Styrdokument 2012-2013 - Islamiska Skolan Hemsida

Protokoll ska föras och besluten nedtecknas. Konsensus kring nedtecknade beslut ska ske innan mötet avslutas. Samtliga protokoll ska justeras för att ha giltighet.

Justerade protokoll skall delas ut till:

 Protokollpärm (1 ex.)  Rektor (1 ex.)    Arbetslagsledare (3 ex.) Expedition (1 ex.) Digital kopia mejlas till Melida för vidare distribution via mail lista.

Arbetslagsmöten sker på torsdagar 15:40-17:00.

 Dagordning inför arbetslagsmöte ska anslås och delas ut till mötesdeltagare, till övriga arbetslagsledare och till rektor.  Protokoll ska föras och besluten nedtecknas.    Konsensus kring nedtecknade beslut ska ske innan mötet avslutas. Samtliga protokoll ska justeras för att ha giltighet. Protokoll från arbetslagsmöte ska vara justerat och färdigt till ledningsgruppsmötet (nästföljande dag).

Arbetslagsledarens uppgift är att ta ansvar för:

 Schemaläggning för arbetslaget, och uppföljning och utvärdering av de lokala    målen och arbetsplanerna inom arbetslaget. Elevvård inom arbetslaget och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd. Pedagogisk planering och utveckling inom arbetslaget. Planering och utvärdering av olika aktiviteter inom arbetslaget tema- och friluftsverksamhet.      Föräldrakontakter. Fortbildningsbehov (förslag och synpunkter till ledningen). Elevinflytande. Arbetsmiljöutveckling och samarbete mellan personalen inom arbetslaget. Stöd till kollegor för att förverkliga skolans mål och prioriteringar inom arbetslaget  Se till att information från och till ledningen kommer i tid.

Ledningsgruppsmöten sker på tisdagar klockan 16:00-17:00.

 Dagordning inför ledningsmöte ska anslås och delas ut till mötesdeltagare.  Protokoll från arbetslagsmöten ska behandlas.     Protokoll ska föras och besluten nedtecknas. Konsensus kring nedtecknade beslut ska ske innan mötet avslutas. Samtliga protokoll ska justeras för att ha giltighet. Protokoll från ledningsgruppsmöte ska vara justerat och färdigt till personalkonferensen. 4

Ledningen ansvarar för skolans verksamhet:

 Leda kvalitetsutvecklingsarbetet.  Följa upp och utvärdera arbetsgrupper, arbetslag.     Budgetfrågor (övergripande). Sammanställa schema. Besluta i personal- och anställningsfrågor. Ledningsgruppen kan också utgöra en krisgrupp. Den skall ha beredskap om någon krissituation inträffar som berör skolans elever och personal.

Personalkonferens sker var fjärde tisdag klockan 15:40-17:00. Rektor är ordförande vid personalkonferenser. Personalkonferens kan bestå av:

 Personalmöte  Kommittémöte     Ämnesövergripande planeringskonferens Överlämningskonferens Klasskonferenser Övriga konferenser

Personalkonferensens uppgifter:

 Utforma lokala mål och arbetsplaner.  Samordna den pedagogiska planeringen.       Arbeta med integrations- och arbetsmiljöfrågor. Information från skolledningen och mellanarbetslag och grupper. Övergripande skolfrågor, såsom raster, mat gemensamma friluftsdagar etc. Uppföljning och utvärdering av verksamheten. Kompetensutveckling. Dagordning inför personalkonferens ska anslås och delas ut till mötesdeltagare .      Protokoll från arbetslagsmöten och ledningsmöte ska behandlas. Protokoll ska föras och besluten nedtecknas. Konsensus kring nedtecknade beslut ska ske innan mötet avslutas. Samtliga protokoll ska justeras för att ha giltighet. Protokoll från personalkonferens ska vara justerat och färdigt måndag morgon följande vecka. Det är obligatorisk närvaro på arbetslagsmöten, ledningsgrupp och personalkonferens beroende på befattning. 5

Ordningsregler

Ledighet

 För att ledighet ska kunna beviljas måste den begäras två veckor i förväg.

Pedagogisk lunch

Varje klass ska ha daglig tillsyn av lärare vid måltider.  Den som har vakten stannar kvar i matsalen tills måltiden är avklarade, disken bortplockad, borden torkade och stolarna uppställda.  Personal som äter i matsalen äter alltid en pedagogisk lunch, detta innebär att man: o Ska se till att eleverna tvättar händerna före och efter måltiden. o Ser till att eleverna tar rätt mängd med mat och dryck, den mängd de orkar äta upp. o Ser till att en rimlig ljudnivå hålls i matsalen. o Skapar matro.

Fortbildning

 Titta i fortbildningsprogram kom med förslag.  Diskutera fortbildning inom arbetslaget.  Ledningsgruppen beslutar om fortbildning.

