1. Hälsa utifrån levnadsvanor, miljöperspektiv, historiska perspektiv, internationellt, sociala  och kulturella aspekter

Hälsa utifrån levnadsvanor skulle jag svara rökning, alkoholvanor och om man tex motionerar men hälsa  är ju såväl psykisk som fysisk hälsa.  På Folkhälsomynighetens hemsida  ( http://www.folkhalsomyndigheten.se/ ) ser man lätt exempel på vilken typ av arbete som utförs. Och  huvudsakligen är det kommuner och landsting som gör jobbet i respektive kommun. Enligt Sveriges  regering är Folkhälsa: "Områdena rör bland annat smittsamma sjukdomar, matvanor, fysisk aktivitet,  psykisk hälsa, alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelberoende." Hälsa ur miljösynpunkt kan vara en så enkel sak som rent dricksvatten, något som vi tar för självklart  men som kommun måste tänka och planera för. Att bygga städerna så de inte blir för bullriga med bilar  som spottar ut avgaser just där människor är och ska bo och umgås. Bilavgaser är ju  cancerframkallande i viss mån. Hälsa kan även vara social gemenskap, närhet och säkerhet till och från  dagis, skola eller jobb. Eller bara trevliga platser när människor kan träffas, umgås och må bra. Bra  motions­ och rekreationsplatser. Trygga miljöer med är ju viktigt. Man vill ju inte att Leon ska behöva  passera en motorväg när han cyklar till skolan i framtiden. Och som ensam kvinna på väg hem på  kvällen eller när hon joggar i spåret ska hon känna sig trygg. Upplysta cykelvägar, så få tunnlar som  möjligt. Kommunerna ska tillhandahålla allt detta vi behöver för att må bra på alla sätt. Och viktigt är ju  att komma ihåg: det är Vi som är kommunen, inte några gubbar "där uppe" som bestämmer. Vi har alltid  en möjlighet att påverka och bestämma.

Kort om historiska aspekter på hälsa: idag har vi mer kunskap om vad hälsa är..

Vi har så klart bättre sjukvård, lättare att diagnostisera rätt sjukdom och ge rätt behandling i tid.  Forskningen går ju framåt.

Vi vet idag att fysisk ohälsa leder till psykisk ohälsa och så klarttvärtom. Vara arbetslös och ligga  hemma och se på såpor på TV och äta färdigmat gör dig tjock och sjuk och även isolerad från  samhället. Gemenskapen och meningsfullheten är så viktig för att vi ska må bra. Att känna att vi är  viktiga och delaktiga och att vi verkligen utför något viktigt, att vi gör en skillnad. Annars följer  depression och följdsjukdomar, långtidssjukskrivning och ännu mer utanförskap.

Förr var det mest sjukskrivning som gällde, idag försöker man med åtgärder för att människan ska  komma igång igen så fort som möjligt, det är bra för alla! Hela samhället.

  2. 

Vad känner du till för folkhälsoarbete

Först, Vad är folkhälsa:

Medan hälsa gäller individer  så är folkhälsa uttryck för hur hälsan är hos hela befolkningen eller hos grupper Till exempel barn eller personer med funktionsnedsättningar.

Så här säger Örebro Kommun om hur folkhälsa bedrivs i för dess invånare: “Folkhälsoarbetet i Örebro kommun inriktas på människors livsvillkor och på att ge förutsättningar för  goda val för hälsa och livskvalitet. Vi ska skapa stödjande miljöer där människor bor och lever. Det  betyder att ett hälsofrämjande perspektiv ska ingå i samhällsbyggandet.

Kommunens folkhälsoprogram gäller från år 2000 och är en del i kommunens arbete för en hållbar  utveckling. Kontinuerlig uppföljning av folkhälsoarbetet presenteras i kommunens bokslut för välfärd  och hållbar utveckling.” När man frågar efter vad Du känner till för folkhälsoarbete så är det just detta; kommun och landsting  skapar bra förutsättningar för örebroarna att leva i en stad där de kan må bra och göra bra val för sig  och sin familj. Det skall vara trevligt att bo, bra skolor, närhet till skolor, bra möjligheter till att kunna  motionera, bra lekplatser där inte bar rikerar att bli påkörda eller att de andas in avgaser tex.

