Transcript Normbrytande beteende och tidig upptäckt

2010‐11‐02
„
e ~ Év{{ á~çwwáyt~àÉÜxÜ?
e|á~@
~ ww y ~
NORMBRYTANDE BETEENDE uxw≠ÅÇ|Çz Év{ |ÇátàáxÜ
Anna-Karin Andershed
Fil. dr. & universitetslektor i psykologi
www.ester-bedomning.se
DAGENS FOKUS
\ Vad är normbrytande beteende?
- definition,, prevalens,
p
, risk,, prognos
p g
ƒ
Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen.
Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia.
\ Bedömning av risk för normbrytande beteende hos barn
och unga
ƒ
Andershed, A-K., & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer
för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken.
I Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten.
\ Ungdomar som begår brott
- vilka insatser fungerar?
ƒ
Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan K. (2010). Ungdomar
som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia.
itw ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxÇwxR
1
2010‐11‐02
VILKA BARN OCH UNGA ÄR DET VI TALAR OM? \ Barn som uppvisar normbrytande beteende
ƒ Beteende
B t d som bryter
b t mott rådande
åd d normer
och regler i den miljö individen befinner sig
• aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur
– t.ex. slå, sparka, hota
• icke-aggressiva normbrytande beteenden
– t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, stjäla saker, vandalisera, skolka
från skolan, klottra
\ Kärt barn har många namn…
ƒ antisocialt beteende, barndomskriminalitet (child delinquency
eller child criminality), utagerande beteende
itw ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxÇwxR
PSYKIATRISK DIAGNOS: UPPFÖRANDESTÖRNING
(Conduct Disorder: Diagnostic and Statistical Manual Of Mental Disorders‐IV)
\ Ett upprepat och stabilt mönster av beteenden där andras
g
grundläggande
gg
rättigheter
g
eller åldersadekvata samhälleliga
g
normer och regler bryts.
ƒ
minst 3 av 15 kriterier (under de senaste 12 månaderna, och minst
ett under de senaste 6 månaderna)
•
•
•
•
Aggressivt beteende mot människor och djur (t.ex. mobbar/hotar, slåss)
Förstörelse av egendom (t.ex. vandaliserar)
Bedräglighet eller stöld (t.ex. gör inbrott, ljuger)
Allvarliga brott mot regler (stannar hemifrån,
hemifrån rymmer,
rymmer
skolkar innan 13 års ålder)
\ Det avvikande beteendet orsakar kliniskt
signifikant funktionsnedsättning
socialt, i arbete eller studier
itw ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxÇwxR
2
2010‐11‐02
HUR VANLIGT ÄR NORMBRYTANDE BETEENDE?
\ Det beror på…
ƒ mått,, skärningspunkter,
gp
, diagnos
g
eller ej,j,
tidsramar
ƒ 3 till 4 gånger vanligare hos pojkar (t.ex. Moffitt m.fl., 2001)
\ En av de vanligaste sökorsakerna till BUP (Kopp & Gillberg, 2003;
Svensk BUP-förening, 2003)
\ Verkar inte ha ökat nämnvärt under de senaste 20 åren
( t.ex.
(se
t
E i it m.fl.,
Espiritu
fl 2001)
itw ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxÇwxR
FÖREKOMST ÖVER ÅLDRAR AV
NORMBRYTANDE BETEENDE
Normbrytande
beteende %
X Olika prevalens i olika åldrar
ƒ ≤ 12 år: mellan 1 och 10% i normalpopulationsstudier
(t.ex. Espiritu m.fl.,
m.fl. 2001; Moffitt m.fl.,
m.fl. 2001)
ƒ Tonåren: en majoritet (t.ex. Stattin & Magnusson, 1991)
X Dessutom är det en liten grupp personer som står för majoriteten av brott
70
10
Pojkar
Flickor
12
Barndom
17
Ungdom
22
Ålder
Vuxenålder
itw ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxÇwxR
3
2010‐11‐02
VARFÖR UTVECKLAR ETT BARN NORMBRYTANDE BETEENDE?
