvs när de kvarvarande träden
fortfarande har fullt utvecklade och vitala kronor. Normalt inträffar detta när beståndet har en
övre höjd på 13-14 m.
Vid glesare, gruppställda och luckiga bestånd kan en övrehöjd på i medel 15 m eftersträvas.
Inga delar av bestånd som gallras ska undantas från åtgärd på grund av låg medeldiameter.
Om höjd/stamantalsrelationen anger att det är dags för gallring, eller kommer att vara dags för
gallring före nästa gallringstidpunkt i huvudbeståndet, ska det gallras alternativt röjas, oavsett
diameter på träden.
Kanter mot områden som inte är hänsynsytor ska normalt gallras.
Gallringsuttag
Gallring ska ge kvarvarande träd möjlighet att snabbt nå grövre dimensioner till slutet av
omloppstiden. Tidpunkt för gallringsingrepp ska därför i första hand styras av de kvarvarande
trädens förutsättningar att reagera på det ökade utrymmet som gallring ger.
Gallring ska utföras på sådant sätt att det totala antalet gallringar under omloppstiden
minimeras, samtidigt som risken för skador på det kvarvarande beståndet blir låg. Uttaget ska
vara så stort som det produktionsmässiga utrymmet och riskexponering medger vid varje
tillfälle.
Som stöd för detta används Bergviks gallringsmall som finns på entreprenörswebben
Gallring i lövbestånd
Gallringsuttag bör vara 30-50% av stamantalet. I varje gallring tas de kvalitativt sämsta träden
bort.
Första gallring utförs mellan 13 och 15 m övre höjd. Efter gallring bör det finnas 600-900
stammar/ha.
Efter sista gallring, som sker innan grönkronan blivit mindre än 50 % och senast vid 19 m övre
höjd, bör det finnas 400-500 stammar/ha kvar till slutavverkning.
Kontrollera lövbeståndens utveckling vart 6:e år i gallringsfasen.
Gallring i kort och klen skog
Som stöd för detta används Bergviks dokument ”Stöd för prioritering av röjnings- och
gallringsingrepp i eftersatta bestånd” som finns på entreprenörswebben
Stubbehandling
Vid gallring i granbestånd och grandominerade delar av blandbestånd, ska stubbarna
behandlas mot rötinfektion när temperaturen överstiger +3 grader.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
62 (69)
Underväxtröjning
Underväxtröjning GA
Syftet med underväxtröjning är att medelstamsvolymen ska höjas och att förarens sikt och
produktion ska förbättras. Detta för att skördarens produktivitet ska öka så att avverkningen
blir billigare. I gallring minskar även risken för skador på kvarvarande stammar.
Underväxtbehovet i gallring är oftast varierande på en trakt vad gäller antal, trädslag och
gruppställdhet. Därför måste planeraren försöka sätta sig in i skördarförarens situation och
besluta huruvida underväxtröjning behövs eller inte. En tumregel är att man inte röjer om det
är <1500-2000 stammar, men det är beroende av hur mycket de skymmer och hindrar
aggregatet.
Särskilt viktigt att röja för siktens skull i första gallringar, i andra gallringar brukar sikten vara
bättre och utrymmet för aggregatet större, därav ej samma behov av röjning.
Bedöm vilka områden som behöver underväxtröjas, skilj ur större områden >2 ha, som ej
behöver underväxtröjas.
Underväxtröjning FA
Syftet med underväxtröjning är att medelstamsvolymen ska höjas och att förarens sikt och
produktion ska förbättras. Detta för att skördarens produktivitet ska öka så att avverkningen
blir billigare.
Områden i föryngringsavverkning som ska Grotas bör normalt underväxtröjas.
Underväxtbehovet i FA är oftast varierande på en trakt vad gäller antal, trädslag och
gruppställdhet. Därför måste planeraren försöka sätta sig in i skördarförarens situation och
besluta huruvida underväxtröjning behövs eller inte.