Kvarsittning

Kvarsittning genomförs av lärare på beordrad arbetstid. Övertid kompenseras vid läsårets slut enligt särskilt schema. (eller efter överenskommelse)

Klassrum

Varje enskild arbetstagare ansvarar för klassrummens skötsel.  Klass/ämneslärare ansvarar för klassrummens utrustning.  Böcker som lånas av skolbibliotek ska återföras efter avslutat projekt/tema.    IKT- utrustning ska återföras efter avslutat projekt/tema. Fönster och dörrar ska stängas. Stolar ska ställas upp för att underlätta städning.

Studiebesök/utflykt/studieresa

 Elever ska vara med i planeringen.  Målet med studiebesöket/utflykten/studieresan ska tydliggöras för eleverna.  Det ska vara tydligt vart man ska åka, när man ska åka samt när man förväntas komma tillbaka. o Information ska lämnas i god tid till:  Elever  Föräldrar  Arbetslaget   Rektor Köket 6

Vid studiebesöket/utflykten/studieresan ska eleverna delas mellan de vuxna som följer med. Eleverna ska informeras om vem de ska vända sig till. Medföljande ska sprida sig bland eleverna och ej sitta med varandra. De som planerar resan ska se till att tillräckligt med vuxna följer med. Elever som uppför sig ska varnas. Studiebesöket/utflykten/studieresan ska utvärderas med eleverna.

Elevvårdsmöte

Rektor, skolsköterska, skolpsykolog, skolläkare och specialpedagog/speciallärare träffas en gång/månad på elevvårdsmöte för att:    Kartlägga skolans elevvård. Diskutera akuta elevärenden som dyker upp. Följa upp olika vårdarbeten.

Klasskonferenser

Rektor tar ansvar för klasskonferenser. Lärarkollegiet samlas årskursvis tillsammans med representant från elevvårdsteamet för att ge en översikt av klassen. Eventuella resursbehov diskuteras. Under skolkonferensen diskuteras följande:  Genomgång av elever som behöver särskilt stöd, specialundervisning, uppföljning och utvärdering och eventuella problem i klassen.     Ges tillfälle till gemensam information om klassen. Kontroll om eleverna har nått mål eller delmål i samtliga ämnen. Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Uppföljning och utvärdering av tidigare åtgärder som tagits.

Samarbete mellan skola och fritidshem

 Fritidspersonalen deltar i personalkonferens.  Informera fritidspersonalen efter varje klasskonferens/EVK om barnet som går på fritidshemmet och deras behov för att de ska delta aktivt i åtgärdsprogram.    Rapportera barnens situation till klassföreståndare inför utvecklingssamtalet. Samarbeta med skolpersonal vid materialbeställningar. Samarbeta med skolan i utflykter, museibesök, friluftsdagar, teater osv.

Elevdokumentation

När det gäller förändringar

 Förslaget lämnas till berörd personal (arbetslag, personalkonferens) för diskussion minst tre dagar i förväg.  Majoritetsbeslut när det gäller förändringar. skolledning,

Rapporter och informationsbrev

Lärare är skyldiga att lämna information om eleverna till vårdnadshavare. Detta sker vid utvecklingssamtal och löpande via systemet Infomentor som vårdnadshavare har rätt och möjlighet att ta del av. 7

Elevvårdskonferens EVK

Ibland behöver enskilda elevärenden tas upp i EVK. - I denna konferens deltar elevvårdsteamet och berörda lärare. - Respektive vårdnadshavare och elev bör deltaga. - Åtgärdsprogram görs upp för eleven.

-

EVK hålls för att se närmare på elevers sociala och psykiska tillstånd samt hälsotillståndet.

- Anmälan av elev till EVK lämnas till rektor som kallar berörd personal. - Uppföljningen av EVK sker en gång/månad eller vid fler tillfällen om behov finns. - - Under tiden följer skolsköterska upp fallet och meddelar rektor om det sker några förändringar.

Utvecklingssamtal

 Utvecklingssamtal sker två gånger/läsår.  Dag för utvecklingssamtal fastställs i kalendarium.   Alla mentorer ska samarbeta och planera utvecklingssamtalen. Utvecklingssamtal dokumenteras som IUP i Infomentor.

Åtgärdsprogram

 Åtgärdsprogram ska alltid följa på antingen en pedagogisk utredning eller en uppföljning av tidigare åtgärdsprogram.  Åtgärdsprogram skrivs och dokumenteras i Infomentor.   Åtgärdsprogram skrivs av klass- eller ämneslärare. Specialpedagog finns som stöd vid skrivande av åtgärdsprogram.

Elevers närvarorapportering

 Dokumentation sker i Infomentor.  Närvaro registreras dagligen.  Sen ankomst ska registreras som ogiltig frånvaro.

Elevers oanmälda frånvaro (skolk):

 Lärare ska ringa hem under första och andra arbetspasset till frånvarande elever. I de fall då inget svar erhålles lämnas ärendet över till Melida.  Frånvarorapporter skickas till elever som varit frånvarande, rapporterna skickas månadsvis.