  3. Vilka erfarenheter har Du av hälsofrämjande arbete?

På vårt jobb tex uppmuntrar man ju oss att gå ut på rasten för att få lite luft, ett avbrott i arbetsdagen.  Att använda de hjälpmedel och förflyttningstekniker som anvisats oss. Och visst tipsar chefen ibland om  att man kan få sluta­röka­hjälp? Dessutom hade vi hälsoundersökningar för några år sen. Man fick kolla  sitt kolesterol och sin kondition på företagshälsovården (och vilka det är just nu minns jag inte, troligen  Landstingshälsan) Promenaderna och aktiviteterna utomhus är även bra för oss i personalen! Vi får  miljöombyte, får känna att vi gör något vettigt istället för att bara röra oss i mörka och syrefattiga  korridorer, tvättstuga och kök. Nöjda arbetare blir friskare arbetare med.

  4. Ge exempel på hur du arbetar med ett salutogent förhållningssätt

Salutogent betyder hälsofrämjande!

Utifrån den filmen jag skickade dig ( http://www.youtube.com/watch?v=kV­Ufa5sPG0 ) tror jag du  hänger med på hur Du jobbar för att ge de boende en meningsfull vardag! Genom att de får vara med  och beställa om små och stora saker i deras vardag så känner de att de betyder nåt och att de  fortfarande styr över deras egen tillvaro. Det är sånt man växer av!  Du gör det varje dag utan att du tänker på dig för det är så naturligt för dig. Bara att få höra att man är  fin idag, vad du vill ha till frukost osv.. Sen när vi upprättar Genomförandeplanerna, du vet, så handlar  de ju inte bara om rutiner kring hur man skall vårda dom utan även om vad som är meningsfullt för Dom.  Inte minst i Levnadsberättelsen som man skriver där också. Där får vi ju reda på vad de varit  intresserade av i sitt liv och vad som gör dom glada eller vad vi bör undvika för det kanske gör som  ledsna.  Att prata och bestämma saker över huvudet på en annan människa, speciellt när den är närvarande är  förbjudet. Men ibland måste vi ju fatta vissa beslut åt dom eftersom de är för sjuka för att klara det  själva. Då måste vi alltid vara försiktiga så vi inte kränker den personliga integriteten! Men allt detta är  helt naturligt, speciellt för Dig  Mimmi <3

  5. Erfarenheter av arbete, arbetsmiljö och fritidens påverkan av din hälsa.

Arbete och arbetsmiljö går in i varann tycker jag . Det handlar om stort sett samma saker.

Man brukar diskutera fysisk och psykisk arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön på plan 3 är tydlig! Det  är tungt och många lyft och motsträviga boende. Det kan också handla om lokalerna där vi jobbar.  Backagården är så sunkigt att de känns som att det kan rasa när som helst! Tur att det skall renoveras  snart, men även ombyggnationen är ju sånt som påverkar den fysiska arbetsmiljön.

Många skall matas, sen skall några duscha. Rasterna skall tas ut, någon slutar tidigt och man skall ta  tvätten, städningen och dessutom springer Karin, den lilla ängeln,  runt och snor grannarnas mat.. och  när vi pratar stress så är vi redan inne på den psykiska arbetsmiljön. Oftast brukar det handla om stress.  Men både du och jag vet att med ett lite mer öppet synsätt, flexibilitet och en vilja att kunna tänka i  andra banor så kan man underlätta  Den psykiska arbetsmiljön är ju skitsnack och skvaller med.. Fatme och Anne, Julias och Sittiyes  taskiga attityd, chefens dåliga information. Det kan ju också vara jobbiga anhöriga eller en arbetsgrupp  som inte kan samarbeta. Och hur man mår och hur det påverkar din fysiska och psykiska hälsa vet du  nog. Ont i rygg och axlar, tom i huvudet, nedstämd, känsla av otillräcklighet och hopplöshet.. det ena  ger det andra!

