Transcript Information om den tomtnära skogsvården

MOTION
Smaravägen 20, 760 31 EDSBRO, www.smara.nu
Smara Samfällighetsförening
Smara Samfällighetsförening
Information om den
tomtnära skogsvården
Thomas Walldén
Så kommer söndagskvällen och en analkande vardag. Vi har
laddat oss själva, blivit harmoniska, avspända, gladare, lugnare
och mer klartänkta. Fast på jobbet berättar vi ingeting om vår
stubbe i skogen. Den är vårt eget lilla smultronställe som vi redan längtar tillbaka till.
LIVSPAUS
UPPLEVELSE
Skogen, sjön, bäcken, trädgårdslandet och pensékrukorna blir
vår tillflyktsort på ett avstånd från storstadens puls som är sådär lagomt svenskt. Vår inre skyddsmekanism som lockar oss
ut till lugnet vet också att balans ska råda mellan kropp och själ.
Vi lockas till färskvaran motion där vi promenerar i den glesa
lövskogen eller joggar på öppen tall- och ängsmark. Under fötterna passerar barr, mossa, rötter och en och annan myra. Naturens variation kittlar vår fantasi och får oss också till lust och
att blicka framåt.
Det finns alltid en anledning varför man valt att bo permanent
eller har fritidshus i Smara. En gemensam nämnare är sökandet
efter ursprung. Det moderna samhället tvingar oss att aktivera
hjärnan hela tiden och ta hundratals beslut varje dag. Vi behöver dra oss undan livet bland cementbyggnader, bilköer och
smartphones. I Smara söker vi oss det lugn och ro som själen
behöver för att varva ned.
Stubbteorin
Produktion: Ve8tta Reklambyrå, © Thomas Walldén 2014-07
Tänk att bara sitta på en stubbe, känna den mjuka mossan under fotsulorna och göra absolut ingenting. Eller låta stubben utgöra en benpaus längs en upptäcktens stig, eller en välförtjänt
kaffepaus i blåbärsskogen? Vare så vi sökt en naturlig plats för
att hjälpa vår hjärna att smälta vardagsstressens intryck och
varva ner, eller om vi sökt välbefinnandet i naturens underbara
skönhet så är det i skog och mark vi finner vårt ursprung.
LEK & VÄNSKAP
Plan & prioriteringar
Grönområdesplanen har ett långsiktigt perspektiv med fokus på
medlemsnyttan, tillgänglighet och värdeökning av området ur
ett estetiskt och human-socialt perspektiv. Förräntningen sker
alltså inte i bonitet (virkesvärdet) utan i att kvantifiera den biologiska mångfalden samt rekreationsvärden, d v s upplevelsen
av Smaras skog och natur. Det är planens vision och uppsatta
mål som är vägledande för hur beslut fattas för röjning, gallring och
eventuell avverkning med återplantering.
Bakgrund
Området Smara har anor 60 000 år tillbaka i tiden. Fornminnen
vittnar om att vattenvägarna från havet och in i landet använts
flitigt i förhistorisk tid. Smaras höjd gjorde platsen lämplig för
bosättning längs handelsvägen in i landet.
Övergripande tidsplan
I modern tid har Smara varit ett jordbruksområde med många
mindre gårdar, torp, handelsbod och byskola. I slutet på 70-talet
sålde flera gårdar av sin mark till förmån för ett fritidshusområde.
Stora markarealer ställdes om från det småskaliga jordbrukets
skog och åker/äng till små tomter med fritidshus samt ett sammanbindande vägnät. För att områdets förvaltning skulle fungera så bildades 1982 Smara Samfällighetsförening.
Insatser för gallring, avverkning och iordningställande av grönområden görs utifrån en social prioritering.
De sju (7) huvudmålen
Smara ska vara känt för att ha den vackraste naturmiljön i Roslagen. Vetskapen ska locka smarabor och andra till naturupplevelser i såväl skog som i det öppna landskapet. Man kan sammanfatta målen i att sociala- och biologiska värden ska samsas
i skog och mark.
Skogsbruk och skogsbeten som tidigare skötts aktivt av lantbrukare upphör i mångt och mycket då marken övergår i samfällighetens ägo. Öppna marker arrenderas förvisso ut för vall och
sommarbete, men stora delar av området kommer dock att få
stå orört fram till idag. Detta har påskyndat igenväxningen av
landskapet och dessutom missgynnat mer solkrävande landskapsbilder som i sin tur också påverkat hela växt- och djurlivet.
1) Området ska bevara och utveckla befintliga naturvärden,
skydda unika biotoper och miljöer med ett rikt växt- och djurliv.
