Transcript Vad händer när man slutar med Cannabis?

Hemuppgifter
Hemuppgifter
•
•
•
•
•
Nämn några konsekvenser som ditt haschrökande
har medfört
Känslor
Glad-Arg-Ledsen
Vad händer när man slutar med Cannabis? Steg 1
Utlösare
– Vad utlöser mitt beteende?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vad händer när man slutar med Cannabis? Steg 2
Konsekvenser av mitt beteende
Vad händer när man slutar med Cannabis? Steg 3
Värderingar
Mycket viktigt för mig
Att förebygga och hantera återfall (3 sidor)
Min beredskapsplan
Drömmar/planer för framtiden
En typisk dag (4 sidor)
Nätverkskarta
Familjeträd
Vad är det som är positivt…
Livslinje
Beroendepersonligheten
Normer och värderingar
Nämn några favoritargument för att röka cannabis
50 naturliga höjdpunkter (3 sidor)
Helgplanering
Känslor
Jag blir/känner mig ……… när:
Ledsen……………………………………………………………
Arg………………………………………………………………...
Irriterad……………………………………………………………
Sur…………………………………………………………………
Förbannad………………………………………………………..
Ilsken………………………………………………………………
Likgiltig…………………………………………………………….
Frustrerad…………………………………………………………
Skamsen………………………………………………………….
Glad………………………………………………………………..
Lycklig……………………………………………………………..
Nöjd………………………………………………………………..
Ivrig………………………………………………………………..
Engagerad………………………………………………………..
Förväntansfull…………………………………………………….
Harmonisk………………………………………………………...
Sprallig…………………………………………………………….
Lugn……………………………………………………………….
Glad – Arg - Ledsen
• Är det lätt eller svårt att visa när du
är…..?
• Vad får mig att bli…..?
• Hur visar jag att jag är……?
• Skillnad nu och förut när jag rökte?
Glad:
Arg:
Ledsen:
Vad händer när man
slutar med Cannabis?
Första steget; Det första steget varar i ca 12 dagar och bär en medicinsk prägel.
Har Du upplevt följande abstinenssymptom?
• Sömnstörningar?
Ja
Nej
• Kalla och varma svettningar?
Ja
Nej
• Ökad drömaktivitet?
Ja
Nej
• Muskelvärk?
Ja
Nej
• Huvudvärk?
Ja
Nej
• Snuva?
Ja
Nej
• Dålig mage?
Ja
Nej
• Irritation?
Ja
Nej
• Negativa känslor?
Ja
Nej
Vad är viktigt att tänka på under denna fas av avtändningen?
• Fatta inte beslutet att Du i framtiden aldrig mer ska röka cannabis. Bestäm Dig för att
idag ska Du inte röka cannabis. Imorgon beslutar Du Dig för att vara drogfri den dagen
osv.
• Det går inte att successivt minska cannabis intaget. Om Du röker en gång per dag så
försämrar du din möjlighet att hantera de framväxande känslorna.
• Återfall i det här stadiet är ofta en flykt undan ovan nämnda abstinenssymptom. Dessa
symptom är dock övergående.
• Lägg märke till hur Du och Din uppfattning av omvärlden förändras, även de små
detaljerna.
• Jämför skillnaderna från dag till dag.
• Tänk efter på vilket sätt Du förändras.
• Fråga dina vänner och anhöriga om de har märkt någon förändring hos dig?
(Guiden punkt 5)
Utlösare
Syftet är att låta personen lära sig vad som utgör risksituationer för beteenden och att
förstå vad som kan utlösa oönskade beteenden. De får även en möjlighet att titta på sin
egna risksituationer och bli medvetna om vad som fungerar som utlösare för dem själva.
Exempel:
” Vi utgår ifrån att alla har ett eget ansvar för sina liv och att vi alla kan förändra saker
som vi inte är nöjda med i vår tillvaro. Vi utgår ifrån att vi lär oss beteenden sedan en
tidig ålder och att en del av sakerna vi lär oss inte alltid blir så lyckade för oss. Om vi
under livets gång upptäcker att saker inte blivit så bra kan vi, om vi vill, ändra på det
genom att lära in nya beteenden som är mindre negativa. Vi utgår också ifrån att det tar
tid att lära sig förstå sig sitt eget beteende och att man aldrig kan få för mycket kunskap!
