Transcript Onet

Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin –
delkurs 3 Arbetsförmåga
•
•
•
•
•
•
•
•
Kursbeskrivning
Schema 3:1 (denna samling)
Schema 3:2 & 3:3
Litteratur
Web
Nätverk
Instrument
Fall-diskussion i grupp: problem-aspekter
arbetsförmåga
• Förväntningar på delkursen
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
1
Kursbeskrivning
• Arbetsförmåga, 5,0 hp. Ansvarig: Mats Hagberg,
professor/överläkare, avd.chef Samhällsmedicin och folkhälsa
• Delkursen syftar till att ge deltagaren en fördjupad förståelse och
kunskap om begreppet arbetsförmåga och hur arbetsförmåga
mäts och värderas särskilt i försäkringsmedicinska sammanhang.
Fördjupade och praktiska kunskaper om olika modeller att värdera
och beskriva arbetskrav, bl a O*NET . Kursen kommer också att
ge fördjupade kunskaper om metoder att mäta och värdera
arbetsförmåga vid psykiska sjukdomar, muskuloskeletala
sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. Kursen
skall ge deltagarna förståelse för utvecklingen av instrument och
värdering av arbetsförmåga som praktiseras av Försäkringskassan
och Arbetsförmedlingen i Sverige
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
2
Schema
• Denna samling 3:1
• Samling 3:2 16-18 okt
• Samling 3:3 12-14 nov
• (arbetskrav?)
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
3
Litteratur
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
4
Litteratur denna samling
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
5
Web
• Onet (onetonline.org)
– FK bas kravprofil –tolerans mot funktionsnedsättningar
• FHVmetodik.se
– Work ability index
– Work function (att fungera i arbetet)
• AMM klinker
– Uppsala
– Umeå
• AV, FK, AF
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
6
Onet
DOT uppslagsboksystemet för yrken har ersatts av O*Net
som är USAs primära källa för yrkesinformation
(http://online.onetcenter.org/).
O*net är webbaserad information som tillhandahålls på
uppdrag amerikanska arbetsmarknadsdepartementet. Varje
yrke kräver en annan blandning av kunskaper, färdigheter
och förmågor, och utförs med hjälp av en mängd aktiviteter
och uppgifter. Dessa utmärkande egenskaper hos ett yrke
beskrivs av O *Net innehållsmodell (O*Net Content Model).
Modellen innehåller 6 domäner avseende olika aspekter på
yrket och arbetet
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
7
Onet
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
8
Onet
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
9
Onet
Förmågor att beakta hos en slipare. Fritt översatt och modifierat från onet
Arm-Hand stadighet - Förmågan att hålla din hand och arm stadigt medan du rör armen eller medan du
håller armen och handen i ett läge.
Finger färdighet - Förmågan att göra exakt koordination av rörelserna på fingrarna av en eller båda
händerna att förstå, manipulera eller montera mycket små föremål.
Hand färdighet - Förmågan att snabbt flytta din hand, din hand tillsammans med din arm, eller dina två
händer att greppa, manipulera eller montera objekt.
Kontroll Precision - Förmågan att snabbt och upprepade gånger justera kontrollerna av en maskin eller
ett fordon till exakta positioner.
Synförmåga - Förmågan att se detaljer på nära håll (inom ett par meter på den observatör).
Samordning av armar och ben - Förmågan att samordna två eller flera extremiteter (till exempel två
armar, två ben eller ett ben och en arm) sittande, stående eller liggande. Det handlar inte om att
genomföra de åtgärder samtidigt som hela kroppen är i rörelse.
Muntlig förståelse - Att kunna lyssna och förstå information och idéer presenteras genom talade ord och
meningar.
Problem uppmärksamhet - Förmågan att berätta när något är fel eller sannolikt kommer att gå fel. Det
handlar inte om att lösa problemet, bara att erkänna det finns ett problem.
Selektiv Uppmärksamhet - Förmågan att koncentrera sig på en uppgift under en längre tid utan att bli
distraherad.
Muntlig förmåga - Förmågan att kommunicera information och idéer i tal så att andra förstår.
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
10
Onet
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
11
FHV.metodik.se
• WAI index & score
• Work Functioning – att
fungera i arbetet
• Need for recovery/
recovery opertunities
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
12
AMM kliniker
• Uppsala
• Umeå
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
13
AV.se (AFS 2012:2
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
14
AV.se (AFS 2012:2)
Rött område = olämpligt
Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att alla eller de flesta arbetstagare riskerar
att drabbas av belastningsbesvär på kort eller lång sikt.
Åtgärda förhållandena omgående för att eliminera eller minska risken, om det inte finns särskilda skäl
att avvakta med åtgärder. Sådana skäl kan vara att det är mycket stora praktiska svårigheter att
snabbt åtgärda de brister som medför risker eller att särskilt utvalda arbetstagare fått särskild kunskap
om riskerna och färdighet i att undvika dem.
Gult område = värdera närmare
Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att flera arbetstagare riskerar att drabbas
av belastningsbesvär på kort eller lång sikt.
Gör mer noggranna undersökningar och bedömningar för att definitivt avgöra graden av risk. Framför
allt tidsfaktorer (tempo, frekvenser, varaktighet etc.) behöver utredas mer ingående.