2) Boendemiljön ska vara visuellt tilltalande och landskapsbilden ska präglas av arv och traditioner från äldre kulturlandskap. Skogen ska upplevas oregelbunden med växlingar
mellan det öppet ljusa och täta mörka. Mångfald är ett ledord.
3) Skogen ska brukas för skogspromenader, svamp- och bärplockning, motion och lek. Området ska även vara tillgängligt
för fiske samt viltvårdas för jakt.
Odlingsmark och utmark med hävd (bete, slåtter),
naturvärdesmark med traditionellt anpassad skötsel,
Naturvårdsavtalad mark och annan bidragsmark,
(iståndsättning aug 2015 - vår 2017)
Fas 3)
Den bostadsnära miljön inkluderat gemensamhetsytor
såsom badplatser, bollplaner, parkeringsytor, föreningslokal etc (iståndsättning aug 2014 - sept 2015)
Fas 2)
Testgallring runt Baggbol samt utvärdering under
vinter/vår 2014.
Fas 1)
Fas 4)
Fas 5)
4) Det ska finnas stigar som sammanbinder området, även rastplatser, grillplatser och utkikspunkter för bl a fågelskådning.
5) Badplatser, bollplaner och andra gemensamhetsytor ska
skötas för såväl respektive funktioner och ändamål som
skönhetsvärden.
Infrastruktur: stigar, vägar, diken/avvattning, luftledningar
Marker med låga sociala värden i nuläget: ungskogar
efter tidigare kalavverkning, igenväxande våtmarker,
svårtillgänglig skog (p g a vindfällen och igenväxning).
”Smaras skog och natur
ska skapa härlighetsvärden
för boende och besökare”
6) Smaras ”härlighetsvärden” ska skapa ett höjt fastighetsvärde och öka Smaras attraktionskraft.
2012 tar föreningen kontakt med Skogssällskapet för att påbörja
arbete med en gallring av området. 2014 är en långsiktig Grönområdesplan i fem steg klar och skogsvården påbörjas.
7) Skog och mark ska brukas och skötas för långsiktighet och
kommande generationer.
F A K T A
Mål med den tomtnära zonen
Under mer än 30 år från att Smara exploaterats så
sker ingen skogsskötsel över huvud taget. Men det
är inte bara skogarna och ängarna som snabbt växer igen. På tomtnära marker växer sig träden höga
och slyn frodigt tät. Tomter som tidigare haft sol
och utsikt har hamnat i skuggan av lummighetens
utbredning.
• Begränsa trädhöjden nära tomtmark för att ge solinstrålning och säkra träd. Undantag görs för träd och
mindre grupper med höga natur- eller estetiska värden, t ex gränsmarkörer, alléträd mm.
• Långlivade trädslag och alla ädellövträd prioriteras.
• Skapa bryn med buskage av hassel, rönn, hägg, enar eller låg urskog övergående i fullhöjd, flerskiktad skog.
• Visuellt inbjudande bryn, stigar och gläntor, naturlekplatser bevaras och restaureras.
• Gallra för en följsam övergång från skog till trädgård och park, bra genomsikt mot stigar och vägar.
• Främja funktioner som bullerdämpning, insynsskydd samt viltvård.
• Medborgarinflytande i tomtnära zon före åtgärder.
Grundprincip för skogsvården vid din tomt
Varje tomt och skogsglänta är unik i sig och det går inte att
garantera att det blir exakt som du vill, även om vi såklart
eftersträvar det. Framkomlighet, biotoptyp och lagen om
bevarandet av höga naturvärden kan komma att gå före de
egna önskemålen.
I samarbete med biologer, jägmästare, skogsvårdsexperter och naturvårdare har vi arbetat fram en princip för hur vi ska
vårda skogen närmast och mellan tomter. Du har möjlighet att vara med och påverka det mest tomtnära,
d v s inom 25 meter från din tomtgräns där vi kan göra undantag från grundprincipen.
Mastlika träd topphuggs
och växer åter med låg
stormfast krona, ingen
fallrisk.
Ett typiskt tomtnära igenväxt skogsbryn där de boende klagar
över alltför skuggiga förhållanden, mossa och alger på mark
och hus, förlorad utsikt/genomsikt och stormfarliga träd.
a
Exeptionella naturvärden som till exempel en vacker gammal ek kräver undantag och tas till vara där endast säkerhet
går före. Här krävs återkommande kontroll och kontinuerlig
markröjning vid städdagar.
Efter flerskiktad gallring utifrån tydliga funktionella mål. Selektivt gynnade buskar skuggar marken och håller slyet tillbaka.
Mindre skötsel och ökad mångfald med högre naturvärden
och upplevelser.