Sjukdom

 Sjukdom ska anmälas till arbetslagledare eller till rektor.  Läkarintyg lämnas till expedition.   Friskanmälan görs till Melida. Undervisande lärare ska ha planering tillgänglig för vikarie.

Skolböcker

 Upprätta en prislista över de böcker som delas ut till elever.  Bokinslagning ska schemaläggas.   Dokumentera bokens skick när den tilldelas eleven. Informera eleverna om deras ansvar för bokens skick och tillgänglighet (ska vara med på aktuella lektioner). 8

 Informera föräldrar om att de står för kostnaderna om eleverna inte sköter sina böcker.

Elevsamverkan

Klassråd

Klassråd hålls i varje klass. Utformningen anpassas efter elevernas ålder och mognad. Det som framkommer i klassrådet och som gäller skolan, framförs i elevrådet. Klassrådet träffas varannan vecka. Klassföreståndare är ansvarig för att klassråd genomförs.  Varje elev ska känna att det är meningsfullt att framföra sin åsikt.  Varje elev ska våga ta ställning, ha egna åsikter och kunna respektera andras.  Varje elev ska lära sig hur demokrati fungerar, detta sker bl.a. genom klassråd och elevråd.  Varje elev ska känna att hon/han tillsammans med sina kamrater kan påverka innehållet och planeringen av undervisningen.

Elevråd

 Eleverna är organiserade i ett elevråd. Elevrådet träffas en gång/månad.  Rektor och biträdande rektor tar ansvar för elevrådet och ser till att möten genomförs.    Elevrådet väljer en ordförande och en sekreterare. (en gång/termin) Elevrådet diskuterar alla frågor som berör skolan. Elevrådsrepresentanter ska närvara en gång/termin i skolledningsmöte.

Undervisning (utvärdering och uppföljning)

Utbildningsmålen ska ständigt följas upp och utvärderas. Härigenom erhålls kunskap om och förståelse för skolans arbete. Utvärdering blir då den naturliga utgångspunkten för det lokala utvecklingsarbetet. Det är mycket viktigt att lärare regelbundet utvärderar sin egen undervisning. Utveckling bygger på en insikt om det skeenden som präglar vardagen (det som verkligen händer i klassrummet) som en koncession till att utveckla verksamheten och slutligen förändra den. Att sätta ett mål för lektionens innehåll och genomförande är en nödvändighet om lektionen ska kunna utvärderas. Det måste finnas något att utvärdera mot: vad var syftet med denna lektion och hur gick det? Det finns en risk att man utan mål för lektionens innehåll och genomförande kan få svårigheter att analysera vad som fungerade och inte. Omedvetenhet om hur man genomför sitt arbete kan leda till osäkerhet och risk för orealistiska förväntningar i form av: ”det är alltid lika spännande att se vad som händer” eller att en ”går det så går det” mentalitet breder ut sig. Den egna medvetenheten är grunden för det fortsatta arbetet. 9

För varje lektion som planeras sätts mål som skrivs ned; ”vad vill jag med denna lektion och hur kommer jag dit?”. Målet ska vara absolut nedskrivet, då det annars kan hända att målet ändras under lektionens gång. Dessutom om det inte finns något nedskrivet mål så finns det inget att utvärdera mot. Det är därför viktigt att lärare och elever tillsammans efter varje lektion gör en summering och analyserar samt reflekterar över vad som uppnåtts i förhållande till målet.

Lokal pedagogisk planering

Alla läare samlas och tar fram en LPP fastställa alla tema för hela året

 Lektionsplanering: o planering för en lektion, mål och utvärdering, läromedel.  Dagsplanering: o sker i samarbete med andra lärare och ämnesövergripande, mål och utvärdering.  Veckoplanering: o planering för en hel vecka, delmål och utvärdering, läxförhör i samarbete med andra lärare, diagnostiska prov.  Månadsplanering: o Delmål och utvärdering av månadsaktiviteter.  Terminsplanering: o delmål och utvärdering, temadagar, utflykter och studiebesök, föräldramöte och utvecklingssamtal.  Årsplanering: o Mål och utvärdering av hela arbetet.

Lektionsplanering

Undervisningen:

 Ska utgå från varje elevs behov och intressen.  Ska betona samarbetet mellan eleverna.     Ska ha ett framtidsinriktat innehåll med grund i en holistisk kunskapssyn. Ska ta sin utgång i barns lärande. Datorn ska användas som ett naturligt hjälpmedel. Skoldagen ska utgöra en enhet.    Samverkan mellan olika ämnen ska betonas. Arbetsformerna ska vara varierande. Gruppstorleken ska kunna variera.

Planering av undervisningens innehåll:

 Vad eleverna ska lära sig.

 Temaarbetets innehåll.

