Transcript Hans Abrahamsson

Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling
eller slagfält för sociala konflikter
Ett freds- och utvecklingsperspektiv på
Folkhälsans och den Sociala Hållbarhetens förutsättningar
Anförande Crossing Borders, Malmö den 25.2.2014
Hans Abrahamsson
School of Global Studies
[email protected]
Institutionen för
Globala Politiska Studier
[email protected]
När världen kommer till Göteborg
Kunskap om och Arbetssätt i
Rättvisa och socialt hållbara Städer
KAIROS
Folkhälsa – ett villkor för
fred och hållbar utveckling
Den hållbara utvecklingens tre dimensioner
ekologiskt, ekonomiskt och socialt
FN (1992): RIO Summit – Environment & Development
Brundtland (1987): Our Common Future
WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation
De sociala bestämningsfaktorernas betydelse
World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development
UNDP (2011): Sustainability and Equity
OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting World
Social hållbarhet
social sammanhållning och samhällelig motståndskraft
det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa
Den Stora Omdaningen i vår tid
det lokala flätas ihop med det globala
Globalisering
Nationella produktionssystem
ersätts av global nätverksproduktion
Ekonomi-öster/söderut
Ökad rörlighet
och globala kontaktytor
Städers ökande roll
i den nya ekonomiska
geografin
Samhällets ökade mångfald och
människors varierande
socio-ekonomiska förutsättningar
i en alltmer sammanflätad värld
medför utmaningar för
den lokala sociala hållbarheten
Urbanisering
Urbaniseringstakt, växande
inkomst- och hälsoklyftor.
Det globala Nord
och det globala Syd.
Migration
Ett naturligt flöde
Människor i transit - med sina
vardagsliv på flera håll samtidigt
Statens förändrade roll
nya och fler aktörer i det politiska rummet
Westfalisk Ordning
Government
Nationalstaten
Pre-Westfalisk Ordning
Disorder
1648
Post-Westfalisk ordning
Governance
Flernivå - partnerskap
1944
Påve
Kyrka
Kung
Transnationella Företag
Multilaterala Organisationer (IMF/WB)
Gränsöverskridande nätverk G8, G20
ICLEI, UCLG
Regioner – EU - Eurocities
Nationalstater - SKL
Feudal herrar
Städer
När staten drar sig tillbaka från det politiska
rummet ökar utrymmet för
städer och deras transnationella nätverk.
Krigsherrar / Maffia
Städer, Kommuner,Landsting
Urbana regioner – Västra Götaland
Den nya ekonomiska geografin
Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet
Men priset för inträdesbiljetten kan
skapa ett bekymmersamt finansieringsgap
Kostnad
Investeringsnivå
Bostadsbyggande
Försörjningskvot,
Minskad självfinansieringsgrad pga krympande
skatteintäkter och statsbidrag
Tid
Utgiftstak och överskottsmål
ökar risken för nedskärningar
och minskad välfärd
Statens förändrade roll och
minskat utrymme för välfärd utmanar
stadens sociala sammanhållning
Världsordning
National
stat
Global nätverksproduktion
producent/konsument skiljs åt:
Inkomstklyftor – ojämn utveckling
Det sociala kontraktets upplösning
Civilsamhällets uppluckring
Primär-, Vigemenskapsgrupper,
”gängbildningar” ofta i
form av flyktiga nätverk
och ibland i rivalitet
Socialt
kontrakt
Säkerhet Leg. Inst.
Civilsamhälle
Krav på makroekonomisk
balans - budgetrestriktioner
Ekonomiska nedskärningar och
minskade offentliga och
sociala åtaganden
Från ”welfare to workfare”
Identitetsformation
och lojalitet
Innanförskapets
osynliga gränser
skapar
utanförskap
NEETS 30-35 %
Informella trygghets- och försörjningssystem
Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen
Skillnaden mellan det legala och det legitima
Utestängningens frustrationsgap
Levnadsvillkor
Brinnande bilar
på beställning
Förmåga/möjlighet
Pulveriserade busskurer
Förmåga/möjlighet
Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam
Tid
På 30
år
Vrede / våld
Inte bara om unga män i resursvaga områden
Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel
och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig
såväl obehövda som oälskade
Urbaniseringens utmaningar
Statens förändrade roll
När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet
ökar utrymmet för städer och deras nätverk.
Urbaniserings- och tillväxttakt
Finansieringsgap
Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd
Spänningsfält
När det globala möter det lokala
Nav för
global
samhälls
-styrning
Slagfält för
sociala
konflikter
Rörelseriktningen är politiskt påverkbar !
Vad kan göras?
När det globala möter det lokala
Vikten av att hålla två tankar i huvudet samtidigt
Positiv Säkerhet
Negativ Säkerhet
Förebygga
Främja
Minska innanförskapet
Kontroll
Stängsel
Övervakning
Underifrån
Ovanifrån
Folkhälsans betydelse - men
inte bara en fråga om livsstil
Sociala bestämningsfaktorer –
Större än summan av individers hälsa
Strukturella förhållanden – samhällelig tillit
Identifiera och analysera målkonflikter
mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket
och den sociala hållbarhetens krav
Social investeringspolitik
Medskapande och invånardialog
Stötdämpare för att hantera
målkonflikterna
-
Identifiera målkonflikternas effekter
Hantera komplexa samhällsproblem
Vad behöver göras?
Crossing borders
Tillväxt - Hållbarhet
Den svåra balansen för
välfärdens finansiering
Ompröva synen på
sambanden mellan tillväxt och välfärd
Ny tillväxtregim
Ny välfärdsregim
Social Hållbarhet
Proportionell universalism
Målkonflikter
Ekonomisk hållbarhet
(a) Att definiera & mäta tillväxt
Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande
(a) Generell välfärdspolitik
(b) Produktionsinriktning
Stötdämpare för att hantera
målkonflikterna
Ökad lokal resursmobilisering medger
gradvis minskat exportberoende
(när- och hemmamarknadens betydelse)
Sambanden kärnområde – omland
Arenor för mångfald och
– minskat innanförskap
(b) Riktad Social investeringspolitik
Ökad mångfald medför
skilda behov och förutsättningar
Kompensatoriskt ansvar
Inte en fråga om omprioritering
Vår tids produktionssystem förändrar
sambanden mellan tillväxt och välfärd
Innovation ochttkreativitet kräver
ökad kognitiv förmåga och medskapande
Folkhälsans betydelse
Att bryta med
det postpolitiska tillståndet
I övergången mellan Government
och Governance riskerar omvärlden
att få definiera den enda vägens politik
(globaliseringens avtryck)
Det politiska
”la Politique”
Vad och varför
Globaliseringens uttryck
Mål- och intressekonflikter
(exv. finansieringsmodeller
och skattepolitik)
Policybildning
Dialogen
synliggörande
Medskapande och invånardialog
Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga
Identifiera målkonflikternas effekter
Hantera komplexa samhällsproblem
Policy
”le Police”
Verkstad att göra något
Tjänsteutlåtande
Opartiskhet
Konsensus
Retoriskt gap
särkoppling
Dialogen
konsensuskapande
Politiken
”le Politique”
Hur
Medel
Processägande
Implementering
Dialogen
disciplinerande
Manöverutrymmet:
Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av
sammanhang - KASAM
Folkhälsa – ett villkor för
fred och hållbar utveckling
Folkhälsoarbetare
vår tids fredsambassadörer !
Tack för uppmärksamheten!
Hans Abrahamsson
School of Global Studies
[email protected]