Transcript Presentation Likabehandling

Entréskolan 2011-2012
Källa: Förebygga diskriminering och kränkande behandling
Främja likabehandling
DO, BEO & Skolinspektionen

Likabehandlingsarbete handlar om att skapa
en skola fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling.

En trygg skola är en förutsättning för att lära
och utvecklas.
Artikel 2
Alla barn har lika värde och rättigheter. Ingen får
diskrimineras.

Artikel 6
Alla barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.
Artikel
Alla barn har rätt att vara säkra och trygga. Ingen
får göra dig illa.

Det står i svensk lag att det är förbjudet att
trakassera och kränka andra människor.

På en skola ska det vara nolltolerans mot
kränkande handlingar. Ingen ska behöva
känna sig orolig att gå till skolan på
morgonen.

Varje skola ska ha en likabehandlingsplan där
det står vad man ska göra för att skapa en
skola utan kränkande handlingar och vad som
händer med de elever som ändå kränker
andra.

Denna plan ska elever och personal skapa
tillsammans.

Diskriminering,
 Trakasserier
 Kränkande behandling
Diskriminering handlar om när skolan eller en
lärare behandlar en elev sämre än andra
elever på grund av att eleven är
- kille eller tjej,
- kommer från ett annat land,
- har en annan religion,
- har ett funktionshinder,
- har en speciell sexuell läggning, eller
- är yngre eller äldre än de andra eleverna.

Trakasserier och kränkande behandling är när
någon kränker en elevs värdighet.
Det kan vara:
- Fysiska slag, knuffar, dra i håret,
- Hot, svordomar, kalla någon något som den
inte vill,
- utfrysning, grimaser, alla går när man kommer
- texter och bilder som teckningar, lappar, sms,
mms, fotografier, msn och meddelanden på
facebook, bilddagboken.

Är när någon kränker kränker en elev och som
har samband med
- om eleven är kille eller tjej (kön)
- vilket land eleven kommer från (etnisk
tillhörighet)
- vilken religion eleven har
- Om eleven har ett funktionshinder
- om eleven har en speciell sexuell läggning
- om eleven är yngre eller äldre än de andra
eleverna.


Är när någon gör något som kränker en elevs
värdighet som inte har något med punkterna
på förra sidan att göra.

Det kan vara att retas, mobba, frysa ut
någon, knuffas eller att rycka någon i håret.

Både lärare och elever kan göra sig skyldiga
till kränkande behandling.

Man behöver inte ha haft någon elak avsikt
för att göra sig skyldig till diskriminering,
trakasserier och kränkande handlingar.

Det är den som blivit utsatt för kränkningen
som bestämmer inte den som gjorde eller sa
något och menade att det bara var på skoj.

Lärare måste ibland tillrättavisa en elev för
att skapa en god miljö för hela klassen.

En tillrättavisning som är nödvändig för att
skapa en lugn miljö i klassen är inte en
kränkning i lagens mening, även om eleven
ifråga kan uppleva det som kränkande.

Trakasserier som har samband med kön kan
vara utfrysning, förlöjligande och skämt
kopplade till om eleven är tjej eller kille.

Sexuella trakasserier är kränkningar av
sexuell natur. De kan ta sig uttryck i
sexualiserat språk, tafsande eller visning av
pornografiskt material.

Pedro blir retad av kompisarna på skolan för
att han är den ende killen som valt att gå med
i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

Några elever på skolan sprider ett rykte om
Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella
trakasserier]

Med etnisk tillhörighet menas att någon
tillhör en grupp personer som kommer från
samma land/ställe.

Var och en har rätt att bestämma sin egen
tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du
vara rom, same, svensk, kurd eller något
annat.

Du kan ha flera etniska tillhörigheter.

Thomas, som är svart, får många kommentarer
från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom.
Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart
att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]

Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv
på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte
är hennes modersmål. [diskriminering]

Religionsfriheten är skyddad i
barnkonventionen och i den svenska
grundlagen. Skolan får inte missgynna någon
elev på grund av hans eller hennes religion.

Alla har rätt att ha vilken religion man vill.

Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir
ofta retad för det av några klasskamrater. De
säger det på skämt, men han tycker inte att
det är roligt. [trakasserier]

Rebecka är judinna. En dag har någon ristat
ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska
eller intellektuella och påverka livet på olika
sätt.

Som funktionshinder räknas både sådana
som syns, som att man använder rullstol, och
sådana som inte märks lika lätt, som
exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och
ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är
jävla CP.” [trakasserier]

Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet
för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden
sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av
situationen utan skickar hem Patrik med orden
”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]
Med sexuell läggning menas
• homosexualitet • bisexualitet •
heterosexualitet.

Homofobi är ett uttryck för en starkt negativ
syn på homosexualitet eller på homo och
bisexuella människor. En homofobisk hållning
strider mot principen om alla människors lika
värde och allas lika rättigheter.

Några elever i skolan brukar vara elaka mot
Susanne på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]

Det har gått bra i skolan för James tills hans två
pappor kom på besök. Efter det har han svårt att
få vara med i grupparbeten och ibland får han
jobba ensam. James vill inte vända sig till sin
lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut
honom, men inte gör något. [trakasserier]

Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta
transpersoner.

Transpersoner används om människor som
på olika sätt bryter mot föreställningar om
hur kvinnor och män, pojkar och flickor
förväntas vara och se ut.

Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp
killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]

Börje, som klär sig i kjol och klänning, blir
utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för
mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Man får inte behandla någon annorlunda
beroende på elevens ålder, till exempel om
eleven är äldre eller yngre än sina
klasskamrater.

Malte är ett år yngre än sina klasskamrater
och blir ofta retad på grund av
detta.[trakasserier]

Agnes pappa är mycket äldre än de andra
papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de
andra klasskamraterna skämtar om det. Hon
har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. [trakasserier]

Kränkande behandling kan vara mobbning,
men även enstaka händelser.

Det kan till exempel handla om att reta eller
mobba någon för att han eller hon är
överviktig eller har en viss hårfärg, men det
behöver inte ha koppling till en egenskap.
Utfrysning, knuffar eller att till exempel rycka
någon i håret räknas också som kränkande
behandling.

Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på
skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på
Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter
gymnastiken.

Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna
ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren
ger Lisa en örfil.