   Läromedel och andra undervisningsmedel (film, fakta, böcker, artiklar, Internet).

Läxornas innehåll och mängd.

Utvärdering.

Lokal arbetsplan för läsåret 2012-2013

Organisation

Arbetslag 1

F- 5 Arbetslagsledare:

Ozan Camlibet Stiftelse Rektor

Khemais Bassoumi

Arbetslag 2

6-9 Arbetslagsledare:

Nabil Benouda Arbetslag 3

Fritidshem Arbetslagsledare: Mohamed Kadhi

Skolans organisation och ledning

Stiftelsen Islamiska skolan är en F-9 skola med 193 inskrivna elever i augusti 2012.

Skolledningen

består av en rektor med övergripande ansvar samt av arbetslagsledarna från de tre arbetslagen på skolan.

Personalen

F-5: består av förskollärare, lärare, resurspersoner (elevassistenter), speciallärare, specialpedagog, elevvårdspersonal, fritidsledare/pedagog. 6-9: består av dubbel ämneslärarbemanning, specialpedagog, elevvårdspersonal, fritidsledare/pedagog. Administration: servicepersonal, expeditionsassistenter.

Skolan

är organiserad i tre arbetslag; F-5, 6-9 och fritids. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare som är arbetslagets kontakt med skolledningen.

Normer och värdegrund

Våra mål

Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”

Lokal arbetsplan:

Islamiska skolan är en svensk skola med islamisk inriktning. Vi följer Skolförordning (2011:185), Skollagen (2010:800), läroplanen (SKOLFS 2010:37), diskrimineringslagen (2008:567), förvaltningslagen (1986:223), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), socialtjänstlagen (2001:453) och skolverkets allmänna råd. Vi ger eleverna baskunskaper om islam, om islamiska och svenska kulturvärderingar. Vi ska aktivt motarbeta alla former av kränkande beteende, så som mobbning och rasistiska beteenden. Vår värdegrund handlar om relationer mellan människor och om hur vi behandlar och värderar varandra.

Så här tänker vi arbeta:  Antimobbningsteamet och likabehandlingsgruppen, som består av lärare och elevhälsoteamet, har regelbundna möten samt samlas vid akuta situationer.  Varje läsår genomförs trivselenkäter där eleverna kan framföra synpunkter och peka på eventuella missförhållanden.  Personal, elever och föräldrar arbetar aktivt i värdegrundsfrågor på föräldramöten, på klassråd, i arbetslag och inom likabehandlingsgruppen. 13

   Värdegrunds- och antimobbningsdokumentet ”Incidentprotokoll/händelserapporter” tas upp i olika sammanhang, hålls aktuellt, revideras och dokumenteras. Vi ska informera om systemet med ”Incidentprotokoll/händelserapporter” på föräldramöten. Vi avsätter tid på schemat för att kunna arbeta åldersintegrerat med antimobbningsfrågor utifrån Friends material. Värdegrundsarbetet innebär att: o Vi ska arbeta och umgås på ett sådant sätt att alla kan känna glädje och o o tycka att det är roligt att gå till skolan. Vi är mot andra som vi själva vill bli bemötta. Vi lär känna oss själva och strävar mot att förstå och acceptera varandra. o Vi hjälps åt att göra vår skola till en trivsam arbetsplats för små och stora.

Kunskaper

Våra mål. Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.”

Lokal arbetsplan:

Lärandet sker genom ett flexibelt arbetssätt som passar varje barn. Inom skolan har alla barn god tillgång till material som de behöver för sin utveckling och sitt lärande. Vi vill främja elevernas harmoniska utveckling med ansvarstagande och trygga barn i en lustfylld skola.

Så här tänker vi arbeta:

Utnyttja vårt skolbibliotek, biblioteken inom kommunen samt andra kulturella institutioner som museer, konsthallar, musik- och filmmedia med mera. Använda konkreta, uppdaterade och spännande material. Analysera screeningstester, diagnostiska- och nationella prov samt ge de elever som inte når målen extra stöd. Använda olika arbetssätt och arbetsformer. Hålla en levande dialog om pedagogiska arbetssätt. Uppföljning och utvärdering. Vårterminen 2012 14

Jämställdhet

Våra mål Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”

Lokal arbetsplan:

Pojkar och flickor ska bemötas på ett sådant sätt att det motverkar traditionella könsrollsmönster. Detta ska genomsyra vårt dagliga arbete i förskolan, skolan och på fritids samt med personalen.

Så här tänker vi arbeta:

 Inom de olika ämnena göra jämförelser vad det gäller t.ex. arbetsfördelning, status och lön.  Främja en jämn genusfördelning i olika typer av arbete och befattningsnivåer samt vid anställningar.    Lika lön för lika arbete. Det ska vara möjligt att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Arbeta med Livskunskap. Uppföljning och utvärdering. Vårterminen 2012

IKT- plan Våra mål Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Lokal arbetsplan:

 Vi är en skola i tiden och blickar alltid framåt utifrån hur samhället och omvärlden förändras.  Vi ger eleverna en god digital kompetens.    Vi ger eleverna och pedagoger IKT som redskap i lärmiljö. Vi ser IKT som en väg mot bättre kommunikation. Vi använder IKT som ett redskap för att skapa en mer likvärdig skola.