\ Finns inget enkelt svar… och inte bara ett svar
\ Ta
T hänsyn
hä
båd
både till förhållanden
fö håll d som rör
ö
individens egenskaper, erfarenheter och förutsättningar,
och till egenskaper och förhållanden i miljön
(t.ex. Stattin & Magnusson, 1996)
omgivningen
g iindividen
g
di id
itw ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxÇwxR
RISK‐ OCH SKYDDSFAKTORER
X En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap,
händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall
X En skyddande faktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk
i k
4
2010‐11‐02
RISK‐ OCH SKYDDSFAKTORER
Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd
Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier
Föräldrarnas medvetenhet och motivation
Positiv skolanknytning och prestationer
Positiva förhållningssätt eller problemlösningsförmåga
Positiva umgängen och aktiviteter
Den unges medvetenhet och motivation
Föräldrarnas egna svårigheter
Svårigheter i föräldra-barnrelationen
Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier
Trotsighet, ilska eller oräddhet
Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter
Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger
Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer
Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder
Nedstämdhet eller självskadande beteende
Normbrytande beteende
Alkohol- eller droganvändning
Problematiska kamratrelationer
Den unges könstillhörighet
Debutålder i normbrytande beteende
Den unges och familjens etnicitet
Fysiologi och neuropsykologi
Familjestruktur och demografi
itw ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxÇwxR
SAMMANSÄTTNING AV RISKFAKTORER
\ När risker återfinns på flera nivåer
(t.ex.
(t
ex individ och familj) samtidigt är risken för
normbrytande beteende större (se Campbell m.fl., 2000)
\ När fler än en riskfaktor är närvarande hos ett och samma
barn är risken för normbrytande beteende större…
ƒ
…= kumulativ riskfaktorsmodell (t.ex. Loeber, 1990)
\ Samma sammansättningg av riskfaktorer gäller
g
inte för
samtliga barn som utvecklar normbrytande beteende
• ekvifinalitet (Cicchetti & Rogosch, 1996)
\ Vissa kombinationer av riskfaktorer är särskilt illavarlsande
itw ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxÇwxR
5
2010‐11‐02
RISKEN FÖR KRIMINELLT BETEENDE I VUXEN ÅLDER ÄR RELATIVT STOR
\ Ca 50% av pojkar och ca 20% av flickor som debuterat i
barndomen uppvisar kriminellt beteende i vuxen ålder
\ Ju tidigare debut…
ƒ
desto större risk för fortsatt kriminellt beteende
• Större risk för fortsatt kriminalitet vid barndomsdebuterande än vid
ungdomsdebuterande normbrytande beteende
\ Risk för andra sociala och psykiatriska problem i vuxen
ålder
T.ex. Endast 15% av p
pojkar
j med utpräglat
p g normbrytande
y
beteende
i barndomen är helt utan psykiatriska och sociala problem i vuxen
ålder
ƒ T.ex. Över 80% av barn med utpräglat tidigt normbrytande
beteende återfinns med någon typ av psykiatrisk
diagnos i vuxen ålder
ƒ
itw ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxÇwxR
om man då ska göra en
BEDÖMNING AV RISK FÖR NORMBRYTANDE BETEENDE
NORMBRYTANDE BETEENDE hos barn och unga…
6
2010‐11‐02
…SOM FOKUSERAR PÅ FORSKNINGS‐
BASERADE RISKER OCH SKYDD
X Komplex, individuell
sammansättning av risk och
skydd
k dd
X En bra bedömning som en del
av en effektiv utredning måste
vara individuell, där man
identifierar de faktorer som
driver och upprätthåller det
normbrytande beteendet
X Direkta
Di k (proximala)
(
i l ) och
h
föränderliga (dynamiska) riskoch skyddsfaktorer
Föräldrarnas egna svårigheter
Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd
Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier
Föräldrarnasmedvetenhet
medvetenhetoch
ochmotivation
motivation
Föräldrarnas
Föräldrarnas svårigheter med uppfo
Trotsighet, ilska eller oräddhet
Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrat
Positiv skolanknytning och prestationer
Positiva umgängen och aktiviteter
Den unges medvetenhet
D
d
h ochh motivation
i i
Svårigheter med medkänsla, skuld eller å
Bristfälliga språkliga förmågor eller sk
Negativa problemlösningar, tolkningar
Nedstämdhet
d
d eller självskadande
d d beteendd
Normbrytande beteende
Alkohol- eller droganvändning
Problematiska kamratrelationer
• mest relevanta för bedömning,
förebyggande arbete och
behandling
Uxw≠ÅÇ|Çz tä Ü|á~ y≠Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx
VARFÖR GÖRA EN BEDÖMNING TILL ATT BÖRJA MED?
