Transcript Sunne 130524 - Nya perspektiv

Risk, skydd och
strukturerad bedömning
Barn och unga med eller i riskzon
för normbrytande beteende
Anna-Karin Andershed
Docent & universitetslektor i psykologi, Prefekt
Institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap
Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete
Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)
Örebro universitet
Dagens fokus
Hur tänka kring risk och skydd?
Bedömning av individer i riskzon
Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad
säger forskningen? Stockholm: Gothia.
Andershed, A-K., & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för
normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken. I Barn
och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten.
Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan K. (2010). Ungdomar som begår
brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia.
Andershed, A-K,. & Andershed, H (2013). Are Structured Assessments of a Youths’ Risks
and Needs Really Better Than Unstructured? – A Case Vignette Study. Manuscript in
preparation.
Andershed, A-K., Andershed, H., & Farrington, D. P. (2012). Risk and protective factors
among preschool children for future psychosocial problems – What we know from research and
how it can be used in practice. Stockholm: Nordens välfärdscenter.
2
Vad är normbrytande beteende?
Beteende som bryter mot rådande normer och regler i
den miljö individen befinner sig
aggressiva, utagerande
beteenden mot andra
människor och djur,
t.ex. slå, sparka, hota
icke-aggressiva beteenden,
t.ex. bryta mot föräldrars
regler, snatta, vandalisera,
skolka, klottra
EXEMPLET: NORMBRYTANDE BETEENDE?
3
Vad är orsaken till normbrytande
beteende?
Finns inget enkelt svar… och inte bara
ett svar
Ta hänsyn både till förhållanden som
rör individens egenskaper,
erfarenheter och förutsättningar,
och till egenskaper och
förhållanden i miljön
(t.ex. Stattin & Magnusson, 1996)
Detsamma gäller för de allra
flesta av våra beteenden!
EXEMPLET: NORMBRYTANDE BETEENDE?
4
Risk- och skyddande faktorer
En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap,
händelse, förhållande eller process som ökar
sannolikheten eller risken för ett visst utfall
Risk är inte nödvändigtvis samma sak som orsak
En skyddande faktor är en egenskap, händelse,
förhållande eller process som minskar sannolikheten
eller risken för ett visst utfall genom att agera som en
buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna
av att exponeras för risk
Trots risker klarar sig vissa individer bra
HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?
5
Sammansättning av riskfaktorer
När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ och familj)
samtidigt är risken för normbrytande beteende större
(se Campbell m.fl., 2000)
När fler än en riskfaktor är närvarande hos en och samma
individ är risken för normbrytande beteende större…
…= kumulativ riskfaktorsmodell (t.ex. Loeber, 1990)
Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för alla
som utvecklar normbrytande beteende
Vissa riskfaktorer förklarar utvecklingen hos vissa personer medan
andra riskfaktorer förklarar utvecklingen hos andra personer
HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?
6
Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv
– ”Risk-focused prevention”
1. Identifiera och gradera riskfaktorer
Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer
Identifiera och gradera skyddsfaktorer
Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer
2. Arbeta för att genom insatser:
Reducera/avhjälpa riskfaktorerna
Stärka skyddsfaktorerna
HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?
7
Risk – behov – responsivitetsprinciperna
risk
Riskprincipen (Vilka ska ges insatser?)
Insatsens omfattning ska anpassas till nivån av risk för återfall i
kriminalitet – mer omfattande insatser till de med hög risk
Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna)
behov
Insatser ska fokusera på den unges unika kriminogena behov
(dvs. risk- och skyddsfaktorer)
responsivitet
Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas
och ges?)
Insatser ska involvera relevanta behandlingskomponenter och
tillvägagångssätt, och fokusera på och påverka kriminogena faktorer
GÅR INTE ATT GENOMFÖRA UTAN EN
BEDÖMNING!
HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?
8
Bedömning av
individer i riskzon
…som fokuserar på forskningsbaserade
risker och skydd
Komplex, individuell sammansättning av risk och skydd
En bra bedömning som en del av en effektiv utredning
måste vara individuell,
där man identifierar
de faktorer som
driver och
upprätthåller
det normbrytande
beteendet
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
10
För barn med normbrytande beteende…
…vet vi att risken är hög för långvariga problem
…har vi mycket kunskap
om risk- och skyddsfaktorer
och verksamma principer
…men kunskapen
används inte systematiskt
… så hur kan vi föra in
denna kunskap
i praktiskt arbete?
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
11
Hur bra bedömningar kan vi göra
utan instrument?
Gör man korrekta
bedömningar/utredningar
i era verksamheter?
Kommer oberoende
bedömare fram till samma
sak, om de bedömer samma
barn/familjer?
Gör vi mer korrekta
-”Verkar
bedömningar om vi
användertråkigt”
ett strukturerat instrument?
Behöver vi människor
verkligen verktyg och
instrument?
Låt oss se efter!
-”JAG behöver det inte”
Två fall – först utan instrument
och sedan med
Viktigt att ni gör så korrekta
bedömningar som möjligt
-”Det tar onödig tid”
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
12
FALL 1: Är linjerna A och B lika långa?
Utan bedömningsinstrument:
Svarsalternativ:
Lika långa.
Inte lika långa.
Vet ej.
Med bedömningsinstrument:
Användning av linjal som
bedömningsinstrument visar att de
inte är lika långa
Vi gör korrekt och samma
bedömning!
A
0 1
2
3 4 5 6 7 8 9 10
B
0 1
2 3 4 5 6 7 8 9 10
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
13
FALL 2: Är mittencirklarna lika stora?
Utan bedömningsinstrument:
Svarsalternativ:
Lika stora.
Inte lika stora.
Vet ej.