Så här tänker vi arbeta:

IT skall vara ett stöd i verksamheten för kommunikation, information och dokumentation.   IT-ansvarig på Islamiska skolan ska vara delaktig i alla lärprocesser. Kompetensen för datorbaserade hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd ska utvecklas.    Träningsprogram ska installeras på skolans Intranet. Det serverbaserade in- och utloggningssystemet ska utvecklas. Det digitala dokumentationssystemet med Infomentor ska genomsyra verksamheten.

Barn och ungdomars språkutveckling

Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.”

Förskoleklass

Förskoleklassen har daglig högläsning. Fokus på fonologisk träning. Muntliga framträdanden. Samlingar med muntligt framträdande. Biblioteksbesök. Fonologiskt test (Fonolek) i slutet av höstterminen. LUS- kartläggning. Specialpedagogiska stödinsatser till förskoleklass.

År 1-3

Fonologisk test vid skolstart i år 1 (Hur låter orden). Specialpedagogiska stödinsatser till elever utifrån testresultat samt gruppindelning. Daglig högläsning av vuxen. Bokstavsinlärning samt fonologisk träning med olika metoder. Ordavkodning. Lästräning enskild och i grupp. Högläsningsträning i grupp. Ordförståelse arbetas med i alla ämnen. Skrivträning och ordkunskap i olika situationer med olika mål. Stavnings-, läsförståelse-, ordförståelse-, fonologiskttest i oktober i år 2 och 3 (DLS) som följs upp med stödinsatser. Nationella prov i år 3. Fri skrivning, berättelseskrivning, forskning, faktatexter. Kontinuerligt arbete med svenska språkläran. Bokrecensioner både skriftligt och muntligt. Biblioteksbesök. 16

År 4-6

Stavnings-, ordförståelse- och läsförståelsetest (DLS) i år 4-6 som följs upp med stödinsatser. Nationella prov i år 6. Daglig högläsning av vuxen. Lästräning enskilt och i grupp. Läsförståelse med innehållsfrågor, orsakssammanhang mm övas regelbundet. Högläsning i grupp. Fri skrivning, berättelse forskning, faktatexter. Kontinuerligt arbete med svenska språkläran i samband med fri skrivning. Bokrecensioner både skriftligt och muntligt. Muntliga framträdande. Biblioteksbesök. Ordförståelse integreras i alla ämnen.

Matematik F-9 Våra mål Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.”

Lokal arbetsplan:

Eleverna ska utveckla sin förmåga att: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt kunna värdera och reflektera över valda strategier. Använda och analysera matematiska begrepp och sambanden mellan dessa. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Lära sig föra och följa matematiska resonemang. Använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, kunna argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Så här tänker vi arbeta:

 Använda rätt terminologi t.ex. beträffande de fyra räknesätten.  Använd ordet

minnesanteckningar

istället för

kladdpapper.

 Införa anteckningsbok i matematik för att få eleven att förstå vikten av att redogöra för sitt ”tänk”.     Sudda ej i sina anteckningar Använda sig av fler redovisningsmetoder. Använda mer konkret material. Matematikutveckling med Diamant (reviderad utgåva 2012). 17

Elevernas ansvar och inflytande

Våra mål. Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.”

Lokal arbetsplan:

Eleverna ska lära sig att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och veta på vilket sätt de kan vara med och påverka sin skolsituation. Elevernas inflytande ska öka allt eftersom de når en större mognad. Eleverna ska utveckla kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta utifrån demokratiska former.

Så här tänker vi arbeta:

 Klassråd veckovis  Elevråd månadsvis      Elevskyddsombud Utvecklingssamtal med IUP Dokumentation i Infomentor. Veckoplanering och temaplanering Enkät angående elevinflytande.

Dokumentationsplan

Våra mål Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

lärande”. ”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och

Lokala arbetsplanen:

 Dokumentation sker i Infomentor.  Kunskapsutvecklingen skall göras tydlig för elever, föräldrar och pedagoger.    Dokumentationen skall underlätta övergången mellan olika stadier eller skolor. Berörda skall vara förtrogna med rutiner och former för dokumentationen. Särskild dokumentation vid elevers ogiltiga frånvaro (skolk).

Så här tänker vi arbeta:

Elever:  År F-3 portfoliopärm/låda.  År 4-6 Skoldagbok/loggbok och portfoliopärm. 18

Elever, pedagoger och föräldrar:  Pedagoger dokumenterar elevernas lärande och utveckling kontinuerligt i Infomentor.  Utvärdering sker kontinuerligt så att elevens individuella utvecklingsplan står i fokus. Elevers oanmälda frånvaro (skolk):  Lärare ska ringa hem under första och andra arbetspasset till frånvarande elever. I de fall då inget svar erhålles lämnas ärendet över till Melida.  Frånvarorapporter skickas till elever som varit frånvarande, rapporterna skickas varannan vecka.