\ Vad är det man vill uppnå? Vad är syftet?
ƒ ”Att problemen
bl
ska
k minska”
i k ”
ƒ Bedömning som en grund för att fatta beslut
• Vad? Var? När? Hur?
• Insatser, metoder, placeringar, dos, tidsramar, pedagogik
ƒ Prevention (behandling) snarare än prediktion
\ En
E b
bedömning
dö i äär nödvändig
öd ä di fö
för att man ska
k kkunna veta
vad man ska rikta in sig på
Uxw≠ÅÇ|Çz tä Ü|á~ y≠Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx
7
2010‐11‐02
HUR BRA BEDÖMNINGAR KAN VI GÖRA UTAN INSTRUMENT?
X Gör man korrekta
bedömningar/utredningar
k
h ?
i era verksamheter?
X Kommer oberoende
bedömare fram till samma
sak, om de bedömer samma
barn/familjer?
X Gör vi mer korrekta
bedömningar om vi använder
ett strukturerat instrument?
• Låt oss se efter!
• Tre fall – först utan instrument
och sedan med
• Viktigt att ni gör så korrekta
bedömningar som möjligt
Uxw≠ÅÇ|Çz tä Ü|á~ y≠Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx
FALL 1: ÄR LINJERNA A OCH B LIKA LÅNGA?
XUtan bedömningsinstrument:
ƒ
Svarsalternativ:
ƒ Lika långa.
ƒ Inte lika långa.
ƒ Vet ej.
A
XMed bedömningsinstrument:
ƒ
0 1
2 3 4 5 6 7 8 9 10
Användning av linjal som
bedömningsinstrument visar att
de inte är lika långa
ƒ Vi gör korrekt och samma
bedömning!
B
0 1
2
3 4 5 6 7 8 9 10
Uxw≠ÅÇ|Çz tä Ü|á~ y≠Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx
8
2010‐11‐02
SLUTSATSER?
\ Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar
av dessa fall utan instrument
\ Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa
fall med instrument
\ Är ni osäkra när ni gör bedömningen?
ƒ
Varför inte svara ”vet ej”?
Uxw≠ÅÇ|Çz tä Ü|á~ y≠Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx
JAMEN, DET HÄR ÄR JU INTE SAMMA SAK SOM NÄR MAN BEDÖMER ETT BARN OCH EN FAMILJ!
\ Nej…
ƒ det
d t är
ä sannolikt
likt mycket,
k t mycket
k t svårare
å
än
ä att
tt bedöma
b dö
längden på ett streck
\ Om det var riktiga fall med barn och familjer med
komplexa sociala problem?
