En presentation av ESTER fri att användas i informationssyfte
Download
Report
Transcript En presentation av ESTER fri att användas i informationssyfte
ESTER
En introduktion
Vad är ESTER?
Ett forskningsbaserat bedömningssystem som
innehåller
(1) ett screeningsystem (ESTER-screening)
(2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTER-bedömning).
Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt
samarbete, etc.
Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland
unga (0-18 år) med eller i riskzonen för
normbrytande beteende
Kan användas både i förebyggande och behandlande
sammanhang
Gjort för uppföljning över tid – t.ex. Före och efter insats
Gjort för att kunna användas av samtliga verksamheter.
Varför viktigt med strukturerad riskbehovsbedömning?
Kan vi vara riktigt effektiva i insatser om vi inte
innan insatserna identfierar den unges specifika
risker och brister i skydd?
Om vi gör en sådan specifik bedömning
Individuell risk-skyddsprofil -> insatsplan
Då kan vi sätta in specifika insatser som kan reducera de
aktuella riskerna och stärka de aktuella skyddsfaktorerna
Bra förutsättningar för insatserna
Varför viktigt med strukturerad riskbehovsbedömning? (forts.)
En bra risk-behovsbedömning kan bidra till
effektivare insatser!
Minskar subjektivitet och godtycklighet i
bedömningar
Ökad samstämmighet mellan oberoende bedömare
Kan användas för att följa upp effekter av insatser
Utvärdering på individ- och organisationsnivå
ESTER är utvecklat av forskare i samarbete med
praktik
Utvecklat av Henrik Andershed, docent i psykologi och
Anna-Karin Andershed, fil.dr. i psykologi. Verksamma
vid Örebro universitet.
Kommentarer och förslag från:
Praktiker från förskola/skola, socialtjänst, BUP, etc.
Forskare inom området
Har formats genom praktisk och vetenskaplig prövning
Oktober 2007 - Pilotversion– Praktisk testning - Revisioner
April 2008 - Version 1 – Praktisk testning – Revisioner –
Vetenskaplig testning
Oktober 2008 - Version 2 - forts. vetenskaplig testning –
Januari 2009 - påvisad interbedömarreliabilitet
Januari 2009 – släpps till praktik utanför forskning
Att användas av alla verksamheter och
professioner som arbetar med barn och ungdomar
Samtliga som går utbildning kan använda ESTER
(oavsett förkunskaper)
Använder ett neutralt, basalt språk och sätt att
mäta risker och skydd som alla verksamheter ska
kunna acceptera, hantera och tycka är relevant
Förbättra kommunikation och samarbete mellan
verksamheter
Datorstödet underlättar samarbete
ESTER - relation till annat och vilken är
målgruppen?
ESTER-bedömning är tänkt att komplettera
utredningar som genomförts med stöd av t.ex. BBiC,
DSM-IV-TR eller annat ambitiöst utredningsverktyg.
ESTER är relevant att användas t.ex. på:
Unga som begått brott
Unga i riskzonen för normbrytande beteende
Med riskfaktorer eller brister på skyddsfaktorer – eller båda
Hjälper att identifiera vilka specifika riskfaktorer som finns i
det specifika fallet och vilka skyddsfaktorer som brister
En specifik risk-skyddsprofil -> insatsplan
Unga med eller i riskzonen för
normbrytande beteende
Med normbrytande beteende menas beteenden som
på olika sätt bryter mot gällande normer och regler i
den miljö individen befinner sig.
Kan innebära allt ifrån regelbrott som att skolka från skolan,
snatta och klottra till mer allvarliga förseelser som till exempel
att slåss (fysisk aggressivitet), sexuellt ofreda andra och att
plåga djur.
Hög risk för långvariga psykosociala problem bland
barn och unga med normbrytande beteende
Unga med eller i riskzonen för normbrytande
beteende bör prioriteras
ESTER-systemet är tänkt för denna breda grupp
ESTER baseras på ett ”risk-skyddsperspektiv”
Detta innebär:
Identifiering/bedömning
av riskfaktorer
Identifiering/bedömning av skyddsfaktorer
Bedömningen ger en unik ”risk-skyddsprofil”
för den unge
Gör insatsplan som syftar till att:
Reducera
de riskfaktorer som finns
Stärka de skyddsfaktorer som brister
9
Vad är risk- och skyddsfaktorer?