Skola och hem

Våra mål Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.”

Lokal arbetsplan:

Skolan vill ha en nära och god kontakt med föräldrarna. De skall alltid känna sig välkomna att besöka skolan.

Så här tänker vi arbeta:

 Föräldramöten/föräldrainformation.  Föräldrautbildning.      Skriftlig och muntlig information till hemmen om skolarbetet. Klassombud från varje klass, till föräldrarådet. Utvecklingssamtal Enkät, skola-hem. Intensiv kontakt angående elevers ogiltiga frånvaro (se dokumentation). Uppföljning och utvärdering. Vårterminen 2012

Övergång och samverkan

Våra mål Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.”

Lokal arbetsplan:

 Värdegrund och förhållningssätt ska överensstämma  Personalen ska se till varje enskild elevs behov och ha flexibla lösningar  Sträva efter att få trygga övergångar mellan stadierna

Så här tänker vi arbeta:

 Inskolning blivande förskoleklass under april-maj.  Avsätta tid på en personalkonferens under höst- och vårtermin för överlämning.    Överlämning från elevhälsoteamet till arbetslaget. Gemensamma tema- och frilufts/idrottsdagar. Personal från FK-5, 6-9 och fritids har gemensamma personalkonferenser.

Samarbete fritidshem och grundskola

Våra mål

. Skollagen (2010:800) 14 kap. Fritidshemmet

2 §

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.”

Lokal arbetsplan

:  Gemensam värdegrund och förhållningssätt skall genomsyra all verksamhet.   Varje barns behov av stöd och stimulans uppmärksammas. Personalens olika kompetens tas till vara. Så här tänker vi arbeta:  Vi arbetar tillsammans och genom dialogen i arbetslagen utvecklas personalens kompetens så att man får ett gemensamt förhållningssätt till elever och föräldrar. Vi har kontinuerligt ”barnprat” i arbetslagen.      Fritidspersonalen arbetar tillsammans med lärarna i skolan. Samutnyttjande av lokaler. Temaarbete skola/fritids. Ledningsgruppen består av personal från de olika verksamheterna för att driva en gemensam skolutveckling framåt.  Kompetensutveckling 20

Skolan och omvärlden Våra mål. Lgr -11

(SKOLFS 2010:37)

”Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.”

Lokala arbetsplanen:

 Att ge eleverna minst en kulturupplevelse varje år.  Att ge eleverna minst en naturupplevelse varje år.       Att ge eleverna minst en idrottsupplevelse varje år. Att ge eleverna möjlighet att lära känna det lokala arbetslivet. Att ge eleverna möjlighet att lära känna det lokala föreningslivet. Att ge eleverna kännedom om arbetslivets förutsättningar och förväntningar. Att öka elevernas ansvarstagande för miljön. Att öka elevernas arbetslivsintresse inför och i samband med PRAO.

Så här tänker vi arbeta:

 Vi besöker museer och kulturhistoriska platser.  Vi besöker arbetsplatser i närsamhället, när tillfälle ges.  Vi strävar efter att ge eleverna upplevelser i idrott, kultur och natur i samband med friluftsdagar, idrottsdagar samt studiebesök.   År 7 och 8 genomför PRAO. Vi uppmuntrar föräldrar att komma och berätta om sitt yrke.

Rutin för matvakten

Lågstadiet (FK- år 5)

Eleverna äter med klasslärarna udda veckor och med resurserna jämna veckor. Den personen som eleverna ska äta med, matvakten, ska gå med eleverna från 3.

klassrummet till matsalen. Eleverna går till matsalen enligt följande schema: FK 10:40 4.

År 1 10:45 År2 10:50 År 3 10:55 År 4 11:00 År 5 11:05 Eleverna tvättar händerna innan de går in i matsalen. När eleverna kommer in i matsalen tar de ner stolarna och sätter sig på sina platser. Matvakten säger till då det är dags att hämta maten. Eleverna i FK hämtar maten först, år 1 följer efter och så vidare upp till år 5. 21

Matvakten hjälper eleverna med servering och portionering av maten om så behövs. 9.

Matvakten hjälper eleverna ta på sig ytterkläderna. (FK och år 1). Eleverna i FK och år 1 lämnar matsalen ca 11:20 för att klä på sig för ute rasten. 10.

Matvakten ansvarar för att eleverna ska plocka undan och städa efter sig samt försöker upprätthålla en god matsalsmiljö. Detta gör all personal som äter i matsalen. 11.

Eleverna år 2 – år 5 lämnar matsalen ca 11:30. 12.

Matvakten lämnar matsalen sist.