ƒ
ƒ
Mycket svårare att göra korrekta bedömningar
…och
och ju svårare och mer komplext något är
är, desto större
behov har vi av stöd och struktur
Uxw≠ÅÇ|Çz tä Ü|á~ y≠Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx
9
2010‐11‐02
VINSTEN MED ETT STRUKTURERAT FÖRFARANDE
\ Strukturerad inventering av risker och skydd
av betydelse för aktuell problematik ger
ƒ
ƒ
Samstämmighet mellan olika bedömare
(interbedömarreliabilitet)
Mindre risk för ”godtycklighet” och risk att ”missa” ett
väsentligt område
\ Förbättrar
ƒ underlaget inför val av insatser
ƒ dokumentationen
ƒ möjligheten att utvärdera
ƒ kvalitet, ökar säkerhet
\ Bidrar till bildandet av ett gemensamt språk –
gemensamma definitioner
Uxw≠ÅÇ|Çz tä Ü|á~ y≠Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx
EXEMPEL PÅ STRUKTURERADE BEDÖMNINGSINSTRUMENT
\ Early Assessment of Risk List for Boys / Girls
(EARL 20-B / EARL 21-G)
ƒ
Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor
under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser
\ Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY)
ƒ
Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, 12-18 år, samt tjäna
som bas för val av insatser
\ ESTER
ƒ
Syfte:
y Risk-behovsbedömningg av risker och skydd
y bland unga
g (0-18
(
år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende
• Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang
• Gjort för uppföljning över tid – t.ex. Före och efter insats
• Gjort för att kunna användas av samtliga verksamheter
Uxw≠ÅÇ|Çz tä Ü|á~ y≠Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx
10
2010‐11‐02
UNGDOMAR SOM BEGÅR BROTT
UNGDOMAR SOM BEGÅR BROTT „ i|Ä~t |ÇátàáxÜ yâÇzxÜtÜR
VILKA ÄR EFFEKTERNA AV OLIKA INSATSER?
HUR FUNKAR…
X ‹âÇzwÉÅáäüÜwR
X ‹âÇzwÉÅáà}ùÇáàR
X ‹áùÜá~|Äà ~ätÄ|y|vxÜtw ~ÉÇàt~àÑxÜáÉÇR
X ‹ÅxwÄ|ÇzR
X ‹|| fäxÜ|zxR
X Vilka effekter på återfall i brott har
de insatser som kan användas inom
ramen för påföljden ungdomsvård?
X Vilka effekter på återfall i brott har
ungdomstjänst (oavlönat arbete)?
X Vilka effekter på återfall i brott har
särskilt kvalificerad kontaktperson
(mentorskap)?
X Vilka effekter har medling för
gärningsmän när det gäller återfall i
brott och för brottsoffer när det
exempelvis gäller hur nöjda de är
med medlingen?
X Vad vet vi i Sverige om insatser till
ungdomar som begår brott och
dess effekter på återfall i brott?
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
11
2010‐11‐02
VAD INNEBÄR UNGDOMSVÅRD? \ ”Överlämnande till vård inom socialtjänsten” Æ
ungdomsvård
g
ƒ
ƒ
särskilt behov av vård eller andra insatser (SoL, LVU)
den unge efter en kvalificerad bedömning anses löpa risk för
fortsatt brottsligt beteende
\ Motverka en ogynnsam utveckling
\ Kan innebära en rad olika insatser eller kombinationer av
insatser,, som ges
g i form av öppenvård
pp
eller dygnsvård.
yg
ƒ
samtalskontakt, förordnande av kontaktperson, placeringar i
familjehem eller på institution, drogtest och familjeinsatser
(Brottsförebyggande rådet, 2005).
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
VAD INNEBÄR UNGDOMSTJÄNST?
\ Unga lagöverträdare utan särskilt behov av vård eller
andra insatser (SoL eller LVU)
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Oavlönat arbete + annan särskilt anordnad verksamhet (t.ex.
samtal)
Gränssättande och vägledande
Bör utformas så att den unge upplever att brott inte är
acceptabelt.
Kan vid behov kombineras med ungdomsvård
\ Kräver samtycke
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
12
2010‐11‐02
VAD INNEBÄR SÄRSKILT KVALIFICERAD KONTAKTPERSON (MENTORSKAP)?
\ Personligt stöd, tät kontakt, följa utveckling, motivera
\ Skapa god kontakt med vårdnadshavare, skola och
nätverk.
\ Särskilda kvalifikationer
ƒ
”tillgodose den unges behov av särskilt stöd och särskild
vägledning för att motverka en risk för missbruk av
b
beroendeframkallande
d f
k ll d medel,
d l brottslig
b
li verksamhet
k
h eller
ll något
å
annat socialt nedbrytande beteende”.
• Tjänstemän inom socialtjänsten, polisen, skolan, ideella
organisationer, kyrkliga samfund, idrottsrörelsen.
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
VAD INNEBÄR MEDLING?