Allmänt
På det som ska underväxtröjas görs en bedömning av svårighetsklasser och dessa införs
under traktkategorier i VSOP:
Lätt = Lätt röjning, tidsåtgång ca 0,5 ha/tim (4 ha/dag)
Medel = Medelsvår röjning, tidsåtgång ca 0,3 ha/ tim (2,4 ha/dag)
Svår = Svår röjning, tidsåtgång ca 0,2 ha/tim (1,6 ha/dag)
Definition av en underväxtröjningsstam
Tall
< 7 cm
Gran
< 7cm
Löv
< 8 cm
Samt följande träd:
Träd som skymmer sikten och inte kan bli en massabit (3m långa och 5 cm i topp)
Krokiga och kvistiga träd som inte blir massaved.
Klena träd i Gallring som står nära huvudstammar och där man riskerar att skada den
kvarvarande huvudstammen med aggregatet.
Ange om avlägg och basväg behöver röjas. Skriv eller snitsla hur stort avlägget ska vara.
Kalibreringar av svårighetsklasser bör göras på resp Region
Underväxtröjningen bör utföras minst 1 år före åtgärd.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
63 (69)
Sen Röjning
Otillräckligt röjda bestånd måste åtgärdas med en sen röjning eller en förberedande röjning.
Bestånd som är mellan 7 och 12 meter höga och som inte har röjts eller röjts för lite ska röjas
snarast. Se kolumn 2 i röjningstabellen nedan. Om stamantalet överstiger tabellens riktlinje
med mer än 300 stammar per hektar bör beståndet röjas.
Skapa skogsvårdstrakt i VSOP.
(När det är bestånd som ska gallras hör det alltid till åtgärden underväxtröjning.)
Tall
index
T28+
T26
T24
T22
T20
T18
T16
T14
T12
Gran
index
Contorta
Index
G28+
G26
G24
G22
G20
G18
G16
G14
G12
C24
C22
C20
C18
C16
C14
C12
C10
Tabell 1
Högsta tillåtna och
önskvärt stamantal
efter röjning
2200
2100
2000
1900
1800
1700
1600
1500
1400
Tabell 2
Röjbehov finns när
stamantalet är över:
2500
2400
2300
2200
2100
2000
1900
1800
1700
Skogsskydd
I barrbestånd kan skadeinsekter föröka sig i de fällda träden och sedan angripa och skada
kringstående skog. Det gäller framförallt märgborre på tall och 6-tandad barkborre på gran.
För granvirke grövre än 10 cm i diameter och tall med skorpbark gäller att högst 5 m3sk per
ha och år får lämnas kvar i skogen.
Om man lämnar kvar mer än 250 löpmeter fällda råa barrträd grövre än 7 cm på bark per
hektar bör röjningen ske under s.k. ”säkra perioder” (se karta).
Rotröta
Underväxtröjning av klen gran som är högre än halva medelhöjden, i samband med gallring i
granbestånd och grandominerade delar av blandbestånd bör helst utföras vintertid. Om detta
inte är möjligt, ska så stor andel som möjligt av granar som är högre än halva medelhöjden
sparas till skördaren och behandlas mot rötinfektion samtidigt som de avverkas med maskin.
Gallra ”granåkrar” under vintern.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
64 (69)
Sen röjning av granbestånd över 5 meter, bör ske när temperaturen är under 0 grader
(eventuellt lämpligt som Energiuttag).
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
65 (69)
Dikning
Skyddsdikning och dikesrensning utförs alltid så att naturliga vattendrag och andra värdefulla
miljöer inte påverkas. En s.k. närings eller slamfälla ska anläggas vid utloppet till bäckar och
övrigt vatten.
Samråd
Alla skydds- och dikesrensningar ska föregås av ett dokumenterat samråd med
Skogsstyrelsen minst 6 veckor innan arbetet påbörjas.