Vi ska nu jobba med att förstå vad som utlöser/sätter igång våra beteenden och titta på
vilka konsekvenserna blir. Att känna igen och att kunna förstå vad som utlöser
beteenden gör att man kan minska risken för att oönskade beteenden upprepas. Vi gör
denna övning för att du ska ha bättre förutsättningar för att lyckas”
Börja med att prata kring ordet Risksituationer och Utlösare, vad tror personen att orden
betyder? vad tänker de på när de hör dem?
Förklara att det finns två kategorier av utlösare Yttre och Inre. Fråga personen vad den
tror att Yttre utlösare skulle kunna vara för något. Vad finns det för saker utanför oss
själva som kan starta igång oönskade beteenden hos oss? Det vi vill få fram är att det
kan vara: Människor, Händelser, Platser, Saker, Aktiviteter
Fortsätt med en brainstorm kring följande frågor:
Vad är att tänka? Vad är att minnas?
Vad är att känna, vilka positiva och negativa känslor finns det?
Förklara att detta är de Inre utlösarna och fundera kring vilka slags känslor, tankar och
minnen som skulle kunna fungera som utlösare för olika beteenden. De inre utlösarna är
inte alltid negativa. Även positiva känslor, tankar och minnen kan fungera som utlösare
för olika beteenden.
HEMLÄXA: VAD UTLÖSER MITT BETEENDE?
VAD UTLÖSER MITT BETEENDE?
Fundera på vilka dina yttre utlösare är?
Människor:
Händelser:
Platser:
Saker:
Aktiviteter:
Vilka är dina inre utlösare?
Känslor:
Tankar:
Minnen:
Vad händer när man
slutar med Cannabis?
Andra steget
Det andra steget varar till ca 3 veckor efter sista röktillfället och bär en
psykologisk prägel. Det är under denna period som cannabis lugnande
effekt inte längre kan hålla tillbaka de negativa känslor som uppstått under
cannabisperioden. Framväxten av både dessa negativa känslor men också
andra känslor kompletteras med att drömmarna blir intensivare.
Vad är viktigt att tänka på under denna fas av avtändningen?
• Du kommer att märka att Du fungerar sämre vilket är helt naturligt, det
kommer snart att bli en förändring till det bättre.
• Du kommer att få känslomässiga svängningar. Tänk på vad som gör att Du
mår bra och på vad som gör att Du mår dåligt.
• Hur hanterar Du vardagsproblemen?
• Lär dig känna igen Dina flyktreaktioner.
• Använd Din nyfunna förmåga till eftertänksamhet och reflektion.
• Återfall i det här stadiet kan bero på att Du tankemässigt inte kan hantera
de framväxande känslorna. Därför är det viktigt att Du så mycket som
möjligt fortsätter att lägga märke till, jämföra och tänka efter, så att du inte
återgår till tidigare flyktreaktioner.
• Fråga dina vänner och anhöriga om de har märkt någon förändring hos
dig?
KONSEKVENSER AV MITT BETEENDE
Har ditt användande av
droger/alkohol orsakat problem
för dig inom något/några av
följande områden?
På en skala 0-10, hur
stor betydelse har de
olika konsekvenserna
fått i ditt liv
Vilken/vilka konsekvenser
Aggressioner/våld
0
5
10
Arbete/utbildning
0
5
10
Bostad
0
5
10
Ekonomi/skulder
0
5
10
Familj
0
5
10
Hälsa
0
5
10
Kriminalitet/domar
0
5
10
Myndigheter
0
5
10
Olyckor/skador
0
5
10
Relationer
0
5
10
Självbild
0
5
10
Andra områden
0
5
10
Vad händer när man
slutar med Cannabis?
Tredje steget; innebär en social prägel och har egentligen inget slut. Det är en
fortsättning på Din identitetsutveckling, som nu inte längre hindras av cannabis
påverkan.
•Vad är viktigt att tänka på under denna fas av avtändningen?
• Jämför de föreställningar om ett normalt liv som Du hade som missbrukare med
hur Du ser på det nu.