\ Gärningsman och brottsoffer möts i närvaro av en
opartisk medlare för att tala om brottet
ƒ
ƒ
gärningsmannen = ökad insikt om brottets konsekvenser och
möjlighet att reparera skadan
brottsoffret = möjlighet att bearbeta upplevelser och känslor i
samband med brottet.
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
13
2010‐11‐02
áÄ àá àá
áÄâàátàáxÜ
10
10 hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#1 VISSA METODER FUNGERAR BÄTTRE ÄN ANDRA
\ Ett gott uppsåt leder inte per automatik till ett
gott resultat
\ Val av metod bör inte göras godtyckligt
[âÜ äxà ä| wxààtR
\ Välj insatser som är familje
familje- och/eller KBT
KBT-
fokuserade, inom ramen för ungdomsvård
\ Särskilt kvalificerad kontaktperson (mentorskap)
och medling har visst stöd
#1
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
14
2010‐11‐02
UNGDOMSVÅRD –
VILKA SPECIFIKA METODER FUNGERAR?
KBT
KBTbaserade
insatser
Familje
Familjebaserade
insatser
hÇzwÉÅá@
äüÜw
”Scared
Straight”
Militärliknande
utbildnings
-läger
Äventyrsprogram
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#1
SAMMANFATTNING AV INSATSERNAS EFFEKTER
\Çátàá
j g
p
j
Möjliga insatser inom påföljden Ungdomsvård
Familjebaserade insatser
KBT‐baserade program
Äventyrsprogram (”Wilderness programs”)
Militärliknande utbildningsläger (”B t
(”Boot camps”)
”)
Avskräckande insatser (”Scared Straight”)
Ungdomstjänst #1
Effekt i metaanalyser*
Samstämmighet bland primärstudierna i metaanalyserna
_|àxÇ xyyx~à
ca 10 % skillnad i antalet som
återfaller i brott mellan insatsoch jämförelsegrupp;
Liten–
medelstor positiv
Medelhög–
entydig
Liten–
medelstor positiv
Medelhög
`xwxÄáàÉÜ xyyx~à
Liten positiv
Medelhög
Ingen
Medelhög
ca 25 % skillnad i antalet som
återfaller i brott mellan insatsoch jämförelsegrupp.
Liten negativ
Entydig
Okänd
Underlag saknas
Kontaktperson / mentorskap
Liten positiv
Dålig– medelhög
Medling vid brott (gärningsman)
Liten positiv
Medelhög
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
15
2010‐11‐02
#1 VISSA METODER FUNGERAR BÄTTRE ÄN ANDRA
\ Ett gott uppsåt leder inte per automatik till ett
gott resultat
\ Val av metod bör inte göras godtyckligt
[âÜ äxà ä| wxààtR
\ Välj insatser som är familje
familje- och/eller KBT
KBT-
fokuserade, inom ramen för ungdomsvård
\ Särskilt kvalificerad kontaktperson (mentorskap)
och medling har visst stöd
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#1
#2 TERAPEUTISKT INNEHÅLL KARAKTÄRISERAR EFFEKTIVA INSATSER
\ Insatser som fungerar bättre än andra karaktäriseras
av att de har en terapeutisk
p
ggrundidé
ƒ
minska återfall i brott genom att påverka sätt att tänka,
känna och bete sig
\ Mer effektivt att ge någon typ av kvalificerad
behandling utöver en juridisk påföljd – t.ex.
övervakning.
\
Tàà ux{tÇwÄt yâÇzxÜtÜ
ƒ
#2
att endast straffa verkar inte ge resultat - i termer av att
minska återfall i brott.
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
16
2010‐11‐02
EFFEKTER AV KÖN, ETNICITET OCH ANNAT?
X Kön, ålder och etnicitet generellt inte betydande
effekter
X Institutionsbehandling eller öppenvård generellt
inte avgörande för effektivitet
X Insatsens omfattning eller längd generellt inte
avgörande
X Insatser
I
som ges i grupp, ddär gruppen består
b å av
många ungdomar med en historik av kriminellt
beteende, finns förhöjd risk att insatsen blir
mindre effektiv
hÇzwÉÅtÜ
Y≠ÜxuçzztÇwx
áÉÅ uxzüÜ Év{
uÜÉààux{tÇwÄtÇwx |ÇátàáxÜ
#2
#3 ÄVEN MED DE ”EFFEKTIVA” INSATSERNA FORTSÄTTER EN DEL UNGDOMAR ATT BEGÅ BROTT
\ Effektivitet är ett relativt begrepp.
