Transcript Genus & våld i arbetslivet

Soheyla Yazdanpanah
Ekonomisk historia institutionen - Stockholms universitet

Baserad på en kunskapsöversikt om genus
och våld i arbetslivet –

Paulina de los Reyes & Soheyla Yazdanpanah
Kunskapsöversiktens syfte
 att ge en bild av det nationella och internationella
forskningsläget när det gäller våld i arbetslivet, peka ut
områden där kunskapsunderlaget är starkt och
områden där det behöver utvecklas.
 att lyfta fram på vilket sätt ett genusperspektiv kan ge
fördjupad förståelse av såväl de sammanhang där hot
och våld förekommer som de institutionella
förutsättningar som motverkar detta våld.
Vad menas med våld i arbetslivet?
 Det finns ingen konsensus i forskningen om vad våld är och vilka




handlingar eller beteenden som skall betecknas som våld.
Är våld en viss handling, ett visst beteende, eller är det konsekvenserna
av handlingar eller beteenden eller både och?
Generellt associeras våld i arbetet framförallt med fysiskt våld och hot
om fysiskt våld.
Det har skett en förskjutning i definitionen av våld över tid; från
fysiskt våld till att omfatta också psykosocialt våld som mobbning,
sexuella trakasserier och andra former av trakasserier.
Det är svårt att identifiera en lika tydlig förskjutning i forskningen om
våld i arbetslivet.
Ökat våld i arbetslivet?
 Enligt internationella och svenska studier
har våld i arbetslivet ökat sedan 1990-talet.
 Våld mot kvinnor i arbetslivet har fått ökad
uppmärksamhet.
Internationella rapporter
• Det saknas en systematisk redovisning av könsskillnader rörande olika former
av våld i arbetslivet.
• Det finns stora skillnader i ländernas rapportering. I en europeisk rapport
konstateras exempelvis att våld och trakasserier förekommer oftare i
Nordeuropa än i Sydeuropa.
• Kvinnor i Tjeckien, Norge, Turkiet, Kroatien, Danmark, Sverige och
Storbritannien uppges vara värst drabbade när det gäller sexuella trakasserier.
Däremot rapporteras få fall från Italien, Spanien, Malta och Cypern.
• I Finland har ca 20 procent av de kvinnliga anställda och ca 13 procent av de
manliga anställda utsatts för mobbning eller någon form av trakasserier vilket
är den högsta nivån i Europa. Detta kan jämföras med Italien och Bulgarien där
andelen kvinnor och män som har utsatts för mobbning eller trakasserier
uppges ligga under 3 procent (Eurofound 2007a, diagram 4.2).
Internationella rapporter
• Våld är ett förekommande inslag i arbetslivet.
• Fysiskt våld, hot, mobbning, sexuella och könstrakasserier,
ras/etniska trakasserier och andra former av trakasserier är de
former av våld som uppmärksammas i rapporterna.
• Kvinnor drabbas oftare än män. Detta gäller i synnerhet sexuella
trakasserier.
 Den generella bild som målas upp i flera rapporter och studier
tyder på att (fysiskt) våld och hot har ökat mot yrkesgrupper som
har direkt kontakt med patienter, klienter, kunder och andra
grupper i arbetslivet.
 Kvinnor är överrepresenterade inom dessa yrkesgrupper.
Svensk forskning om våld
• Svensk forskning visar på samma mönster.
• Våld i arbetslivet beskrivs som ett växande problem, särskilt bland kvinnor.
• Det gäller framförallt fysiskt våld från patienter, klienter och kunder mot
personal inom vård och omsorg, socialtjänst, skola, polis och
säkerhetspersonal.
• Fysiskt våld och hot i arbetslivet mot kvinnor har ökat snabbare än mot
män sedan slutet av 1980-talet i Sverige. Detta trots att färre kvinnor
jämfört med tidigare anmäler våld i arbetet.
• Kvinnor, i synnerhet unga kvinnor, drabbas oftare än män av mobbning
och särskilt sexuella trakasserier.
• Den könssegregerade arbetsmarknaden anges som en förklaring till
kvinnors utsatthet för våld.
• Att bryta könsbarriärerna ökar risken för mobbning och trakasserier för
både män och kvinnor.
• De som befinner sig i underläge i arbetsorganisationen löper större risk att