• Ditt gamla sätt att lösa problem måste granskas och eventuellt ersättas med ett
nytt.
• Du kan nu också börja planera för resten av ditt liv på ett mer seriöst sätt. Var
står jag och vart vill jag gå?
• Tänk på att Du bara är i inledningen av en ny fas i ditt liv och att denna period
inte har något slut, utan är en fortsättning på den mognadsutveckling som Du
bromsade med din cannabisrökning. • Det är nu som du bör tänka på varför du
har rökt cannabis.
• Det är ofta förekommande att vanerökaren (av cannabis) går genom en period
av nedstämdhet, tomhet och saknad. Om detta inte blir bättre är det viktigt att
söka hjälp för det.
• Återfall i den här perioden kan bero på:
- att Du upptäcker att du ligger långt efter mognadsmässigt.
- att du känner det som att du har förlorat en del av ditt liv.
- att du har för mycket att ta igen.
- att du har svårt för att nyorientera.
- att du inte har nya strategier att lösa vardagsproblem, eller din vilsenhet och
tomhet.
- att du befinner dig i ett tillstånd där du måste gissa dig till hur du ska bete dig.
Värderingar
Med värderingar avses i detta sammanhang sociala värden såsom mod,
generositet, frihet, ärlighet, respekt, empati, hjälpsamhet etc. Exempel:
”Alla har vi våra värderingar och normer som vi tror på. De flesta av våra
värderingar grundläggs under vår uppväxt. Ibland handlar vi på ett sätt som
inte överensstämmer med våra värderingar/övertygelser eftersom vi
glömmer bort dem, blir trötta eller upptagna av andra saker.”
Fråga vad personen tänker på när han/hon hör ordet värdering. Gå vidare
och fråga vem/vilka/varifrån de har fått sina värderingar. Här kan man tänka
sig svar som:
Föräldrar
Kända personer
Lärare
Idrottsledare
Musiker
Kyrkan
Massmedia
Be sedan personen försöka komma på en sådan värdering som följer dem
genom livet.
Viktigt i livet
Dela ut VÄRDERINGSKORTEN och be han/hon först göra en uppdelning
mellan vad som är viktigt i livet och det som är mindre viktigt utifrån det
som står på korten.
”HEMLÄXA”
Ta med högen med Viktigt i livet och välj ut de fem kort som är mest viktiga.
Skriv in dem på arbetsbladet, MYCKET VIKTIGT FÖR MIG och fylla i vad
som gör just denna värdering viktig.
MYCKET VIKTIGT FÖR MIG
Du har nu valt ut de fem kort med värderingar som är mycket
viktiga för dig, skriv ner dessa på pappret, skriv också ner
anledningen till att du valde de värderingar du valde
VÄRDERING
Vad är det som gör att just denna värdering
är viktig för dig?
ATT FÖREBYGGA OCH
HANTERA ÅTERFALL
Syftet är att öka personens förståelse och insikt om återfall som en del av
förändringsprocessen samt att väcka tankar kring hur man kan förebygga
och hantera återfall om sådana situationer skulle uppstå.
”Många tenderar att se alla återfall som misslyckanden, ett ”fall”. En sådan
inställning kan göra att ett återfall får större konsekvenser än nödvändigt. Ett
återfall som t ex leder till att man blir utesluten ur en behandlingsgrupp eller
att ens socialbidrag dras in kan göra att man tappar tilltron till sig själv.
Oftast får återfall stora konsekvenser. Som vi tidigare sett i förändringshjulet
så är återfall en del av processen. De flesta människor som prövar att dra
ner eller helt sluta med ett beteende, t ex användande av droger upplever
att de går två steg framåt och ett bakåt, oftast flera gånger. Att vara
medveten om, att ha kunskap och förberedelse för återfall är viktigt för att
GÖRA SKADAN SÅ LITEN SOM MÖJLIGT.”
Fråga personen om det finns olika typer av återfall och om de kan beskriva
dessa?
Enstaka och Regelrätta återfall
”Ett enstaka återfall är ett enskilt tillfälle när man går tillbaka till ett
beteende man egentligen slutat med. Direkt efteråt slutar man med
beteendet igen och går tillbaka till sitt nya, önskade beteende.”