ƒ De mest ”effektiva” insatserna gör att fler ungdomar avstår
från att begå brott jämfört med de ungdomar som inte får
aktuell insats
• De ökar sannolikheten för goda resultat,
men hjälper långt ifrån alla
\ Trots det bör man ändå välja
j dessa insatser
och metoder eftersom de ger oss större
möjligheter att lyckas
#3
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
17
2010‐11‐02
…DÄRFÖR ATT …
\ En enda ung människa som utvecklar
problem kostar
p
ƒ
ƒ
Humanekonomiskt
Monetärt
• Barn med utpräglade beteendeproblem (t.ex. normbrytande beteende)
löper en förhöjd risk för negativ psykosocial anpassning i vuxen ålder
\ ”En framgångsrik insats kring barn och
unga i riskzon /är/ i stort sett alltid utomordentligt lönsam”
(Nilsson & Wadeskog,
Wadeskog 2008)
\ Förändring av perspektivet, från en kortsiktig kostnad till en
tämligen lönsam social investering
ƒ
”Det är bättre att stämma i bäcken än i ån”
• http://www.seeab.se/
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#3
#4 INDIVIDENS SPECIFIKA BEHOV OCH RISKNIVÅ SKA STYRA INSATSERNAS OMFATTNING OCH INNEHÅLL
\ Alla metoder och insatser fungerar inte lika bra för alla
ungdomar som begår brott
brott.
ƒ
ƒ
Inriktade på olika saker och på olika sätt.
Praktiker kan öka sannolikheten för goda behandlingsresultat
genom att ta hänsyn till kriminogena behov (risk- och
skyddsfaktorer)
\ Understryker
y vikten av bra och strukturerade risk-
och behovsbedömningar för att användas som
beslutsstöd inför val av insatser
uxáÄâàááà≠w
#4
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
18
2010‐11‐02
VIKTEN AV ATT FÖLJA RISK‐BEHOV‐RESPONSIVITETSPRINCIPERNA
Ü|á~
\ Riskprincipen (Vilka ska ges insatser?)
ƒ Insatsens omfattning ska anpassas till nivån av risk för återfall
i kriminalitet – mer omfattande insatser till de med hög risk
ux{Éä
\ Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna)
ƒ Insatser ska fokusera på den unges unika kriminogena behov
(dvs. risk- och skyddsfaktorer)
ÜxáÑÉÇá|ä|àxà
\ Responsivitetsprincipen
p
p
p ((Hur ska insatsen utformas
och ges?)
ƒ
Insatser ska involvera relevanta behandlingskomponenter och
tillvägagångssätt, och genom detta på bästa sätt fokuserar på
och kan påverka kriminogena faktorer
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#4
Év{
#5 METODEN/MANUALEN ANDRA SAKER ÄR VIKTIGA FÖR FRAMGÅNG
\ Användning av en påvisat effektiv metod ger
bättre fförutsättningar för
b
f framgång
f
i behandlingsarbetet
b h dl
b
\ Om den unge inte vill förändra sitt beteende finns det
dock troligen ingen manual eller metod som fungerar.
ƒ
ƒ
Insatser till ungdomar som har begått brott bör generellt
börja med att de unga ska förvärva insikt och motivation till
att förändra sitt beteende
Här spelar behandlarens egenskaper, förmågor och
erfarenheter en betydande roll
#5
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
19
2010‐11‐02
Év{
#5 METODEN/MANUALEN ANDRA SAKER ÄR VIKTIGA FÖR FRAMGÅNG ;yÉÜàáA<
XMetoden/programmet är den professionelles verktyg
ƒ V
Verktyget
k
är
ä iinte självgående
jäl å d eller
ll effektivt
ff k i genom sin
i blotta
bl
närvaro
ƒ
Men, en strukturerad metod (t.ex. FFT) gör att man höjer lägstanivån
X Hur man använder verktyget och vad man i övrigt gör
som behandlare kommer att påverka resultatet
ƒ
Den professionelle måste
ƒ vara
r dduktig
kti på att
tt använda
ä d metoden/verktyget
m t d / rkt t för att
tt få ett
tt bra
br
resultat
ƒ ha grundkunskaper om målgruppen, kunna motivera den unge
och familjen, etc.