Riskfaktor
Något som ökar sannolikheten/risken för normbrytande
beteende.
Skyddsfaktor
Något som fungerar som en buffert mot risk, eller som en
mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för
risk
Minskar sannolikheten för att risker ska leda till
normbrytande beteende
10
Risker och skydd som mäts i ESTERbedömning
Risker och skydd som har mest praktisk betydelse
för insatser till unga i riskzonen
Risker och skydd som:
(1) kan gå att påverka och förändra
(2) kan anses vara direkt snarare än indirekt kopplade till den
unges risk för normbrytande beteende.
De risker och skydd som bedöms är uttryck för
föränderliga saker
Ger den viktiga signalen om att man utgår ifrån att
ett problem går att arbeta med, förbättra och t.o.m. lösa.
Risker som bedöms i ESTER-bedömning
Hos den unge
• Trotsighet, ilska eller oräddhet
• Överaktivitet, impulsivitet eller
koncentrationssvårigheter
• Svårigheter med medkänsla, skuld
eller ånger
• Bristfälliga språkliga förmågor eller
skolprestationer
• Negativa problemlösningar,
tolkningar eller attityder
• Nedstämdhet eller självskadande
beteende
• Normbrytande beteende
• Alkohol- eller droganvändning
• Problematiska kamratrelationer
Hos familjen
• Föräldrarnas egna
svårigheter
• Svårigheter i föräldrabarnrelationen
• Föräldrarnas svårigheter
med
uppfostringsstrategier
Skydd som bedöms i ESTER-bedömning
Hos den unge
Hos familjen
• Positiv skolanknytning och
prestationer
• Positiva förhållningssätt eller
problemlösningar
• Positiva umgängen och
aktiviteter
• Den unges medvetenhet och
motivation
• Föräldrarnas ork, engagemang,
eller stöd
• Föräldrarnas positiva attityder
och uppfostringsstrategier
• Föräldrarnas medvetenhet och
motivation
En viss tidsperiod bedöms
Man bedömer en bestämd tidsperiod tillbaka i
tiden
1-36 månader tillbaka i tiden
Man väljer som professionell detta
Utgår ifrån vad som är syftet med bedömningen
Längre tid tillbaka vid den första bedömningen?
ESTER-bedömning
Forskningsbaserat strukturerat risk-
behovsbedömningsinstrument av risker och skydd
för normbrytande beteende hos unga 0-18 år
19 risk- och skyddsfaktorer
Beslutstöd inför insatser
Inbjuder till uppföljande bedömningar
(t.ex. före och efter insatser)
Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och
samarbete
ESTER-bedömnings huvudsakliga syfte
16
Delar i en ESTER-bedömning
En ESTER-bedömningsbok fylls i vid varje ny ESTER-
bedömning:
Bakgrund
Informationsbas
Bedömning av de 19 risk- och skyddsfaktorerna
Man kan välja att endast använda denna del om man så önskar (dvs.
göra bedömning av de 19 faktorerna men inte använda övriga delar i
ESTER-bedömningsbok)
Planerade insatser
Genomförda insatser
Uppföljningsanalys
Exempel på informationskällor som kan användas för att
göra en ESTER-bedömning. OBS! Samtliga av dessa källor
måste inte
användas.
Information från:
• Samtal/intervju
med förälder/
föräldrar vid
ett eller flera
tillfällen
Information från:
• Samtal/intervju med den unge
• Observation av den unge
Bedömning av de 19 faktorerna
i ESTER-bedömning
Information från:
• Samtal/intervju med
förskollärare/lärare
- görs av dig som professionell Basera bedömningen på
så många olika informationskällor
och miljöer som möjligt.
Information från:
• ESTER-screening
Dokumentera i ”Informationsbas”
från vem och när (datum)
information inhämtades.
Planering
Planering av
av insatser
insatser
Dokumenteras
Dokumenteras ii ”Planerade
”Planerade insatser”.
insatser”.
Information från:
• Akt/journal
• Annan/Annat
Vad har man tid med och vad är möjligt?
Hitta ett sätt som fungerar tidsmässigt i din
verksamhet att samla in information från minst två
olika källor (t.ex. föräldrar och lärare eller föräldrar
och den unge).