”Ett regelrätt återfall innebär att man går tillbaka till det beteende man
försökt förändra och fortsätter att bete sig så under en längre period. ”
Här kan man åter visa på Förändringshjulet för att förtydliga vad som händer
men även visa på att man fortsätter att vara inne i en process.
Fråga sedan personen vad tror du att återfall beror på?
Exempel: Att det går för bra, Att man mår dålig, Att man har tråkigt, Att man
blir drogsugen, Att man känner kamrattryck, Att man känner sig ensam, Att
man är rastlös.
ATT FÖREBYGGA OCH
HANTERA ÅTERFALL; FORTS.
Här kan vi försöka knyta ihop återfallsdiskussionen om vi tidigare arbetat
med: plus & minuslista, Vad utlöser mitt beteende?, Konsekvenser av mitt
beteende?
Exempel: ”Tidigare diskuterade vi vad som kan fungera som utlösare för
missbruk. För alla som ska göra en förändring av något som orsakat
problem är det ändå svårt att stå emot det som utlöser beteendet. Man har
vant sig vid att lösa problem på ett visst sätt, t ex våld, hot, genom droger
eller att stjäla.
Detta är inlärt beteende och kan vara svårt att bryta. Vi har alla olika
risksituationer som gör att vi lätt kan trilla dit igen. En missbrukare t ex vet
att man känner sig bättre med en gång om man berusar sig. Man vet att
tillfredställelsen är omedelbar och det är svårt att stå emot något som gör att
man mår så bra, så snabbt på kort sikt. Samtidigt har vi också sett hur det
på lång sikt kan få förödande konsekvenser.”
Det finns två olika sätt att vara förberedd på att återfall skulle kunna hända.
Det ena sättet är att Förebygga återfall. Det handlar då om att veta vad
man ska göra när man t ex blir drogsugen, att kunna förebygga sina
utlösare. Det andra är att Hantera återfall. Det innebär att man vet vad man
ska göra om man har tagit återfall för att det ska bli så kortvarigt som
möjligt.
Utifrån arbetsbladet att FÖREBYGGA/HANTERA ÅTERFALL. Rita upp de
två alternativen på blädderblocket, låt personen fundera en stund och sedan
fylla i olika sätt som han/hon kan tänka sig skulle kunna förebygga/hantera
återfall för honom/henne.
HEMLÄXA?
Dela sedan ut arbetsbladet MIN BEREDSKAPSPLAN till personen och be
han/hon att fylla i bladet utifrån de sig själv.
ATT FÖREBYGGA OCH
HANTERA ÅTERFALL
Skriv ner så många strategier du kan komma på - som du
tror skulle passa dig – för hur du skulle kunna förebygga
och/eller hantera återfall
FÖREBYGGA
HANTERA
1. _____________________
1. ______________________
2. _____________________
2. ______________________
3. _____________________
3. ______________________
4. _____________________
4. ______________________
5._____________________
5. ______________________
6. _____________________
6. ______________________
7. _____________________
7. ______________________
8. _____________________
8. ______________________
9. _____________________
9. ______________________
MIN BEREDSKAPSPLAN
1. Beskriv någon/några typiska
situationer som skulle kunna leda
till att du tar ett återfall:
2. Beskriv tre sätt du skulle
kunna använda dig av för att
undvika återfall:
3. Beskriv tre sätt du skulle kunna
använda dig av för att hantera
återfall om det händer:
4. Vilken/vilka personer skulle
du kunna be om hjälp med att
förebygga eller hantera
återfall:
Drömmar/planer för framtiden
1. Om vi träffas igen om ett år – hur skulle du vilja att ditt liv ser ut då?
2. Finns några av de saker, du
drömmer om, i ditt liv redan
idag och i så fall vilka?
4. Gör du något redan och i så
fall vad?
3. Vad kan du göra för att
uppnå dina önskningar?
5. Vem/vad skulle kunna hjälpa
dig för att uppnå dina drömmar?
EN TYPISK DAG
Beskriv en typisk dag i ditt liv, en dag som bäst
beskriver ditt användande av droger
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur såg det ut på morgnarna?