ÑÜxv|á áÉÅ {tÇàäxÜ~tÜxÇ
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#5
#6 ANVÄND METODEN SÅ SOM DEN ÄR TÄNKT ATT ANVÄNDAS
\ Hur den specifika insatsen faktiskt genomförs (implementeras)
har bet
betydelse
delse för insatsens effektivitet
effekti itet
ÑÜÉzÜtÅàÜÉ{xà
\ Praktikern kan påverka effektiviteten av en viss metod
ƒ
ƒ
använda den programtroget och på rätt sätt – rätt utbildning, följa
riktlinjer eller manualer
forskarnärvaro i planering, implementering och utvärdering är positivt för
effekter
\ Den som redan från början vill ”anpassa” eller förändra en insats
bör överväga att inte använda insatsen alls
ƒ
stor risk att den inte kommer att ha några positiva effekter
• förändringarna kräver en ny utvärdering
#6
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
20
2010‐11‐02
#7 EVIDENSBASERAD PRAKTIK BESTÅR AV FLERA KOMPONENTER \ Evidensbaserad praktik med ungdomar som
begår brott involverar minst tre källor
ƒ
ƒ
ƒ
kunskap från forskning
den unges behov och önskemål
den professionelle och dennes förmågor och
erfarenheter
#7
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#7 EVIDENSBASERAD PRAKTIK BESTÅR AV FLERA KOMPONENTER ;yÉÜàáA<
\ Kunskapen från forskning ger kunskap om vilka
metoder
att ffungera
d som tenderar
d
ƒ
Baserat på denna kunskap kan vissa metoder väljas bort
– vi vet att de inte fungerar
\ Praktikern använder sina kunskaper, förmågor och
erfarenheter för att välja vilken av de effektiva
metoderna som ska sättas in till en ung människa
med de specifika behov (risker och skydd) och
önskemål som han/hon har
#7
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
21
2010‐11‐02
#8 ENDAST ETT FÅTAL AV DE INSATSER SOM ANVÄNDS ÄR UTVÄRDERADE I SVERIGE
\ Två svenska utvärderingar
g av FFT
ƒ stöd för att FFT kan minska återfall i brott bättre än
ordinarie insatser
\ En svensk utvärdering av MST
ƒ inte större effektivitet än ordinarie socialtjänst
ƒ både MST och ordinarie insatser är relaterade till
förbättringar hos ungdomarna
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#8
#8 ENDAST ETT FÅTAL AV DE INSATSER SOM ANVÄNDS ÄR UTVÄRDERADE I SVERIGE ;yÉÜàáA<
\ En svensk utvärdering av medling
ƒ visst stöd för att medling kan minska återfallen i brott mer
än ordinarie insatser
\ En svensk utvärdering av ART (+annat)
bland ungdomar på SiS-institution
ƒ
ƒ
inget stöd för att insatsen är mer effektiv än ordinarie
institutionsverksamhet
Många brister i utvärderingen – svårt att dra säkra slutsatser
baserat på denna utvärdering
\ Mentorskap och ungdomstjänst är hittills inte
utvärderade i Sverige
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#8
22
2010‐11‐02
#9 STORT BEHOV AV SVENSKA UTVÄRDERINGAR
\ Vi spenderar stora summor skattemedel på och utsätter
ungdomar och deras familjer för insatser som vi inte vet
om de faktiskt fungerar
\ Prioritera utvärderingar av de insatser som används i
svensk praktik
ƒ
ƒ
En stor del av ordinarie socialt arbete riktat till ungdomar
som begår brott, är inte utvärderat
Utvärderingarna måste inkludera en jämförelsegrupp och bör
även följa hur väl den aktuella metoden genomförs
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#9
#9 STORT BEHOV AV SVENSKA UTVÄRDERINGAR ;yÉÜàáA<
\ Utvärderingar bör fokusera på att identifiera specifika
och mätbara gemensamma effektiva faktorer utöver
det specifika ”program” som används
ƒ
ƒ
Vad är det i relationen mellan behandlaren och den unge som
gör att de kan jobba bra ihop för att åstadkomma förändring?
