Transcript ny_plan_for_krankande_behandling_

Nolhagaskolans Plan mot diskriminering och
kränkande behandling 130801
för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, kränkande
behandling och trakasserier.
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling, att visa respekt för
varandra. Alla elever i skolan ska ha samma rättighet - flickor som pojkar och oavsett,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan
utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.
Definition av begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever
och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck
eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolan regler eller rutiner.
En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders
eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det kallas för
för indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse, eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de
elever som p.g.a.religösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan vara fysiska (slag,knuffar), verbala
(hot, svordomar, öknamn), psykosociala( utfrysning, grimaser, alla går när man kommer),
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika
web-communities).
Trakasserier/sexuella trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Är
uppträdandet av sexuell natur är det sexuella trakasserier.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret.
Repressalier
Den som påtalat, anmält någon ansvarig person eller medverkat i någon utredning får inte
utsättas för straff eller annan form av negativ behandling.
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela
klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven
ifråga kan uppleva det som kränkande.
Skolans skyldighet - Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får
kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Skolan ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
Kön - Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella
trakasserier av elever.
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt
kopplade till en elevs könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat
språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Etnisk tillhörighet - Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier
på grund av etnisk tillhörighet.
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella
eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att
bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svenska
kurd eller något annat. Du kan har flera etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning - Skolan ska förebygga och förhindra
diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke konfessionell och
skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Funktionshinder - Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på
grund av funktionshinder.
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika
sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns och sådana som inte märks lika
lätt som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Sexuell läggning - Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på
grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och
heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvara att förmedla samhällets gemensamma
värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till
likabehandling oavsett sexuell läggning. En homofobisk hållning (starkt negativ syn) strider
mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Könsöverskridande identitet och uttryck – Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på
grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsgrunderna omfattar de
flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor
som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot
föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
Nolhagaskolans arbete
På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och
kunskapsmässigt i en trygg miljö. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller
utsatt för kränkande behandling.
Främjande insatser
I ämnet hälsa arbetar vi, bla genom diskussioner och värderingsövningar, för att stärka
elevernas självkänsla och sammanhållning i gruppen. Vi diskuterar etiska och moraliska
frågor, tränar på att argumentera, lyssna och förstå varandra. Samlevnadsfrågor och
sexualkunskap ingår också i ämnet.
Vi utformar undervisning så att alla elever kan delta. Vi tittar speciellt på friluftsdagar,
lägerskolor och idrottsundervisning.
Vi arbetar för flickor och pojkars lika inflytande och utrymme i verksamheten tex
rastaktivitetsutbud, innehåll på idrottslektioner och i annan undervisning.
Vi har tydliga regler för trivsel, trygghet och respekt. Dessa regler diskuteras kontinuerligt
med eleverna.
Vi försöker lösa problem tidigt genom ett snabbt ingripande enligt nedan:
• Samtal/tillsägelse vid den aktuella situationen. Personalen ska dokumentera
händelsen och lämna detta till handledaren.
• Handledarna har enskilt samtal med de elever som är inblandade om vad som hänt
och dokumenterar detta. Eleverna får berätta för sina respektive handledare om vad
som hänt. Viktigt för att förstå vad som ligger bakom den uppkomna händelsen och
eventuell historik.
• Handledaren kontaktar vårdnadshavaren.
• Handledaren följer upp händelsen med inblandade elever.
Likabehandlingsplanen gås igenom av handledare med eleverna vid varje läsårsstart.
Alla föräldrar delges likabehandlingsplanen på första föräldramötet.
Vi tar upp och diskuterar likabehandlingsplanen på elevrådet.
Likabehandlingsplanen är tillgänglig på skoltorget.
Vi har schemalagd rastvakt för att på bästa sätt skapa en trygg rastmiljö.