När brukade du gå upp?
Hade du någon sysselsättning att gå till?
Om du inte hade någon sysselsättning,
vad gjorde du med din tid?
Träffade du några människor?
Brukade du gå ut?
Om inte, vad gjorde du hemma?
Tog du droger eller drack under dagarna?
Hade du någon fritidssysselsättning?
Vad gjorde du på kvällarna?
Tog du droger eller drack på kvällarna?
Brukade du sova på nätterna?
Om inte, vad gjorde du då?
Såg det olika ut för olika dagar? T ex var
det skillnad på vardagar och helgdagar?
KLOCKSLAG
en typisk dag i ditt liv, en dag som bäst beskriver ditt användande
av alkohol/ droger
00.00: _____________________________________________
01.00: _____________________________________________
02.00: _____________________________________________
03.00: _____________________________________________
04.00: _____________________________________________
05.00: _____________________________________________
06.00: _____________________________________________
07.00: _____________________________________________
08.00: _____________________________________________
09.00: _____________________________________________
10.00: _____________________________________________
11.00: _____________________________________________
12.00 : _____________________________________________
13.00: _____________________________________________
14.00 : _____________________________________________
15.00 : _____________________________________________
16.00 : _____________________________________________
17.00 : _____________________________________________
18.00 : _____________________________________________
19.00 : _____________________________________________
20.00 : _____________________________________________
21.00 : _____________________________________________
22.00 : _____________________________________________
23.00 : _____________________________________________
EN TYPISK DAG
Beskriv en typisk dag i ditt liv i framtiden, en dag som
bäst beskriver hur du vill ha det.
• Beskriv en typisk dag i ditt liv i framtiden,
en dag som bäst beskriver hur du vill ha
det.
• Hur ser det ut på morgonen?
• När brukar du gå upp?
• Har du någon sysselsättning att gå till?
• Om ja, vad gör du för något?
• Om du inte har någon sysselsättning vad
gör du med din tid?
• Hur fyller du din lediga tid?
• Har du några fritidssysselsättningar?
• Vad gör du på kvällarna?
• Tar du några droger eller dricker alkohol?
• Ser det olika ut för olika dagar? T ex
kommer det vara skillnad på vardagar
och helgdagar?
KLOCKSLAG
en typisk dag i ditt liv i framtiden, en dag som bäst beskriver
hur du vill ha det.
00.00: _____________________________________________
01.00: _____________________________________________
02.00: _____________________________________________
03.00: _____________________________________________
04.00: _____________________________________________
05.00: _____________________________________________
06.00: _____________________________________________
07.00: _____________________________________________
08.00: _____________________________________________
09.00: _____________________________________________
10.00: _____________________________________________
11.00: _____________________________________________
12.00 : _____________________________________________
13.00: _____________________________________________
14.00 : _____________________________________________
15.00 : _____________________________________________
16.00 : _____________________________________________
17.00 : _____________________________________________
18.00 : _____________________________________________
19.00 : _____________________________________________
20.00 : _____________________________________________
21.00 : _____________________________________________
22.00 : _____________________________________________
23.00 : _____________________________________________
Nätverkskarta
FAMILJ
SKOLA
ARBETE
VÄNNER
ÖVRIGA
Familjeträd
Mamma
Pappa
Syster
Syster
Bror
Vad är det som är
positivt…
Vad är det som är positivt och bra i ditt liv just nu?
……………………………………………………………
…………………………………………………………
Vad är det som är negativt eller du upplever som
problem i ditt liv just nu?
……………………………………………………………
……………………………………………………………
Vilka saker skulle du vilja förändra i ditt liv?
……………………………………………………………
……………………………………………………………
Vilka är dina positiva egenskaper?