Med bedömningsinstrument:
Användning av linjal som
bedömningsinstrument visar
att de är lika stora
Vi gör korrekt och samma
bedömning!
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
14
Slutsatser?
Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar
av dessa fall utan instrument
Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa
fall med instrument
Är ni osäkra när ni gör bedömningen?
Varför inte svara ”vet ej”?
Om det var riktiga fall med individer med komplexa
sociala problem?
Mycket svårare att göra korrekta bedömningar
…och ju svårare och mer komplext något är, desto större är
behovet av stöd och struktur
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
15
Vad är en bra risk-behovsbedömning?
Bedömningen är strukturerad
Tydliga definitioner finns och samtliga risker och skydd bedöms
hos alla klienter – ökar chansen för hög s.k. interbedömarreliabilitet
Underlättar samverkan
Fokuserar på forskningsbaserade risker och skydd
Identifierar de specifika risker och skydd som bör fokuseras
på i insatser för den enskilda klienten
Risk-skyddsprofil
Ska göra insatser mer effektiva – Prevention snarare än prediktion
Tar hänsyn till ev. fallspecifika risker/skydd
Inkluderar uppföljande bedömningar
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
16
Struktur eller icke-struktur?
Exempel från vår forskning (Andershed & Andershed, 2012)
ESTER-bedömning (Andershed & Andershed, 2010)
Evidensbaserad strukturerad bedömning av risk och
skyddsfaktorer för barn (0-18 år) med eller i riskzonen för
normbrytande beteende
Bedömning av 19 risk- och skyddsfaktorer görs av en
professionell baserat på multipla informanter (t.ex. barnet
själv, föräldrar, lärare) och informationskällor (t.ex. akter,
intervjuer)
Vi har visat att en ESTER-bedömning ger en
samstämmighet mellan bedömare som är ganska bra till
riktigt bra (Andershed m.fl., 2010)
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
17
Mer samstämmigt än vad?
Leder användning av ESTER-bedömning till…
mer samstämmiga bedömningar
mer ”korrekta”/adekvata bedömningar
mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar
att man missar färre viktiga saker i bedömningar
… jämfört med när man INTE använder ett
strukturerat instrument?
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
18
Resultat: Hur många faktorer identifieras?
Antal riskfaktorer man identifierat
Med ESTER-bedömning
Utan instrument
Samtliga 8
37%
0%
7
20%
10%
6
30%
20%
5
13%
17%
4
3
2
0%
Socialcheferna bedömer
också att de23%
0%
17%
strukturerade bedömningarna…
0%
3%
är mer adekvata0%
7%
0
0%
leder till att bedömaren
i mindre 3%
Antal skyddsfaktorer man identifierat
Med ESTER-bedömning
Utan instrument
utsträckning missar
att uppmärksamma
Samtliga 4
10%
0%
viktig information
1
3
20%
0%
2
20%
3%
1
17%
3%
0
33%
94%
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
19
Slutsatser?
Användning av ett strukturerat instrument, i det här
fallet ESTER-bedömning, leder till…
att fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram
i en bedömning
Högre grad av samstämmighet i att identifiera risk- och
skyddsfaktorer
att man, enligt socialchefer:
gör bättre/mer adekvata bedömningar
i mindre utsträckning missar viktiga saker
… jämfört med när man inte använder ett strukturerat
instrument (men t.ex. BBiC)
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON 20
Bedömning är en färskvara
En bedömning av risk och skydd har ett bäst före-datum
Uppföljningar är nödvändiga
Instrumentet måste kunna mäta förändringar
Bedömningsinstrumentet är praktikerns verktyg
Det är inte självgående eller effektivt av sig självt
Den professionelle måste veta hur han eller hon ska använda
instrumentet, och vara skicklig på det
Ett bedömningsinstrument kommer inte att ge svaren
Den hjälper till med att ställa de rätta frågorna
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
21
Hur göra i praktiskt arbete?
Ett välgrundat beslut om insatser baseras på en
välgrundad bedömning och utredning av individens
risker och resurser/skydd
Andershed, Andershed, & Farrington, 2012
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
22
Men får det verkligen effekter på
insatsen? (Andershed & Andershed, in prep.)
Hypotes: ett barns normbrytande beteende minskar
över tid när man använder ett strukturerat
bedömningsinstrument
eftersom man då fokuserat på forskningsbaserade risk- och
skyddsfaktorer att rikta insatser mot.
Jämförelse mellan barn och ungdomar som var föremål
för utredning i socialtjänsten som det gjorts
bedömningar på
med hjälp av ESTER
utan användning av ESTER
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
23
Resultat: Större minskningar i
normbrytande vid användning av
strukturerat instrument
Normbrytande beteende
1.5
1.45
1.4
1.35
ESTER-bedömning vid
första bedömning
Ej ESTER-bedömning vid
första bedömning
1.3
1.25
Första bedömning
1-årsuppföljning
BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON
24
Om du skulle opereras – skulle du
-”JAG behöver
det inte”
vilja att
checklistan användes?
-”Verkar tråkigt”
-”Det tar onödig tid”
93% svarade JA
Vi ser dem – vi vet vad de riskerar…
En (ung) människa i riskzon eller med redan etablerade
problem, kommer med största sannolikhet att väcka
någon slags uppmärksamhet på många plan
…genom sin egen eller någon annans försorg
t.ex. skola/arbetsplats, socialtjänst, psykiatri, sjukvård, polis
En enda människa som utvecklar problem kostar
Humanekonomiskt
Monetärt
Goda skäl att tidigt identifiera, bedöma och sätta in
insatser så tidigt som möjligt
26
Tack!
Anna-Karin Andershed
Docent & universitetslektor i psykologi, Prefekt
Institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap
Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete
Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)
Örebro universitet