Vi jobbar mycket med våra gemensamma traditioner tex äppelkriget, Nolhagastafetten,
luciadans, för att stärka sammanhållning i skolan som helhet.
Elevskyddsombuden går tillsammans med rektor skyddsrond två gånger per år.
Kartläggning och nulägesanalys
Under vecka 45 gör alla klasser en kartläggning av upplevd trygghet i olika sammanhang,
det sk ”Huset”. Resultatet sammanställs i arbetslagen och redovisas i klasserna. Förslag
till åtgärder diskuteras med eleverna och åtgärdas om möjligt.
Skolsköterska genomför hälsobesök med alla elever i åk 8.
Under april - maj svarar alla elever på en enkät kring trivsel och undervisning.
Elevresultaten sammanställs av arbetslagen och presenteras för elever och all personal
som tillsammans analyserar resultaten och kommer med förslag till åtgärder.
Utvärdering av arbetet med loggböcker och ”Huset”.
Elevernas IUP har ersatt tidigare loggböckernas funktion. Frågan blir hur IUP som
instrument kan utvecklas för att fortsätta fungera som uppföljning av trygghets- och
trivselfrågor.
”Huset” genomfördes i merparten av alla klasser under vecka 45 2012. Inför HT 2013 är
visionen att alla klasser skall kunna bidra med sina upplevelser av trygghet och därigenom
kunna delta i förändringsarbetet kring detta.
Resultat på enkäter och utvärderingar 2011/2012
Delar av resultatet av hälsosamtal med eleverna i år 8 hos skolsköterskan
Hälsosamtal utförda av samtliga (90) elever i år 8.
Upplever sig må väl gör 85%
Säger sig trivas bra i skolan: 85%
Äter frukost alltid gör 75%
Att ha någon vuxen att prata med har 98%
Känner stress i skolan gör 70%
7 elever har provat på alkohol o därav är det 3 st som druckit sig berusade vid minst ett
tillfälle. 10 elever har provat på rökning och 2 är vanerökare.
Analys: Det ohälsotal som stack ut i år är att eleverna känner ökad stress i skolan.
Vid fördjupning av frågan framgår det att de flesta har en prestationsrelaterad stress inför
betygsättning.
Eleverna har i år fått skatta sitt liv genom en stege där 1 är sämsta o 10 är bästa tänkbara
liv. Genomsnittliga värdet blev 7,8
Eleverna har i stort sett varit nöjda med skolmaten, möjligheten att välja mellan olika
maträtter gör att fler elever äter dagligen i skolan.
Resultat från GR-enkät åk. 8 vt 2013 (bilaga 1)
Detta är vi mest stolta över vad gäller resultaten från elevsvaren:
• Att 98% av eleverna uppskattar att de känner sig trygga i skolan.
• Att 96% av eleverna uppskattar att de trivs i skolan.
• Att 90% av eleverna tycker att lärarna bemöter dem väl.
Analys:Vi uppskattar att vi lägger mycket av vår tid och engagemang på elevvårdande
samtal och att prioriteringen på dialogen med eleverna och försöken att hitta lösningar för
att öka trivsel och lärande har haft fortsatt bra effekt. Vi satsar på mycket information och
struktur av praktiskt slag med kända rutiner för eleverna. Detta ökar tryggheten.
Tryggheten och samarbetet i personalgruppen är viktigt och avspeglar sig hos eleverna.
•
•
•
•
•
•
Utifrån förra årets utvecklingsområden (bemötande och respekt, rastutrymmen och
rastaktiviteter, vuxna att tala med) tittar vi närmare på hur resultaten av dessa har
förändrats.
11% av eleverna tycker inte att andra elever bemöter dem väl på skolan (2012
20%)
20% av eleverna upplever inte att vi respekterar varandra på vår skola (2012 24%)
32% av eleverna tycker inte att vi pratar om hur vi ska vara emot varandra i skolan
(2012 26%)
6% av eleverna upplever inte att det finns någon vuxen att tala med på skolan när
de behöver det (2012 21%)
11% av eleverna tycker inte att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna
(33%)
Analys: Resultatet av det gångna läsårets arbete kring de ovan nämnda områdena visar
sig i de höjda skattningarna. Eleverna tycker sig bli bättre bemötta av andra elever, att det
finns vuxna att tala med vid behov samt att det finns bra rastutrymmen.