På föryngringsavverkning finns det en kryssruta i avverkningsanmälan, dessutom vill SKS
veta:
antal ha som ska avvattnas
vilka planerade åtgärder som ska begränsa miljöpåverkan, tex slamgropar mm
För övriga åtgärder ska en karta bifogas samrådet med SKS på vad som ska dikesrensas,
med angivet antal ha och åtgärder mot miljöpåverkan, lika som ovan.
Skyddsdikning
Skyddsdiken är grunda diken, max 50 cm djupa, som tas upp efter slutavverkning för att
transportera bort det vatten de avverkade träden inte längre pumpar upp. Skyddsdiken ska
inte rensas och får endast anläggas på frisk mark, undantagsvis på fuktiga marker.
Skyddsdikning på torvmarker och blöta marker är att betraktas som nydikning och man blir då
skyldig att söka tillstånd hos Länsstyrelsen innan några åtgärder får påbörjas.
Skyddsdikning får endast utföras då det inte finns något alternativ för att klara
återväxten. Kontakta Skogsstyrelsen i tveksamma fall.
Dikesrensning
Dikesrensning innebär att man rensar ur gamla diken till ursprungligt djup och bredd. Har ett
gammalt dike vuxit igen så att ett nytt naturtillstånd bildats (rensningsfria 20-50 år), marken
runt diket har återförsumpats, klassas det inte längre som dikesrensning utan som nydikning.
Då är man skyldig att söka tillstånd hos Länsstyrelsen innan några åtgärder påbörjas.
För att bibehålla skogdikens dränerande förmåga behöver de rensas från löst sediment,
nedrasat material och vegetation. En rensning som inte innebär en ökad avvattning är inte
tillståndspliktig. Det är viktigt att vi rensar de diken där det finns ett behov för att upprätthålla
markens produktionsförmåga.
OBS1: Diken på magra torvmarker underhålls inte utan får växa igen. (certifieringskrav)
Markavvattning
Markavvattning är en åtgärd som utförs för att varaktigt avvattna mark med syftet att öka
virkesproduktionen.
Vid nydikning, dikningsfördjupning och rätning krävs tillstånd från länsstyrelsen.
Odikade marker får ej avvattnas (certifieringskrav).
Markavvattning genom nydikning på försumpad produktiv skogsmark eller improduktiv
torvmark ska inte ske på Bergviks mark.
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
66 (69)
Gödsling
På Bergvik Östs marker ska det gödslas minst 2000 ha årligen och huvudstrategin är att
gödsla bestånden 2 gånger mellan sista gallring och slutavverkning.
Välj i första hand växtliga äldre bestånd med bra virkeskvalité.
Som planerare är det viktigt att ni föreslår gödsling och metod på alla bestånd som är
gödslingsvärda.
Naturvärdesbedömning ska utföras innan gödsling (gäller all mark).
Samråd ska ske med Skogsstyrelsen och berörda samebyar senast 1/10 året före spridning.
Vid helikoptergödsling ska allmänheten informeras genom annonsering i dagspressen vid
helikoptergödsling.
Baskrav:
fastmark
podsoljordmån
ståndortsindex (SIND) 16-30
minst 80% av grundytan är barrträd
ingen avverkning inom 10 år
frisk och välsluten skog
Gödsla ej:
kraftigt älgskadade bestånd
ELP bestånd
lavdominerande marker
genomsläppliga jordar
marker med grunt jorddjup eller skenhälla
Spridning med helikopter passar bäst för stora homogena bestånd och det gör inget att det är
långt från väg, eller dålig bärighet. Bestånden måste vara minst 2 ha.
Traktor bör användas i gallrad skog nära väg. Det lämpar sig väl i objekt med oregelbunden
form, naturvårdskänsliga områden och objekt nära bebyggelse.
Gödsla i första hand efter andra och tredjegallringar. Gödsling i bestånd som har mer än 25 år
till slutavverkning bör undvikas.