Värna om kvalitén.
Bedömning av en
riskfaktor i ESTERbedömning
Datorstöd till ESTER-bedömning
Användarvänligt
Via internet
Följer datainspektionens riktlinjer, PUL, etc.
På säker server med dubbla lösenord, kryptering.
Underlättar:
Tolkning och presentation av resultat
Visualiserar resultaten på enkelt sätt
Rapporterna som produceras kan användas direkt med
föräldrar och den unge
Samarbete mellan kollegor och verksamheter
Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare
Startsida för klient
Risk-skydds
profil
Sammanställning över tid av varje risk- och
skyddsfaktor
Summerande stapeldiagram - risker
Summerande stapeldiagram - skydd
ESTER-screening
Kort frågeformulär om styrkor och
svagheter/svårigheter – 4 sidor (ca 15 minuter)
Fokus framförallt på riskfaktorer
Huvudsyfte:
Att screena för att se vilka barn/ungdomar som är i behov av mer
detaljerad bedömning/insatser
Versioner till:
Föräldrar/vårdnadshavare (med eller utan familjerisker)
Professionell (t.ex. lärare, behandlingsassistent, etc) (med eller
utan familjerisker)
Den unge själv (10 år eller äldre) (med eller utan familjerisker)
ESTER-screening (forts.)
Två öppna frågor om styrkor och svagheter/svårigheter
Ett antal kryssfrågor om riskfaktorer hos den unge och i
familjen (familjedelen kan väljas bort)
Ett öppen fråga i slutet om upplevt behov av hjälp eller stöd
ESTER-utbildning och stöd
ESTER-grundutbildning
En heldag.- Samtliga ESTER-användare skall genomgå
grundutbildningen - Utbildningen är introducerande och förutsätter
egenstudier av ESTER-manual – Intyg erhålls.
ESTER-handledarutbildning
En halvdag - Två personer från varje enhet/arbetsplats/team görs till
ESTER-handledare. - Handledarna har tillång till daglig support via
e-post. - ESTER-handledare erbjuds ESTER-fortbildning.Utbildningen fokuserar på handledarens roll, supportfunktionen
samt djupare genomgång av ESTER-manualen - Föreslås hålla i
kontinuerliga ESTER-träffar lokalt - Intyg erhålls.
ESTER-fortbildning
En halvdag. En första fortbildning ca 2-3 månader efter
grundutbildningen. Riktar sig främst till handledarna – Övriga också
välkomna i mån av plats.
Viktig litteratur för socialtjänsten
www.socialstyrelsen.se
BBiC i kombination med mer specifikt riskbehovsbedömningsintrument
”BBIC är inget standardiserat
bedömningsinstrument utan
utmärks av flexibilitet när det
gäller både struktur och
innehåll. Därför kan det vara
värdefullt att inom ramen för
en utredning enligt BBIC
använda standardiserade
bedömningsinstrument som
komplement i den mån sådana
finns. ”
ESTER är forskningsbaserat
ESTER är forskningsbaserat på så sätt att de
riskfaktorer och skyddsfaktorer som mäts/bedöms
har påvisats vara just risk- och skyddsfaktorer i
empirisk forskning.
Observera dock att ESTER som instrument är
relativt nytt och forskning på dess psykometriska
egenskaper (reliabilitet och validitet), samt praktiska
funktion och nytta pågår.
Forskningsresultat läggs upp på www.esterbedomning.se
Implementering av ESTER
Viktigt att man upplever behov av utveckling/förbättring vad
gäller bedömningar
Annars inga bra förutsättningar för framgångsrik implementering
Att man anser att ESTER är den metod som kan bidra med
denna utveckling
Välja annat instrument annars?
Att man har en implementeringsplan och håller sig till den
Planera in grundutbildning, handledarutbildning och fortbildning direkt.
Planera ESTER-möten, etc.
Ledningen behöver ge stöd åt implementeringsprocessen
Chefer bör gå ESTER-grundutbildning och sen ge tid åt instudering,
övning, etc.
Ge en mindre grupp mer tid i början för att komma igång och visa vägen
istället för att ge alla lite tid?
Implementering tar tid
www.ester-bedomning.se