Det som dock framkommit är att resultaten har försämrats avseende hur vi respekterar
varandra på vår skola samt att vi inte heller talar med varandra om hur vi skall vara emot
varandra. Detta står i kontrast till att eleverna i samma enkät svarat att de trivs och känner
sig trygga i skolan. Eleverna efterfrågar tydligt mer samtal kring hur man skall vara med
varandra och upplever frågor kring respekt och bemötande som mycket centrala.
Resultat från elevenkät åk. 6 och 7 vt 2013 (bilaga 2)
Enkäten är något förändrad sedan tidigare. Vi har idag en 5-skalig skattningsskala samt
några fler frågor.
Resultaten visar en samstämmig bild med GR-enkäten för åk 8. Majoriteten av eleverna
känner sig trygga, respektfullt bemötta och tycker att undervisningen är bra. Skattningen
kring lokaler samt hur gärna man går till matsalen är något lägre i åk 7.
Analys: Det finns inga större skillnader mellan respektive klasser beroende på arbetslag
eller årskurs. Eleverna skattar inte heller olika beroende på kön. Utvecklingsområdet för
trivsel i lokalerna kvarstår.
Resultat från elevenkäten på grundsärskolan vt 2013 (bilaga 3)
Majoriteten av eleverna känner sig trygga, respektfullt bemötta och tycker att
undervisningen är bra.
Att gå till matsalen upplever samtliga elever känns tryggt och positivt. Vi fortsätter med att
utöka samarbetet med grundskolan.
Åtgärder
Utifrån resultaten ovan har vi beslutat att prioritera följande utvecklingsområden.
Bemötande och Respekt
Elevhälsan har under året prioriterat att vara mer ute bland klasser och i arbetslag i andan
av att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Vi tror att detta speglats i de positiva
resultaten. Slutsatsen blir att vi fortsätter med detta arbetssätt. Ansvarig: Elevhälsan.
Eftersom eleverna efterfrågar mer samtal kring bemötande och respekt kommer dessa
frågor att arbetas vidare med i arbetslagen och klasserna under kommande läsår.
Huset ska här kunna vara en del av ett aktivt arbete i början av läsåret. Ansvarig: Rektor
och arbetslagen.
Lokaler, rastutrymmen och rastaktiviteter
Rektor och elevskyddsombud går igenom skolans lokaler och försöker hitta lösningar.
Frågan om rasters innehåll diskuteras i klasserna och lyfts i elevrådet. Ansvarig: Rektor
och elevråd. Tid:en gång per termin.
Uppföljning och utvärdering av åtgärder.
Efter vecka 45 när Huset genomförts och sammanställts klassens resultat av handledaren
som delger det till rektor. Rektor sammanställer skolans resultat som helhet och
återkopplar till handledare som sedan diskuterar klassens och skolans resultat med
eleverna och påbörjar ett aktivt arbete kring det som uppkommer.
Skolsköterskan diskuterar information i generella ordalag från hälsobesöken i berörd klass.
När resultaten från GR-enkäten samt skolans egen trivselenkät står klara sammanställs
och analyseras dessa av elevhälsan. Resultaten redovisas i detta dokument samt
kommuniceras med skolans övriga personal. De arbetsområden som skall prioriteras
förankras i arbetslagen. Tidsperiod: Maj-Juni.
Tidpunkt för revidering av planen. Vem är ansvarig.
Planen revideras av elevhälsan varje år i juni. Ansvarig: Rektor
Åtgärder vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Diskriminering, trakasserier eller kränkningar måste anmälas till rektor som då ska utreda
och åtgärdas enligt lag.