På din fritid däremot.. Hälsa för DIG kan ju vara att få tid med din son, mata änderna, promenader, fika  på stan, utrymme att få tid att göra det som är meningsfullt för DIG och din familj.  UTESERVERINGAR! ;­D Träna gör du ju inte just nu men du har ju gjort och det är ju också ett  exempel på hälsa på fritiden.

6. Vad görs på din arbetsplats om inflytande, delaktighet och jämställdhet

Ja Adde.. Är det jämställt på jobbet? Hur många grabbar är vi? :­D :­D Den inblick i verksamheten vi får kan vi nog inte klaga på. Om vi verkligen vill kan vi får hur mycket  information som helst. Chefen informerar oss om ekonomiska läget, vilka mål verksamheten sätter upp  osv på APTn (men vem orkar..) Vi fick möjlighet att tycka till om hur köken skulle byggas om, vi får vara med och göra scheman (även  om jag inte fattar hur man gör..) Vi har ju dessutom fått vissa uppdrag tilldelat oss i form av  hygienombud, kostombud och anhörigombud. Där har vi inflytande och delaktighet.

Jämställdhet är svårare, det är inget jag känne som inte funkar på jobbet.. I alla fall inte mellan könen,  jag är minoritet och det har jag accepterat för 20 år sen! Men jämställdhet kan ju vara tex en chef som  sätter si högre än arbetsgruppen . en toppstyrd organisation. Men det upplever inte jag att Backagården  är. Både Helen och Gunilla ingår ju i arbetslaget såväl som sköterskorna, vad man än tycker om Det!

7. Riskfaktorer för och hur påverkar det männiksan

Dålig mat, tobak, alkohol och andra droger, för lite motion, … Såhär står det på Livsmedelsverkets hemsida:  

De tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i höginkomstländer i Europa  uttryckt i DALY:

Riskfaktorer Procent av total DALY

  (förlorade levnadsår med full hälsa) tobak högt blodtryck 11 procent 8 procent alkohol  övervikt och fetma 6 procent 6 procent blodglukos (höga blodglukosvärden) för litet fysisk aktivitet blodkolesterol (höga blodfettvärden) liten konsumtion av frukt och grönsaker dålig arbetsmiljö drogmissbruk 5 procent 4 procent 4 procent 1 procent 1 procent 2 procent Följderna är såklart alla sjukdomar och elände som kommer efteråt..

Cancer, blodfetter, hjärtsjukdomar och i förlängningen; sjukskrivningar, utanförskap och depression..

(Och här sitter jag och äter ostbågar medan jag skriver.. hmm…. )

8. Olika faser i sorg och kris 

(detta har jag kopierat rakt av, tyckte det var bra som det var!)

1. Chockfasen 2. Reaktionsfasen (tror min dotter befinner sig i slutet av den fasen..) 3. Bearbetning och Nyorientering För att lära sig förstå sina egna och andras reaktioner i sorg eller kriser av olika slag kan detta kanske  vara till hjälp?

Det här är samma indelning som sjukvården och präster/diakoner använder vid svåra krisreaktioner.

Sorg och kriser drabbar oss alla någon gång under livet. En närståendes död, arbetslöshet, sjukdom,  ekonomiska problem. Anledningarna kan vara många.

Chockfasen

Chockfasen kan vara från några korta ögonblick till flera dygn. Man håller då ifrån sig verkligheten och  de besked man får. Människor reagerar på olika sätt i denna fas ­ en del kan skrika ut sin sorg, andra  blir som förlamade. I de fall krisen börjat stegvis, kanske då en sjukdom utvecklats till ett gradvis värre  tillstånd, märks inte chockfasen, utan många går vidare till nästa fas.

Reaktionsfasen

Nu börjar man inse vad som skett. Den nya situationen ska nu bli ett med ens liv, och reaktionen kan bli  svår. Ofta försöker man intensivt att hitta någon mening med vad som skett. Frågan "Varför?" upprepas  ofta gång på gång. Förklaringarna blir ibland av magisk natur.

Försvarsmekanismer använder de flesta människor och de är grundläggande för vår psykiska hälsa  båda till "vardags" och i kriser. Ibland kan de dock försvåra bearbetningen av en kris.

