Transcript 2014-04 Posttraumatisk tillväxt hos EKB

Hur främjar man motståndskraft och
återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn
SOFI Norrköping 10-11 april 2014
EKB Psykisk ohälsa
•
Flera studier visar på samband mellan att vara
flyktingbarn och psykisk ohälsa.
•
I en svensk studie kartlades förekomsten av
psykisk ohälsa hos flyktingbarn i åldern 3–15 år.
45 % av barnen hade en hög barnpsykiatrisk
symtombelastning efter fem månaders vistelse i
Sverige.
•
Att jämföra med ca 15 procent av svenska barn i
samma ålder (Hjern, 2006-2007)
•
Många har haft svåra uppväxt och levnadsvillkor
som påverka barnens välbefinnande och resultera i
svåra emotionella problem samt beteendeproblem.
•
Det krävs noga genomtänkta strategier och
skyddssystem för bemötandet av den särskilda
situation dessa barn befinner sig i och de särskilda
behov de har. Derluyn & Broekaert (2008)
•
I en av de största uppföljningsstudierna av andra
världskrigets flyktingbarn följde psykiatrikern
Keilson och hans medarbetare upp 2 000 judiska
barn vars föräldrar mördats av nazisterna.
•
De intervjuades i 30–40-årsåldern om sina liv, sina
eventuella psykiatriska besvär och om vad som
varit viktigast för dem för att skapa ett gott liv.
•
Det visade sig att majoriteten levde ett liv som de
själva uppfattade som gott utan några betydande
psykiatriska eller sociala problem.
Trauma inte avgörande
•
De barn som hamnat i familjer där de känt sig välkomna
och älskade gick det i huvudsak bra för som vuxna,
oavsett hur de haft det under själva kriget.
•
För de barn som inte hamnat hos sådana familjer utgjorde
de umbäranden de utstått under kriget en klar riskfaktor.
•
Den hoppfulla slutsatsen av denna longitudinella
forskning är att det är bemötandet efter umbäranden,
snarare än umbärandet i sig, som är det viktigaste för
drabbade barns möjligheter till ett gott liv som vuxna
(Hjern, 2006-2007).
Socialt stöd avgörande
•
En faktor som är av särskild vikt för
ensamkommande barn är boendeförhållanden i det
nya landet.
•
Många studier har påvisat att posttraumatiska
stress symptom (PTSD) ökar hos barn som bor på
boenden med lågt socialt stöd.
Det sociala nätverkets stöd
•
•
upplösningen av ensamkommande flyktingbarns
sociala nätverk och förlusten av föräldrarnas stöd
som faktorer som allvarligt kan äventyra deras
psykologiska välbefinnande.
Det sociala stödet från personal på asylboenden
och det sociala stödet från den etniska
gemenskapen är enligt forskningen den klart
viktigaste resursen för barnens
välbefinnande Derluyn & Broekaert (2008).
Välbefinnande och belåtenhet över
livssituationen i vuxen ålder
•
De studier som beskriver vuxenlivet för
ensamkommande barn pekar på att de flesta växer
upp och skapar sig ett gott liv, även om de inte har
tillgång till professionell hjälp för att bearbeta sina
upplevelser.
•
Faktorer som ett gott bemötande i mottagarlandet
och tillgång till en trygg och kärleksfull miljö verkar
vara nästintill en förutsättning för att dessa barn
skall kunna få ett gott liv (Hjern, 2006-2007).
Risk and resilience
(risk och skyddsfaktorer)
•
Under flera års tid fokuserade barnforskningen på att
studera samband mellan risker eller dåliga
uppväxtmiljöer och barns utveckling.
•
Nu ligger fokusen istället på att studera resilience,
motståndskraft och skyddsfaktorer.
”Riskforskningen” börjar i allt högre utsträckning
konkurreras ut och ersättas med ”friskforskning”.
•
Den intressanta frågan att studera är ”vad är det
som gör att vissa barn klarar risker förvånansvärt
väl och utvecklas gynnsamt trots usla
omständigheter?”
Resilience?
•
Professorn i barn-och ungdomspsykiatri Michael
Rutters definition av resilience är den mest
använda och vedertagna:
•
”resilience är processer som gör att utvecklingen
når ett tillfredställande resultat, trots att barnet har
haft erfarenheter av situationer som innebär en
relativt stor risk att utveckla problem eller avvikelse”
(Borge, 2005,).
Olika typer av resiliens
•
Intellektuell resiliens finns hos barn som gör sina
läxor, klarar av skolan och når förhållandevis goda
resultat även om hemförhållandena och andra
svåra förhållanden pekar på att de egentligen inte
skulle klara av den delen av vardagen.
•
Beteendemässig resiliens finns hos barn som haft
problem med uppförandet men som senare av
någon anledning bättrar sig.
•
Emotionell resiliens handlar om att vissa barn, trots
att de utsätts för påfrestningar i familjen och
närmiljön fungerar känslomässigt bra både som
barn och vuxna (Borge, 2005,).
Resilience och motståndskraft
•
Inom resilience-teorin talar man mycket om barns
”motståndskraft” mot att utveckla psykiska
problem. Motståndskraft är inte synonymt med
begreppet resiliens då det inte är heltäckande.
•
Ordet motståndskraft betonar i för hög grad det
som är ”inom barnet” och i för låg grad det som är
”i miljön” (Borge, 2005).
•
En annan definitionen på ordet motståndskraft
beskrivs som:
•
”ett sätt att tänka som främjar individens känsla av
optimism, hopp," Lagerberg & Sundelin (2003).
Skyddsfaktorer
•
Vissa faktorer är viktiga och gynnsamma för alla
barn, t.ex. goda föräldrarelationer. ”Föräldrabarnförhållandet tillhör det som starkast påverkar
ett barns välbefinnande eller brist på
välbefinnande” (Lagerberg & Sundelin, 2003).
•
Det finns också andra faktorer som är särskilt
betydelsefulla för barn i utsatta situationer, t.ex. att
ha tillgång till en förtrolig relation utanför familjen.
•
För att barn ska få tillgång till denna skyddsfaktor
krävs det dock oftast att barnet är omtyckt av
omgivningen och inte ställer till med besvär.
Skyddsfaktorer "inom"
barnet
•
kan precis som riskfaktorer finnas både inom
barnet och i dess miljö. Skyddsfaktorer hos barnet
handlar om olika egenskaper eller
personlighetsdrag som barnet har. Exempel på
skyddsfaktorer inom barnet kan bl.a. vara:
•
Förmåga till impuls- och känslokontroll(tålighet)
•
God problemlösningsförmåga
•
Intelligens
•
Goda skolprestationer
•
Social kompetens
•
Tillmötesgående beteende (lätt att tycka om)
•
Humor (Lagerberg & Sundelin, 2003) ( Skerfving,
2005).
Skyddsfaktorer i barnets omgivning
•
Skyddsfaktorer i barnets omgivning kan t.ex. vara:
•
god omvårdnad
•
Föräldrars övervakan och tillsyn
•
God familjesammanhållning
•
Att inte drabbas av många separationer från
vårdaren
•
Att tillhöra en högt uppsatt social grupp (Lagerberg
& Sundelin, 2003).
Sammanfattning av skyddande faktorer
•
De skyddande faktorer som enligt forskningen har
hjälpt högriskbarnen att utvecklas positivt i vuxen
ålder är:
•
en personlighet som väckt positiva reaktioner i
barnets omgivning
•
Förmåga och vilja att använda sina resurser
•
Omsorgsfulla föräldrar som gav barnet god
självkänsla
•
Andra stödjande vuxna
•
Samt ”vändpunkter” i samband med viktiga
övergångar i livet
Coping
•
En förklaring till varför vissa barn har lättare för att
hantera svårigheter än andra är coping.
•
Till skillnad från resilience är coping själva beteendet
eller strategin en individ använder sig av i en
stressituation.
•
I coping inkluderas således inte personliga egenskaper
eller skyddsfaktorer i omgivningen d.v.s. inre och yttre
skyddsfaktorer.
•
Coping kan t.ex. läras ut i förskolan eller skolan i
form av bemästring över vardagliga situationer.
•
Resilience kan inte läras ut på samma sätt då det
utvecklas i det verkliga livet i samspel med de
risker som barnet utsätts för och barnets
personliga egenskaper. (Skerfving 2005)
Olika coping modeller
•
Det finns olika modeller för coping,man
sammanfattar dessa genom att alla tillskrivs två
poler.
•
Den ena polen består av beteenden som riktas mot
problemet och som aktivt försöker förändra det.
•
Den andra polen består av strategier som går ut på
att hantera de negativa känslor som problemet
skapar. Sådana strategier kan handla om att man
blir passiv eller undvikande.
•
Det kan även handla om att man känslomässigt
anpassar sig till problemet eller t.o.m. accepterar
det. (Lagerberg & Sundelin 2003).
_
+
•
Problemfokuserande strategier
•
Känslofukuserande beteende
•
Primär kontroll (gör ingripanden i
situation )
•
•
Närmande
Sekundär kontroll (hanterar
de känslor som uppstår
situationen )
•
Undvikande
Religion
Gamla omständigheter
Misstro
Religion
Självständigt
Religion
kontinuitet
Anpassning
Aktiv överlevnad
Religion
Religion
Undertryckande
Positivitet
Religion
Religion
Nuvarande omständigheter
Kopingsstrategier
Sammanhang
Litteratur
•
Almqvist, K & Broberg. G, A. (1999). Mental health and social adjustment in young refugee children
3 12 years after their arrival in Sweden. American Academy of Child and adolescent psychiatry, 36,
6, 723-730.
•
Angel, B. Hjern, A. & Ingleby, D. (2001). Effects of War and Organized Violence on Children: A
Study of Bosnian Refugees in Sweden. American Journal of Orthopsychiatry, 73, 1, 4-15.
•
Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och kultur
•
Ascher, H. (2009). Ensamkommande flyktingbarn måste få stöd. Respekt och omsorg kan
•
begränsa effekterna av tidigare trauman. Läkartidningen, 106, 18–19, 1254-1255. Aspers, Patrik.
(2007). Etnografiska metoder. Malmö: Liber
•
Backe-Hansen, Elisabeth & Ogden, Terje (red.) (1998). 10-åringer i Norden: kompetense, risiko og
oppvekstmiljø. København: Nordisk Ministerråd
•
Borge, Anne Inger Helmen. (2005). Resiliens: risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur
Derluyn, I. & Broekaert, E. (2007) Different perspectives on emotional and behavioural problems
•
in unaccompanied refugee minors. Ethnicity and Health, 12, 141–162.
•
Derluyn, I. & Broekaert, E. (2008) Unaccompanied refugee children and adolescent: the glaring
contrast between a legal and a psychological perspective. International Journal of Law and
Psychiatry, 31, 319-330.
Tack!
Yassin Ekdahl
[email protected]
[email protected]