Grönt område = acceptabelt
Belastningarna i arbetet har en sådan storlek och karaktär att ingen eller enstaka arbetstagare
riskerar att drabbas av belastningsbesvär.
För de flesta arbetstagarna innebär belastningarna alltså inte någon risk för skador. Men var försiktig
med särskilda riskgrupper (t.ex. gravida, minderåriga eller arbetstagare som nyligen har varit sjuka).
Man behöver normalt inte vidta generella åtgärder, däremot individuella om
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
15
Nätverk
• Svenska WAI nätverket
• Försäkringsmedicinska
sällskapet
• Fit for Work
• European Work Function
Group
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
16
Svenska WAI nätverket
• AMM Uppsala Margareta
Torgen
• AMM Gbg Mats Hagberg
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
17
Forsakringsmedicinskasallskapet.se
• FörsäkringsMedicinska Sällskapets syfte är att
främja försäkringsmedicinsk utveckling inom
forskning och utbildning
• Ordf Bengt Samuelsson Trygg Hansa
• Medlemsavgift 300:• Skicka din ansökan till Lena Mariani adress Jan
Weibring ([email protected]) eller
Doris Nordén ([email protected] ) I
ansökan anger du, förutom personuppgifter, även
bostadsadress och telefonnummer samt vilken
anknytning du har till försäkringsmedicin
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
18
fitforworkeurope.eu
• Fit for Work is an initiative based
on groundbreaking studies, conducted across
more than 30 countries in Europe and beyond,
which examined the impact of musculoskeletal
disorders (MSDs) on an individuals ability to
work and, therefore, the impact on economies
and society as a whole.
• Abbot/Abbvie
• Morse / Skåne
• Gothia Forum/ VGR
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
19
European Work Functioning
Group
• U of Groeningen (Holland)
• Institute for Work & Healt
Canada
• Ben Amick
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
20
Instrument
• AFU- em
• WAI index & WAI score
– (FHVmetodik.se)
• Work Function (att fungera i
arbete)
– (FHVmetodik.se)
• Need for recovery / recovery
oppertunities
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
21
WAI score (1fråga) WAI index (11
frågor)
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
22
Work fuctioning att fungera på arbetet
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
23
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
24
Falldiskussion /Förväntningar
• Fall A & B
–
–
–
–
Hur tänker man
Vilket är det optimala underlaget
Vilket minsta underlag krävs
Vad påverkar bedömningen
• Förväntningar på delkursen
– Vilka aspekter på arbetsförmåga, arbetsförmågebedömningar och intyg om arbetsförmåga bör tas upp
– Hur ska kunskap om arbetskrav förmedlas
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
25
Frågor vid bedömning av hur länge arbetsförmågan kommer att vara nedsatt
Vilken funktionsnedsättning innebär de besvär i höger arm samt värk axlar och knän som
den försäkrade vill ha prövade som arbetsskada och vilka aktivitetsbegränsningar medför
de?
Svar:
Beskriven funktionsnedsättning: Nedsatt rörlighet höger axel, nedsatt kraft i axel vid
armrörelser. Svårt att böja knä. Om hon vill stå upp hjälper hon till med armarna.
Smärtkänslighet. Fumlighet höger arm-hand.
Beskriven aktivitetsbegränsning:Svårigheter att skära mat, röra i grytor , packa upp mat.
Smärta öka i samband med fysisk belastning men också dagar efter belastningen.
Finns det stöd i det medicinska underlaget för att den försäkrades
aktivitetsbegränsningar kommer att kvarstå minst ett år? Om ja, vilket?
Svar:
Ja det finns stöd i det medicinska underlaget för att den försäkrades
aktivitetsbegränsningar kommer att kvarstå minst ett år. Det beskrivna kliniska förloppet
med olika behandlingar och arbetsprövningar stöder detta.
Från vilken tidpunkt är det styrkt att den försäkrades aktivitetsbegränsningar kommer att
kvarstå minst ett år?
Svar:
Enligt journalanteckningar sedan januari 2007 då hon sjukskrevs halvtid och hade under
många år haft besvär höger arm.
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
26
Svar:
Det går inte att särskilja funktionsnedsättningar och
aktivitetsbegränsningar för de diagnoser df har.
Samtliga diagnoser Spinal stenos, status post op
M480 (förträngning i ryggmärgskanalen), Diskbråck
lumbalt, status post op M511. Postoperativ spinal
arachnoidit G039 (inflammation av membran som
omger nervvävnad), Kramp i vänster ben R568,
Sömnstörning pga värk/krampsituation F519 har
samband med varandra.
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
27
Försvårad förmåga att sitta och stå pga värk och
kramper (dessa symtoms huvudorsak är troligtvis
komplikationer till ryggoperation dvs fibros och
arachnoidit).
Pga värk och kramper stördsömn som påverkar
koncentrationsförmåga och minne.
Kronisk ryggsmärta sedan januari 2001.
Beskrivningar finns 2003-2005 (bl a FMC 2003)
Klarar ej lyft tyngre än 1 kg, svårt att gå i trappor.
Sömnstörningar pga smärta. Haltande gång
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
28
Samhällsmedicin och folkhälsa
Mats Hagberg 2013-09-11
29