Rutiner för lunchrasten

Lågstadiet (FK- år 5)

Klasslärarna är rastvakter jämna veckor, resurserna udda veckor. 2.

Kl 11:40 ska alla rastvakter finnas vid sina ansvarsområden. Listan på dessa 3.

finns uppsatt i personalrummet. Rastvakterna ska ha på sig reflexvästar som finns tillgängliga i personalrummet. 4.

Om någon rastvakt saknas tas detta upp under morgonmötet. Ersättare utses. Rastvakterna ska jobba för att skapa lugn och ordning under lunchrasten. Eleverna får inte lämna skolområdet under rasten. Rastvakterna ser till att alla leksaksprylar lämnas i förrådet då rasten är slut. Kl 11:55 skickar rastvakterna alla elever in i skolan. En av rastvakterna lämnar skolgården sist.

Mentorskap för elever i år 6-9

Mentorskapets syfte

Varje elev från årskurs 6 till 9 har en mentor. Ett väl fungerande mentorskap är en viktig framgångsfaktor för elevernas studieprestationer. Att skapa tilltro till den egna förmågan är grundläggande både för lärandet och den studiesociala tryggheten.

Mentorns uppgift

Mentorns uppgift är att tillsammans med eleven reflektera kring skolarbetet och genom handledning göra eleven medveten om sitt eget lärande. Med ett utvecklat mentorskap får eleven stöd och hjälp i sin planering av skolarbetet, medveten inlärning, stresshantering och övning i kommunikation. Mentorn hjälper eleven genom att handleda istället för att ge råd då eleven ska sätta upp och uppnå sina mål.

Utbildning av mentorer

För att mentorskapet ska resultera i goda resultat och bidra till det reflektiva lärandet mellan mentor och elev ska skolans lärare utbildas i coachande förhållningssätt.

Rutiner kring Mentorssamtalet

Eleven och mentorn träffas för ett mentorssamtal var tredje vecka. Samtalet dokumenteras av eleven i en samtalsbok. Om mentorn är frånvarande vid ett mentorssamtal kan den som ersätter mentorn snabbt få inblick i samtalen och fortsätta 22

handledningen tillsammans med eleven. Under terminen genomför mentorn utvecklingssamtal med eleven och vårdnadshavare. Underlag för utvecklingssamtalet fylls i av både eleven och undervisande lärare. Före samtalet tar vårdnadshavare del av de omdömen som skrivits inför utvecklingssamtalet för att tillsammans med barnet förbereda sig inför utvecklingssamtalet. Skolan planerar för utvecklingssamtal start vid varje termin men finns det behov kan utvecklingssamtal ske oftare. 23

Jämställdhetsplan 2012-2013 Jämställdhetslagen (1991:433)

Jämställdhet innebär att kvinnors och mäns rättigheter och möjligheter inte skall vara beroende kön, sexuell läggning, funktionshinder eller etnisk härkomst. Det handlar ytterst om att ta tillvara människors engagemang, möjligheter och rättigheter. Den svenska jämställdhetslagen betonar vikten av att det bedrivs ett målinriktat arbete för att uppnå jämställdhet inom arbetslivet. Lagen syftar till att främja kvinnors och mäns lika rättigheter avseende arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetslivet. En viktig del i detta arbete är upprättandet av en jämställdhetsplan som baseras på en kartläggning av arbetsplatsen ur jämställdhetssynpunkt. Jämställdhetsplanen skall innehålla mål för jämställdhetsarbetet och beskriva vilka konkreta insatser som skall genomföras för att målen ska uppnås. Resultatet av de åtgärder som har genomförts skall utvärderas genom att man påföljande års plan utvärderar insatserna. Enligt jämställdhetslagen skall bland annat arbetsförhållandena passa såväl kvinnor som män. Vidare skall arbetsgivaren underlätta för båda könen att förena förvärvsarbete och föräldraskap samt verka för en jämn fördelning av män och kvinnor inom olika befattningar. Lagen innehåller dessutom förbud mot diskriminering mot enskild på grund av kön. Diskrimineringsförbudet gäller vid anställning, befordran, kompetensutveckling, lönesättning, ledning och fördelning av arbete, uppsägning samt omplacering. Det är även förbjudet med indirekt könsdiskriminering såsom olika förmåner för olika anställningsförhållanden. Huvudskälet till att arbeta med jämställdhetsfrågor är demokratiskt; att makt och inflytande är mer jämt fördelat mellan alla människor, oavsett kön, ålder eller etnicitet är en rättvisefråga.