……………………………………………………………
……………………………………………………………
Livslinje
Födelseår
Fyll i speciella händelser med årtal
Födelseår
• Gå igenom livet från födsel -förskolan lågstadiet -mellanstadiet – högstadiet –
gymnasiet – praktikplatser – arbetsplatser
• Kolla saker som har hänt under uppväxten
och fyll i årtal på ”livslinjen”
Beroendepersonligheten
Tvångsbeteende
träning
sola
arbete
spel mat
städning
perfektionism
medberoende
tar hand om andra
snatteri / kriminalitet
makt / kontroll
sex och känslomässig
konsumtion / köpa
Beroendepersonlighet
Kemiskt beteende
alkohol
droger
tabletter
”Jag”
När man tar bort det kemiska beteendet så är det lätt att falla in i
tvångsmässiga beteenden, som man haft under missbruket eller
utvecklar efteråt.
Även detta är en återfallsrisk eftersom det ej fungerar i längden.
Målet är att minska Beroendepersonligheten som alltid finns kvar och att
”Jag” tar över.
”Jag”
Beroendepersonlighet
Normer och värderingar
Skriv ner vad du anser är rätt eller fel när det gäller nedanstående
områden. Finns det tillfällen då något är rätt respektive fel
beroende på situation och omständigheter?
Är det Tex. OK med vissa personer och inte andra.
Att ljuga:
Att stjäla:
Att såra (känslomässigt):
Att slåss:
Att hålla löften:
Normer och värderingar
Skriv ner vad du anser är rätt eller fel när det gäller nedanstående
områden. Finns det tillfällen då något är rätt respektive fel
beroende på situation och omständigheter?
Är det Tex. OK med vissa personer och inte andra.
Att ljuga:
Att stjäla:
Att såra (känslomässigt):
Att slåss:
Att hålla löften:
Nämn några favoritargument för
att röka cannabis:
•
_______________________________
_______________________________
_________________________
•
_______________________________
_______________________________
_________________________
•
_______________________________
_______________________________
_________________________
•
_______________________________
_______________________________
________________________
•
_______________________________
_______________________________
_________________________
50 naturliga höjdpunkter
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
att bli förälskad
att skratta så mycket att det gör ont i magen
ett varmt bad
ingen kö i affären
en speciell blick
att få ett e-mejl från en god vän
att köra en tur efter en fin väg
att höra din älsklingssång i radion
att ligga i sin säng och lyssna till regnet utanför
varma handdukar
att finna tröjan som du gärna vill ha, på rea
choklad milkshake, eller vanilj, eller jordgubbe
ett en-timmes långt telefonsamtal med någon du tycker om
ett bubbelbad
att fnissa
ett gott samtal
stranden
att finna pengar i en gammal jacka
att skratta till ibland
midnatts-telefonsamtal med vän, som varar i flera timmar
att springa igenom en vattenspridare
att skratta utan någon som helst anledning
att ha någon som talar om för dig att du är underbar
vänner
att råka höra någon tala gott om dig
50 naturliga höjdpunkter
…forts
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
att le inombords åt en gammal historia
att vakna upp och inse att du får sova länge
din första kyss
att få nya vänner, eller att vara tillsammans med de gamla
att leka med ditt keldjur
att någon smeker dig i håret
söta drömmar
varm choklad
utflykt med goda vänner
att gunga riktigt högt
att slå in paket och lägga under julgranen
att sjunga riktigt högt, när du är helt ensam, utan att känna dig dum
att lyssna på en riktigt bra konsert
att få ögonkontakt med en främling
att vinna ett riktigt svårt spel
att baka småkakor
att få hembakta kakor av en vän
att vara tillsammans med goda vänner
att se dina vänner le och skratta
att hålla hand med någon du håller av
att möta en gammal vän och inse att vissa saker ändrar sig aldrig
att åka rutschkana om och om igen
att se solen stiga upp
att se uttrycket i någons ansikte när de öppnar en gåva från dig
att kliva upp ur sängen varje morgon och glädjas för ännu en
underbar dag
Skriv ner några naturliga
höjdpunkter:
•
_______________________________
_______________________________
_________________________
•
_______________________________
_______________________________
_________________________
•
_______________________________
_______________________________
_________________________
•
_______________________________
_______________________________
________________________
•
_______________________________
_______________________________
_________________________
Helgplanering vecka ___
Fredag:
Det här bra att göra:
Det här ska jag undvika:
Lördag:
Det här är bra att göra:
Det här ska jag undvika:
Söndag:
Det här är bra att göra:
Det här ska jag undvika: