Transcript Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning tom 2010

Kriminalvårdens
Redovisning om
Återfall
Uppföljning t.o.m. 2010
1
Utvecklingsenheten
2
Layout och omslag: Sofia Axell, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2014
Tryckning: Kriminalvården
Ytterligare exemplar kan beställas från:
Kriminalvården, 601 80 Norrköping
ISBN: 978-91-86903-33-6
Beställningsnr: 7051
Hemsida: www.kriminalvarden.se/sv/Publikationer/
1
Förord
Rapporten ”Åter avsändaren – om återfall och återfallsproblematik i kriminalvården” var starten för
ett fortlöpande arbete med redovisning av återfall för kriminalvårdens klienter. Därefter har ytterligare
publikationer utkommit i serien Kriminalvårdens redovisning om återfall (KRÅ).
Kriminalvården har som ett övergripande mål att minska återfall. Av det följer ett starkt intresse av att
följa upp hur många av kriminalvårdens klienter som kommer tillbaka för att på nytt avtjäna påföljd i
fängelse eller frivård. Därför fokuseras denna publikation på återfall till brott som leder till kriminalvårdspåföljder.
Med hjälp av återfallsstudier kan man identifiera vilka särskilda riskgrupper som bör ges större uppmärksamhet och insatser under tiden i kriminalvård men också vilka grupper som har låg risk att återfalla. Att följa upp återfall är således ett sätt att identifiera hur resurser ska allokeras på bästa sätt. Är
återfallen mycket olika för olika påföljder? Beror det i så fall på påföljden och dess innehåll eller är det
andra faktorer som svarar för en större del av förklaringen? Det är bara några exempel på frågor som
kan ställas i samband med återfallsuppgifter. Denna rapport har inte för avsikt att besvara alla. Därtill
krävs forskningsinsatser av helt annan och djupgående karaktär.
Eftersom det ständigt dyker upp nya intresseområden och frågeställningar måste ambitionen att publicera standarduppgifter om återfall också vara förenad med ett fortlöpande utvecklingsarbete. I denna
rapport tillkommer ett nytt avsnitt om effekter av förändrad lagstiftning.
De som huvudsakligen arbetat med rapporten är Karin Lindsten, Per Carlsson, Mattias Pettersson
och Sofia Axell. Tack även till de kollegor som lämnat värdefulla synpunkter på rapportens innehåll.
Emma Ekstrand
T.f. chef för Utvecklingsenheten
2
Innehållsförteckning
1.
Några resultat – Sammanfattning
5
2.
Syftet med rapporten
8
3.
Återfall som effektmått
3.1 Olika definitioner av återfall
3.2 Olika långa tider för uppföljning
3.3 Återfall speglar endast brott som kan knytas till brottslingen
3.4 Kriminalvårdspopulationens föränderlighet över tid
3.5 Att jämföra resultaten av olika påföljder eller behandlingsinsatser
3.6 Är återfall lika med ett misslyckande?
3.7 Återfall kan användas som effektmått
9
9
9
10
10
10
11
11
4.
Återfall – definition i denna undersökning
4.1 Som återfall räknas
4.2 Som återfall räknas inte
4.3 Återfall räknas från
12
12
12
12
5.
Metod
5.1 Rapportens omfattning – beskrivning av uppföljningsperioder
14
15
6.
Effekter av förändrad lagstiftning
6.1 Förändringar i klientgrupper
6.2 Införandet av IÖV
6.3 Införandet av villkorlig dom med samhällstjänst
6.4 Utökning av målgruppen för IÖV
16
16
16
17
17
7.
Resultat – Återfall per påföljd
7.1 Fängelse
7.2 Skyddstillsyn (exkl. kontraktsvård och samhällstjänst)
7.3 Kontraktsvård
7.4 Samhällstjänst
7.5 Skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3
7.6 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV)
7.7. Villkorlig dom med samhällstjänst
18
18
20
21
23
25
26
28
8.
Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år
8.1 Om straffmätning och val av påföljd
8.2 Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år – samtliga brottstyper
8.3 Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år – våldsbrott
8.4 Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år – sexualbrott
8.5 Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år – tillgreppsbrott
8.6 Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år – rån
8.7 Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år – rattfylleri
8.8 Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år – narkotikabrott (inkl. smuggling)
30
30
31
33
34
35
36
37
38
9.
Sammanfattande redovisning av riskgrupper, tioårsperiod
9.1 Högsta återfall
9.2 Lägsta återfall
9.3 Återfall bland unga
9.4 Återfall bland kvinnor
39
39
40
41
43
10. Brott i första återfallsdomen
10.1 Fängelse
10.2 Skyddstillsyn
10.3 IÖV
45
45
47
48
3
11. Återfall i samma typ av brottslighet inom tre år
50
12. Tid till återkomst i ny kriminalvård
12.1 Fängelse
12.2 Skyddstillsyn
53
53
56
13. Begrepp och definitioner
60
14. Käll- och referensförteckning
63
15. Tabellbilaga
65
4
1. Några resultat - Sammanfattning
Rapporten beskriver återfall efter alla påföljder som kriminalvården verkställer. Påföljderna fängelse,
skyddstillsyn, skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan (kontraktsvård), skyddstillsyn
med föreskrift om samhällstjänst, skyddstillsyn med fängelse (BrB 28:3), intensivövervakning med
elektronisk kontroll samt villkorlig dom med samhällstjänst följs upp.
Återfallsrapportering bygger på registerdata. Definitionen av återfall innebär att ett brott som klienten
dömts för skall ha inträffat efter en starthändelse (frigivning eller påbörjad frivård). Återfallsuppgifter
kan därför redovisas först en tid efter att händelserna inträffat och slutligt registrerats. Kriminalvården kan i denna rapport redovisa återfall till och med utgången av 2010.
Av speciellt intresse för kriminalvården är hur många och vilka som kommer tillbaka. Återfall har
därför definierats med att en klient dömts till ny kriminalvårdspåföljd inom tiden för uppföljning.
Rapporten inleds med ett avsnitt om begränsningar och tolkningsmöjligheter. Bland annat varnas för
att på ett förenklat sätt tolka återfallsuppgifter som ett resultat av gjorda insatser (kapitel 3).
I kapitel 6 redovisas olika förändringar i lagstiftning och de effekter dessa har haft på återfall.
I kapitel 7 redovisas återfallet per påföljd efter ett, två och tre år samt tidpunkt för intagning i fängelse
efter nya brott.
I kapitel 8 redovisas en jämförelse mellan de olika påföljderna med tre års tid för uppföljning. Återfallet för alla klienter som avtjänade kriminalvård var i medeltal 37 procent, det vill säga knappt fyra
av tio klienter återfaller inom tre år. Variationerna mellan påföljderna framgår av diagrammet nedan.
Medelåterfallet för alla som frigavs från anstalt oavsett strafftidens längd var 49 procent.
Diagram 1.1. Återfall inom tre år, samtliga påföljder. Medelvärde 1998-2007.
Fä T=<2 mån
Fä 2 mån-2 år Fä T=>2 år Skyddstillsyn Kontraktsvård Samhällstjänst
Fä = fängelse. St+Fä (28:3)= Skyddstillsyn och fängelse.
IÖV = intensivövervakning med elektronisk kontroll.
St+Fä (28:3)
IÖV
Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda.
VD + Sh = Villkorlig dom med samhällstjänst.
Utvecklingen av återfallet på hela klientgruppen är relativt stabil över tid.
5
VD+Sh
Diagram 1.2. Återfall inom tre år, samtliga. Gemensamt för alla påföljder med startår 1994-2007.
Vd = villkorlig dom med samhällstjänst.
I kapitel 9 redogörs för särskilda riskgrupper. Generellt kan sägas att intagna dömda till medellånga
fängelsestraff och med tidigare belastning har ett högt återfall. Här återfinns delgrupper med återfall
upp till 87 procent inom tre år.
De högsta återfallen kännetecknas av personer som är:
 tidigare belastade av fängelsevistelse
 dömda för tillgreppsbrott
 frigivna från ett medellångt fängelsestraff
I kapitel 11 redovisas, sammanräknat för alla påföljder, om samma brottstyper som huvudbrottet i
grunddomen upprepas i någon dom under en treårig uppföljningsperiod.
Av de klienter som var dömda med tillgreppsbrott som allvarligaste brott återfaller i genomsnitt 55
procent i nya tillgreppsbrott. Därefter kommer narkotikabrott där 40 procent döms för nya narkotikabrott. Klienter dömda för sexualbrott återfaller i samma typ av brott i lägre omfattning (tre procent) och har totalt sätt ett lägre återfall än övriga grupper. De som var dömda för rån som huvudbrott dömdes i liten omfattning för nya rån. En stor andel av dem som dömts för rån, 40 procent,
döms däremot för andra brottstyper till ny kriminalvård.
6
Diagram 1.3. Återfall inom tre år, per huvudbrott och återfall i samma brottstyp. Medelvärde 1998-2007.
I kapitel 12 redogörs slutligen för hur snabbt klienter återkommer i ny verkställighet av kriminalvård.
Mönstret följer tidigare redovisning, det vill säga tillgreppsbrott, rån och narkotikabrott som generellt
har de högsta återfallen, är också de brottstyper där återfall och återkomst i ny kriminalvård sker
snabbast.
7
2. Syftet med rapporten
Rapporten har flera syften. Det första syftet är att presentera faktauppgifter om hur många som återfaller efter att ha varit föremål för kriminalvård. Ett andra syfte är att identifiera riskgrupper, som ett
underlag till hur kriminalvården bör prioritera, utveckla och inrikta arbetet med behandlingsåtgärder
för olika klientgrupper.
Rapporten ska också visa på några av de svårigheter som hänger samman med framställningen och
tolkningen av uppgifter om återfall.
Av speciellt intresse för kriminalvården är hur många som efter avtjänat straff åter dömts till kriminalvårdspåföljd respektive har påbörjat ny verkställighet inom fängelse eller frivård. I rapportens redovisning av resultat är detta definitionen på återfall. Det finns många sätt att redovisa återfall, fördelat
på delgrupper, bakgrundsfaktorer, riskgrupper etc. Rapporten har inte för avsikt att på något sätt ge
en fullständig redovisning. Den bör snarare ses som en demonstration av möjligheter med återfallsstudier – där några uppgifter kan anses självklara – och andra kan senare bli föremål för utveckling
eller reducering.
Innehållet är i huvudsak uppbyggt på ett tabellmaterial, som till stora delar får tala för sig självt. Textdelarna har begränsats till kortare kommentarer och vägledning in i tabellerna. Analyser och eventuella förklaringar till skillnader i återfall mellan olika påföljder och delgrupper har därmed begränsats.
För att kunna förklara effekter eller resultat av olika åtgärder krävs en helt annan forskningsansats,
vilket inte är syftet med denna framställning.
Denna rapport redovisar uppgifter om återfall för alla påföljder som kriminalvården har ansvar för att
verkställa.
8
3. Återfall som effektmått
En effekt är något som inträffar på grund av en insats - och som inte skulle ha inträffat utan insatsen.
Insatsen har således ett orsakssamband med ett senare utfall, det vill säga en identifierad påverkansfaktor leder till ett visst resultat. En insats kan vara mer eller mindre avgränsad och välbeskriven. För
kriminalvård skulle verkställighet av fängelsestraff eller frivårdspåföljd kunna betraktas som en insats.
Andra exempel på insatser kan vara en genomförd behandlingsaktivitet (till exempel en programverksamhet), fängelseprästens samtal, läkarens rådgivning, kontaktmannens arbete med sin klient etc.
Återfall är ett missbrukat mått på effekter. En siffra – till exempel andelen som begått nya brott efter
avtjänat fängelsestraff – säger egentligen ingenting om effekter. Återfallsandelen är enbart ett konstaterande av hur det ser ut. Det är alltför lätt att ta för givet att återfallsuppgifter speglar resultaten av
olika insatser. Det är därför nödvändigt att belysa en del av de svårigheter som ligger bakom framtagande av återfallsuppgifter och hur man kan använda dem.
3.1 Olika definitioner av återfall
Det förekommer många olika definitioner av återfall i statistik och i olika redovisningar av forskningsresultat. Återfall kan definieras som ett nytt brott överhuvudtaget, utan hänsyn till val av påföljd eller
om något straff utdöms. Avgränsningar kan göras av olika skäl. Man kanske vill undvika att redovisa
mindre allvarlig brottslighet och använder begrepp som grövre brott, vilket då fordrar en definition av
begreppet. I vissa fall är man kanske bara intresserad av återfall i viss brottslighet eller samma typ av
brott som tidigare begåtts. Andra sätt att avgränsa återfall kan vara att en person fått en ny dom av
domstol. Ytterligare möjligheter kan vara ny dom till viss påföljd eller till påföljd som leder till kriminalvård.
Den tid som bestäms mellan en starttidpunkt och en sluttidpunkt varierar mellan olika studier. Starttidpunkt för att börja mäta återfall kan till exempel vara frigivning från ett fängelsestraff. Oberoende
av vilken återfallsdefinition som sedan används är det viktigt att exakt definiera och redovisa vad som
räknas. Brister förekommer ofta i sådan exakthet. Om man till exempel har ny dom som kriterium på
återfall så måste man hålla kontroll på när brotten begicks. Om brotten begicks före eller under fängelsestraffet får man ett falskt återfall om detta inte kontrolleras. Å andra sidan kan brott ha begåtts
efter starttidpunkten, men ingen dom föll före sluttidpunkten. Man missar då ett återfall, i detta fall
dock helt korrekt enligt definitionen. Hade man i stället sökt efter brottstidpunkt som återfallskriterium hade det sistnämnda fallet kommit med som ett återfall. Då uppstår i stället problemet att det
kan gå lång tid mellan brott, upptäckt och dom, varför man måste vänta längre om man ska vara någorlunda säker på resultatet.
3.2 Olika långa tider för uppföljning
Det finns ingen fast praxis på vad som är lämplig tid för uppföljning. Två år förekommer i många
undersökningar som tid för uppföljning medan andra har tre, fyra eller fem år. Ju längre tid som studeras, desto högre återfall redovisas, även om återfallskurvan planar ut med tiden.
Vissa brott behöver följas längre än andra (till exempel lågfrekventa brott eller brott med låg upptäcktsrisk). Ju längre tid som förflyter, desto svårare blir det att analysera orsakssamband mellan insatsen (straffet/behandlingen etc.) och resultatet.
9
3.3 Återfall speglar endast brott som kan knytas till brottslingen
Återfallsstatistik bygger på att tidigare dömda personer på nytt blivit lagförda och registrerats för
brott (om man undantar undersökningar som bygger på självdeklarerad brottslighet). Återfall är således inget mått på om tidigare dömda personer begått brott eller inte - utan om de förekommer i något
register som innehåller sådana uppgifter.
Olika brott har olika upptäcktsrisker. Förenklat kan sägas att mycket grova brott har en högre upptäcktsrisk än lindriga brott. Den som begår många brott löper på sikt större risk att bli upptäckt än
den som begår enstaka brott. Personer som är väl kända av polisen löper också större risk för upptäckt. Polisens prioriteringar och resurser över tid påverkar upptäcktsrisken för olika brott.
Ett exempel för att beskriva upptäcktsrisk kan ges beträffande rattfylleri. Man bedömer att en rattfyllerist i genomsnitt har kört bil i påverkat tillstånd minst 500 mil före upptäckt. Ett annat sätt att beskriva upptäcktsrisk är att man uppskattar att det görs cirka 15 000 bilresor varje dag av förare i alkoholpåverkat tillstånd medan ”endast” 27 000 rattfylleribrott rapporteras på årsbasis.1
3.4 Kriminalvårdspopulationens föränderlighet över tid
Förändringar i kriminalpolitiken, ändrad påföljdspraxis och ny lagstiftning påverkar över tid vem som
döms till viss påföljd (och för vilka brott man döms till viss påföljd). Av detta följer svårigheter att
tolka tidsserier av återfallsuppgifter och kommentarer måste göras till kända ändringar. Exempel på
detta är en ökad användning av alternativ till fängelse. Personer som tidigare skulle ha verkställt påföljd i fängelse genomgår i stället verkställighet i frivård. Införandet av kontraktsvård (1 januari 1988)
och samhällstjänst (riksomfattande från 1 januari 1993) är påföljder som "tagit bort" vissa grupper ur
fängelsepopulationen. Intensivövervakning (riksomfattande från 1 januari 1997) har radikalt minskat
antalet korttidsdömda i fängelse. Villkorlig dom med samhällstjänst infördes 1 januari 1999, vilket
ytterligare förändrade fördelningen mellan olika påföljder.
Fängelsepopulationen har därmed generellt blivit en mer belastad grupp, till exempel med avseende
på förekomst av intagna med drogproblematik. Ett annat tydligt exempel är straffet för rattfylleri. I
början av 1990-talet var normalstraffet fängelse, medan rattfyllerister i dag kan återfinnas i alla former
av verkställighet, inte minst i verkställighet genom intensivövervakning och villkorlig dom med samhällstjänst. Konsekvensen är således att förändringar i resultatet av en viss påföljd till viss del kan förklaras av förändringar i de grupper som avtjänar påföljden – och inte av påföljden eller dess innehåll.
3.5 Att göra jämförelse av resultat av olika påföljder eller behandlingsinsatser
Personer som begått brott döms inte till olika påföljder slumpmässigt. För varje påföljd finns förarbeten om hur påföljden är tänkt att tillämpas. Det finns i brottsbalken till exempel restriktioner mot att
döma unga personer till fängelse. Intensivövervakning med elektronisk kontroll kan verkställas i stället för fängelsestraff till och med sex månader. Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan
(kontraktsvård) avser oftast dömda där drogmissbruk har ett klart samband med brotten.
Dessa exempel visar att det – utöver straffvärdet – finns olika faktorer, både generella och mer
knutna till person, som ges vikt i övervägandet om vilken påföljd som utdöms.
1 Uppgifter
från 2006. Källa: Vägverket (2007) Alkohol, droger och trafik. Informationsbroschyr, Vägverket.
10
Personer som dömts till olika påföljder eller till samma påföljd får av olika skäl inte samma innehåll i
verkställigheten. Programverksamheten (behandlingsprogram, arbete, utbildning) skiftar i omfattning,
innehåll och kvalitet.
Återfallsuppgifter kan därför inte enskilt användas för att göra några förenklade, direkta jämförelser
om effekter av olika straff eller påverkansinslag.
3.6 Är återfall lika med ett misslyckande?
Återfall är ett trubbigt mått – om man inte går mycket långt med att detaljerat analysera varje enskild
persons "karriär". Detta görs sällan i generella återfallsstudier. Redan delningen i återfall – inte återfall
indikerar att alla brott jämställs. Ett grovt våldsbrott är ett återfall på samma sätt som en bilstöld eller
ett snatteri.
Strikta definitioner eller avgränsningar (till exempel lagföringar för grövre brott) ger en viss vägledning för tolkningar. Återfallsstudier ger normalt ingen uppfattning om brottslingen begått många
brott under lång tid eller ett enstaka brott. Inte heller framkommer om den som återfaller har begått
färre eller lindrigare brott vid återfallet jämfört med en annan tidsperiod (till exempel innan förra
straffet).
3.7 Återfall kan användas som effektmått
Kriminell belastning, ålder, kön och typ av brott är exempel på faktorer som visat sig ha stor betydelse för de uppgifter som redovisas om återfall. För att kunna göra korrekta jämförelser måste man
därför hålla dessa faktorer under kontroll samt ha kunskaper om vad olika påföljder innehåller
(program/behandling/insatser). Dessutom bör andra uppgifter om klienterna vara kända (missbruk,
psykisk hälsa, social situation, nätverk etc.) Med vetenskapligt uppbyggda metoder går det att komma
en god bit på väg i studier av effekter. Det finns till exempel möjligheter att fördjupa analysen för att
studera om olika påverkansinslag har större effekt inom ramen för vissa påföljder jämfört med andra.
Återfallsuppgifter kan då användas som ett resultatmått. Det här är ett utvecklingsområde för svensk
kriminalvårdsforskning. Uppgifter om återfall kan förfinas genom att man använder mer utvecklade
återfallsmått, till exempel tid till återfall, brottens svårhetsgrad, omfattningen av brott med mera.
11
4. Återfall - definition av återfall i denna undersökning
4.1 Som återfall räknas
Med återfall avses i denna undersökning att en klient genom ny lagakraftvunnen dom dömts till kriminalvård inom ett visst tidsintervall från ett angivet startdatum. Nya brott ska vara begångna på eller
efter det angivna startdatumet. Som återfall räknas även om klienten påbörjat verkställighet av dom
till kriminalvård med brott begångna på eller efter det angivna startdatumet utan att domen vunnit
laga kraft.
4.2 Som återfall räknas inte
Som återfall räknas inte domar som inte vunnit laga kraft och där verkställigheten inte har påbörjats
(dessa kan överklagas). Som återfall räknas inte heller intagning efter det att villkorlig frigivning förverkats av övervakningsnämnd (inga nya brott begångna) eller intagning i anstalt som grundas på ett
slutligt beslut, där tidigare verkställighet ändras till fängelse (inga nya brott begångna). Påbörjad verkställighet av utländska domar räknas inte heller som återfall (domarna är inte fullständiga, bland annat
saknas brottstidpunkt).
4.3 Återfall räknas från
Startdatum för fängelsedömda är datum för frigivning från anstalt. Alla klienter som villkorligt friges
eller friges efter att ha verkställt hela fängelsestraffet ingår i undersökningen. Klienter vars verkställighet överflyttats till annat land ingår inte.
För klienter som befinner sig ute i samhället (icke frihetsberövande påföljder) har startdatum angivits
till tidpunkten för övervakningens början. Detta gäller även för de klienter som verkställer sitt fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.
På nästa sida följer exempel på vad som räknas som återfall och inte återfall utifrån den angivna definitionen. Alla exemplen utgår från en klient med startdatum 1 april 2010, som döms på nytt 1 oktober
2010 och med en tid för uppföljning av ett år.
12
Exempel 1-3: Fängelse.
Exempel 1
Brott begångna
2010-01-28
Ny dom
2010-10-01
Lagakraftvunnen
2010-10-22
Ej återfall
Brott före
starttidpunkten
Exempel 2
Brott begångna
2010-01-28
Ny dom
2010-10-01
Överklagat
2010-10-22
Ej återfall
Domen överklagad
Exempel 3
Brott begångna
2010-01-28
Ny dom
2010-10-01
Lagakraftvunnen
2010-10-22
Återfall
Exempel 4-6: Frivårdspåföljd.
Exempel 4
Brott begångna
2010-01-28
Ny dom
2010-10-01
Lagakraftvunnen
2010-10-22
Ej återfall
Brott före
starttidpunkten
Exempel 5
Brott begångna
2010-01-28
Ny dom
2010-10-01
Överklagat
2010-10-22
Ej återfall
Domen överklagad
Exempel 6
Brott begångna
2010-01-28
Ny dom
2010-10-01
Lagakraftvunnen
2010-10-22
Återfall
13
5. Metod
Data i undersökningen har hämtats från Kriminalvårdsregistret (KVR), som innehåller information
om samtliga personer dömda till kriminalvårdspåföljd. Registret är främst avsett att vara ett klientadministrativt stöd i den löpande verksamheten. Registret omfattar cirka 215 000 personer som är eller
har varit aktuella för kriminalvård under de senaste tio åren. KVR innehåller personuppgifter, uppgifter ur domar och verkställighetsuppgifter. Viss äldre information har hämtas ur KVRs företrädare
(KUM) och i de fallen har uppgifter om klienten avlidit hämtas från SPAR.
För denna studie görs ett särskilt uttag ur KVR. Bland annat ingår uppgifter om påbörjad verkställighet av olika påföljder. Dessutom ingår uppgifter om frigivning från anstalt. Samtliga uppgifter är
kopplade till information från aktuell dom, främst avseende brott och strafftid. Dessa uppgifter har
använts tillsammans med eventuella återfallsuppgifter.
Samtliga klienter som avlidit har exkluderats från återfallsstudien. Dödsfall aviseras från Skatteverket
till kriminalvårdsregistret en gång per vecka. Tabellen visar hur många personer som exkluderats från
undersökningen på grund av att de avlidit. I tabellen framgår även tidpunkt för senaste uttag av återfallsuppgifter för respektive startår. Tidpunkterna kan variera något varför uppgiften om andelen avlidna måste ses i relation till att tiden mellan registeruttag och startår inte är konstanthållen.
Tabell 5.1. Undersökningspopulationens storlek och antal avlidna.
Startår
Population
män
Population
kvinnor
Antal som
avlidit män
Antal som
Andel
avlidit kvinnor
Tidpunkt för
registeruttag
1994
17 990
1 641
772
55
4,20 % t.o.m. oktober 1998
1995
18 085
1 680
759
66
4,20 % t.o.m. januari 2000
1996
16 468
1 563
610
37
3,60 % t.o.m. november 2000
1997
16 099
1 602
511
36
3,09 % t.o.m. september 2000
1998
16 329
1 617
366
28
2,20 % t.o.m. september 2000
1999
16 027
1 647
181
17
1,12 % t.o.m. september 2001
2000
14 445
1 460
185
9
2001
14 450
1 593
112
10
0,76 % t.o.m. maj 2003
2002
19 841
2 191
476
32
2,31 % t.o.m. november 2004
2003
20 249
2 265
417
28
1,98 % t.o.m. september 2005
2004
20 215
2 229
418
37
2,03 % t.o.m. september 2006
2005
19 868
2 327
462
42
2,27 % t.o.m. september 2007
2006
21 356
2 411
417
37
1,91 % t.o.m. maj 2008
2007
20 831
2 414
504
41
2,34 % t.o.m. september 2009
2008
21 802
2 616
496
44
2,21 % t.o.m. april 2010
2009
22 113
2 749
405
40
1,79 % t.o.m. april 2011
1,22 % t.o.m. oktober 2002
Källa: KVR och SPAR.
Av tabell 5.1 framgår att en hög andel av klienterna avlidit. Frågan om överdödlighet bland kriminalvårdens klienter jämfört med normalbefolkningen finns närmare beskrivit i rapporten Åter avsändaren – om återfall och återfallsproblematik i kriminalvården.2
2 Krantz,
L, Lindsten, K och Ahlström, M (2000): Åter avsändaren - om återfall och återfallsproblematik i kriminalvården. Kriminalvårdsstyrelsen. Norrköping.
14
Återfall i kriminalitet med annan påföljd än kriminalvård registreras inte i KVR. Återfall som medfört
böter eller villkorlig dom är vanligen av mindre allvarlig karaktär medan återfall som medfört rättspsykiatrisk vård normalt omfattar betydligt grövre brott.
Av uppgifter från Brottsförebyggande rådet framgår att av dem som dömdes till rättspsykiatrisk vård
1997 hade sju procent (28 personer) tidigare dömts till fängelse. Sex procent (22 personer) hade tidigare dömts till skyddstillsyn.
En del av dessa kan ingå i undersökningspopulationen, vilket i så fall skulle medföra en viss men likväl en marginell underrapportering av återfall. Om samtliga 28 hade frigivits från anstalt 1996 hade
andelen återfall på ett års sikt mellan 1996 och 1997 ökat från 25,79 procent till 26,03 procent. För
hela populationen bör detta därför inte innebära någon större felkälla. Endast om samtliga personer
som dömts till rättspsykiatrisk vård tillhör någon mindre delgrupp som särredovisas kan det ha effekter på det redovisade återfallet.
Återfall i kriminalitet bland de klienter som dömts till utvisning är svår att redovisa, eftersom uppgift
om klienten lämnat landet eller återvänt saknas i registret. Dessa personer ingår i undersökningens
totalpopulation. Uppgifter om eventuell utvandring finns inte tillgängliga i registret varför ingen hänsyn har kunnat tas till detta. Uppgifter om eventuellt återfall utanför Sverige har inte heller kunnat
redovisas.
5.1 Rapportens omfattning – beskrivning av uppföljningsperioder
I rapporten redovisas återfall för de olika påföljderna för startåren 1994-2009. Uppföljningsperioden i
denna undersökning är satt till och med utgången av 2010. För startåren 1994-2007 redovisas återfall
inom tre år, för 2008 två år och för 2009 ett år. I tabellerna redovisas återfall i procent och hur många
som ingår i gruppen (beräkningsunderlaget). Det är viktigt att vara observant på redovisningen i procent då vissa delgrupper består av ett fåtal personer och generaliseringsmöjligheten för gruppen därmed minskar.
I kapitel 6 redovisas återfall på två års sikt.
I kapitel 7 redovisas återfallet översiktligt i ettårsintervall upp till treårsintervall.
I kapitel 8 och framåt redovisas återfall på tre års sikt. Detta ger mer långsiktiga och stabila siffror,
reducerar risker för att rättsmaskineriet inte hunnit med (utrednings- och lagföringsprocessen kan
vara lång vid vissa brottstyper och komplicerade utredningar). I vissa fall görs också sammanräkningar av tio startår för att öka styrkan i uppgifterna genom högre bastal för beräkningar.
15
6. Effekter av förändrad lagstiftning
Skyddstillsyn med samhällstjänst – startade som en försöksverksamhet i fem tingsrättsområden
den 1 januari 1990. Försöksverksamheten utökades till hela landet fr.o.m. den 1 januari 1993. Verksamheten permanentades från den 1 januari 1999. Samhällstjänstens tillämpningsområde vidgades
samtidigt så att påföljden kunde tillämpas oavsett ålder på de dömda, vilket medförde ett ökat antal
klienter.
Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) – är ett alternativt sätt att avtjäna fängelsestraff. Personer som är dömda till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning.
Beslut om övervakning fattas av Kriminalvården efter utredning. Försöksverksamheten med intensivövervakning började den 1 augusti 1994 vid sex frivårdsmyndigheter och pågick i denna omfattning
till och med 1996. År 1997 utökades försöksverksamheten till hela landet och man fick ett dramatiskt
högre antal intensivövervakade. Från den 1 april 2005 ändrades lagstiftningen så att det var möjligt att
omvandla fängelsestraff om högst sex månader till IÖV. En konsekvens av att beslut fattas om intensivövervakning blir att de som bedöms olämpliga att klara denna verkställighet – eller inte ansöker –
får avtjäna sitt straff i anstalt. Anstalterna får därmed ett tyngre klientel med längre genomsnittliga
strafftider. Detta visar sig också i förhöjd återfallsfrekvens efter införande av IÖV, vilket framgår i
bland annat avsnitt 7.1.
Villkorlig dom med samhällstjänst – introducerades som en ny påföljd från den 1 januari 1999.
Villkorlig dom med samhällstjänst kom redan under det första året att omfatta drygt 2 000 klienter.
Samtidigt konstaterades en minskning av intensivövervakning med elektronisk kontroll. Villkorlig
dom är främst avsedd att användas när en person begår ett brott av engångskaraktär och man inte har
anledning att befara att denne kommer att begå nya brott. Villkorlig dom får utdömas när påföljden
inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden villkorlig dom har utformats som en brottspåföljd i
teknisk mening, men innebär i verkligheten att påföljden efterges under förutsättning att den dömde
inte begår nya brott under en prövotid av två år. Den dömde står inte under övervakning. Domen
kan förenas med föreskrift om samhällstjänst, om den tilltalade samtycker till det. Rätten kan vidare
föreskriva om hur den dömde ska fullgöra skadeståndsskyldighet eller att han ska bistå den skadelidande med arbete för att avhjälpa skada på egendom. Den villkorliga domen kan under vissa förutsättningar kombineras med högst 200 dagsböter.
I följande redovisningar av återfall är den på två års sikt i detta kapitel.
6.1 Förändringar i klientgrupper
Generellt sett har lagstiftningsförändringar haft till avsikt att ersätta fängelse med alternativa, icke frihetsberövande påföljder. I samband med att villkorlig dom med samhällstjänst infördes reducerades
antalet IÖV-klienter. Återfallen bland återstående IÖV-klienter ökade, vilket tyder på att de med lägre
risk för återfall istället kom att tillhöra dömda till villkorlig dom med samhällstjänst. I avsnitten 6.26.4 visas exempel på hur de nya påföljderna medföljt målgruppsförändringar som påverkar återfallsfrekvensen.
6.2 Införande av IÖV
Förskjutningen mellan delgrupperna är tydlig Främst avses de klienter som är obelastade, som bereds
tillfälle att verkställa sitt fängelsestraff i form av intensivövervakning. Här märks en klar skillnad mellan åren att de mindre återfallsbenägna grupperna beviljats IÖV. Andelen återfall höjs markant bland
de klienter som verkställer kortare fängelsestraff i anstalt (en ökning med 14 procentenheter). Det
16
påverkar även den totala återfallsfrekvensen för hela populationen som verkställer i anstalt (en ökning
med tio procentenheter). Andelen återfall vid IÖV påverkas inte av att gruppen utökas till hela landet.
Tabell 6.1 Förändringar i antal och återfall i klientgrupperna mellan åren 1996 och 1998.
1996
Fängelse
t.o.m. 3 mån.
1998
Fängelse
totalt
IÖV
IÖV
totalt
Fängelse
IÖV
t.o.m. 3 mån.
Fängelse
totalt
IÖV totalt
Återfall
24 %
9%
37 %
9%
38 %
9%
47 %
9%
N
6 128
487
11 934
487
3 219
3 874
8 871
3 875
6.3 Införande av villkorlig dom med samhällstjänst
Nästa lagstiftningsförändring skedde år 1999 då villkorlig dom med samhällstjänst infördes. Huvuddelen av klienterna som flyttas till villkorlig dom med samhällstjänst kommer från de klienter som
tidigare hade dömts till fängelse och beviljats IÖV. Drygt 1 000 klienter är ett tillskott som troligen
kommer från villkorlig dom utan samhällstjänst. (Se även BRÅ rapport 2003:3). Här märks en tydlig
skillnad i frekvensen av återfall i gruppen IÖV där en stor del av gruppen har fått en annan påföljd
istället. Det fanns ingen märkbar skillnad i återfallsfrekvens när det gäller fängelsegruppen.
Tabell 6.2 Förändringar i antal och återfall i klientgrupperna mellan åren1998 och 2000.
1998
Fängelse
t.o.m. 3 mån.
IÖV
2000
Fängelse IÖV
totalt
totalt
Fängelse
IÖV
t.o.m. 3 mån.
VD +
Sh
Fängelse IÖV
totalt
totalt
VD + Sh
totalt
Återfall
38 %
9%
47 %
9%
38 %
13 %
4%
47 %
13 %
4%
N
3 219
3 874
8 881
3 875
2 999
2 471
2 735
8 432
2 473
2 437
VD + Sh = villkorlig dom med samhällstjänst.
6.4 Utökning av målgruppen för IÖV
Nästa lagstiftningsförändring är år 2005 då strafftidsgränsen för att få verkställa fängelsestraff i form
av intensivövervakning höjdes till sex månader. Mellan åren sker även en ökning av antalet klienter
bland dem som verkställer fängelsestraff tre till sex månader oavsett verkställighetsform. Cirka en
fjärdedel av dem som påbörjade fängelsestraff 2006 i gruppen gjorde det i form av IÖV. Här finns
inga större skillnader i återfallsfrekvens för IÖV-gruppen. Däremot ökar andelen återfall för de som
verkställer fängelse tre till sex månader. Andelen återfall för IÖV-gruppen ökade inte trots längre
strafftider.
Tabell 6.3 Förändringar i antal och återfall mellan 2004 och 2006.
2004
Fängelse
3-6 mån.
2006
IÖV totalt Fängelse
totalt
Fängelse
3-6 mån.
IÖV 3-6 mån.
IÖV totalt
Fängelse
totalt
Återfall
48 %
13 %
43 %
56 %
14 %
12 %
42 %
N
1 906
2 627
9 423
1 815
559
2 949
9 882
17
7. Resultat - återfall per påföljd
Det finns ett antal faktorer som är av stor betydelse för återfallets storlek, framförallt vid jämförelser
över tid. Polisens uppklarningsprocent, förändrad arbetsmetodik och prioriteringar, kösituationen för
ärenden hos åklagare och domstolar, lagstiftnings- och praxisförändringar är yttre faktorer som påverkar hur många och vilka som döms till olika påföljder. Kriminalvårdens åtgärder och deras verkningar
på klienter är andra faktorer som påverkar återfall.
Det är inte ambitionen för denna rapport att förklara orsakerna till skillnader i återfall mellan påföljder eller över tid. Rapportens syfte är att vara deskriptiv, om möjligt peka på tydliga påverkande faktorer (till exempel ny lagstiftning).
7.1 Fängelse
Här redovisas återfallet i procent och det antal klienter som totalt ingår i gruppen.
I tabell 7.1:a kan utläsas hur stor andel som återfallit av dem som avgått från anstalt under 1994 till
och med 2009. För de 14 första åren redovisas en återfallsperiod av tre år, för 2008 två år och för
2009 ett år.
De som avgick från anstalt 1994 till 1996 har i genomsnitt ett återfall runt 40 procent inom tre år.
Avgångspopulationerna från 1997 och därefter visar på en högre nivå av återfall. Återfallet inom tre
år var som högst för frigivna 2001 och 2002 (55 procent).
De förhöjda återfallen efter 1996 hänger samman med de förändringar i anstaltspopulationen som ägt
rum vid införande av alternativa påföljder, som i första hand tillämpats på klienter med lägre risk för
återfall. De som intagits i fängelse sedan 1997 är en genomsnittligt mer belastad grupp än tidigare år
(se kap. 6).
Tabell 7.1:a. Återfall totalt per årspopulation (fängelse) på ett, två och tre års sikt.
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
1994
3 211
13 508
24 %
4 687
13 508
35 %
5 436
13 508
40 %
1995
3 270
13 090
25 %
4 571
13 090
35 %
5 277
12 938
41 %
1996
3 112
12 065
26 %
4 403
11 934
37 %
5 135
11 921
43 %
1997
2 874
8 940
32 %
3 993
8 931
45 %
4 491
8 786
51 %
1998
3 039
8 998
34 %
4 206
8 871
47 %
4 706
8 723
54 %
1999
2 877
8 890
32 %
4 117
8 758
47 %
4 688
8 696
54 %
2000
2 790
8 481
33 %
3 976
8 432
47 %
4 341
7 945
55 %
2001
2 913
8 652
34 %
4 019
8 334
48 %
4 565
8 267
55 %
2002
3 044
9 201
33 %
4 441
9 104
49 %
4 353
8 274
53 %
2003
3 092
9 699
32 %
3 926
8 913
44 %
4 445
8 808
50 %
2004
2 807
9 597
29 %
4 043
9 423
43 %
4 500
9 356
48 %
2005
2 830
9 945
28 %
4 253
9 809
43 %
4 810
9 627
50 %
2006
2 810
10 026
28 %
4 174
9 882
42 %
4 739
9 766
49 %
2007
2 686
9 617
28 %
3 904
9 488
41 %
4 565
9 402
49 %
2008
2 501
9 609
26 %
3 725
9 535
39 %
2009
2 306
9 497
24 %
18
Diagram 7.1:a. Återfall totalt per årspopulation (fängelse).
En del av dem som återföll har på nytt tagits in i fängelse under tiden för uppföljning. För de tre
första avgångspopulationerna, 1994-1996, är likheterna stora. Cirka 31-33 procent har åter börjat
verkställa fängelse inom tre år. Efter 1996 är andelen återintagna i fängelse högre. Av dem som frigavs 1997-2003 har mer än 40 procent på nytt tagits in i fängelse inom tre år. Däremot har klienter
frigivits 2004-2007 en lägre andel som återkommit till anstalt (36-38 procent). Här finns en ökad användning av alternativ till fängelse främst kontraktsvård och skyddstillsyn.
Tabell 7.1:b Intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (fängelse).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
1994
2 235
13 508
17 %
3 568
13 508
26 %
4 244
13 508
31 %
1995
2 311
13 090
18 %
3 442
13 090
26 %
4 071
12 938
31 %
1996
2 161
12 065
18 %
3 250
11 934
27 %
3 886
11 921
33 %
1997
2 027
8 940
23 %
3 058
8 931
34 %
3 597
8 786
41 %
1998
2 155
8 998
24 %
3 141
8 871
35 %
3 722
8 723
43 %
1999
1 993
8 890
22 %
3 106
8 758
35 %
3 670
8 696
42 %
2000
1 905
8 481
22 %
2 885
8 432
34 %
3 496
7 945
44 %
2001
1 781
8 652
21 %
3 077
8 334
37 %
3 722
8 267
45 %
2002
2 031
9 201
22 %
3 434
9 104
38 %
3 498
8 274
42 %
2003
2 071
9 699
21 %
3 011
8 913
34 %
3 576
8 808
41 %
2004
1 836
9 597
19 %
3 047
9 423
32 %
3 490
9 356
37 %
2005
1 895
9 945
19 %
3 149
9 809
32 %
3 685
9 627
38 %
2006
1 783
10 026
18 %
2 989
9 882
30 %
3 611
9 766
37 %
2007
1 595
9 617
17 %
2 756
9 488
29 %
3 419
9 402
36 %
2008
1 460
9 609
15 %
2 571
9 535
27 %
2009
1 354
9 497
14 %
19
7.2 Skyddstillsyn (exklusive kontraktsvård och samhällstjänst)
De som påbörjade skyddstillsyn mellan 1994 och 2007 har ett återfall som varierar mellan 39-45 procent inom tre år. Det är ett ganska stabilt resultat. Klientgruppen har minskat från som mest cirka 4
800 klienter (1995) till cirka 4 100 (2007). Klientgruppen ökar därefter med ungefär 300 per år.
Tabell 7.2:a. Återfall - totalt per årspopulation (skyddstillsyn).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
1994
864
4 686
18 %
1470
4 686
31 %
1 809
4 686
39 %
1995
955
4 793
20 %
1564
4 793
33 %
1 890
4 739
40 %
1996
674
4 249
16 %
1267
4 207
30 %
1 620
4 200
39 %
1997
766
4 185
18 %
1360
4 183
33 %
1 683
4 147
41 %
1998
806
4 461
18 %
1412
4 426
32 %
1 756
4 368
40 %
1999
718
4 138
17 %
1284
4 075
32 %
1 644
4 042
41 %
2000
737
4 113
18 %
1342
4 075
33 %
1 722
3 976
43 %
2001
795
4 348
18 %
1497
4 257
35 %
1 814
4 220
43 %
2002
830
4 443
19 %
1453
4 405
33 %
1 768
4 351
41 %
2003
883
4 344
20 %
1474
4 278
34 %
1 783
4 211
42 %
2004
852
4 124
21 %
1376
4 086
34 %
1 845
4 086
45 %
2005
794
3 949
20 %
1291
3 926
33 %
1 567
3 860
41 %
2006
756
4 175
18 %
1349
4 095
33 %
1 627
4 044
40 %
2007
775
4 046
19 %
1367
3 994
34 %
1693
3 954
43 %
2008
783
4 306
18 %
1356
4 270
32 %
2009
836
4 686
18 %
Diagram 7.2:a. Återfall totalt per årspopulation (skyddstillsyn).
Vissa av dem som efter domen återföll till skyddstillsyn, togs senare på grund av återfallet in i fängelse. Till skillnad från återfall efter fängelsevistelse är det inga stora skillnader om man jämför mellan
åren för dem som är dömda till skyddstillsyn. Andelen som efter återfall tas in i fängelse är generellt
20
lägre än för de som frigavs från fängelse. Efter tre år varierar andelen som tas in i fängelse mellan 1622 procent.
Tabell 7.2:b. Intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (skyddstillsyn) .
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
1994
273
4 686
6%
604
4 686
13 %
841
4 686
18 %
1995
337
4 793
7%
651
4 793
14 %
884
4 739
19 %
1996
222
4 249
5%
486
4 207
12 %
702
4 200
17 %
1997
255
4 185
6%
529
4 183
13 %
751
4 147
18 %
1998
290
4 461
7%
604
4 426
14 %
835
4 368
19 %
1999
225
4 138
5%
540
4 075
13 %
646
4 042
16 %
2000
303
4 113
7%
618
4 075
15 %
872
3 976
22 %
2001
306
4 348
7%
642
4 257
15 %
876
4 220
21 %
2002
293
4 443
7%
596
4 405
14 %
805
4 351
19 %
2003
337
4 344
8%
682
4 278
16 %
883
4 211
21 %
2004
313
4 124
8%
571
4 086
14 %
771
4 086
19 %
2005
270
3 949
7%
543
3 926
14 %
722
3 860
19 %
2006
241
4 175
6%
476
4 095
12 %
721
4 044
18 %
2007
235
4 046
6%
534
3 994
13 %
747
3 954
19 %
2008
208
4 306
5%
505
4 270
12 %
2009
248
4 686
5%
7.3 Kontraktsvård
I tabell samt diagram 7.3:a, på nästa sida, redovisas hur många som återfallit av dem som påbörjat
kontraktsvård under 1994 till 2009. Även här ökar återfallet ju fler år som används som återfallsperiod. Efter en tid för uppföljning på ett år varierar återfallen inom intervallet 13-18 procent. Efter två
år är återfallet uppe i 23-24 procent för de första fyra startåren, men har ökat till 30 procent för de
som påbörjade kontraktsvård efter år 1999. Efter tre år har återfallet ökat till 28-29 procent för de tre
första startåren, men för de som påbörjade kontraktsvård 1998-2003 är återfallet uppe i 36-39 procent. För åren 2004 till 2007 varierade återfallet mellan 38-44 procent. Det finns således en tendens
till ökat återfall för de senare startåren.
21
Tabell 7.3:a. Återfall - totalt per årspopulation (kontraktsvård).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
1994
140
1 022
14 %
234
1 022
23 %
294
1 022
29 %
1995
167
1 247
13 %
287
1 247
23 %
354
1 226
29 %
1996
164
1 263
13 %
284
1 237
23 %
346
1 234
28 %
1997
153
1 052
15 %
256
1 051
24 %
339
1 041
33 %
1998
191
1 061
18 %
311
1 058
29 %
398
1 043
38 %
1999
190
1 197
16 %
346
1 177
29 %
421
1 161
36 %
2000
179
1 129
16 %
334
1 124
30 %
373
975
38 %
2001
198
1 179
17 %
312
1 035
30 %
397
1 022
39 %
2002
198
1 124
18 %
337
1 106
30 %
420
1 089
39 %
2003
188
1 142
16 %
330
1 123
29 %
407
1 098
37 %
2004
177
1 123
16 %
336
1 109
30 %
483
1 093
44 %
2005
202
1 232
16 %
356
1 222
29 %
447
1 180
38 %
2006
215
1 307
16 %
395
1 268
31 %
511
1 251
41 %
2007
196
1 241
16 %
364
1 225
30 %
478
1210
40 %
2008
200
1 300
15 %
384
1 288
30 %
2009
202
1 336
15 %
Diagram 7.3:a. Återfall totalt per årspopulation (kontraktsvård).
22
En viss andel av dem som återföll efter domen till kontraktsvård togs senare på grund av återfallet in i
fängelse. Tabellen nedan visar fördelningen för de fjorton åren. Andelen, som efter återfall togs in i
fängelse, i populationen som var dömda till kontraktsvård, är dock högre än för de som var dömda till
skyddstillsyn.
Mellan åtta och 12 procent av de kontraktsvårdsdömda togs in i fängelse inom ett år räknat från påföljdens början. Efter två år hade 16-22 procent påbörjat fängelsestraff och efter tre år omkring 25
procent.
Tabell 7.3:b. Intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (kontraktsvård).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
1994
98
1 022
10 %
165
1 022
16 %
203
1 022
20 %
1995
102
1 247
8%
198
1 247
16 %
252
1 226
21 %
1996
111
1 263
9%
203
1 237
16 %
242
1 234
20 %
1997
109
1 052
10 %
174
1 051
17 %
220
1 041
21 %
1998
129
1 061
12 %
212
1 058
20 %
276
1 043
26 %
1999
126
1 197
11 %
241
1 177
20 %
278
1 161
24 %
2000
112
1 129
10 %
205
1 124
18 %
262
975
27 %
2001
115
1 179
10 %
127
1 035
12 %
274
1 022
27 %
2002
134
1 124
12 %
245
1 106
22 %
286
1 089
26 %
2003
135
1 142
12 %
241
1 123
21 %
295
1 098
27 %
2004
120
1 123
11 %
240
1 109
22 %
282
1 093
26 %
2005
141
1 232
11 %
246
1 222
20 %
292
1 180
25 %
2006
144
1 307
11 %
250
1 268
20 %
316
1 251
25 %
2007
119
1 241
10 %
224
1 225
18 %
295
1 210
24 %
2008
122
1 300
9%
239
1 288
19 %
2009
132
1 336
10 %
7.4 Samhällstjänst
Samhällstjänstens tillämpningsområde vidgades genom förändrad lagstiftning från 1 januari 1999. Antalet påbörjade ärenden ökade med mer än 300 under året. Det har också skett förändringar avseende
gruppens ålderssammansättning, fördelning av huvudbrott och tidigare belastning. Trots ökning av
antalet domar och övriga förändringar ses inga större skillnader i återfall inom ett år före och efter
förändringen av lagen 1999.
I tabell samt diagram 7.4:a, på nästa sida, redovisas hur många som återfallit av dem som påbörjat
samhällstjänst under 1994 till 2009 och för olika uppföljningstid. Efter ett år är återfallet 13-15 procent för de första sju åren, 18 procent för 2001. För att därefter återgå till 11-14 procent. Efter två år
kan man förenklat säga att återfallet dubblerats. Efter tre år har återfallet ökat till mellan 29 och 37
procent, det högsta återfallet avser 1996, 2001 och 2004.
23
Tabell 7.4:a. Återfall - totalt per årspopulation (samhällstjänst).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
1994
70
553
13 %
143
553
26 %
179
553
32 %
1995
88
639
14 %
146
639
23 %
182
638
29 %
1996
91
631
14 %
192
630
30 %
236
630
37 %
1997
82
570
14 %
145
570
25 %
180
567
32 %
1998
74
572
13 %
135
571
24 %
195
568
34 %
1999
124
909
14 %
242
899
27 %
315
895
35 %
2000
145
948
15 %
276
937
29 %
326
910
36 %
2001
178
994
18 %
284
965
29 %
352
960
37 %
2002
147
1 062
14 %
284
1 056
27 %
343
1 052
33 %
2003
128
932
14 %
238
926
26 %
308
921
33 %
2004
136
1 028
13 %
246
1 025
24 %
378
1 024
37 %
2005
131
1 026
13 %
229
1 022
22 %
330
1 012
33 %
2006
124
1 094
11 %
245
1 082
23 %
316
1075
29 %
2007
130
1 038
13 %
245
1 033
24 %
321
1028
31 %
2008
146
1 225
12 %
283
1 221
23 %
2009
148
1 443
10 %
Diagram 7.4:a. Återfall totalt per årspopulation (samhällstjänst).
Tabell 7.4:b, nästa sida, visar hur stor andel som togs in i fängelse på grund av återfall under uppföljningsperioden. Inom ett år har fem till sex procent påbörjat fängelsevistelse på grund av nya brott,
utom för de senare åren där påbörjat fängelsevistelse inom ett år varit tre till fyra procent. När tre år
förflutit har mellan 12 och 20 procent tagits in i fängelse vid minst ett tillfälle.
24
Tabell 7.4:b. Återfall - intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (samhällstjänst).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
1994
31
553
6%
73
553
13 %
107
553
19 %
1995
38
639
6%
72
639
11 %
88
638
14 %
1996
39
631
6%
86
630
14 %
117
630
19 %
1997
34
570
6%
65
570
11 %
90
567
16 %
1998
27
572
5%
61
571
11 %
92
568
16 %
1999
39
909
4%
111
899
12 %
127
895
14 %
2000
60
948
6%
114
937
12 %
172
910
19 %
2001
58
994
6%
142
965
15 %
191
960
20 %
2002
57
1 062
5%
120
1 056
11 %
180
1 052
17 %
2003
52
932
6%
114
926
12 %
156
921
17 %
2004
52
1 028
5%
106
1 025
10 %
172
1 024
17 %
2005
44
1 026
4%
92
1 022
9%
149
1 012
15 %
2006
39
1 094
4%
81
1 082
7%
131
1 075
12 %
2007
44
1 038
4%
103
1 033
10 %
143
1028
14 %
2008
40
1 225
3%
107
1221
9%
2009
45
1 443
3%
7.5 Skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3
Nedan framgår hur stort återfallet är för dem som påbörjat skyddstillsyn med fängelse enligt BrB
28:3. Varje år döms mellan 150-400 personer till denna påföljdskombination. Den lilla gruppstorleken
och variationer beträffande kön, ålder, huvudbrott och tidigare belastning gör att återfallen varierar
kraftigt både inom grupper och mellan olika år. Dock har en minskning kunnat observeras de två
senaste mätåren.
Tabell 7.5:a. Återfall - totalt per årspopulation (skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
1994
96
279
34 %
133
279
48 %
156
279
56 %
1995
151
435
35 %
236
435
54 %
272
429
63 %
1996
103
300
34 %
146
297
49 %
171
297
58 %
1997
115
306
38 %
162
305
53 %
189
305
62 %
1998
121
332
36 %
163
329
50 %
182
325
56 %
1999
98
337
29 %
148
334
44 %
174
334
52 %
2000
96
351
27 %
146
347
42 %
147
257
57 %
2001
102
350
29 %
128
254
50 %
149
253
59 %
2002
71
232
31 %
113
231
49 %
134
230
58 %
2003
71
224
32 %
106
220
48 %
120
217
55 %
2004
56
218
26 %
99
218
45 %
125
216
58 %
2005
57
217
26 %
95
215
44 %
115
211
55 %
2006
50
212
24 %
83
210
40 %
91
202
45 %
2007
42
161
26 %
74
159
47 %
85
158
54 %
2008
31
165
19 %
60
164
37 %
2009
37
204
18 %
25
Återfallsandelarna är relativt höga. Andelen återfall visar på tre års sikt en minskning. Efter tre år har
mellan 45 och 63 procent återfallit av dem som dömdes under 1994-2007.
Diagram 7.5:a. Återfall totalt per årspopulation (skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3).
Efter att ett år har gått har mellan sju och 24 procent på nytt tagits in i fängelse. Vid tvåårsuppföljningen har mellan 19 och 38 procent påbörjat nytt fängelsestraff och vid treårsuppföljningen mellan
29 och 45 procent.
Tabell 7.5:b. Återfall - intagning i fängelse under uppföljningstiden totalt per årspopulation skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
1994
58
279
21 %
85
279
30 %
106
279
38 %
1995
103
435
24 %
155
435
36 %
187
429
44 %
1996
72
300
24 %
111
297
37 %
134
297
45 %
1997
70
306
23 %
117
305
38 %
134
305
44 %
1998
79
332
24 %
119
329
36 %
139
325
43 %
1999
66
337
20 %
114
334
34 %
136
334
41 %
2000
60
351
17 %
87
347
25 %
98
257
38 %
2001
66
350
19 %
84
254
33 %
104
253
41 %
2002
34
232
15 %
71
231
31 %
91
230
40 %
2003
42
224
19 %
73
220
33 %
89
217
41 %
2004
30
218
14 %
60
218
28 %
81
216
38 %
2005
31
217
14 %
57
215
27 %
72
211
34 %
2006
20
212
9%
44
210
21 %
58
202
29 %
2007
23
161
14 %
50
159
31 %
54
158
34 %
2008
14
165
8%
31
164
19 %
2009
14
204
7%
7.6 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV)
I tabellen på följande sida kan utläsas hur många som återfallit av dem som påbörjade intensivöver-
26
vakning med elektronisk kontroll under 1994-2009. Under 1994 påbörjades endast 82 övervakningar.
Inom ett år hade sex procent av dessa återfallit med ny kriminalvårdspåföljd. Under 1995 och 1996
påbörjades 443 respektive 489 övervakningar. För båda åren hade fyra procent återfallit inom ett år.
Av dem som påbörjade intensivövervakning under 1994-1996 återföll nio till elva procent inom två
år. Återfallen inom tre år varierade mellan 12-14 procent.
Åren 1997-1999 var gruppen med intensivövervakning mer än 3 500 personer. Återfallet förändrades
inte jämfört med den tidigare begränsade försöksverksamheten. Även för 1997-1999 var återfallet fyra
procent inom ett år. För startåren 1997-1999 förändras återfallet inte nämnvärt på två och tre års sikt
jämfört med försöksverksamheten. Från 2000 har återfallet ökat något, sannolikt till följd av påföljdsförändringar och därmed delvis förändrad målgrupp. På ett års sikt har andelen återfall varit sex till
sju procent, på två års sikt 12-15 procent och motsvarande på tre års sikt 17-20 procent.
Tabell 7.6:a. Återfall - totalt per årspopulation (intensivövervakning med elektronisk kontroll).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
1994
5
82
6%
9
82
11 %
11
82
13 %
1995
17
443
4%
41
443
9%
60
441
14 %
1996
20
489
4%
43
487
9%
58
487
12 %
1997
135
3 741
4%
310
3 738
8%
437
3 717
12 %
1998
165
3 889
4%
351
3 875
9%
515
3 844
13 %
1999
132
3 503
4%
349
3 476
10 %
511
3 464
15 %
2000
141
2 484
6%
323
2 473
13 %
439
2 296
19 %
2001
161
2 252
7%
306
2 068
15 %
414
2 052
20 %
2002
134
1 969
7%
292
1 949
15 %
388
1 928
20 %
2003
168
2 271
7%
316
2 245
14 %
417
2 225
19 %
2004
165
2 649
6%
344
2 627
13 %
452
2 615
17 %
2005
169
2 837
6%
353
2 828
12 %
489
2 787
18 %
2006
167
2 993
6%
366
2 949
12 %
519
2 914
18 %
2007
166
2 919
6%
369
2 892
13 %
521
2 866
18 %
2008
170
3 030
6%
388
3 012
13 %
2009
177
2 989
6%
Diagram 7.6:a. Återfall totalt per årspopulation (intensivövervakning med elektronisk kontroll).
27
Inom ett år är andelen som tagits in i fängelse på grund av ny dom som högst tre procent, det vill säga
relativt konstant trots de förändringar som nämnts i kapitel 6. Andelen som intagits i fängelse efter
två respektive tre år har däremot ökat, främst efter tre år med början startåret 2000. För de som påbörjat IÖV år 2004 eller senare ligger återkomst till anstalt relativt stabilt inom ett år cirka två procent, inom två år cirka sju procent och inom tre år 11-12 procent.
Tabell 7.6:b. Återfall - intagning i fängelse under uppföljningstiden totalt per årspopulation
(intensivövervakning med elektronisk kontroll).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
1994
1
82
1%
2
82
2%
5
82
6%
1995
2
443
0%
18
443
4%
30
441
7%
1996
6
489
1%
24
487
5%
33
487
7%
1997
50
3 741
1%
168
3 738
4%
266
3 717
7%
1998
68
3 889
2%
181
3 875
5%
288
3 844
7%
1999
44
3 503
1%
161
3 476
5%
260
3 464
8%
2000
52
2 484
2%
141
2 473
6%
282
2 296
12 %
2001
55
2 252
2%
194
2 068
9%
272
2 052
13 %
2002
59
1 969
3%
164
1 949
8%
240
1 928
12 %
2003
79
2 271
3%
210
2 245
9%
284
2 225
13 %
2004
64
2 649
2%
193
2 627
7%
302
2 615
12 %
2005
69
2 837
2%
198
2 828
7%
303
2 787
11 %
2006
67
2 993
2%
202
2 949
7%
300
2 914
10 %
2007
51
2 919
2%
201
2 892
7%
311
2 866
11 %
2008
57
3 030
2%
197
3 012
7%
2009
47
2 989
2%
7.7 Villkorlig dom med samhällstjänst
Villkorlig dom med samhällstjänst infördes 1 januari 1999, men redovisas här från år 2000. Påföljden
har omfattat mellan 2 700 och 4 300 klienter per år. Återfallet för denna påföljd är lågt, en till två procent under det första året med en ökning upp till åtta till nio procent inom tre år.
Tabell 7.7a. Återfall - totalt per årspopulation (villkorlig dom med samhällstjänst).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
2000
37
2 742
1%
119
2 735
4%
228
2 717
8%
2001
49
3 105
2%
176
3 084
6%
272
3 077
9%
2002
83
3 501
2%
207
3 492
6%
314
3 471
9%
2003
44
3 481
1%
147
3 463
4%
288
3 445
8%
2004
74
3 267
2%
188
3 236
6%
282
3 224
9%
2005
67
3 197
2%
170
3 189
5%
258
3 158
8%
2006
66
3 518
2%
195
3 494
6%
302
3 476
9%
2007
86
3 694
2%
226
3 676
6%
320
3 644
9%
2008
87
4 267
2%
217
4 224
5%
2009
77
4 248
2%
28
Diagram 7.7:a. Återfall totalt per års population (villkorlig dom med samhällstjänst).
Ett fåtal, knappt tre procent inom tre år, har tagits in i fängelse under tiden för uppföljning.
Tabell 7.7:b. Återfall - intagning i fängelse under uppföljningstiden totalt per årspopulation. (Villkorlig dom med samhällstjänst).
Startår
Antal
(1 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
Antal
(2 år)
Totalt antal
klienter
Andel
återfall
Antal
(3 år)
Totalt antal Andel
klienter
återfall
2000
17
2 742
1%
42
2 735
2%
75
2 717
3%
2001
19
3 105
1%
43
3 084
1%
100
3 077
3%
2002
19
3 501
1%
62
3 492
2%
109
3 471
3%
2003
12
3 481
0%
43
3 463
1%
90
3 445
3%
2004
22
3 267
1%
53
3 236
2%
88
3 224
3%
2005
18
3 197
1%
40
3 189
1%
75
3 158
2%
2006
13
3 518
0%
45
3 494
1%
84
3 476
2%
2007
14
3 694
0%
67
3 676
2%
98
3 644
3%
2008
16
4 267
0%
52
4 224
1%
2009
12
4 248
0%
29
8. Jämförelse mellan påföljder - återfall inom tre år
8.1 Om straffmätning och val av påföljd
Straffmätning sker efter en skala som börjar med penningböter och slutar med livstids fängelse. Om
böter inte är en möjlig påföljd ska domstolarna göra ett val mellan fängelse, villkorlig dom och
skyddstillsyn. Fängelse ska användas i sista hand. De skäl som ska beaktas för att döma till fängelse är
brottslighetens straffvärde, brottslighetens art samt tidigare brottslighet. Allmänt gäller att fängelse
har företräde om brottets straffvärde bör medföra ett års fängelse eller mer. Icke frihetsberövande
påföljder kan ändå komma ifråga, men skälen för detta ska vara starka.
Vissa brott anses ändå förtjäna fängelse, trots att straffvärdet i sig inte är så högt. Man talar här om
artbrott. Exempel på detta kan vara grovt rattfylleri, vissa former av misshandel eller våld mot tjänsteman, vissa typer av skattebrott.
Någon exakt lista över artbrott är svår att avgränsa. Bland annat utifrån omständigheterna i det enskilda fallet finns möjlighet att hänföra ett brott som artbrott. Allmänpreventiva skäl finns med i de
bakomliggande resonemangen. Straffmätningen kan också påverkas av förmildrande eller försvårande
omständigheter i det enskilda fallet.
Därutöver ska domstolen ta hänsyn till om en tilltalad tidigare gjort sig skyldig till brott. De faktorer
som ska bedömas är bland annat omfattningen av tidigare brottslighet, tid mellan brotten, likartad
brottslighet och upprepad allvarlig brottslighet.
Till lagstiftningen bakom olika påföljder hör förarbeten, som kan sägas vara vägledande för tillämpningen. I vissa fall pekas målgrupper ut, för vilka påföljden i första hand är avsedd att tillämpas. Prejudicerande fall i högre instans ger vägledning för praxis.
Andra hänsyn som ålder, särskilt ungdom, missbruksproblematik, psykisk abnormitet m.m. ska övervägas. Bakom varje enskild dom ligger således ett antal överväganden, som kan få olika vikt i olika
enskilda fall. Det är förklaringen till den stora spridning av påföljder som kan tillämpas vid ett till synes lika rubricerat brott.
När man tolkar uppgifter om återfall - särskilt vid jämförelser - är det ovan redovisade en första faktor att ta hänsyn till. Människorna och omständigheterna kring brotten, brottens art, tidigare brottslighet m.m. utgör en komplex heterogenitet av bakgrundsfaktorer. Dessa bakgrundsfaktorer är påtagligt
styrande för de siffror om återfall som redovisas. Det går därmed inte – förutan en långt mer avancerad forskningsansats – att dra långtgående slutsatser om påföljders verkningar. Däremot ger de ett
faktaunderlag om hur stort eller litet återfallet är, underlag för vidare diskussion om val av påföljd och
inte minst antydningar om vilka grupper som visar större eller mindre risk att återkomma till kriminalvård genom förnyad brottslighet.
Kommentarer till följande avsnitt
Återfall inom tre år kan redovisas för startåren 1994-2007. Följande avsnitt redovisar jämförelser mellan de olika påföljderna, först totalt för alla brottstyper, därefter fördelat på sex olika huvudbrott. De
brott som redovisas har valts därför att de omfattar en stor volym av dömda och/eller är brottstyper
av allmänt intresse.
Tabellerna innehåller uppgifter om återfall för varje enskilt startår (1994-2007). Villkorlig dom med
samhällstjänst kan redovisas från år 2000 och framåt (ny lagstiftning). Därefter har gjorts en medelvärdesberäkning för de redovisade åren. Motiven för detta är bland annat att jämna ut fluktuationer
30
mellan åren. Andelen återfall kan kraftigt påverkas av små skillnader i antal återfall när beräkningar
görs på små delgrupper. Ett medelvärde för flera år ger mer tyngd åt siffermaterialet, då det baseras
på en avsevärt större volym av händelser. Ett medelvärde tar givetvis ut effekter av eventuella trender
eller stora avvikelser mellan åren, vilket i så fall kommenteras i texten.
Återfallet är fördelat efter typ av brott (huvudbrott). Nedanstående begrepp används i den följande
texten.
Fängelsedomar har fördelats i tre kategorier med innebörden:
Korttid
Medeltid
Långtid
= fängelse till och med två månader
= fängelse över två månader men under två år
= fängelse två år eller längre
Ålder har fördelats på följande sätt:
Unga
= under 25 år
Medelålder = 25 år till och med 44 år
Äldre
= 45 år eller äldre
8.2 Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år – samtliga brottstyper
Under den 14-årsperiod som redovisas har det skett vissa omfattande förändringar i påföljdssystemet.
Från år 1997 reduceras antalet personer i gruppen som verkställer korta fängelsestraff. I huvudsak
flyttas en del i målgruppen fängelsedömda till ett genomförande i form av elektronisk övervakning.
Det är främst klienter med lägre återfallsrisk som avtjänar fängelse i form av intensivövervakning.
Från 2000 minskar antalet genomföranden i form av intensivövervakning. Färre klienter döms till
korta fängelsestraff och påföljden villkorlig dom med samhällstjänst når en volym överstigande 2 700
klienter. Gruppen rekryteras inte endast från dem som tidigare fick korta fängelsestraff. Dessa
”omfördelningar” beträffande val av påföljd påverkar såväl antalet klienter i de olika påföljderna samt
gruppens sammansättning (belastning/risk för återfall). Detta förklarar vissa av de ”trendbrott” som
kan utläsas i återfallsredovisningen i detta kapitel.
De högsta återfallen återfinns bland de intagna som avtjänat fängelse med medellånga strafftider och
bland dömda till skyddstillsyn i kombination med fängelse (BrB 28:3).
Fängelse - Medellånga strafftider
Återfallet inom tre år är 59 procent (medelvärde). Kategorin består av flera delgrupper som innehåller
ett stort antal personer där återfallsrisken är mycket hög. Stora delgrupper är intagna i medelåldern
(25 till och med 44 år) och med tidigare fängelsevistelser bakom sig dömda för tillgreppsbrott eller
narkotikabrott/smuggling med en återfallsprocent på över 80 procent för de med startår 2007.
Fängelse - Korta strafftider
I denna grupp återfaller 35 procent (medeltal). En bakgrund till att denna siffra är lägre än för dem
med medellånga strafftider är att gruppen till hög andel består av dömda för första gången samt att
knappt 40 procent av gruppen har huvudbrottet rattfylleri; i båda fallen faktorer som har samband
med låga återfall. Efter 1996, då antalet korttidsdömda minskade kraftigt, har återfallen ökat med
drygt 20 procentenheter. Den huvudsakliga orsaken är den förändrade klientsammansättningen, med
31
ett tyngre klientel.
Fängelse - Långa strafftider
Fängelse från två år och uppåt domineras av narkotikabrott och våldsbrott. De relativt sett låga återfallen vid sexualbrott och narkotikabrottslighet medverkar till att återfallet i medeltal stannar vid 32
procent.
Intensivövervakning
Drygt hälften av alla IÖV-ärenden under undersökningsåren har avsett rattfylleri och knappt 20 procent våldsbrott.
Efter försöksverksamhetens slut 1996 ökade omfattningen av IÖV till över 3 700 klienter (1997). Det
låga återfallet (12-14 procent) från försöksperioden bestod.
År 1999 infördes en ny påföljd, villkorlig dom med samhällstjänst, som medförde att antalet klienter
som fick IÖV minskade. Kvarvarande grupp inom IÖV var därefter genomsnittligt mer belastade av
tidigare kriminalvård och återfallet ökade samtidigt något. De senaste åren har återfallet varit under 20
procent.
Återfallet inom tre år för de som påbörjat intensivövervakning (IÖV) var 16 procent (medeltal).
Skyddstillsyn med fängelse
Skyddstillsyn med fängelse (enl. BrB 28:3) visar på ett återfall om 57 procent (medelvärde). Påföljdskombinationen utdöms årligen för 200-300 personer. Drygt hälften av dem som fick skyddstillsyn
med fängelse under 1994-2007 var under 25 år. Endast några procent var 45 år eller äldre. En tredjedel av alla var dömda för tillgreppsbrott, där det genomsnittliga återfallet var närmare 70 procent. För
dömda för våldsbrott (som utgör drygt 20 procent) var återfallet 46 procent. Drygt hälften av dem
som var dömda för rån återföll.
Skyddstillsyn
Efter dom till skyddstillsyn återföll i medeltal 41 procent. Av dem som påbörjade skyddstillsyn under
1994-2007 hade cirka en tredjedel tidigare varit dömda till kriminalvårdspåföljd. Antalet som får
skyddstillsyn har minskat något under undersökningsperioden. Andelen med tidigare belastning av
fängelse har varit konstant runt 16-20 procent. Mellan år 1999 och 2003 har återfallen ökat med cirka
tio procentenheter i denna grupp till 67 procent. De som tidigare var enbart belastade av frivård har
minskat i andel efter 2001 men deras återfall har ökat med fem procentenheter mellan 1999 och 2003
till 48 procent. De utan tidigare belastning av kriminalvård har andelsmässigt ökat och deras återfallsfrekvens har varit konstant runt 35 procent.
Skyddstillsyn med kontraktsvård
Det relativt sett låga återfallet vid kontraktsvård (36 procent) måste ses i ljuset av att gruppen till hälften består av dömda för rattfylleri; en brottstyp där registrerat återfall är förhållandevis lågt oavsett
påföljd. Återfallen ökar för kontraktsvård, sannolikt som en följd av att klientpopulationen förändras.
Andelen dömda för rattfylleri minskar under undersökningsperioden (från 61 procent till 41 procent),
andelen dömda för narkotikabrott ökar på senare år.
Skyddstillsyn med samhällstjänst
Samhällstjänst utdömdes i omkring 600 fall per år fram till år 1999. Därefter ökar användningen till
mellan 900 och 1100 domar per år. Medelåterfallet under undersökningsperioden är 33 procent utan
32
stora variationer mellan åren. Typiska brottstyper är mindre grova våldsbrott (cirka 32 procent) och
rattfylleri (10-15 procent). De senare åren hade närmare 80 procent inte tidigare dömts till kriminalvård.
Villkorlig dom med samhällstjänst
Villkorlig dom med samhällstjänst utdömdes i omkring 3 200 fall per år från år 2000. Medelåterfallet
under undersökningsperioden är åtta procent. Typiska brottstyper är mindre grova våldsbrott och
rattfylleri (cirka 35 procent vardera). Endast ett fåtal klienter som dömts till påföljden hade tidigare
erfarenhet av kriminalvård. Se även tabell 1 i tabellbilagan.
Diagram 8.2. Samtliga brottstyper per påföljd.
Fängelse korttid
Fängelse medeltid
Fängelse långtid
Skyddstillsyn
Kontraktsvård
Samhällstjänst
Fä (28:3)
IÖV
VD + Sh
Inom tre år är det genomsnittliga återfallet 42 procent exklusive villkorlig dom med samhällstjänst, 37 procent inklusive villkorlig dom med samhällstjänst.
8.3 Jämförelse mellan påföljder - återfall inom tre år - våldsbrott
Det är en spridning i återfallet mellan tio och 45 procent (medeltal) för de olika påföljderna. Den vanligaste påföljden vid våldsbrott är villkorlig dom med samhällstjänst (återfall på tio procent) och därefter ett medellångt fängelsestraff (återfall på 42 procent). Generellt kan sägas att unga med tidigare
belastning av fängelse eller frivård har ett högt återfall oavsett påföljd. Även bland unga dömda för
första gången till skyddstillsyn (som är en relativt stor grupp), återfaller nästan varannan. Av medelålders, tidigare belastade personer dömda till medellånga fängelsestraff, återfaller också en hög andel
(65 procent). Här märks skillnad över tid att mindre återfallsbenägna klienter som dömts till villkorlig
dom med samhällstjänst eller avtjänat IÖV har en lägre återfalls frekvens medan klienter med en kort
fängelsestraff har en ökande andel med återfall. Se även tabell 2 i tabellbilagan
33
Diagram 8.3. Våldsbrott per påföljd.
Fängelse korttid
Fängelse medeltid
Fängelse långtid
Skyddstillsyn
Kontraktsvård
Samhällstjänst
Fä (28:3)
IÖV
VD + Sh
Inom tre år är det genomsnittliga återfallet 35 procent exklusive villkorlig dom med samhällstjänst, 28 procent inklusive villkorlig dom med samhällstjänst.
8.4 Jämförelse mellan påföljder - återfall inom tre år - sexualbrott
Fängelse är den vanligaste påföljden för sexualbrott. Återfallen inom tre år är generellt relativt låga.
Merparten av klienterna är tidigare ostraffade. Andelen återfall i diagrammet nedan avser alla typer av
brott. Återfall i nya sexualbrott redovisas i kapitlen 10 och 11. Se även tabell 3 i tabellbilaga.
Diagram 8.4. Sexualbrott per påföljd.
Fängelse medeltid
Fängelse långtid
Skyddstillsyn
IÖV
VD + Sh
34
Inom tre år är det genomsnittliga återfallet 14 procent exkl. villkorlig dom med samhällstjänst, 13 procent inkl. villkorlig dom med samhällstjänst.
8.5 Jämförelse mellan påföljder - återfall inom tre år - tillgreppsbrott
Dömda med tillgreppsbrott som huvudbrott utgör en stor brottskategori. I genomsnitt handlar det
om knappt 4 000 fall per år sett över uppföljningsperioden. Denna klientgrupp minskar dock avsevärt
och var år 2007 cirka 3 000. Klienter med medellång strafftid och klienter som dömts till skyddstillsyn
med fängelse har en hög andel återfall. I gruppen klienter som dömts till skyddstillsyn sker en minskning framförallt i gruppen unga utan tidigare belastning. Anmälda stöldbrott har minskat med 20 procent åren 2002-2011 (Brå, Kriminalstatistik 2011).
Det högsta genomsnittliga återfallet avser dömda till medellånga fängelsestraff (77 procent). Här finns
stora delgrupper av intagna med tidigare fängelsestraff i bakgrunden där återfallet överstiger 80 procent.
Unga dömda - särskilt de med tidigare belastning av fängelse eller frivård - svarar för höga återfall i
alla påföljder. Se även bilaga 4 i tabellbilagan.
Diagram 8.5. Tillgreppsbrott per påföljd.
Fängelse korttid
Fängelse medeltid
Fängelse långtid
Skyddstillsyn
Kontraktsvård
Samhällstjänst
Fä (28:3)
IÖV
Totalt
VD + Sh
Inom tre år är det genomsnittliga återfallet 64 procent exklusive villkorlig dom med samhällstjänst, 63 procent inklusive villkorlig dom med samhällstjänst.
35
8.6 Jämförelse mellan påföljder – återfall inom tre år – rån
Den vanligaste påföljden för rån är fängelse. Över 300 intagna har årligen frigivits under 1994-2007.
Antalet har ökat de senaste åren och var 2005 drygt 450, för att därefter åter minska. I cirka 40 fall
per år har påföljden skyddstillsyn utdömts och avser främst som uteslutande unga dömda. Flertalet av
dessa har inte tidigare kriminalvårdserfarenhet. I de få fall annan påföljd än fängelse tillämpats gäller
det huvudsakligen unga personer.
Intagna med tidigare belastning av fängelse som är unga eller i medelåldern – och är dömda till medellånga strafftider – svarar för de högsta återfallen (80 respektive 74 procent). Se även tabell 5 i tabellbilaga.
I diagrammet nedan visas återfall för vissa påföljder.
Diagram 8.6. Rån per påföljd.
Fängelse medeltid
Fängelse långtid
Skyddstillsyn
Kontraktsvård
Samhällstjänst
Inom tre år är det genomsnittliga återfallet 52 procent exklusive villkorlig dom med samhällstjänst, 51 procent inklusive villkorlig dom med samhällstjänst.
36
8.7 Jämförelse mellan påföljder - återfall inom tre år - rattfylleri
Dömda med rattfylleri som huvudbrott är en stor kategori. Spridningen på olika påföljder för rattfylleribrott är påtaglig. Före 1997 dominerade korta fängelsestraff (i över hälften av fallen) följt av
skyddstillsyn och kontraktsvård. Från 1997 har förändringar skett i detta mönster. Då blev intensivövervakningen riksomfattande och den vanligaste verkställighetsformen (över 2 000 ärenden). Detta
motsvarades av en mycket kraftig minskning beträffande korta fängelsestraff. Från 1999 minskar användningen av intensivövervakning, då den nya påföljden villkorlig dom med samhällstjänst infördes.
Andelen dömda utan tidigare belastning är stor i alla typer av påföljder utom beträffande medellånga
fängelsestraff. Där dominerar intagna med tidigare belastning av fängelse. Det är också här som återfallet (59 procent) skiljer sig från alla andra påföljder. Andra undersökningar har visat att gruppen
dömda för rattfylleri är relativt heterogen. I de fall där domar med rattfylleri som huvudbrott ingår
som ett inslag i en kriminell livsstil är återfallen höga.
För klienter som är tidigare obelastade är återfallen låga såväl för dem som får villkorlig dom med
samhällstjänst som intensivövervakning. Se även tabell 6 i tabellbilaga.
Diagram 8.7. Rattfylleri per påföljd.
Fängelse korttid
Fängelse medeltid
Fängelse långtid
Skyddstillsyn
Kontraktsvård
Samhällstjänst
IÖV
VD + Sh
Inom tre år är det genomsnittliga återfallet 18 procent exklusive villkorlig dom med samhällstjänst, 16 procent inklusive villkorlig dom med samhällstjänst.
37
8.8 Jämförelse mellan påföljder - återfall inom tre år - narkotikabrott (inklusive
smuggling)
Fängelse är den vanligaste påföljden när narkotikabrott/smuggling är huvudbrottet. Här finns en
snabbt ökande grupp av klienter, samtidigt som återfallet ökar inom gruppen. Högsta återfallet har de
som dömts till medellånga strafftider i fängelse (65 procent för genomsnittet över en tidsperiod av 14
år). I denna grupp har mer än hälften tidigare suttit i fängelse och dessa har mycket höga återfall (7580 procent).
Andelen klienter som återfaller bland dem som dömts till fängelse med korttid ökar under perioden
samtidigt som antalet har ökat under de tre senaste åren Se även tabell 7 i tabellbilagan.
Diagram 8.8. Narkotikabrott per påföljd.
Fängelse korttid
Fängelse medeltid
Fängelse långtid
Skyddstillsyn
Kontraktsvård
Samhällstjänst
IÖV
VD + Sh
Inom tre år är det genomsnittliga återfallet 53 procent exklusive villkorlig dom med samhällstjänst, 51 procent inklusive villkorlig dom med samhällstjänst.
38
9. Sammanfattande redovisning av riskgrupper, tioårsperiod
Antalet händelser under en tioårsperiod med startåren 1998-2007 har sammanräknats till en gemensam population. Villkorlig dom avser åren 2000-2007. Återfallet som redovisas blir därmed ett medelvärde för de ingående startåren. Basen för beräkningen utgörs 130 000 frigivningar eller påbörjade
verkställigheter i frivård.
Återfallet är fördelat efter typ av brott (huvudbrott), ålder och den dömdes tidigare belastning. En
sådan tabell innehåller stora mängder information och blir därmed något svåröverskådlig. När man
konstruerar så många delgrupper blir en del grupper små eller innehåller inte någon individ..
De avser redovisa några av de jämförelser som är möjliga att göra. Tabellerna 9.1-9.4 ger en överskådlig sammanfattning genom att identifiera olika riskgrupper för återfall. Följande begrepp har används:
Strafftid
Korttid
Fängelse t.o.m. 2 månader
Medeltid
Fängelse över 2 månader men under 2 år
Långtid
Fängelse 2 år eller längre
Ålder
Unga (<25)
Under 25 år
Medel (25-44)
25 - 44 år
Äldre (45+)
45 år eller äldre
Kriminalvårdserfarenhet
Ingen belastning
Förekommer inte i kriminalvårdsregistret.
Endast frivård
Endast frivårdspåföljd finns noterad i registret före nu aktuell verkställighet.
Frihetsberövande påföljd
Verkställighet av fängelse finns noterad före nu aktuell verkställighet.
även frivård kan förekomma.
Kriteriet för att en delgrupp tas med i en riskgrupp är att storleken på delgruppen uppgår till minst 50
individer. Det finns ett flertal mindre delgrupper (n < 50) med både höga och låga återfall. Det betyder att det handlar om ytterst få personer årligen.
9.1 Högsta återfall
Riskgrupper kan konstrueras på en mängd olika sätt. De är alltid en förenkling av verkligheten, men
kan ge en grov bild av vilka grupper som bör prioriteras med insatser och återfallsprevention. Inledningsvis visas en tabell över de delgrupper där de högsta återfallen konstateras (75 procent eller
högre). Gemensamt för delgrupperna är att samtliga klienter tidigare har suttit i fängelse minst en
gång. I sju av 14 grupper är huvudbrotten tillgreppsbrott. I nio av grupperna har frigivning skett från
ett medellångt fängelsestraff.
Tre delgrupper med höga återfall finns bland tidigare belastade kontraktsvårdsklienter. Denna påföljd
tillämpas vanligen där brottsligheten har ett klart samband med klientens missbruk av droger.
I två fall är rattfylleri huvudbrott. Det höga återfallet torde förklaras av att delgruppen består av per39
soner som – som en del i en kriminell livsstil – också kör bil i påverkat tillstånd och denna gång var
dömda för rattfylleri.
De högsta återfallen kännetecknas av personer som var:

tidigare belastade av fängelsevistelse

dömda för tillgreppsbrott

frigivna från ett medellångt fängelsestraff
Tabell 9.1. Delgrupper med minst 75 procent återfall inom tre år.
Tidigare belastning
Huvudbrott
Ålder
Frihetsberövande påföljd
Tillgreppsbrott 25-44 år
Fängelse, medel
7 289
6 328
87 %
Frihetsberövande påföljd
Tillgreppsbrott under 25 år
Fängelse, medel
1 503
1 292
86 %
Frihetsberövande påföljd
Tillgreppsbrott 45 år el. mer
Fängelse, medel
1 405
1 196
85 %
Frihetsberövande påföljd
Rån
Fängelse, medel
336
276
82 %
Frihetsberövande påföljd
Tillgreppsbrott under 25 år
Kontraktsvård
231
189
82 %
Frihetsberövande påföljd
Narkotika
under 25 år
Fängelse, medel
487
386
79 %
Frihetsberövande påföljd
Narkotika
25-44 år
Fängelse, medel
3 632
2 873
79 %
Frihetsberövande påföljd
Rattfylleri
under 25 år
Fängelse, medel
71
55
77 %
Frihetsberövande påföljd
Narkotika
45 år el. mer
Fängelse, medel
1 394
1 073
77 %
Frihetsberövande påföljd
Tillgreppsbrott under 25 år
Skyddstillsyn
435
331
76 %
Frihetsberövande påföljd
Tillgreppsbrott under 25 år
Fängelse, kort
279
212
76 %
Frihetsberövande påföljd
Tillgreppsbrott 25-44 år
Kontraktsvård
901
681
76 %
Frihetsberövande påföljd
Rattfylleri
25-44 år
Fängelse, medel
915
691
76 %
Frihetsberövande påföljd
Narkotika
under 25 år
Kontraktsvård
132
99
75 %
under 25 år
Påföljd
Totalt antal
klienter
Återfall
Andel
återfall
9.2 Lägsta återfall
Det lägsta återfallet var en procent. I tabellen nedan listas alla grupper där återfallet var tio procent
eller lägre inom tre år. Gemensamt är att få delgrupper saknar tidigare belastning av kriminalvård.
Gruppen kan karaktäriseras som dömda för första gången som var äldre eller medelålders. Den vanligaste brottstypen är rattfylleri (nio av 21 grupper). Åtta grupper är dömda för sexualbrott, tre grupper är dömda för våldsbrott, och en avser narkotikabrott. Åtta av grupperna har dömts till villkorlig
dom med samhällstjänst och fem grupper har verkställt intensivövervakning.
De lägsta återfallen kännetecknas således av personer som var:

helt obelastade av kriminalvård

dömda till villkorlig dom med samhällstjänst eller verkställt IÖV

medelålders eller äldre
Det lägsta återfallet var en procent. De brott som avses är rattfylleri, sexualbrott, vissa vålds- och narkotikabrott. Få har avtjänat påföljder som är frihetsberövande.
40
Tabell 9.2. Delgrupper med högst tio procent återfall inom tre år.
Tidigare belastning
Huvudbrott
Ålder
Påföljd
Totalt antal
klienter
Återfall
Andel
återfall
Frihetsberövande.
påföljd
Sexualbrott
45 år el. mer IÖV
112
1
1%
Ingen belastning
Sexualbrott
45 år el. mer Fängelse lång
328
13
4%
Frihetsberövande
påföljd
Sexualbrott
25-44 år
IÖV
120
5
4%
Ingen belastning
Narkotika
45 år el. mer
Villkorlig dom med
samhällstjänst
168
7
4%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer
Villkorlig dom med
samhällstjänst
2 465
110
4%
Ingen belastning
Sexualbrott
45 år el. mer Fängelse medel
292
15
5%
Ingen belastning
Våldsbrott
45 år el. mer
Villkorlig dom med
samhällstjänst
1 295
71
5%
Ingen belastning
Sexualbrott
45 år el. mer
Villkorlig dom med
samhällstjänst
67
4
6%
Ingen belastning
Rattfylleri
under 25 år
Villkorlig dom med
samhällstjänst
2 262
137
6%
Ingen belastning
Rattfylleri
25-44 år
Villkorlig dom med
samhällstjänst
3 572
221
6%
Ingen belastning
Sexualbrott
25-44 år
Villkorlig dom med
samhällstjänst
94
6
6%
Ingen belastning
Sexualbrott
25-44 år
Fängelse lång
547
42
8%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer IÖV
1 301
100
8%
Ingen belastning
Sexualbrott
25-44 år
Fängelse medel
387
30
8%
Ingen belastning
Våldsbrott
25-44 år
Villkorlig dom med
samhällstjänst
4 729
377
8%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer Skyddstillsyn
2 063
165
8%
Ingen belastning
Rattfylleri
25-44 år
IÖV
1 778
147
8%
Frihetsberövande
påföljd
Rattfylleri
45 år el. mer IÖV
4 384
393
9%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer Samhällstjänst
626
61
10%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer Kontraktsvård
2 125
211
10%
Ingen belastning
Våldsbrott
45 år el. mer Fängelse lång
239
25
10%
9.3 Återfall bland unga
Ett flertal delgrupper med unga klienter visar på höga återfall. Kännetecknande för dessa grupper är
att de som återfaller redan tidigare varit belastade med fängelse eller frivård. Återfallen sker efter flera
olika påföljder, men medellånga eller långa fängelsestraff dominerar. Tillgreppsbrott är huvudbrott i
hälften av delgrupperna.
De högsta återfallen bland de unga kännetecknas således av personer som är:

tidigare belastade av fängelsevistelse

dömda för tillgreppsbrott

frigivna från ett fängelsestraff
41
Tabell 9.3a. Delgrupper Unga (under 25 år) med ett återfall med 60 procent eller mer.
Tidigare belastning Huvudbrott
Påföljd
Totalt antal klienter Återfall
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
Fängelse medel
1 503
1 292
86 %
Frihetsberövande
påföljd
Rån
Fängelse medel
336
276
82 %
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
Kontraktsvård
231
189
82 %
Frihetsberövande
påföljd
Narkotika
Fängelse medel
487
386
79 %
Frihetsberövande
påföljd
Rattfylleri
Fängelse medel
71
55
77 %
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
Skyddstillsyn
435
331
76 %
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
Fängelse kort
279
212
76 %
Frihetsberövande
påföljd
Narkotika
Kontraktsvård
132
99
75 %
Endast frivård
Tillgreppsbrott
Fängelse medel
721
531
74 %
Frihetsberövande
påföljd
Rån
Fängelse lång
141
102
72 %
Frihetsberövande
påföljd
Våldsbrott
Fängelse lång
120
85
71 %
Endast frivård
Tillgreppsbrott
Fängelse kort
321
227
71 %
Frihetsberövande
påföljd
Narkotika
Skyddstillsyn
148
104
70 %
Frihetsberövande
påföljd
Våldsbrott
Fängelse medel
581
398
69 %
Frihetsberövande
påföljd
Våldsbrott
Kontraktsvård
85
58
68 %
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
BrB 28:3
90
60
67 %
Endast frivård
Narkotika
Fängelse kort
129
86
67 %
Ingen belastning
Tillgreppsbrott
Kontraktsvård
105
69
66 %
Frihetsberövande
påföljd
Narkotika
Fängelse kort
102
67
66 %
Frihetsberövande
påföljd
Rån
Kontraktsvård
63
41
65 %
Endast frivård
Tillgreppsbrott
Kontraktsvård
77
50
65 %
Endast frivård
Rån
Fängelse medel
504
325
64 %
Endast frivård
Rattfylleri
Fängelse kort
90
57
63 %
Ingen belastning
Tillgreppsbrott
BrB 28:3
130
82
63 %
Endast frivård
Narkotika
Fängelse medel
352
222
63 %
Frihetsberövande
påföljd
Våldsbrott
Fängelse kort
121
75
62 %
Endast frivård
Våldsbrott
Fängelse lång
84
52
62 %
Frihetsberövande
påföljd
Rattfylleri
Fängelse kort
70
42
60 %
De lägsta återfallen bland unga kännetecknas av personer som är:

helt obelastade av kriminalvård

dömda för rattfylleri

dömda till villkorlig dom med samhällstjänst eller verkställt IÖV
42
Andel återfall
Tabell 9.3b. Delgrupper Unga (under 25 år) med ett återfall med 15 procent eller lägre.
Tidigare belastning
Huvudbrott
Påföljd
Totalt antal klienter
Återfall
Andel återfall
Ingen belastning
Rattfylleri
Villkorlig dom med
samhällstjänst
2 262
137
6%
Ingen belastning
Narkotika
Villkorlig dom med
samhällstjänst
380
41
11 %
Ingen belastning
Våldsbrott
Villkorlig dom med
samhällstjänst
3 654
442
12 %
Ingen belastning
Rattfylleri
IÖV
426
52
12 %
Frihetsberövande påföljd
Rattfylleri
IÖV
1 186
145
12 %
Ingen belastning
Sexualbrott
Fängelse, lång
78
11
14 %
9.4 Återfall bland kvinnor
Kvinnornas andel av de årligen intagna i fängelse är cirka fem till sju procent och när det gäller påbörjad frivård 13-16 procent. Många delgrupper, även efter att årspopulationer har sammanräknats, blir
förhållandevis små.
De högsta återfallen bland kvinnorna kännetecknas av personer som är:

dömda för tillgreppsbrott eller narkotikabrott

tidigare belastade av fängelsevistelse

frigivna från ett medellångt fängelsestraff

medelålders eller äldre
Tabell 9.4a. Delgrupper Kvinnor med ett återfall med 60 procent eller mer.
Tidigare belastning
Huvudbrott
Ålder
Påföljd
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
25-44 år
Fängelse, medel
425
343
81 %
Frihetsberövande
påföljd
Narkotika
25-44 år
Fängelse, medel
50
40
80 %
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
45 år el.
mer
Fängelse, medel
57
45
79 %
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
45 år el.
mer
Fängelse, kort
53
41
77 %
Frihetsberövande
påföljd
Narkotika
25-44 år
Fängelse, medel
301
227
75 %
Endast frivård
Tillgreppsbrott
25-44 år
Fängelse, medel
152
107
70 %
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
25-44 år
Fängelse, kort
184
129
70 %
Frihetsberövande
påföljd
Narkotika
45 år el.
mer
Fängelse, medel
142
99
70 %
Endast frivård
Tillgreppsbrott
25-44 år
Fängelse, kort
101
67
66 %
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
25-44 år
Skyddstillsyn
265
171
65 %
Frihetsberövande
påföljd
Narkotika
25-44 år
Kontraktsvård
72
45
63 %
Frihetsberövande
påföljd
Narkotika
25-44 år
Skyddstillsyn
130
81
62 %
Frihetsberövande
påföljd
Tillgreppsbrott
25-44 år
Kontraktsvård
50
30
60 %
Endast frivård
Narkotika
25-44 år
Fängelse, medel
126
75
60 %
43
Totalt antal klienter Återfall
Andel återfall
De lägsta återfallen bland kvinnorna kännetecknas av personer som är:

helt obelastade av kriminalvård

dömda för rattfylleri

dömda till villkorlig dom med samhällstjänst eller verkställt IÖV
Tabell 9.4b. Delgrupper Kvinnor med ett återfall med tio procent eller lägre.
Tidigare belastning
Huvudbrott Ålder
Påföljd
Ingen belastning
Rattfylleri
under 25 år
Villkorlig dom med
samhällstjänst
171
2
1%
Ingen belastning
Våldsbrott
under 25 år
Villkorlig dom med
samhällstjänst
213
4
2%
Ingen belastning
Narkotika
25-44 år
Villkorlig dom med
samhällstjänst
53
1
2%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer
Villkorlig dom med
samhällstjänst
300
7
2%
Ingen belastning
Rattfylleri
25-44 år
IÖV
158
5
3%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer IÖV
146
5
3%
Ingen belastning
Våldsbrott
25-44 år
Villkorlig dom med
samhällstjänst
253
9
4%
Ingen belastning
Rattfylleri
25-44 år
Villkorlig dom med
samhällstjänst
469
17
4%
Ingen belastning
Våldsbrott
45 år el. mer
Villkorlig dom med
samhällstjänst
61
3
5%
Frihetsberövande
påföljd
Rattfylleri
45 år el. mer IÖV
576
32
6%
Frihetsberövande
påföljd
Rattfylleri
under 25 år
51
3
6%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer Kontraktsvård
354
21
6%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer Skyddstillsyn
486
31
6%
Ingen belastning
Narkotika
under 25 år
60
4
7%
Ingen belastning
Våldsbrott
45 år el. mer Fängelse, medel
56
4
7%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer Samhällstjänst
117
9
8%
Ingen belastning
Rattfylleri
45 år el. mer Fängelse, kort
175
14
8%
Frihetsberövande
påföljd
Rattfylleri
25-44 år
IÖV
428
39
9%
Ingen belastning
Våldsbrott
25-44 år
Fängelse, medel
85
8
9%
Ingen belastning
Rattfylleri
25-44 år
Skyddstillsyn
410
41
10 %
IÖV
Villkorlig dom med
samhällstjänst
44
Totalt antal
klienter
Återfall
Andel återfall
10. Brott i första återfallsdomen
I rapporten har återfall hittills redovisats utan att beskriva vilka brott klienterna dömts för i återfallsdomarna. Av kapitel 10 och 11 framgår översiktligt om samma brottstyper upprepas vid återfall eller
om andra brottstyper förekommer. I avsnitten 10.1-10.3 redovisas återfallen fördelade på...
 hur stor andel som döms för samma huvudbrott i första återfallsdomen som i grunddomen
(den dom som låg till grund för aktuell verkställighet)
 hur stor andel som döms för brott inom samma kategori av brott (men inte som huvud-
brott) som i grunddomen
 hur stor andel som döms endast för brott av andra typer än huvudbrottet i grunddomen
Syftet är att redovisa i vilken mån ett brottsmönster upprepas i den första återfallsdomen och vilka
skillnader som föreligger mellan dömda för olika typer av brott.
Redovisningen avser startåren 1998-2007 för att förenkla framställningen och få volym i underlaget
har följande klientgrupper sammanräknats, de som frigavs från fängelse 1998-2007 samt de som påbörjade frivård eller intensivövervakning under dessa år. Endast de brott som förekommer i första
återfallsdomen inom den treåriga uppföljningsperioden visas (vissa personer döms senare flera gånger
under uppföljningsperioden, se kapitel 11).
Återfall i samma brottstyp varierar starkt med utgångspunkt från de olika huvudbrotten. Dömda för
tillgreppsbrott utmärker sig dels för att ha ett högt återfall, dels för att på nytt återfalla i samma
brottstyp i hög omfattning. Det lägsta totala återfallet finns bland de dömda för sexualbrott, varav en
liten andel på nytt döms för samma typ av brott.
Klienter som har varit frihetsberövade har ett högre återfall i samma typ av brottslighet utom i de fall
klienter verkställt skyddstillsyn för narkotikabrott/smuggling.
10.1 Fängelse
Gruppen förändras under perioden exempelvis minskar gruppen som verkställer fängelsestraff i fängelse för rattfylleri under perioden. Se även en närmare analys i kapitel 6.
När det gäller dömda med huvudbrottet våldsbrott är det genomsnittliga återfallet inom tre år totalt
41 procent för dem som frigavs från anstalt. Gruppen omfattar cirka 1500 per år. 15 procent dömdes
på nytt med samma typ av huvudbrott3 i första återfallsdomen. För ytterligare tre procent med annat
huvudbrott i återfallsdomen fanns ett våldsbrott med bland brotten (benämns i fortsättningen förekomstbrott). Övriga 23 procent som återföll dömdes enbart för andra brottstyper.
Vid sexualbrott är återfallet totalt 13 procent. Brottskategorin består varje år av relativt få klienter
(cirka 200-250 per år). I genomsnitt återfaller två procent med samma huvudbrott och 0,3 procent
med sexualbrott som förekomstbrott. Övriga 11 procent återfaller endast i andra brottstyper i den
första återfallsdomen.
Tillgreppsbrott omfattar ett stort antal dömda, cirka 2 000 personer årligen. Totalt återfaller 72 procent. Av dessa återfaller 35 procent med samma huvudbrott och ytterligare 13 procent med tillgrepp
som förekomstbrott i första återfallsdomen. Cirka 23 procent döms för enbart andra brott.
3 Med
"samma huvudbrott" avses här brott inom brottstypen. Hänsyn har inte tagits till allvarlighetsgrad, till
exempel om brottet är grov misshandel eller misshandel.
45
Bland de dömda för rån återfaller 55 procent, men ytterst få döms på nytt för rån. I genomsnitt frigavs cirka 350 intagna varje år som var dömda med rån som huvudbrott. Av dessa återföll åtta procent med samma huvudbrott och ytterligare 0,5 procent med rån som förekomstbrott. Hela 46 procent döms således för andra brottstyper.
Rattfylleri omfattar under dessa tio år sammanlagt 10551 frigivningar från anstalt. Återfallet i gruppen
är totalt 26 procent. Återfall med huvudbrottet rattfylleri i första återfallsdomen svarar för tio procent
och som förekomstbrott fyra procent. 14 procent återfaller således i andra brott.
Narkotikabrott och smuggling var huvudbrott för drygt 1 500 frigivna varje år. I genomsnitt återfaller
51 procent av samtliga. För samma huvudbrott döms på nytt 23 procent. Narkotika som förekomstbrott omfattar ytterligare 12 procent. Övriga 16 procent dömdes för andra brott.
Tabell 10.1 Brott i första återfallsdomen för de som återfaller inom tre år
– frigivna från fängelse 1998-2007, medelåterfall, fördelning efter huvudbrott i grunddomen.
Samma huvudbrott
i återfallsdomen
Samma brott
i återfalldomen
Återfall i
annan brottstyp
Våldsbrott
15 %
3%
23 %
Sexualbrott
2%
0%
11 %
Tillgreppsbrott
35 %
14 %
23 %
Rån, även grovt
8%
0%
46 %
Rattfylleri
12 %
5%
14 %
Narkotikabrott/
smuggling
23 %
13 %
16 %
Diagram 10.1. Brott i första återfallsdomen för de som återfaller inom tre år
– frigivna från fängelse 1998-2007, medelåterfall, fördelning efter huvudbrott i grunddomen.
46
10.2 Skyddstillsyn
Vid våldsbrott är återfallet totalt 34 procent. Gruppen består av cirka 1 300 dömda per år. För samma
huvudbrott vid återfallet dömdes på nytt 14 procent. Ytterligare tre procent dömdes med annat huvudbrott i första återfallsdomen men ett våldsbrott fanns med som förekomstbrott. Övriga 18 procent som återföll dömdes enbart för andra brottstyper.
Vid sexualbrott är återfallet totalt 21 procent. Brottskategorin består endast av cirka 70 personer årligen, varav sex procent återfaller med samma huvudbrott och en procent med sexualbrott som förekomstbrott. Övriga återföll endast i andra brottstyper.
Tillgreppsbrott är den största kategorin dömda till påföljden skyddstillsyn och omfattar cirka 1 600
klienter årligen. Totalt återfaller 55 procent. Av dessa återfaller 25 procent med samma huvudbrott i
första återfallsdomen och ytterligare 25 procent med tillgrepp som förekomstbrott. Övriga fyra procent döms för enbart andra brott.
Runt 150 personer döms årligen med rån som huvudbrott. Sju procent återföll med samma huvudbrott. En procent har på nytt återfallit med rån som förekomstbrott. Hela 42 procent dömdes således
för andra brottstyper av det totala återfallet på 50 procent.
Cirka 1200 personer döms årligen till skyddstillsyn för rattfylleri. Återfallet i gruppen är totalt 18 procent. Återfall med huvudbrottet rattfylleri i första återfallsdomen svarar för sju procent och som förekomstbrott två procent. Nio procent återfaller i andra brott.
Narkotikabrott och smuggling var huvudbrott för cirka 800 personer varje år. Totalt återföll 47 procent. För samma huvudbrott dömdes på nytt 20 procent. Narkotika som förekomstbrott omfattade
ytterligare 12 procent. Övriga 16 procent dömdes för andra brott.
Tabell 10,2 Brott i första återfallsdomen för de som återfaller inom tre år
– dömda till skyddstillsyn 1998-2007, medelåterfall, fördelning efter huvudbrott i grunddomen.
Samma huvudbrott
i återfallsdomen
Samma brott
i återfalldomen
Återfall i
annan brottstyp
Våldsbrott
14 %
3%
18 %
Sexualbrott
6%
1%
14 %
25 %
25 %
4%
Rån, även
grovt
7%
1%
42 %
Rattfylleri
7%
2%
9%
20 %
12 %
16 %
Tillgreppsbrott
Narkotikabrott/
smuggling
47
Diagram 10.2. Brott i första återfallsdomen för de som återfaller inom tre år
– dömda till skyddstillsyn 1998-2007, medelåterfall, fördelning efter huvudbrott i grunddomen.
10.3 IÖV
När det gäller IÖV görs ingen redovisning för sexualbrott eller rån på grund att det är ytterst få i
grupperna och så att ingen meningsfull sammanställning kan göras.
När det gäller dömda med huvudbrottet våldsbrott är det genomsnittliga återfallet inom tre år totalt
16 procent för dem som påbörjat IÖV. Cirka sju procent dömdes på nytt med samma typ av huvudbrott4 i första återfallsdomen. Ytterligare ett fåtal dömdes med annat huvudbrott i återfallsdomen
men ett våldsbrott fanns med bland åtalspunkterna. Övriga åtta procent som återföll dömdes enbart
för andra brottstyper. Gruppens storlek är cirka 450 per år
Tillgreppsbrott omfattar ett mindre antal klienter, drygt 100 personer årligen. Totalt återfaller 44 procent. Av dessa återfaller 20 procent med samma huvudbrott och ytterligare sex procent med tillgrepp
som förekomstbrott i första återfallsdomen. Cirka 18 procent döms för enbart andra brott.
Rattfylleri omfattar under dessa cirka 1400 som påbörjat IÖV per år. Återfallet i gruppen är totalt 11
procent. Återfall med huvudbrottet rattfylleri i första återfallsdomen svarar för sex procent och som
förekomstbrott fyra procent.
Narkotikabrott och smuggling var huvudbrott för cirka 150 per år. I genomsnitt återfaller 26 procent
av samtliga. För samma huvudbrott döms på nytt 11 procent. Narkotika som förekomstbrott omfattar ytterligare 12 procent. Övriga 16 procent dömdes för andra brott.
4 Med
"samma huvudbrott" avses här brott inom brottstypen. Hänsyn har inte tagits till allvarlighetsgrad, till
exempel om brottet är grov misshandel eller misshandel.
48
Tabell 10.3 Brott i första återfallsdomen för de som återfaller inom tre år
– den som påbörjat IÖV1998-2007, medelåterfall, fördelning efter huvudbrott i grunddomen.
Samma huvudbrott
i återfallsdomen
Våldsbrott
Tillgreppsbrott
Rattfylleri
Narkotikabrott/
smuggling
Samma brott
i återfalldomen
Återfall i
annan brottstyp
7%
1%
8%
20 %
6%
18 %
6%
1%
5%
11 %
5%
10 %
Diagram 10.3. Brott i första återfallsdomen för de som återfaller inom tre år
– Intensivövervakning 1998-2007, medelåterfall, fördelning efter huvudbrott i grunddomen.
49
11. Återfall i samma typ av brottslighet inom tre år
Av kapitel 10 har framgått hur många av dem som frigavs från fängelse respektive påbörjade skyddstillsyn som i den första återfallsdomen dömdes för samma typ av brott som i grunddomen. Här redovisas, sammanräknat för samtliga påföljder:
 om samma brottstyper som huvudbrottet i grunddomen (den dom som låg till grund för
den aktuella verkställigheten) upprepas i någon dom under den treåriga uppföljningsperioden,
 hur många brott (åtalspunkter) av samma brottstyp som förekommer i samtliga nya domar under tiden för uppföljning,
 fördelat på respektive brottstyp och den dömdes tidigare belastning.
 Syftet är att redovisa i vilken mån ett brottsmönster överhuvudtaget upprepas under en
treårsperiod och vilka skillnader som finns mellan dömda för olika typer av brott.
Redovisningen avser startåren 1998-2007 för att förenkla framställningen och få volym i underlaget
har följande klientgrupper sammanräknats, de som frigavs från fängelse 1998-2007 samt de som påbörjade frivård eller intensivövervakning under dessa år.
I tabell 11.1 har återfallen rangordnats efter den typ av huvudbrott i grunddomen som under tre års
uppföljning återkommer mest frekvent i samma typ av brott. De klienter som var dömda med tillgreppsbrott som allvarligaste brott återfaller till 55 procent i nya tillgreppsbrott. Ytterligare åtta procent återfaller, men enbart i andra brott, vilket medför ett totalt återfall om 64 procent.
Därefter kommer narkotikabrott, där 40 procent av alla som hade ett sådant huvudbrott i grunddomen som på nytt döms för nya narkotikabrott inom tre år.
När det gäller huvudbrottet rån gäller det omvända, det vill säga få återfaller med detta som upprepat
brott. En stor andel, 40 procent döms däremot för andra brottstyper till ny kriminalvård.
Tabell 11.1. Återfall i samma eller annan brottstyp inom tre år,
sammanräknad population för alla påföljder 1998-2007, efter frekvens återfall i samma typ av brott.
Antal klienter Återfall i brott
av samma typ
Återfall i brott
av annan typ
Totalt återfall
Tillgreppsbrott
35 166
55 %
8%
64 %
Rån, inkl. grovt
rån
5 179
13 %
40 %
53 %
Narkotikabrott/
smuggling
24 732
40 %
9%
49 %
Våldsbrott
32 956
19 %
16 %
35 %
Rattfylleri
36 170
12 %
8%
19 %
3 164
3%
10 %
13 %
Sexualbrott
För klienter med rån som huvudbrott och som har återfallit i andra typer av brott, var de nya brotten
främst tillgrepps- och våldsbrott.
Klienter med sexualbrott återfaller i andra brottstyper som främst övriga brott här främst våld/hot
mot tjänsteman och våldsbrott som misshandel och grov misshandel och övriga brott. Även stöld
och rattfylleri är vanliga brott.
50
Diagram 11.1. Återfall i samma eller annan brottstyp inom tre år,
sammanräknad population för alla påföljder 1998-2007, efter frekvens återfall i samma typ av brott.
I diagrammen 11:a-c redovisas återfall i samma brottstyp på ett mer finfördelat sätt. Varje diagram
omfattar en belastningskategori. Diagram 11:a visar återfall för dem som inte tidigare varit dömda till
kriminalvård (obelastade), 11:b de som förut varit dömda till frivård och 11:c visar återfall för de som
tidigare suttit i fängelse. Dessutom redovisas hur många nya brott som klienterna är dömda för inom
samma typ som det ursprungliga huvudbrottet.
Klienter som i grunddomen var dömda för tillgreppsbrott återfaller mest i samma typ av brott och för
mer en ett brott. Klienter med rån som huvudbrott återfaller i främst andra brott och sällan till rån.
Antalet brott som klienten fälls för av samma typ ökar med belastning.
Diagram 11:a. Samtliga påföljder 1998–2007 andel återfall,
antal brott av samma brottstyp inom tre år, de utan tidigare belastning.
51
Diagram 11:b. Samtliga påföljder 1998–2007 andel återfall,
antal brott av samma brottstyp inom tre år, de med frivård.
Diagram 11:c. Samtliga påföljder 1998–2007 andel återfall,
antal brott av samma brottstyp inom tre år, de med tidigare belastning.
52
12. Tid till återkomst i ny kriminalvård
Återfall enligt huvuddefinitionen i denna undersökning är att en klient genom en ny lagakraftvunnen
dom dömts till kriminalvård inom ett visst tidsintervall från ett angivet startdatum. I kapitel 9 till 11
har återfallet redovisats med en uppföljningsperiod på tre år.
Nedan visas ett antal diagram för olika riskgrupper med avsikt att belysa hur lång tid som förflyter
innan ny verkställighet av påföljd inleds. Begreppet tid till återkomst visar således beträffande de som
frigivits från fängelse, hur lång tid som gick mellan datumet för frigivningen fram till att ny kriminalvård reellt påbörjades i form av nytt fängelsestraff eller påbörjad frivård. För dömda till skyddstillsyn
är motsvarande tiden mellan tidpunkten för övervakningens början i grunddomen till dess att klienten
börjar avtjäna nytt fängelsestraff eller ny frivård. Andelen klienter som återkommer till kriminalvården
kan vara lägre än andelen klienter som återfallit, beroende på att klienten inte hunnit påbörja verkställigheten inom uppföljningsperioden.
Antalet personer under startåren 1998-2007 har sammanräknats till en gemensam population. Basen
för beräkningen blir därmed cirka 130 000 frigivningar eller påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn.
Klienter som varit obelastade av tidigare kriminalvård återfaller i lägre grad än de som var belastade
och i långsammare takt. Skillnaden mellan de som tidigare varit intagna i anstalt och de som inte varit
i kriminalvård tidigare är 42 procentenheter efter 36 månader.
Diagram 12.1 Tid till återkomst fördelat efter tidigare belastning.
12.1 Fängelse
En fördelning avseende de som har frigivits från fängelsestraff har gjorts utifrån huvudbrott.
Diagrammen på nästa sida visar att tiden mellan frigivningen och tiden för ny påbörjad verkställighet
varierar, såväl med olika huvudbrott som med klientens tidigare belastning. Mönstret följer tidigare
redovisning, det vill säga tillgreppsbrott, rån och narkotikabrott som generellt har de högsta återfallen,
är också de brottstyper där återfall och återkomst i ny kriminalvård sker snabbast. Generellt sker återkomst till kriminalvård snabbare ju mer belastning klienten har i bakgrunden. Snabbast och flest återfall finns inom de med tillgreppsbrott som huvudbrott.
53
Av tillgreppsbrottslingarna återkommer (inom tre år):
 29 procent av de obelastade
 66 procent av de belastade av frivård
 82 procent av dem som tidigare har suttit i fängelse
Av de obelastade tillgreppsbrottslingarna var:
 Sju procent tillbaka inom sex månader
 15 procent tillbaka inom ett år
Av de frivårdsbelastade tillgreppsbrottslingarna var:
 18 procent tillbaka inom sex månader
 35 procent tillbaka inom ett år
Av de fängelsebelastade tillgreppsbrottslingarna var:
 29 procent tillbaka inom sex månader
 52 procent tillbaka inom ett år
Återfall i brott och ny dom för dessa brott kommer således mycket snabbt efter avtjänat straff för
vissa grupper av dömda. För andra brottstyper är kurvan över tid till återkomst mer utplanad.
Diagram 12.2:a. Tid till återkomst i ny kriminalvård - frigivna från fängelse 1998-2007. Våldsbrott.
Diagram 12.2:b. Tid till återkomst i ny kriminalvård - frigivna från fängelse 1998-2007. Sexualbrott.
54
Diagram 12.2:c. Tid till återkomst i ny kriminalvård - frigivna från fängelse 1998-2007. Tillgreppsbrott.
Diagram 12.2:d. Tid till återkomst i ny kriminalvård - frigivna från fängelse 1998-2007. Rån, även grovt.
55
Diagram 12.2:e. Tid till återkomst i ny kriminalvård - frigivna från fängelse 1998-2007. Rattfylleri, även grovt.
Diagram 12.2:f. Tid till återkomst i ny kriminalvård - frigivna från fängelse 1998-2007. Narkotikabrott/smuggling.
12.2 Skyddstillsyn
Diagrammen på nästa sida visar tiden mellan påbörjad skyddstillsyn 1998-2007 och tiden för ny påbörjad verkställighet. Likt för ett fängelse varierar tiden till återkomst såväl med olika huvudbrott som
med klientens tidigare belastning. Även vid skyddstillsyn följer mönstret tidigare redovisning, det vill
säga tillgreppsbrott, rån och narkotikabrott som generellt har de högsta återfallen är också de brottstyper där återfall och återkomst i ny kriminalvård sker snabbast. Generellt sker återkomst till kriminalvård snabbare ju mer belastning klienten har i bakgrunden. Kurvorna över tid till återkomst är mer
oregelbundna beträffande skyddstillsyn. Den största förklaringen till detta är att vissa delgrupper är få
till antalet, varför enstaka återfall kan ge stora utslag procentuellt. Några exempel följer.
Av tillgreppsbrottslingarna återkommer (inom tre år):
 44 procent av de obelastade
 50 procent av de belastade av frivård
56
 65 procent av dem som tidigare avtjänat i fängelse
Av de obelastade tillgreppsbrottslingarna var
 Åtta procent tillbaka inom sex månader
 20 procent tillbaka inom ett år
Av de frivårdsbelastade tillgreppsbrottslingarna var
 Nio procent tillbaka inom sex månader
 24 procent tillbaka inom ett år
Av de fängelsebelastade tillgreppsbrottslingarna var
 16 procent tillbaka inom sex månader
 33 procent tillbaka inom ett år
Återfall i brott och ny dom för dessa brott kommer således ganska snabbt efter att övervakning på
grund av dom till skyddstillsyn inletts. För andra brottstyper är kurvan över tid till återkomst mer utplanad.
Diagram 12.3:a. Tid till återkomst i ny kriminalvård - klienter som påbörjat skyddstillsyn 1998–2007. Våldsbrott.
Diagram 12.3:b. Tid till återkomst i ny kriminalvård - klienter som påbörjat skyddstillsyn 1998–2007. Sexualbrott.
57
Diagram 12.3:c. Tid till återkomst i ny kriminalvård - klienter som påbörjat skyddstillsyn 1998–2007. Tillgreppsbrott.
Diagram 12.3:d. Tid till återkomst i ny kriminalvård - klienter som påbörjat skyddstillsyn 1998–2007. Rån, även grovt.
58
Diagram 12.3:e. Tid till återkomst i ny kriminalvård - klienter som påbörjat skyddstillsyn 1998–2007. Rattfylleri, även grovt.
Diagram 12.3:f. Tid till återkomst i ny kriminalvård - klienter som påbörjat skyddstillsyn 1998–2007. Narkotikabrott/smuggling.
59
13. Begrepp och definitioner
BrB. Brottsbalken.
KUM. Gamla Kriminalvårdsregistret, ersattes
av KVR 2003.
Förekomstbrott. Om en lagföring (dom) innehåller flera brott anges ett brott som det allvarligaste (huvudbrottet, se nedan). Övriga brottsrubriceringar benämns i denna rapport som förekomstbrott.
Fängelse (BrB 26). Fängelse utdöms på viss
tid beroende på vilka strafftidsgränser som är
stadgade för brottet. Längden kan variera från
14 dagar till livstid. Den som dömts till livstid
kan tidigast efter tio år få straffet omvandlat till
ett tidsbestämt straff.
Huvudbrott. Om en lagföring avser flera brott
av varierade svårighetsgrad redovisas som huvudbrott det brott som har det strängaste straffet i straffskalan. Om fler än ett brott har
samma straffskala slumpas ett av dessa som huvudbrott.
KVR. Kriminalvårdsregistret.
Huvudbrottsindelning. I denna rapport används följande indelning av huvudbrott:
Våldsbrott
3 och 4 kap. BrB
Sexualbrott
6 kap. BrB
Tillgreppsbrott
8 kap. BrB, ej 5 och 6 §§
Rån, även grovt
8 kap. BrB, 5 och 6 §§
Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott
9, 10 och 11 kap. BrB
Brott mot allmänhet och stat
13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21 kap BrB
Trafikbrott, ej rattfylleri
SFS 1951:649, ej 4 och 4a §§
Rattfylleri, även grovt
SFS 1951:649, 4 och 4a §§
Narkotikabrott/Smuggling
SFS 1968:64, 1960:418, 2000:1225
Brott mot värnpliktslagen/lagen om vapenfri tjänst/lagen om totalförsvarsplikt
SFS 1941:967, 1996:413, 1994:1809
Intensivövervakning. Försöksverksamhet med
intensivövervakning med elektronisk kontroll
(SFS 1994:541) pågick fr.o.m. 1 augusti 1994
under en tidsperiod om två år vid sex frivårdsmyndigheter. Försöksverksamheten utökades
från och med 1 januari 1997 till att avse hela
landet. Samtidigt utökades möjligheten att ersätta fängelse med intensivövervakning för domar om högst tre månader i stället för som tidigare två månader. Från 1 april 2005 utökades
denna gräns till fängelse högst sex månader.
Intensivövervakning är ett sätt att verkställa ett
utdömt fängelsestraff om högst sex månader
utanför anstalt. I intensivövervakningen ingår
ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än på särskilt angivna tider och för
bestämda ändamål som förvärvsarbete, utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande. Efterlevnaden av förbudet kontrolleras med hjälp
av elektroniska hjälpmedel.
Kontraktsvård. Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (BrB 28:6 a). Kontraktsvård är en
form av skyddstillsyn, där domstolen föreskriver
att den dömde ska följa en särskild behandlingsplan. Denna möjlighet finns sedan 1 januari
1988. Påföljdsformen är främst avsedd för drogmissbrukare där det finns ett klart samband mellan missbruk och brott och där den dömde ska
dömas till fängelse. Det alternativa fängelsestraffet antecknas normalt i domen. Den dömde ska
lämna sitt samtycke till vården enligt behandlingsplanen. Den tilltänkta vårdgivaren ska vara
60
delaktig i planeringen. Detta gäller även för socialtjänsten, som övertar kostnadsansvaret från
Kriminalvården vid den tidpunkt då den dömde
skulle ha frigetts från det utdömda alternativa
fängelsestraffet.
Tidigare kriminalvårdserfarenhet. Klienten
har haft kriminalvårdspåföljd någon gång under
de senaste fem åren före verkställighetens början.
Upptäcktsrisk. Sannolikheten för att bli misstänkt för ett brott man har begått.
Lagakraftvunnen dom. Domen är inte möjlig
att överklaga med ordinära rättsmedel.
Utvisning. Innebär att en utländsk medborgare
åläggs lämna Sverige. Utvisning kan ske på
grund av brott, asocialitet eller att utlänningen
saknar pass eller uppehållstillstånd.
n. Hänvisar till antalet personer i delgruppen.
Samhällstjänst. Skyddstillsyn med samhällstjänst. Startade som en försöksverksamhet i fem
tingsrättsområden den 1 januari 1990. Försöksverksamheten utökades till hela landet fr.o.m.
den 1 januari 1993. Verksamheten permanentades från den 1 januari 1999. Samhällstjänst är en
kvalificerad form av föreskrift vid dom till
skyddstillsyn som innebär att den dömde ska
utföra oavlönat arbete under ett visst antal utdömda timmar. Skyddstillsyn med föreskrift om
samhällstjänst ska ersätta ett fängelsestraff. Det
alternativa fängelsestraffet antecknas i domen.
Arbetet utförs oftast för någon ideell förening
och ska inte inkräkta på den normala arbetsmarknaden.
Verkställbar dom. Domen är verkställbar
gentemot den dömde. Domen kan ha vunnit
laga kraft eller domstolen kan ha förordnat om
omedelbar verkställighet. Klienten kan avge
nöjdförklaring varvid domen blir verkställbar i
samband med nöjdförklaringen. Om klienten
överklagar och senare återkallar sin vadetalan är
dom verkställbar från och med datumet för
återkallandet.
Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Infördes från och med 1 januari 1999.
Föreskrift om samhällstjänst innebär att den
dömde ska utföra oavlönat arbete under ett visst
antal timmar. Villkorlig dom med föreskrift om
samhällstjänst ska ersätta ett fängelsestraff. Det
alternativa fängelsestraffet antecknas i domen.
Arbete utförs oftast för någon ideell förening
och ska inriktas på den normala arbetsmarknaden. Den dömde står inte under övervakning.
SFS. Svensk författningssamling. Den författning som åsyftas anges med år: nummer.
Skyddstillsyn (BrB 28). En påföljd för brott
som innebär kriminalvård i frihet med övervakning. Under övervakningen kan den dömde
meddelas föreskrift om missbruksvård m.m.
som han är skyldig att följa. Skyddstillsyn pågår
under en prövotid om tre år. Övervakningen
upphör normalt efter ett år om inte den dömde
av särskilda skäl anses vara i behov av förlängd
övervakning.
Strafftid. Strafftid inklusive förverkad straffåterstod.
Villkorlig frigivning (BrB 26:6). Klienter som
avtjänat fängelse på viss tid ska friges villkorligt
när två tredjedelar av strafftiden, dock minst en
månad, har avtjänats. För den som villkorligt
friges gäller en prövotid som motsvarar den
strafftid som återstår vid frigivningen, dock
minst ett år. Under prövotiden kan klienten ställas under övervakning. Vid villkorlig frigivning
har klienten en viss tid som inte har verkställts i
anstalt, s.k. straffåterstod. Vid misskötsamhet
under prövotiden kan straffåterstoden förverkas
och klienten på nytt tas in i anstalt, antingen
genom beslut av övervakningsnämnd eller genom ny dom. (Nya regler från och med 1 januari 1999.)
T. Strafftid i tabeller.
Återfall. En klient har genom ny lagakraftvun-
Skyddstillsyn med/jämte fängelse (BrB
28:3). Skyddstillsyn kan förenas med ett fängelsestraff på högst tre månader. Fängelsestraffet
ska helt verkställas, det vill säga ingen villkorlig
frigivning tillämpas. Dessa klienter redovisas
även bland fängelsedömda.
SPAR. Statens personadressregister.
61
nen dom dömts till kriminalvård (inklusive villkorlig dom med samhällstjänst) inom ett givet
tidsintervall från ett angivit startdatum
(frigivning från anstalt, påbörjad övervakning
vid skyddstillsyn och påbörjad intensivövervakning). Brotten ska vara begångna på eller efter
det angivna startdatumet. Som återfall räknas
även om klienten påbörjat verkställighet av dom
till kriminalvårdspåföljd med brott begångna på
eller efter det angivna startdatumet utan att domen vunnit laga kraft.
Återfallsdom. Den dom som utgör utgångspunkten för ny verkställighet av kriminalvård.
Återkomst i kriminalvård. Klienten har under
uppföljningstiden på nytt påbörjat verkställighet
av en kriminalvårdspåföljd.
Återkomst till anstalt. Klienten har under uppföljningstiden påbörjat verkställighet i anstalt.
62
Käll- och referensförteckning
Ahlberg, J och Knutsson, J (1988): Upptäcktsrisken. BRÅ-Forskning 1988:1. Brottsförebyggande rådet. Stockholm.
port 1991:1. Norrköping.
Graunbol, H M och Kielstrup, B och Muililuvuori M_L och Tyni, S och Baldurson, E S och
Gudmundsdottir, H och Kristoffersen. R och
Krantz, L och Lindsten, K (2010): Retur - en
nordisk undersogelse af recidiv blandt klienter i kriminalforsorgen. Bjerch Trykkeri AS, Oslo.
Ahlberg, J och Knutsson, J (1987): Varför varierar uppklaringsprocenten? BRÅ-forskning 1987:1,
Brottsförebyggande rådet. Stockholm.
Ahlberg, J (1998): Samtliga brott. I: Ahlberg, J
(red.): Brottsutvecklingen 1995-1997. BRÅ-rapport
1998:1, Brottsförebyggande rådet. Stockholm.
Gustavsson, J och Krantz, L (1990): Villkorligt
frigivna 1983 och 1986 - uppföljning med avseende på
återfall. Kriminalvårdsstyrelsen. Rapport 1990:3.
Norrköping.
Andersson, T och Palm, J (1999): Intensivövervakning med elektronisk kontroll. En utvärdering av 1997
och 1998 års riksomfattande verksamhet. BRÅrapport 1999:4. Brottsförebyggande rådet.
Stockholm.
Krantz, L, Lindsten, K och Ahlström, M (2000):
Åter avsändaren - om återfall och återfallsproblematik i
kriminalvården . Kriminalvårdsstyrelsen.
Norrköping.
Andersson, T och Alexandersson, L (1994):
Samhällstjänst som alternativ till fängelse. Utvärdering
av 1990-1992 års försöksverksamhet. BRÅ PM
1994:3. Brottsförebyggande rådet. Stockholm.
Kristoffersen, R (1997): Kriminalitetsutviklingen i
Norge i nittiårene - Øker kriminaliteten? og Tilbakefall
til ny kriminalitet, med fokus på kriminalomsorgen Hva kan statistikken fortelle oss?
Dokumentation&Debatt.
KRUS.
Kriminalomsorgens utdanningscenter, nr 1/97.
Norge.
Bishop, N och Krantz, L (1987): Hur kriminella
är rattfyllerister? En granskning av kriminalitet och
återfall bland fängelsedömda trafiknykterhetsbrottslingar. Kriminalvårdsstyrelsen. Rapport 1987:2.
Norrköping.
Kristoffersen, R (2013): Relapse study in the
correctional services of the Nordic countries:
Key results and perspectives. EuroVista, nr.3,
vol.2: 168-176.
BRÅ (1998): Kriminalstatistik 1997. Brottsförebyggande rådet. Sveriges officiella statistik.
Stockholm.
Kriminalforsorgen (1998): Kriminalforsorgens statistik 1998. Justitieministeriet, Direktoratet for
Kriminalforsorgen. København.
BRÅ (2013): Kriminalstatistik 2013. Brottsförebyggande rådet. Sveriges officiella statistik.
Stockholm.
KVS (1998): What Works. Rapport från ett
seminarium, november 1997. Kriminalvårdsstyrelsen. Norrköping.
Bremberg, G (u.å.): Bearbetade tabeller ur rättsstatistiken. (Opublicerat, beställning av Kriminalvårdsstyrelsen). Brottsförebyggande rådet.
Stockholm.
Ekström, E (2010): Utökad frigång och återfall.
Brottsförebyggande rådet Rapport 2010:8.
Muilu, M-L (1999): Yhdyskuntapalveluun tuomittujen uusintarikollisuus. Oikeusministeriön vankeinhoito-osaston julkaisuja, 2/1999. Oikeusministeriön. Helsinki.
Engman, K och Gustavsson, J (1991): Återfall
efter skyddstillsyn. Kriminalvårdsstyrelsen. Rap-
Olsson, M (red.)(1998): Konsten att läsa statistik
om brott och brottslingar. Brottsförebyggande rådet.
63
Stockholm.
Riksreviosionen(2004): Återfall i brott eller anpassning i samhället uppföljning av kriminalvårdens klienter. RUR 2004:5
SCB (1992): Rättsstatistisk årsbok 1992. Statistiska
centralbyrån. Sveriges officiella statistik. Stockholm.
Sefbom, A (1999): Rattfylleriprogrammet i Stockholm - aktiva processer i ett ettårigt öppenvårdsprogram
för rattfyllerister. Kriminalvårdsstyrelsen. Norrköping.
Sterzel, G (1998): Studier rörande påföljdspraxis
m.m. Jure. Stockholm.
von Hofer, H och Thorsson, U (1991): Återfall i
brott, 1973-1985 - En översikt. Statistiska centralbyrån. Promemoria 1991:2. Stockholm.
von Hofer, H (1985): Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750-1984. Urval nummer
18. Skriftserie utgiven av Statistiska centralbyrån. Stockholm.
64
65
1997
1996
1995
1994
6 162
23 %
1385
5 937
26 %
1319
5 144
37 %
995
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
Återfall
antal
2 665
1447
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
23 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
5 280
3260
62 %
5 877
3554
60 %
6 113
3587
59 %
6 361
3706
58 %
Fängelse
medeltid
841
236
28 %
900
262
29 %
888
305
34 %
985
320
32 %
Fängelse
långtid
ST
4 147
1683
41 %
4 200
1620
39 %
4 793
1890
39 %
4 686
1809
39 %
1 041
339
33 %
1 234
346
28 %
1 226
354
29 %
1 022
294
29 %
Kontraktsvård
567
180
32 %
630
236
37 %
638
182
29 %
553
179
32 %
Samhällstjänst
Tabell 1 Återfall inom tre år- Samtliga brott
305
189
62 %
297
171
58 %
429
272
63 %
279
156
56 %
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
3 717
437
12 %
487
58
12 %
441
60
14 %
82
11
13 %
Total
18 563
7319
39 %
18 769
7566
40 %
20 465
8035
39 %
20 130
7922
39 %
Totalt inkl.
VD + Sh
VD + Sh
Tabellbilaga
66
2002
2001
2000
1999
1998
2111
44 %
978
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
Återfall
antal
995
980
Återfall
antal
Återfall
antal
46 %
Återfall
andel
47 %
2 453
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
1075
Återfall
antal
2136
44 %
Återfall
andel
Totalt antal
klienter
2 430
920
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
38 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
3068
60 %
5392
3314
61 %
5143
3166
62 %
5 423
3343
62 %
5 517
3526
64 %
Fängelse
medeltid
307
34 %
764
256
34 %
666
195
29 %
820
270
33 %
776
260
34 %
Fängelse
långtid
ST
1902
42 %
4220
1814
43 %
3976
1722
43 %
4 042
1644
41 %
4 368
1756
40 %
420
39 %
1022
397
39 %
975
373
38 %
1 161
421
36 %
1 043
398
38 %
Kontraktsvård
343
33 %
960
352
37 %
910
326
36 %
895
315
35 %
568
195
34 %
Samhällstjänst
134
58 %
253
149
59 %
257
147
57 %
334
174
52 %
325
182
56 %
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 1 Återfall inom tre år- Samtliga brott, fortsättning.
IÖV
388
20 %
2052
414
20 %
2296
439
19 %
3 464
511
15 %
3 844
515
13 %
Total
7 540
44 %
16 774
7 691
46 %
16 359
7348
45 %
18 592
7753
42 %
18 871
7752
41 %
314
9%
3077
272
9%
2717
228
8%
Totalt inkl.
VD + Sh
7854
38 %
19851
7963
40 %
19076
7576
40 %
VD + Sh
67
43 %
1077
2486
41 %
1099
2651
42 %
1093
2623
40 %
1114
2806
41 %
Återfall
andel
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
2003
2007
2006
2005
2004
2223
Totalt antal
klienter
2002
forts.
Fängelse
korttid
56 %
5718
3260
57 %
5853
3319
57 %
5708
3074
54 %
5381
3038
56 %
5141
Fängelse
medeltid
910
32 %
1242
365
29 %
1151
398
35 %
997
327
33 %
941
330
35 %
Fängelse
långtid
ST
43 %
4044
1627
40 %
3860
1567
41 %
4086
1845
45 %
4211
1783
42 %
4581
40 %
1251
511
41 %
1180
447
38 %
1093
483
44 %
1098
407
37 %
1089
Kontraktsvård
31 %
1075
316
29 %
1012
330
33 %
1024
378
37 %
921
308
33 %
1052
Samhällstjänst
54 %
202
91
45 %
211
115
55 %
216
125
58 %
217
120
55 %
230
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 1 Återfall inom tre år- Samtliga brott, fortsättning.
IÖV
18 %
2914
519
18 %
2787
489
18 %
2615
452
17 %
2225
417
19 %
1928
Total
41 %
19 252
7 803
41 %
18 677
7 758
42 %
18 390
7 783
42 %
17 480
7 480
43 %
17 154
9%
3476
302
9%
3158
258
8%
3224
282
9%
3445
288
8%
3471
Totalt inkl.
VD + Sh
36 %
22728
8105
36 %
21835
8016
37 %
21614
8065
37 %
20925
7768
37 %
20625
VD + Sh
68


Medelvärde
2007
forts.
2676
35 %
1113
3179
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
5596
3305
59 %
5438
3053
Fängelse
medeltid
VD + Sh = Villkorlig dom med samhällstjänst
409
941
303
32 %
1288
Fängelse
långtid
Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda
1103
Återfall
antal
Fängelse
korttid
ST
4226
1740
41 %
3954
1693
1118
405
36 %
1210
478
Kontraktsvård
845
283
33 %
1028
321
Samhällstjänst
265
151
57 %
158
85
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 1 Återfall inom tre år- Samtliga brott, fortsättning.
IÖV
2266
374
16 %
2866
521
Total
18 435
7 672
42 %
18 618
7 663
3277
283
9%
3644
320
Totalt inkl.
VD + Sh
21712
7955
37 %
22262
7983
VD + Sh
69
1997
1996
1995
1994
129
395
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
939
Totalt antal
klienter
33 %
244
Återfall
antal
Återfall
andel
26 %
Återfall
andel
207
Återfall
antal
1 028
20 %
Återfall
andel
Totalt antal
klienter
1 129
236
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
21 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
988
456
46 %
1 172
495
42 %
1 229
519
42 %
1 254
555
44 %
Fängelse
medeltid
152
46
30 %
173
64
37 %
164
65
40 %
193
69
36 %
Fängelse
långtid
ST
708
254
36 %
803
267
33 %
861
327
38 %
811
304
37 %
113
42
37 %
133
61
46 %
116
44
38 %
100
50
50 %
Kontraktsvård
211
63
30 %
204
75
37 %
221
60
27 %
174
61
35 %
Samhällstjänst
Tabell 2 Återfall inom tre år– Våldsbrott.
57
24
42 %
75
31
41 %
96
49
51 %
57
26
46 %
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
729
85
12 %
103
12
12 %
83
12
14 %
20
1
5%
Total
3 353
1099
33 %
3 602
1249
35 %
3 798
1283
34 %
3 738
1302
35 %
Totalt inkl.
VD + Sh
VD + Sh
70
2002
2001
2000
1999
1998
39 %
84
Återfall
antal
194
Återfall
andel
Totalt antal
klienter
81
Återfall
antal
282
Totalt antal
klienter
42 %
120
Återfall
antal
Återfall
andel
43 %
360
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
132
Återfall
antal
359
Totalt antal
klienter
37 %
144
Återfall
antal
Återfall
andel
40 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
360
42 %
951
374
39 %
1 037
495
48 %
1 012
455
45 %
961
467
49 %
Fängelse
medeltid
86
45 %
183
79
43 %
158
54
34 %
165
67
41 %
174
80
46 %
Fängelse
långtid
ST
254
33 %
725
247
34 %
781
275
35 %
784
255
33 %
811
276
34 %
61
37 %
130
55
42 %
166
62
37 %
161
60
37 %
120
48
40 %
Kontraktsvård
82
29 %
251
88
35 %
313
107
34 %
282
116
41 %
196
65
33 %
Samhällstjänst
29
51 %
59
21
36 %
75
38
51 %
70
42
60 %
79
31
39 %
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 2 Återfall inom tre år– Våldsbrott, fortsättning.
IÖV
54
20 %
307
61
20 %
420
79
19 %
715
100
14 %
807
111
14 %
Total
1010
36 %
2 800
1006
36 %
3 232
1230
38 %
3 549
1227
35 %
3 507
1222
35 %
118
10 %
1030
107
10 %
991
90
9%
Totalt inkl.
VD + Sh
1128
28 %
3830
1113
29 %
4223
1320
31 %
VD + Sh
71
2007
2006
2005
2004
Återfall
andel
37 %
304
93
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
31 %
Återfall
andel
237
91
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
38 %
Återfall
andel
261
102
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
39 %
Återfall
andel
239
95
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
40 %
Återfall
andel
2003
217
Totalt antal
klienter
2002
forts.
Fängelse
korttid
39 %
1179
482
41 %
1199
483
40 %
1192
459
39 %
1 040
381
37 %
865
Fängelse
medeltid
191
37 %
272
103
38 %
272
110
40 %
210
94
45 %
199
97
49 %
Fängelse
långtid
ST
33 %
807
249
31 %
760
238
31 %
790
281
36 %
744
239
32 %
781
33 %
223
85
38 %
212
67
32 %
197
81
41 %
158
55
35 %
163
Kontraktsvård
32 %
374
104
28 %
311
107
34 %
312
103
33 %
250
78
31 %
284
Samhällstjänst
41 %
62
17
27 %
51
19
37 %
68
38
56 %
56
23
41 %
57
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 2 Återfall inom tre år– Våldsbrott, fortsättning.
IÖV
17 %
459
74
16 %
438
73
17 %
310
56
18 %
281
52
19 %
273
Total
33 %
3 680
1 207
33 %
3 480
1 188
34 %
3 340
1 214
36 %
2 967
1020
34 %
2 831
9%
1455
149
10 %
1211
125
10 %
1273
126
10 %
1250
115
9%
1160
Totalt inkl.
VD + Sh
26 %
5135
1356
26 %
4691
1313
28 %
4613
1340
29 %
4217
1135
27 %
3991
VD + Sh
72


Medelvärde
2007
forts.
133
444
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
1087
459
42 %
1137
439
Fängelse
medeltid
VD + Sh = Villkorlig dom med samhällstjänst
295
109
200
80
40 %
Fängelse
långtid
Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda
30 %
276
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
103
Återfall
antal
Fängelse
korttid
ST
782
266
34 %
778
253
159
61
38 %
238
79
Kontraktsvård
267
87
33 %
357
115
Samhällstjänst
65
29
45 %
41
17
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 2 Återfall inom tre år– Våldsbrott, fortsättning.
IÖV
389
61
16 %
505
84
Total
3 393
1 175
35 %
3 627
1 199
1251
123
10 %
1635
151
Totalt inkl.
VD + Sh
4644
1298
28 %
5262
1350
VD + Sh
73
1997
1996
1995
1994
25 %
2
8
Återfall
andel
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
14
4
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
29 %
Återfall
andel
14
2
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
14 %
Återfall
andel
21
9
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
43 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
83
13
16 %
101
10
10 %
133
11
8%
124
18
15 %
Fängelse
medeltid
101
15
15 %
126
15
12 %
110
13
12 %
141
20
14 %
Fängelse
långtid
ST
50
9
18 %
44
8
18 %
59
7
12 %
69
8
12 %
4
1
25 %
6
0
0%
5
2
40 %
5
1
20 %
Kontraktsvård
0
0
-
5
1
20 %
2
0
0%
2
0
0%
Samhällstjänst
Tabell 3 Återfall inom tre år– Sexualbrott.
4
2
50 %
4
2
50 %
6
0
0%
3
1
33 %
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
19
0
0%
3
0
0%
3
1
33 %
0
0
-
Total
269
42
16 %
303
40
13 %
332
36
11 %
365
57
16 %
Totalt inkl.
VD + Sh
VD + Sh
74
2002
2001
2000
1999
1998
0%
0
Återfall
antal
4
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
1
Återfall
antal
6
Totalt antal
klienter
25 %
2
Återfall
antal
Återfall
andel
33 %
10
Återfall
andel
Totalt antal
klienter
1
Återfall
antal
5
Totalt antal
klienter
10 %
1
Återfall
antal
Återfall
andel
20 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
8
12 %
75
8
11 %
87
13
15 %
95
11
12 %
86
10
12 %
Fängelse
medeltid
86
7
8%
14
14 %
95
12
13 %
77
11
14 %
105
17
16 %
Fängelse
långtid
ST
8
17 %
61
14
23 %
45
9
20 %
62
12
19 %
60
11
18 %
2
33 %
1
0
0%
8
1
13 %
6
0
0%
3
0
0%
Kontraktsvård
4
57 %
7
1
14 %
5
1
20 %
4
2
50 %
2
1
50 %
Samhällstjänst
0
-
0
0
0%
5
0
0%
4
0
0%
5
1
20 %
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 3 Återfall inom tre år– Sexualbrott, fortsättning.
IÖV
1
6%
17
1
6%
24
0
0%
20
1
5%
26
2
8%
Total
37
15 %
260
37
14 %
257
37
14 %
306
44
14 %
273
33
12 %
1
4%
19
1
5%
13
1
8%
Totalt inkl.
VD + Sh
38
14 %
279
38
14 %
270
38
14 %
VD + Sh
75
2007
2006
2005
5
Totalt antal
klienter
13 %
1
Återfall
antal
Återfall
andel
20 %
9
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
2
Återfall
antal
6
Totalt antal
klienter
22 %
1
Återfall
antal
Återfall
andel
17 %
6
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
0
Återfall
antal
2004
0%
Återfall
andel
2003
3
Totalt antal
klienter
2002
forts.
Fängelse
korttid
68
25 %
100
9
9%
110
8
7%
105
11
10 %
97
19
20 %
Fängelse
medeltid
98
11 %
173
24
14 %
127
16
13 %
101
7
7%
101
15
15 %
Fängelse
långtid
ST
26 %
48
7
15 %
37
11
30 %
46
5
11 %
46
10
22 %
48
6
27 %
7
1
14 %
0
0
-
2
0
0%
5
0
0%
Kontraktsvård
7
20 %
17
4
24 %
9
1
11 %
7
2
29 %
9
4
44 %
Samhällstjänst
0
33 %
9
4
44 %
1
0
0%
3
0
0%
1
1
100 %
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 3 Återfall inom tre år– Sexualbrott, fortsättning.
IÖV
7%
56
2
4%
56
2
4%
28
2
7%
18
0
0%
17
Total
16 %
415
52
13 %
349
40
11 %
298
28
9%
283
49
17 %
247
10 %
36
3
8%
30
2
7%
25
1
4%
31
2
6%
28
Totalt inkl.
VD + Sh
16 %
451
55
12 %
379
42
11 %
323
29
9%
314
51
16 %
275
VD + Sh
76


Medelvärde
2007
forts.
2
9
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
29
99
13
13 %
118
Fängelse
medeltid
VD + Sh = Villkorlig dom med samhällstjänst
211
23
118
15
13 %
Fängelse
långtid
Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda
23 %
8
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
1
Återfall
antal
Fängelse
korttid
ST
52
10
18 %
53
14
3
5
1
16 %
11
Kontraktsvård
15
3
7
2
26 %
Samhällstjänst
3
1
25 %
3
1
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 3 Återfall inom tre år– Sexualbrott, fortsättning.
IÖV
25
1
5%
56
4
Total
317
44
14 %
475
78
3
27
2
7%
31
Totalt inkl.
VD + Sh
343
45
13 %
506
81
VD + Sh
77
1997
1996
1995
1994
269
439
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
473
Totalt antal
klienter
61 %
284
Återfall
antal
Återfall
andel
60 %
531
Återfall
andel
Totalt antal
klienter
310
Återfall
antal
573
Totalt antal
klienter
58 %
312
Återfall
antal
Återfall
andel
54 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
1 832
1469
80 %
1 938
1563
81 %
1 969
1529
78 %
1 984
1501
76 %
Fängelse
medeltid
51
38
75 %
43
25
58 %
47
35
74 %
73
55
75 %
Fängelse
långtid
ST
1 631
808
50 %
1 582
781
49 %
1 692
867
51 %
1 603
803
50 %
160
119
74 %
166
122
73 %
179
132
74 %
133
97
73 %
Kontraktsvård
119
57
48 %
140
75
54 %
143
56
39 %
119
47
39 %
Samhällstjänst
Tabell 4 Återfall inom tre år– Tillgreppsbrott.
120
92
77 %
104
66
63 %
140
101
72 %
99
67
68 %
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
126
49
39 %
20
6
30 %
12
5
42 %
3
0
0%
Total
4 478
2901
65 %
4 466
2922
65 %
4 713
3035
64 %
4 587
2882
63 %
Totalt inkl.
VD + Sh
VD + Sh
78
2002
2001
2000
1999
1998
62 %
200
Återfall
antal
354
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
233
Återfall
antal
406
Totalt antal
klienter
66 %
270
Återfall
antal
Återfall
andel
67 %
383
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
253
Återfall
antal
396
Totalt antal
klienter
66 %
245
Återfall
antal
Återfall
andel
62 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
943
77 %
1 357
1088
80 %
1 720
1342
78 %
1 786
1418
79 %
1 856
1490
80 %
Fängelse
medeltid
23
56 %
30
12
40 %
37
17
46 %
53
31
58 %
43
25
58 %
Fängelse
långtid
ST
718
53 %
1 305
667
51 %
1 441
803
56 %
1 437
747
52 %
1 599
822
51 %
105
67 %
158
108
68 %
185
135
73 %
219
142
65 %
194
137
71 %
Kontraktsvård
67
45 %
137
73
53 %
147
77
52 %
154
70
45 %
122
56
46 %
Samhällstjänst
25
66 %
53
40
75 %
54
39
72 %
120
58
48 %
101
73
72 %
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 4 Återfall inom tre år– Tillgreppsbrott, fortsättning.
IÖV
36
39 %
93
47
51 %
125
60
48 %
135
56
41 %
152
67
44 %
Total
2117
63 %
3 487
2268
65 %
4 115
2743
67 %
4 287
2775
65 %
4 463
2915
65 %
18
26 %
86
22
26 %
93
21
23 %
Totalt inkl.
VD + Sh
2135
62 %
3573
2290
64 %
4208
2764
66 %
VD + Sh
79
2007
2006
2005
57 %
448
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
224
Återfall
antal
403
Totalt antal
klienter
50 %
186
Återfall
antal
Återfall
andel
46 %
Återfall
andel
376
197
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
52 %
351
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
190
Återfall
antal
2004
54 %
Återfall
andel
2003
321
Totalt antal
klienter
2002
forts.
Fängelse
korttid
72 %
1200
876
73 %
1 326
983
74 %
1 326
966
73 %
1 177
874
74 %
1 230
Fängelse
medeltid
41
48 %
44
15
34 %
40
23
58 %
39
15
38 %
40
17
43 %
Fängelse
långtid
ST
53 %
1016
497
49 %
1 118
555
50 %
1 273
713
56 %
1 322
709
54 %
1 349
73 %
137
94
69 %
151
109
72 %
180
132
73 %
149
105
70 %
157
Kontraktsvård
47 %
102
50
49 %
110
55
50 %
135
68
50 %
103
57
55 %
149
Samhällstjänst
87 %
19
13
68 %
21
17
81 %
36
27
75 %
30
22
73 %
38
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 4 Återfall inom tre år– Tillgreppsbrott, fortsättning.
IÖV
50 %
113
47
42 %
138
57
41 %
92
39
42 %
105
46
44 %
92
Total
62 %
3 079
1 816
59 %
3 307
1985
60 %
3 457
2157
62 %
3 277
2020
62 %
3 377
26 %
89
17
19 %
87
14
16 %
103
11
11 %
92
15
16 %
70
Totalt inkl.
VD + Sh
61 %
3168
1833
58 %
3394
1999
59 %
3560
2168
61 %
3369
2035
60 %
3447
VD + Sh
80


Medelvärde
2007
forts.
408
58 %
243
419
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
1554
1200
77 %
1055
763
Fängelse
medeltid
VD + Sh = Villkorlig dom med samhällstjänst
44
25
57 %
29
14
Fängelse
långtid
Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda
232
Återfall
antal
Fängelse
korttid
ST
1378
713
52 %
928
494
166
118
71 %
153
112
Kontraktsvård
127
61
48 %
102
48
Samhällstjänst
68
47
69 %
15
13
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 4 Återfall inom tre år– Tillgreppsbrott, fortsättning.
IÖV
95
41
43 %
127
63
3 851
2 448
64 %
2 817
1 739
Total
88
17
20 %
81
21
Totalt inkl.
VD + Sh
3938
2466
63 %
2898
1760
VD + Sh
81
1997
1996
1995
1994
12
16
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
11
Totalt antal
klienter
75 %
6
Återfall
antal
Återfall
andel
55 %
20
Återfall
andel
Totalt antal
klienter
5
Återfall
antal
32
Totalt antal
klienter
25 %
15
Återfall
antal
Återfall
andel
47 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
145
80
55 %
186
101
54 %
176
100
57 %
200
95
48 %
Fängelse
medeltid
118
41
35 %
128
44
34 %
132
61
46 %
144
65
45 %
Fängelse
långtid
ST
32
15
47 %
40
17
43 %
40
21
53 %
52
26
50 %
13
6
46 %
15
5
33 %
18
6
33 %
12
6
50 %
Kontraktsvård
24
7
29 %
22
10
45 %
27
9
33 %
13
6
46 %
Samhällstjänst
Tabell 5 Återfall inom tre år– Rån.
42
21
50 %
34
18
53 %
44
21
48 %
28
16
57 %
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
1
0
0%
0
0
-
0
0
-
0
0
-
391
182
47 %
436
201
46 %
457
223
49 %
481
229
48 %
Total
Totalt inkl.
VD + Sh
VD + Sh
82
2002
2001
2000
1999
1998
12
Återfall
antal
14
Totalt antal
klienter
71 %
12
Återfall
antal
Återfall
andel
86 %
Återfall
andel
12
6
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
50 %
Återfall
andel
19
8
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
42 %
Återfall
andel
21
5
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
24 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
146
65 %
214
136
64 %
191
107
56 %
158
93
59 %
170
95
56 %
Fängelse
medeltid
63
52 %
133
63
47 %
83
46
55 %
112
47
42 %
107
45
42 %
Fängelse
långtid
ST
62
60 %
23
10
43 %
34
14
41 %
28
13
46 %
50
23
46 %
18
49 %
32
22
69 %
18
11
61 %
15
10
67 %
13
9
69 %
Kontraktsvård
13
41 %
29
12
41 %
36
15
42 %
25
13
52 %
30
6
20 %
Samhällstjänst
35
65 %
46
31
67 %
48
25
52 %
45
22
49 %
51
20
39 %
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 5 Återfall inom tre år– Rån, fortsättning.
IÖV
1
100 %
0
0
-
1
0
0%
3
1
33 %
1
1
100 %
Total
350
59 %
491
286
58 %
423
224
53 %
405
207
51 %
443
204
46 %
1
11 %
10
3
30 %
7
2
29 %
Totalt inkl.
VD + Sh
351
58 %
501
289
58 %
430
226
53 %
VD + Sh
83
2007
2006
2005
Återfall
andel
50 %
21
9
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
43 %
17
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
10
Återfall
antal
18
Totalt antal
klienter
59 %
10
Återfall
antal
Återfall
andel
56 %
15
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
11
Återfall
antal
2004
73 %
Återfall
andel
2003
17
Totalt antal
klienter
2002
forts.
Fängelse
korttid
63 %
241
141
59 %
259
147
57 %
228
117
51 %
228
130
57 %
226
Fängelse
medeltid
122
59 %
166
68
41 %
184
90
49 %
158
79
50 %
153
74
48 %
Fängelse
långtid
ST
52 %
37
21
57 %
41
17
41 %
39
19
49 %
46
23
50 %
104
52 %
41
22
54 %
41
14
34 %
29
16
55 %
34
18
53 %
37
Kontraktsvård
32
36 %
35
13
37 %
40
18
45 %
30
18
60 %
27
14
52 %
Samhällstjänst
56 %
44
21
48 %
59
36
61 %
31
13
42 %
50
32
64 %
54
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 5 Återfall inom tre år– Rån, fortsättning.
IÖV
13 %
3
0
0%
2
0
0%
1
0
0%
0
0
-
1
Total
57 %
588
295
50 %
643
332
52 %
534
272
51 %
553
302
55 %
593
9
25 %
10
2
20 %
12
0
0%
10
3
30 %
2
0
0%
Totalt inkl.
VD + Sh
57 %
598
297
50 %
655
332
51 %
544
275
51 %
555
302
54 %
602
VD + Sh
84


Medelvärde
2007
forts.
203
116
57 %
214
134
Fängelse
medeltid
VD + Sh = Villkorlig dom med samhällstjänst
181
106
137
64
46 %
Fängelse
långtid
Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda
18
9
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
52 %
22
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
11
Återfall
antal
Fängelse
korttid
ST
43
21
50 %
31
16
26
13
51 %
42
22
Kontraktsvård
28
10
28
12
41 %
Samhällstjänst
Tabell 5 Återfall inom tre år– Rån, fortsättning.
44
24
54 %
34
19
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
2
0
19 %
8
1
Total
500
259
52 %
560
319
4
1
8
2
19 %
Totalt inkl.
VD + Sh
508
261
51 %
564
320
VD + Sh
85
1997
1996
1995
1994
198
Återfall
antal
1 009
20 %
Återfall
andel
Totalt antal
klienter
2 454
322
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
13 %
Återfall
andel
397
Återfall
antal
2 907
14 %
Återfall
andel
Totalt antal
klienter
2 555
345
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
14 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
246
142
58 %
283
161
57 %
358
215
60 %
375
193
51 %
Fängelse
medeltid
1
1
100 %
0
0
0%
1
1
100 %
1
1
100 %
Fängelse
långtid
ST
540
101
19 %
607
85
14 %
845
134
16 %
849
124
15 %
600
91
15 %
737
78
11 %
759
94
12 %
627
78
12 %
Kontraktsvård
102
11
11 %
163
32
20 %
159
27
17 %
132
17
13 %
Samhällstjänst
Tabell 6 Återfall inom tre år– Rattfylleri.
8
5
63 %
1
1
100 %
13
6
46 %
8
4
50 %
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
2 111
167
8%
282
26
9%
272
30
11 %
39
4
10 %
Total
4 617
716
16 %
4 527
705
16 %
5 314
904
17 %
4 586
766
17 %
Totalt inkl.
VD + Sh
VD + Sh
86
2002
2001
2000
1999
1998
24 %
176
Återfall
antal
739
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
220
Återfall
antal
652
Totalt antal
klienter
30 %
173
Återfall
antal
Återfall
andel
27 %
898
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
227
Återfall
antal
897
Totalt antal
klienter
25 %
176
Återfall
antal
Återfall
andel
20 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
181
61 %
321
205
64 %
138
85
62 %
255
147
58 %
241
161
67 %
Fängelse
medeltid
0
0
-
3
0
0%
0
0
0%
1
100 %
1
1
100 %
Fängelse
långtid
ST
75
12 %
615
143
23 %
512
96
19 %
536
89
17 %
584
92
16 %
76
17 %
472
89
19 %
427
77
18 %
531
78
15 %
516
91
18 %
Kontraktsvård
68
24 %
253
68
27 %
205
45
22 %
226
42
19 %
109
23
21 %
Samhällstjänst
0
0%
8
5
63 %
4
1
25 %
4
4
100 %
5
3
60 %
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 6 Återfall inom tre år– Rattfylleri, fortsättning.
IÖV
131
13 %
1 100
153
14 %
1 101
134
12 %
1 719
188
11 %
2 028
185
9%
Total
708
21 %
3 509
884
25 %
3 039
611
20 %
4 172
775
19 %
4 380
731
17 %
92
7%
1147
76
7%
1031
60
6%
Totalt inkl.
VD + Sh
800
17 %
4656
960
21 %
4070
671
16 %
VD + Sh
87
2007
2006
2005
18 %
853
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
158
Återfall
antal
812
Totalt antal
klienter
19 %
184
Återfall
antal
Återfall
andel
23 %
Återfall
andel
866
191
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
22 %
791
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
212
Återfall
antal
2004
27 %
Återfall
andel
2003
733
Totalt antal
klienter
2002
forts.
Fängelse
korttid
48 %
220
115
52 %
246
124
50 %
284
154
54 %
291
177
61 %
295
Fängelse
medeltid
0
0
-
0
0
-
1
-
0
0
-
1
1
100 %
Fängelse
långtid
ST
20 %
326
55
17 %
383
62
16 %
421
87
21 %
498
87
17 %
616
18 %
453
73
16 %
427
67
16 %
407
86
21 %
453
68
15 %
446
Kontraktsvård
14 %
219
38
17 %
242
37
15 %
270
58
21 %
237
47
20 %
286
Samhällstjänst
1
100 %
5
3
60 %
2
1
50 %
8
5
63 %
5
3
60 %
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 6 Återfall inom tre år– Rattfylleri, fortsättning.
IÖV
11 %
1372
153
11 %
1 402
155
11 %
1 567
165
11 %
1 272
152
12 %
1 004
Total
17 %
3 448
595
17 %
3 515
631
18 %
3 823
746
20 %
3 547
746
21 %
3 382
6%
904
43
5%
923
47
5%
985
74
8%
1216
79
6%
1338
Totalt inkl.
VD + Sh
15 %
4352
638
15 %
4438
678
15 %
4808
820
17 %
4763
825
17 %
4720
VD + Sh
88


Medelvärde
2007
forts.
270
155
57 %
229
111
Fängelse
medeltid
VD + Sh = Villkorlig dom med samhällstjänst
0
0
1
0
67 %
Fängelse
långtid
Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda
1211
223
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
18 %
784
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
141
Återfall
antal
Fängelse
korttid
ST
551
93
17 %
376
74
519
80
15 %
411
76
Kontraktsvård
29
200
39
19 %
202
Samhällstjänst
5
3
58 %
1
1
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 6 Återfall inom tre år– Rattfylleri, fortsättning.
IÖV
1187
128
11 %
1351
151
Total
3 944
722
18 %
3 354
583
1057
65
6%
913
51
Totalt inkl.
VD + Sh
5001
787
16 %
4267
634
VD + Sh
89
1997
1996
1995
1994
202
86
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
43 %
Återfall
andel
191
80
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
42 %
Återfall
andel
207
92
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
44 %
Återfall
andel
264
91
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
34 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
630
363
58 %
622
366
59 %
665
394
59 %
672
391
58 %
Fängelse
medeltid
292
66
23 %
308
88
29 %
296
84
28 %
292
68
23 %
Fängelse
långtid
ST
314
142
45 %
242
106
44 %
245
113
46 %
264
112
42 %
61
33
54 %
70
30
43 %
61
26
43 %
56
24
43 %
Kontraktsvård
31
11
35 %
13
5
38 %
9
1
11 %
12
6
50 %
Samhällstjänst
17
13
76 %
21
14
67 %
30
17
57 %
25
9
36 %
Skyddstillsyn + 28:3
Tabell 7 Återfall inom tre år– Narkotikabrott/smuggling.
IÖV
110
25
23 %
8
3
38 %
2
0
0%
2
1
50 %
Total
1 657
739
45 %
1 475
692
47 %
1 515
727
48 %
1 587
702
44 %
Totalt inkl.
VD + Sh
VD + Sh
90
2002
2001
2000
1999
1998
42 %
66
Återfall
andel
Återfall
antal
153
50
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
33 %
Återfall
andel
173
70
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
40 %
Återfall
andel
134
65
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
49 %
Återfall
andel
204
92
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
45 %
Återfall
andel
Fängelse
korttid
502
56 %
823
469
57 %
793
462
58 %
754
453
60 %
824
486
59 %
Fängelse
medeltid
82
27 %
200
60
30 %
216
52
24 %
259
73
28 %
245
65
27 %
Fängelse
långtid
ST
184
38 %
433
214
49 %
373
157
42 %
355
173
49 %
369
171
46 %
66
50 %
108
52
48 %
76
41
54 %
111
62
56 %
88
49
56 %
Kontraktsvård
20
20 %
92
29
32 %
69
21
30 %
54
17
31 %
27
10
37 %
Samhällstjänst
15
44 %
33
15
45 %
28
22
79 %
34
14
41 %
36
27
75 %
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
Tabell 7 Återfall inom tre år– Narkotikabrott/smuggling, fortsättning.
29
25 %
99
20
20 %
111
28
25 %
167
38
23 %
124
30
24 %
Total
964
43 %
1 941
909
47 %
1 839
853
46 %
1 868
895
48 %
1 917
930
49 %
16
9%
141
9
6%
89
6
7%
Totalt inkl.
VD + Sh
980
41 %
2 082
918
44 %
1 928
859
45 %
VD + Sh
91
2007
2006
2005
2004
58 %
297
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
172
Återfall
antal
238
Totalt antal
klienter
58 %
134
Återfall
antal
Återfall
andel
56 %
Återfall
andel
150
64
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
43 %
Återfall
andel
176
61
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
35 %
Återfall
andel
2003
157
Totalt antal
klienter
2002
forts.
Fängelse
korttid
65 %
1385
873
63 %
1 142
716
63 %
996
528
53 %
942
516
55 %
893
Fängelse
medeltid
300
30 %
410
113
28 %
388
122
31 %
357
92
26 %
312
90
29 %
Fängelse
långtid
ST
52 %
815
394
48 %
630
315
50 %
525
265
50 %
443
184
42 %
485
55 %
249
151
61 %
201
111
55 %
143
83
58 %
140
69
49 %
133
Kontraktsvård
31 %
147
52
35 %
131
45
34 %
101
44
44 %
109
28
26 %
101
Samhällstjänst
58 %
25
14
56 %
40
24
60 %
20
13
65 %
37
15
41 %
34
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
Tabell 7 Återfall inom tre år– Narkotikabrott/smuggling, fortsättning.
31 %
265
75
28 %
189
50
26 %
126
34
27 %
103
22
21 %
115
Total
53 %
3 593
1 844
51 %
2 959
1517
51 %
2 418
1123
46 %
2 262
985
44 %
2 218
15 %
187
20
11 %
156
16
10 %
132
16
12 %
153
15
10 %
172
Totalt inkl.
VD + Sh
51 %
3780
1864
49 %
3 115
1533
49 %
2 550
1139
45 %
2 415
1000
41 %
2 390
VD + Sh
92


Medelvärde
2007
forts.
813
531
65 %
1401
909
Fängelse
medeltid
VD + Sh = Villkorlig dom med samhällstjänst
413
123
289
84
29 %
Fängelse
långtid
Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda
206
95
Återfall
antal
Totalt antal
klienter
46 %
343
Totalt antal
klienter
Återfall
andel
200
Återfall
antal
Fängelse
korttid
ST
390
213
55 %
868
455
104
66
64 %
233
129
Kontraktsvård
47
62
24
38 %
151
Samhällstjänst
30
17
56 %
36
21
Skyddstillsyn + 28:3
IÖV
Tabell 7 Återfall inom tre år– Narkotikabrott/smuggling, fortsättning.
96
31
33 %
271
85
Total
1 990
1 061
53 %
3 716
1 969
158
17
11 %
230
35
Totalt inkl.
VD + Sh
2148
1077
50 %
3946
2004
VD + Sh
93
601 80 Norrköping
Telefon 077-22 80 800
Fax 011-496 40 00
www.kriminalvarden.se
Beställningsnr: 7051
94