Undertryckande ­ man låter inte sorgen få direkt utlopp utan anstränger sig för att visa en behärskad  fasad.

Regression ­ återgång till barnsligt beteende, exempelvis genom att önska att andra ska ta över ansvaret.  Tablett­ och/eller alkoholmissbruk kan också bli följder.

Förnekelse ­ en typ av bortträngning ­ "det här har inte hänt".

Projicering ­ någon annan beskylls för det som hänt.

Isolering av känslor ­ separation av känslor och intellekt då man lugnt berättar om vad som hänt. Många  uppfattar det som ett moget sätt att hantera situationen. Istället kan det få svåra konsekvenser genom att  de isolerade och förnekade känslorna kan ge andra symtom som ångest och sömnstörningar.

Bearbetning och Nyorientering

I dessa faser har man kommit över det allra värsta och börjar se framåt.

Under bearbetningsfasen accepterar man så småningom det som skett, och kan till och med börja  intressera sig för tidigare aktiviteter.

Under nyorienteringen klarar man sedan så sakta att ta in sin sorg och förlust i den egna livshistorien. Ett  ärr lämnas kvar, men man fungerar i kontakten med andra och med livet utanför.

[ http://psykologi.ifokus.se/articles/4d7158fbb9cb4622270689ff­olika­faser­i­sorg­och­kris ]

9. Hur bemöter du en person i kris med begreppet coping.

Coping 

betyder att bemästra, att klara det och det handlar om hur en människa klarar sig genom vissa  svårigheter i livet.

Vad är coping?

Coping är begreppet för den strategi patienten använder för att handskas med sitt besvär.

I stort sett kan man uppdela coping strategier i två grupper, aktiva/konfronterande strategier och  passiva/undvikande strategier. Att använda passiva/undvikande copingstrategier är en klar riskfaktor för  att utveckla ett långvarigt problem och det är viktigt att ta itu med detta.

Den som undviker (passiv)

● blir skrämd av att det gör ont och oroar sig för framtiden.

● är rädd att smärta alltid betyder att skadan förvärras.

● vilar mycket och väntar på att smärtan skall gå bort av sig själv.

Den som konfronterar (aktiv)

● vet att smärtan kommer att minska och är inte orolig för framtiden.

● fortsätter sitt liv så normalt som möjligt.

● handskas med smärtan genom att vara positiv, fortsätter att vara aktiv och att arbeta Jag personligen tror att man skall vara inkännade och lyssna och gå sakta och försiktigt fram.

Att inte tvinga sig på den som upplever en kris. Att låta det ta tid och finnas till hands.  Sen bör man ju, beroende på i vilken fas personen befinner sig i, börja hjälpa till med att arbeta ut en  plan stegvis om hur man skall nå fram till målet oavsett om det handlar om att bli fri från ryggont eller att  må bättre psykiskt.

10. Att kartlägga människors hälsotillstånd

Spontant skulle jag först  säga regelbundna besök hos vårdcentralen för barn. Tex Leons årliga  kontroller (6­årskontroll) men sen även skolsköterskan i skolan. Men som vuxen kan man ju upprätta  handlingsplaner för sin hälsa hos företagshälsovården men även på fritiden såklart.

Du kan ju göra hälsokontroll, starta träningsprogram.  Jag antar att staten även kan kartlägga invånarnas hälsa genom undersökningar Men brukarundersökningarna som de boende får fylla i varje år är ju en kartläggning med. Där får man  ju reda på om de trivs och mår bra hos oss. 

11. Interaktion och kommunikation i hälsoarbetet Interaktion 

betyder samverkan, samspel.

Detta var lite svårare att uttrycka i text. Såklart förstår jag hur kommunikation och interaktion på vår  arbetsplats tex underlättar de boendes hälsa.  Läste just inledningen på ett inlämningsarbete på  [ http://www.mimersbrunn.se/Kommunikation_och_interaktion_mellan_personal_och_brukare_paa_ett_ boende_foer_demenssjuka_personer_en_studie_ur_ett_personalperspektiv_36174.htm

]  där de just tar upp den frågan i en undersökning på ett demensboende.

