Transcript Farsoter och vinster i välfärden

Krönikan
Farsoter och vinster i välfärden
Marlatt GA, Baer JS, Kivlahan DR, Dimeff LA,
Larimer ME, Quigley LA, Somers JM &
Williams E. Screening and brief intervention for high-risk college student
drinkers: results from a 2-year follow-up
assessment. J Cons Clin Psychol 1998;
66(4):604-615
Wannberg H. Gör skillnad! Om kommunernas stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk. Junis, IOGT-NTOs
juniorförbund. Stockholm; 2014.
Woolderink M., Smit F., van der Zanden R.,
Beecham J., Knapp M., Paulus A. & Evers
S. Design of an internet-based health
economic evaluation of a preventive
group-intervention for children of parents with mental illness or substance
use disorders. BMC Publ Health. 2010;
10:470.
OM PROGRAMMET
Alkohol och Coping är utvecklat av
Nicklas Kartengren, Ulla Zetterlind
och Helena Hansson på uppdrag av
CAN och med ekonomiskt stöd av
Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten finansierar också den
utvärdering som Tobias Elgán ansvarar för. Alkohol och Coping är producerat av Funkis Multimedia AB.
NY ANTOLOGI OM
BARN SOM ANHÖRIGA
Våren 2015 ger Nationellt kompetenscentrum anhöriga ut en antologi
om barn som anhöriga, skriven av
forskare i det nätverk som finns
inom området. Kapitlet ”Barn i familjer med alkoholproblem – kan ett
webbaserat program hjälpa ungdomar?” beskriver Alkohol och Coping
ytterligare. Mer information om
antologin hittar ni på www.anhoriga.
se/barnsomanhoriga
Farsoter kommer och går. I vår världsdel var det pesten som skördade flest
människoliv under det senaste millenniet. Den bröt ut vid mitten 1300-talet
och spreds från land till land med svartråttans hjälp.
Dåtidens läkekonst stod sig slätt, varken vaccin eller bromsmediciner
stod till buds. Det bästa man kunde göra var att isolera de sjuka, eller, ännu
bättre, dra sig undan till säkra platser. Boccaccio berättar om en grupp priviligierade som valde att samlas på ett avlägset slott där de underhöll varandra
med skabrösa historier och god förplägnad. Men vanligt folk tvingades leva
kvar i sina nedsmittade miljöer. De som tvingades ta hand om de sjuka benämndes pestmästare och bar ibland en speciell klädsel och fågelliknande
ansiktsmasker som skulle skrämma bort onda andar som antogs ligga bakom
allt elände.
En gång var det Stora dödens tid, idag är det Ebolans. Och mellan dessa har
många farsoter drabbat världen. En av dessa var HIV-epidemin som vid mitten av 1980-talet skakade om det etablerade samhället. Larmklockor ringde,
vårt land försattes i något som liknade ett krigstillstånd, myndigheter var
beredda att betala nödvändiga försvarskostnader.
Till en början var det inte hög som låg som drabbades, utan knarkarna och
bögarna.
Det kändes som den hämnande Guden hade ett finger med i spelet. De
skötsamma heterosexuella verkade slippa undan. Sighsten Herrgård framträdde och gav farsoten ett ansikte. När Drottningen hälsade på honom utan
handskar uppstod förvirring.
Snart florerade en provkarta av åtgärder mot smittan. Undervisning i skolor
och på fritidsgårdar, besök på fängelser och andra miljöer där riskgrupper
antogs vistas. Stora resurser lades på etablerandet av nya vårdhem i syfte att
förhindra ett växande drogmissbruk. Verksamheterna bedrevs i kommunoch landstingsregi, men det växte också fram en uppsjö av privata vårdhem,
familjehem och stiftelser.
De ideella stiftelserna återinvesterade sina vinster, de privata fick gediget
klirr i kassan. Detta trots att någon egentlig utvärdering av deras verksamhet
sällan skedde. Begreppet ”vinster i välfärden”, det vill säga att privata företag
och personer skulle tillåtas tjäna pengar på en skattefinansierad verksamhet,
var något som inte diskuterades vid den tiden. Det övergripande målet var att
stävja den hotande epidemin.
Pestmästarna har ersatts av bromsmediciner och kondomer. Men vem
hjälper de ebolasmittade?
Stig Helling
skribent
Alkohol & Narkotika Nr 1/2015
33