Gödselmedlet får ej spridas:
över sjöar
vattendrag som är vattenförande året runt
våtmarker klass 1 och klass 2 i sumpskogsinventeringen
formellt skyddad mark, nyckelbiotoper, en gödslingsfri zon på minst 25 meter
intill annans mark och väg, 10 meters gödslingsfri zon
Områdesindelning för begränsning av skogsgödsling
Den maximala gödselgivan för en omloppstid är:
Område 1 = Ingen gödsling
Område 2 = 150 kg kväve/ha
Område 3 = 300 kg (max 2 gödslingar)
Område 4 = 450 kg
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
67 (69)
Stormfällning och snöbrott
Prioritering av insatser m.m.
Om prioritering behöver göras, prioritera arbetet till de produktionsbestånd där stora volymer
barrvirke är fällt/brutet.
Skada inte fornlämningar och kulturlämningar. Risa inte heller ner dessa.
Avbrutna och lutande träd:
För att lämna ett toppbrutet träd ska trädet fungera som en huvudstam i beståndet fram till
nästa åtgärd. En tall ska ha minst 4 gröna grenvarv kvar och en gran minst halva grönkronan
kvar. Lutande träd avverkas
Arealgränser:
Om föryngringsavverkning ska ske i skadade bestånd ska arealer över 0,5 ha hanteras på
sedvanligt sätt med anmälan till SKS (samråd med SKS lokalt om ev förenkling kan ske).
För att ett bestånd ska betraktas som så skadat att det är nödvändigt att börja om med
föryngring gäller för områden under 2 ha att kvarvarande virkesförråd ska understiga SVL §
5:1- kurvan, se rödprickad linje.
För områden över 2 ha ska virkesförrådet
understiga SVL § 5:1 plus 20 %.
Hantering av naturvårdsbestånd
Samråd med myndigheterna innan
avverkning sker i följande områden:
Reservat och biotopskyddsområden
Områden med naturvårdsavtal
Planerade reservat, oskyddade
nyckelbiotoper, fornlämningsområden,
Natura2000 områden och i anslutning
till Natura2000 områden.
Avsatt skog
I dessa områden ska, om möjligt, alla vindfällen och nya högstubbar lämnas, men om
volymen överstiger 5 m3sk nydöd barrved inom ett ha, ska samråd ske med
Skogsstyrelsen och ev. dispens begäras för att lämna den döda veden.
Produktionsskog med generell naturhänsyn
Nydöd ved av tidigare lämnad generell naturhänsyn lämnas alltid. Om volymen nydöd
barrved överstiger 5 m3sk ska samråd ske med Skogsstyrelsen och ev. dispens begäras.
Spara vindfällen av lövträd och s.k. naturvärdesträd. Träd som allvarligt hindrar
framkomligheten får tas om hand eller flyttas om de utgör stora hinder för drivning och
markberedning.
Vid tillvaratagande av färska vindfällen på hyggen lämnas minst två grövre vindfällen/träd i
medeltal per hektar avverkad yta, om volymen nydöd ved i den generella hänsynen
understiger 5 m3sk
Var rädd om äldre liggande och stående döda träd.
Lämna färska högstubbar av löv.
Lämna några färska högstubbar av barr per ha. Nyskapa inga högstubbar.
Särskild hänsyn vid vatten
Lämna träd i kantzoner och tidigare lämnade naturvårdsträd som blåst ned i naturliga
vattendrag och sjöar.
Skapa inte körskador i och intill vatten. Kör inte i vattendrag och förstärk tillfälliga
överfarter.
Upparbeta om möjligt ”brötar” av träd som riskerar att orsaka långvarig översvämning.
Rensa dock inte helt rent i vattendraget utan låt också träd ligga kvar.
Tätortsnära skogar
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
Utskriftsdatum
Sida
2014-07-03
68 (69)
För framkomlighet och säkerhet i tätortsnära skogar, vid stigar m.m. medges undantag från
ovanstående krav.
Nödlägesberedskap
Vid olycka, brand eller annan akut situation: RING
112
Utskriftsdatum
Utskriven kopia gäller endast efter verifiering mot gällande original i Lotsen.
2014-07-03
Sida
69 (69)