Man behövde ett FB­konto för att läsa hela och jag gjorde aldrig det.  Går till nästa fråga…

12. Resonera kring begreppet KASAM utifrån dina erfarenheter KASAM

 (

K

änsla 

A

v 

SAM

manhang)

En känsla av sammanhang avgörande för din hälsa

Enligt Antonovsky är en människa inte antingen frisk eller sjuk utan hon befinner sig på en flytande skala  någonstans emellan de två polerna. Det som håller individen närmare friskpolen är om hon upplever  KASAM.

En känsla av sammanhang är uppbyggd av tre centrala beståndsdelar: 

hanterbarhet

, 

begriplighet 

och 

meningsfullhet

, som tillsammans gör dig motståndskraftig mot stress.

Hanterbarhet

När omvärlden ställer krav på oss och när olyckliga händelser inträffar är det viktigt att vi inte ser oss  själva som hjälplösa offer. Det är viktigt att individen upplever att hon har resurser för att hantera  motgångarna. Människor som upplever att de kan hantera livet blir mer motståndskraftiga emot ohälsa.

Begriplighet

Människor mår bra av en struktur och regelbundenhet i sina liv. Vi vill kunna förutsäga händelser och  om något överraskar oss så vill vi ändå kunna förklara det. Människor som är bra på att göra händelser  i livet begripliga förblir i högre utsträckning friska.

Meningsfullhet

För att vi ska må bra är det också viktigt att vi upplever de utmaningar vi ställs inför som värda att  investera energi i. Människor som försöker hitta en mening med de olyckliga händelser hon ställs inför  mår bättre än de som inte gör det.

[ http://lattattlara.com/kliniskpsykologi/kasam ]

Kan du tänka tillbaka på något som var jobbigt och som du tagit dig ur? Kan du relatera till dessa tre  rubriker ovanför och tänka på dig själv i det? Någon livskriv.. det vet jag att du upplevt. Ta den krisen  och tänk på dessa tre saker, kan hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet finnas med i hur du  såg/ser på dig själv. Är dessa tre saker viktiga beståndsdelar hos dig som gör att du mår bra och kan de  ha hjälpt dig ur något jobbigt i livet? Jag ser dig som en stark person, en överlevare!  Du är inget offer och kommer aldrig bli! Du står med bägge fötterna på jorden och kan nog förstå varför  vissa saker händer dig eller omkring dig. Du ser inte dig själv som “plötsligt drabbad” om nåt händer  utan jag tror du kan relatera till vissa händelser, vad de än må vara..

Sen det sista, du sparar dig och lägger energi på det Du tycker är värt det! det funkar inte alltid men    oftast!

13. Kritisk granskning kring källor om hälsa

Då skulle jag först tänka på allt skit som TV­Shop försöker kränga på oss, all TV­reklam reklam som  bombar oss med allt från antirynkkrämer, smink och allt SKIT som de vill få oss att tro vi behöver.  Aftonbladet tex vågar sig tom på att ha en Hälsoavdlening på sin tidning!!  [ http://www.aftonbladet.se/halsa/ ] Kolla alla dieter..    Gå ner i vikt, bli smal, bli en bättre älskare, bla bla bla bla.. SMÖRJA!!

Kanske bättre att hålla sig till vetenskapligt erkända studier som är någotsånär statligt kontrollerade och  INTE utfört av ett vinstgivande läkemedelsföretag eller kosmetikaföretag! Det är kritisk granskning för  mig!

Och du kommer säkert på något mer.. :­)

14. Lagar och folkhälsopolitiska mål.

Lagar:

Alkohollagen Arbetsmiljölagen Hälso­ och sjukvårdslagen Livsmedelslagen Miljöskyddslagen Plan och bygglagen Skollagen Smittskyddslagen Socialtjänstlagen Strålskyddslagen Tandvårdslagen Tobakslagen http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=696

Folkhälsopolitiska mål:

Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso­ och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel [ https://nllplus.se/Forskning­utveckling­och­forbattringsarbete/Folkhalsa/ Folkhalsopolitiska­mal­och­strategier­/ ]