Skogsvårdslagen 1979:429
Död ved ska ligga kvar!
Trädfällningsförbud i Smara!
Skogsvårdslagen uttrycker samhällets krav på Smara Samfällighetsförening som mark- och skogsägare. Den framtagna
Grönområdesplanen följer alla regler för vilken hänsyn vi måste
ta till naturen, djurlivet, kulturmiljön och människan. Vid sidan av
skogsvårdslagen är Skogsstyrelsen också tillsynsmyndighet för
delar av miljöbalken.
Ett fallet träd innehåller cirka 10 000 olika organismer som är ovärdeliga för skogens
utveckling. Därför är det viktigt att sk död ved får ligga kvar i skogen. Vi har också en
gemensam ambition att få Naturvårdsbidrag för våra nyckelbiotoper och samtidigt
öka såväl tillgängligheten som upplevelsevärdena i skogen. I bidragsåtagandet är det
ett krav från Skogsstyrelsen att den döda veden ska få vara orörd. Eventuella farliga
träd och stighinder ansvarar styrelsen för att åtgärda.
I hela Smara Samfällighetsförenings grönområde gäller totalt trädfällningsförbud
(fastställt i byggnadsplanen för området) vilket innebär att ingen trädfällning får ske
utan medgivande från byggnadsnämnden. Detta gäller även alla fallna träd efter
storm, snötyngd eller av ålder. Det är föreningens grönområdesansvarige som med
auktoriserad personal ombesörjer att stigar och vägar hålls fria från fallna träd. Det
är samtidigt styrelsen som ansvarar för att §AFS 2012:1 Lagen om användning av
motor- och röjsågar följs.
Hmmm...!
Gör så här!
1) Markera din tomtgräns
TALLUNDSLAGET
Det är viktigt att entreprenören som ska gallra skogen tydligt
kan se var din tomtgräns går. Markera ut var du har dina
gränsmarkeringsstolpar. Är du osäker på var de sitter kan
du kontakta Lantmäteriet eller Norrtälje Kommuns byggnadskontor för koordinater och karta.
BAGGBOLLAGET
REAGÅRDSLAGET
2) Titta ut
Titta på den närmaste skogen (ca 20-25 meter från tomtgräns). Utöver den generella gallringsprincipen – finns det
något speciellt som du vill bevara eller något som du vill
få bort? Tänk på att ljus och lövverk varierar med årstid och
tidpunkt på dygnet.
3) Markera träden
Prata med dina grannar om det som är gemensamt och bestäm vad som ska sparas eller tas bort. Markera ”spara”
med rött band och ”ta bort” med blått band. Band hämtar
du hos din städlagsansvarige. Vem det är ser du i listan här
bredvid.
STOCKKÄRRSLAGET
SVILANDSLAGET
NYLUNDSLAGET
4) Visa din städlagsansvarige
Då du markerat klart så ber du din städlagsansvarige komma och syna av. Då noteras träden på en karta och du får
chans att motivera dina val. Klart!
När kommer det börja?
Ett tydligt mål med gallringen är att minimera skador på marken. Planerad start är slutet på augusti
2014, eftersom sommaren varit nederbördsfattig och marken är fast och körbar.
S
Kan jag få bort träd från tomten?
Nej! Det är den enskilde tomtägaren som har ansvar för träden inne på den egna tomten. Smara
Samfällighetsförening i samarbete med Skogssällskapet kan av försäkrings- och säkerhetsskäl inte
ta ned träd på tomtmark.
Matti Halmetoja
070-991 97 01
Anders Hermansson 070-360 49 60
Om vi inte kommer överens då?
Ingen fara! Skulle det råda oenighet mellan grannar om vad som ska göras så lyssnar styrelsen först
och beslutar sedan i samråd med naturvårdsexperter vad som är bäst för platsen.
Vi har några frågor...!
Du kan få råd och svar på frågor av projektledaren Thomas Walldén (070-956 97 06) eller grönområdesansvariga Matti Halmetoja (070-991 97 01). I fall där de inte har svar direkt så konsulteras
Skogssällskapet.
T
Ä
D
L
A
G
S
Tallundslaget
Svilandslaget
Stig Norén
Kent Lindberg
Reagårdslaget
070-591 32 90
070-674 61 93
Lennart Birgersson 070-664 15 96
Thomas Walldén
070-956 97 06
A
N
S
V
A
R
I
G
A
Baggbollaget
Tomas Qvarnström 076-237 58 68
Matti Halmetoja
070-991 97 01
Stockkärrslaget
Christer Anestav
Pea Findell
Nylundslaget
070-731 09 03
073-940 12 66
Eva Billqvist
070-670 33 19
Maggan Ewerhard 070-579 09 88