Hur kan man konkret motivera ungdomar som har begått
brott till att sluta med det?
\ Politiker och chefer har en viktig roll i att prioritera
och avsätta pengar och tid för att utvärdera dessa
insatser och verksamheter
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#9
23
2010‐11‐02
#10 KOMPLETTERA FOKUS PÅ UNGDOMAR MED TIDIGA FÖREBYGGANDE INSATSER
\ Begränsade effekter av insatser till ungdomar
\ Många som riskerar att utveckla ett långvarigt
normbrytande beteende debuterar redan i barndomen
ƒ
Viktigt med tidigt förebyggande arbete
\ Förebyggande insatser som kan förebygga fortsatta och
långvariga problem hos barn i riskgrupper
ƒ
Sannolikt ett effektivt sätt att minska antalet personer
som utvecklar en livslång kriminell karriär
à|w|zt |ÇátàáxÜ
hÇzwÉÅtÜ áÉÅ uxzüÜ uÜÉàà
#10
TILL SIST
TILL SIST…
24
2010‐11‐02
STÄRK OCH SYSTEMATISERA SAMVERKAN ÖVER VERKSAMHETSGRÄNSER
\ Olika verksamheter kan göra olika saker som
alla kan vara viktiga
g för att hjälpa
j p barnet och
hans/hennes familj.
Dessa verksamheter behöver känna till varandras ansvars- och
kompetensområden för att på bästa sätt kunna planera och
genomföra verksamhetsöverskridande samverkan och samarbete.
ƒ Låt varje verksamhet göra det som verksamheten har
förutsättningar att göra bäst och arbeta på att komplettera och
stärka varandra.
ƒ
\ Förankra! Ha en plan! Använd samma verktyg!
Dokumentera!
\ Bit där det är mjukast!
VAD VILL NI UPPNÅ FÖR VARJE ENSKILT BARN I RISKZON?
\ Tycker ni att ni gör något bra?
\ Gör en verksamhet vad man kan förvänta sig?
g
\ (ge dem möjlighet att) VISA DET!
ƒ
ƒ
”Vi har stöttat familjen” (hur? med vad? hur mycket? av vem?)
”Barnet mår bättre” (vilka riskfaktorer förelåg vid den första mätningen?
vilka resurser/skydd? i vilken grad? hur har de förändrats?)
\ Exempel på möjliga mål för arbetet:
ƒ
ƒ
Minska antalet riskfaktorer eller graden av risk för barnen
Öka antalet eller graden av resurser/skydd för barnen
\ Hur vet ni att ni minskat risk och ökat resurser/skydd?
ƒ
Genom att mäta strukturerat!
\ Genom att använda strukturerade instrument har ni möjlighet att
dokumentera och tydligt illustrera att det som görs fungerar
\ Genom uppföljningar kan ni utvärdera vad ni gör
25
2010‐11‐02
VI SER DEM – VI VET VAD DE RISKERAR…
\ Ett barn i riskzon eller med redan etablerade
problem, kommer med all sannolikhet att väcka
någon
å
slags
l uppmärksamhet
äk
h påå många
å
plan
l
ƒ
ƒ
…genom sin egen eller föräldrarnas försorg
t.ex. skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa, polis
\ Barn med utpräglade beteendeproblem (t.ex. normbrytande
beteende) löper en förhöjd risk för negativ psykosocial
anpassning i vuxen ålder
ƒ
Kriminalitet, arbetslöshet, missbruk, psykiatriska problem,
relationsproblem, etc.
\ Goda skäl att tidigt identifiera, bedöma och sätta in insatser till
unga så tidigt som möjligt
\ Finns det några skäl att låta bli?
TACK.
26