utsättas för mobbning och trakasserier.
Feministisk forskning om våld
 Kritik av den manliga normen inom våldsforskningen och
särskilt dess fokusering på det våld som män utövar mot
andra män – ”främmande män slåss på offentliga platser”.
 Kritik av uppdelningen i privat och offentligt när det gäller
våldets förekomst samt dess effekter på offren.
 Kritik av att betrakta våld som enbart fysiskt.
 Våldshandlingar ses i ett maktsammanhang.
 Mäns våld mot kvinnor problematiseras.
 Fokus på våld i nära relationer.
Feministisk forskning om
organisation
• Fokus ligger på våld inom arbetsorganisationen.
• Analyserar organisationer som hierarkisk ordning som avspeglar strukturerna i
samhället.
• Problematiserar tystnaden om det våld som förekommer i
arbetsorganisationer, vilken försvårar situationen för våldsoffren eftersom våld
och kränkningar existerar först när de erkänns.
• Fokuserar på betydelsen av genusidentiteter och sexualitet i
upprätthållandet av den organisatoriska ordningen på arbetsplatsen.
• Problematiserar manliga normer, kulturer och manliga hegemonier i
arbetsorganisationer.
• Våldet utgör ett av många utryck för den manliga dominansen – sexuell
objektifiering, nedvärdering och trakasserier.
• Uppfattningen att organisationer är könsneutrala eller asexuella utgör ett
hinder för att förstå och motverka förekomsten av våld, trakasserier och
mobbning på grund av kön och sexualitet.
• Föreställningar om skillnader associerade till genus och sexualitet har stor
betydelse för hur erfarenheter av våld tolkas och begripliggörs.
Tre olika studier om våld i arbete – tre olika
sammanhang
 Ett utsatt yrke? Kvinnor i det militära (Maud Eduards
2007)
 Vård och omsorg. Är alla lika utsatta för våld och hot?
(Ewa Menckel och Eija Viitasara, 2000)
 Sexuella trakasserier inom högskolan (Bondestam
2004, Carstensen 2004, Andersson 2007) (Förnamn??)
Dessa studier visar:
• Att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män räcker
inte för att förklara utsatthet för våld, hot och trakasserier.
• Förekomsten av våld är kopplad till genusordnande
processer inom organisationen.
• Sexuella trakasserier och andra former av kränkande
behandling förekommer i situationer där kvinnors närvaro
upplevs som hotande för manlig dominans, manliga ideal
och manliga identiteter inom organisationen.
• Språket har en betydande roll i hur kunskap om sexuella -
och könstrakasserier produceras, uppfattas och tolkas.
Genusperspektiv på våld i
arbetslivet – sammanfattning
• Kvinnor utsätts i betydande utsträckning för olika former av våld i
arbetslivet.
• Arbetsrelaterat våld är ofta inbäddat i organisationens kultur och
uppfattas därför som ett givet inslag i organisationens arbetssätt.
• Genusojämlikheter i samhället och i arbetslivet gör kvinnor särskilt
utsatta för arbetsrelaterat våld.
• Omstruktureringar, avregleringar och nedskärningar ökar risken för
våld – kvinnor i offentliga sektorn är särskilt drabbade.
• Kvinnliga anställda i osäkra anställningar och på särskilt utsatta
positioner i arbetslivet löper större risk att bli utsatta för våld.
• Risken är större att våld blir osynligt i hierarkiska arbetsorganisationer
och i utsatta yrkesområden. Kvinnor är särskild utsatta.
Framtida forskningsbehov
 Förstärkning av genusvetenskapliga perspektiven för förståelse




av våld i arbetslivet – forskningen är mycket ung och vi vet litet.
Övergripande analys av våld i arbetslivet utifrån ett
genusperspektiv.
Forskning om våld i arbetslivet i ett längre historiskt perspektiv.
Forskning om innebörden av de pågående omstruktureringar
och omorganiseringar av arbetet, för förekomsten av våld i
arbetslivet.
Ett intersektionellt perspektiv på våld i arbetslivet – nödvändigt
att se skillnaderna mellan män och kvinnor tillsammans med
andra maktförhållanden som lever i arbetsorganisationer och
arbetslivet.