Elev - elev
•
•
•
•
Rektor utreder, dokumenterar och skickar kopia till huvudmannen.
Rektor vidtar nödvändiga åtgärder för att få stopp på handlingarna. Rektor kan
koppla in elevhälsan, annan personal eller annan myndighet.
Rektor delegerar uppföljningsansvar till handledare eller annan berörd vuxen.
Uppföljningen ska ske inom två veckor.
Om handlingen är ett brott gör rektor en anmälan till polis eller socialtjänst beroende
på brottets art och elevens ålder.
Vuxen – elev
•
•
•
•
•
Skriftlig eller muntlig anmälan till rektor
Elevens föräldrar kontaktas
Rektor gör en utredning
Rektor dokumenterar händelsen och anmäler till huvudmannen.
Uppföljning inom två veckor.
Elev – vuxen
•
•
•
•
•
Skriftlig anmälan till rektor
Elevens föräldrar kontaktas
Rektor gör en utredning
Rektor dokumenterar händelsen och anmäler till huvudmannen
Uppföljning inom två veckor med eleven och den vuxna var för sig.
Åtgärder vuxen – vuxen
•
•
•
•
Rektor informeras
Samtal med de berörda samt skyddsombud och ev. facklig representant
Rektor dokumenterar
Uppföljning inom två veckor med berörda parter var för sig.
• Ev anmälan till förvaltningschefen.
BILAGA 1
GR-enkäten ÅK 8 Nolhagaskolan 2013
(Siffror i procent)
Index per frågeområde samt
NKI (helhetsintryck)
2012
2013
Alingsås ÅK
8
Total 2013
GR ÅK 8
Total 2013
Trivsel och trygghet
87
96
93
91
Delaktighet och inflytande
63
79
73
64
Skolmiljö
60
78
70
64
Kunskap och lärande
76
84
82
77
Bemötande
79
82
83
81
Helhetsintryck (NKI)
58
65
62
53
BILAGA 2
Trivselenkät ÅK 6 & 7 Nolhagaskolan 2013
(Siffror i procent)
Åk 6
I min skola...
Mindre
nöjda
Skalsteg
1 och 2
1. känner jag mig trygg.
Skalsteg
4 och 5
Mindre
nöjda
Skalsteg
1 och 2
Skalsteg
4 och 5
1
85
4
80
2. känner jag mig respektfullt
bemött.
4
70
7
69
3. förväntar sig lärarna att jag
gör mitt bästa.
0
90
2
83
4. är undervisningen bra.
0
81
2
78
5. är lokalerna trevliga att
vara i.
7
70
17
52
6. går jag gärna till matsalen.
0
70
13
67
7. får jag vid utvecklingssamtal reda på hur det går i
olika ämnen.
4
90
2
93
8. får jag vid utvecklingssamtal reda på hur jag ska
arbeta för att utvecklas.
1
93
6
91
3
77
6
70
9. förstår jag kunskapskraven
i de olika ämnena.
Nöjda
Åk 7
Nöjda
BILAGA 3
Trivselenkät Nolhagaskolan grundsärskolan 2013
(Siffror anger procent)
I min skola...
Mindre
nöjda
1 och 2
Nöjda
Skalsteg
3
1. känner jag mig trygg.
2. känner jag mig
respektfullt bemött.
Inte svarat
Skalsteg
4 och 5
100
11
88
3. förväntar sig lärarna att
jag gör mitt bästa.
77
4. är undervisningen bra.
100
5. är lokalerna trevliga att
vara i.
100
6.går jag gärna till
matsalen.
100
7. får jag vid utvecklingssamtal reda på hur det går i
olika ämnen.
88
11
8. får jag vid utvecklingssamtal reda på hur jag ska
arbeta för att utvecklas.
88
11
56
22
9. förstår jag
kunskapskraven i de olika
ämnena.
22
22