Islamiska skolans mål för jämställdhetsarbete

     Att säkerhetsställa att såväl kvinnor som män har likvärdiga anställnings- och arbetsvillkor. Att alla medarbetare oavsett kön har likvärdiga utvecklingsmöjligheter i arbetet samt att alla medarbetares potential och engagemang tillvaratas. Att genom målmedvetet jämställdhetsarbete säkerställa en god arbetsmiljö som i sin tur medför att uppfyllandet av verksamhetsmålen underlättas. Att Islamiska skolan upplevs som en arbetsplats där alla behandlas lika oavsett kön, etnisk härkomst, religionstillhörighet eller funktionshinder. Islamiska skolan skall ur jämställdhetssynpunkt uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Att oavsett kön har varje individ rätt att bli lyssnad till och att ömsesidig respekt skall råda. 24

   Både kvinnor och män ska trivas och känna delaktighet och möjlighet att påverka utvecklingen av verksamheten. Islamiska skolan strävar efter en jämn könsfördelning inom alla yrkeskategorier samt att båda könen ska finnas representerade i olika arbetsgrupper. Alla föräldrar skall beredas möjlighet att förena förvärvsarbete och föräldraskap.

Jämställdhetspolicy

Varje medarbetare på Islamiska skolan skall vara en tillgång som bidrar till att skapa en effektiv organisation. De olikheter som beror på kön skall värderas lika och tas tillvara i alla typer av sammansättningar av personal. Alla medarbetare har en skyldighet för att jämställdhetsarbetet blir framgångsrikt. Islamiska skolan tar avstånd från sexuella trakasserier inom organisationen. Alla föräldrar skall beredas möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Rekryteringsprocessen skall vara giltig och rättvisande för såväl kvinnor som män. På Islamiska skolan skall kvinnor och män ha lika lön och löneutveckling för likvärdigt arbete och arbetsprestation.

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplanen gäller för Islamiska skolan. Jämställdhetsfrågorna ska vara en naturlig del i samverkansarbetet och skall beaktas i alla former av frågor som behandlas inom området. Jämställdhetsplanen behandlar 4 – 9 § § jämställdhetslagen. Jämställdhetsplanen är godkänd av personalen på Islamiska skolan. 25

Handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot elever i skolan

Alla anställda har ansvar för att barn/elever respekteras som individer och får utvecklas i trygghet. Handlingsplanen ska vara väl känd för alla anställda inom Stiftelsen Islamiska skolan. Den ska också vara väl känd för elever och föräldrar.

Begreppsförklaringar

Sexuella trakasserier ”Sexuella trakasserier är ord eller handlingar av sexuellt slag som orsakar att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt känner sig illa till mods. Kännetecknande för sexuella trakasserier är att de är ovälkomna och oönskade. Det är den som utsätts för orden eller handlingarna som avgör om de accepteras eller om de är kränkande och ovälkomna.” (EU´s definition) Exempel på sexuella trakasserier är:

 Nedsättande skämt om det kön du tillhör  Sexuella kommentarer om utseende, klädsel, privatliv    Sexuella anspelningar, blickar, gester, tilltalsord Förslag till eller krav på sexuella tjänster Tafsande eller annan beröring av sexuellt slag

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är handlingar där en vuxen utnyttjar ett barn och dess beroendeställning för sina egna sexuella behov, utan hänsyn till barnets integritet och den skada det ger barnet på kort och lång sikt. Den sexuella handlingen kan omfatta allt från beröring med eller utan främmande föremål till oralt, analt eller genitalt samlag. Övergrepp är en handling som barn inte kan förstå, inte är moget för och inte kan ge sitt samtycke till.

Uppdrag och ansvar

Alla anställda har ansvar för att ingen blir utsatt för sexuella trakasserier eller övergrepp (se lagtexter samt mål och riktlinjer längre fram). Det innebär att anställd personal alltid måste vara observant och lyhörd och direkt reagera och ingripa vid misstanke om trakasserier och övergrepp oavsett från vem och oavsett var det sker.

Kort sammanfattning över möjligt händelseförlopp:

1. Möte med berörda

*

(rektor initierar) samt anmälan till socialtjänsten 2. Fortlöpande dokumentation 3. Eventuell polisanmälan från socialtjänsten 4. Socialtjänsten erbjuder stöd till barn och föräldrar 5. Kallelse till förhör om polisen tar upp ärendet 6. Avskrivning av ärendet och alternativt avstängning/uppsägning/avsked

*Ej förälder om händelsen skett i hemmet Arbete vid misstanke om/upptäckt av trakasserier/övergrepp

Arbetssätt och metoder

 Du som är anställd ska genast vända dig till din arbetsledare. 26

   Du ska aldrig ifrågasätta en elevs trovärdighet kontra en vuxens trovärdighet. Du har inte till uppgift att värdera och döma. Tänk på att det är varje individs rätt att avgöra vilket uppträdande som kan accepteras och vad som är kränkande.  Om en anställd fattar misstanke om sexuell kränkning eller övergrepp från personal (eller någon närstående till barnet t ex förälder eller syskon) skall rektor omedelbart kontaktas.  Rektor ska i sin tur: kontakta vårdnadshavare (dock ej om det skett i hemmet), samt berörd elev samt anmäla till socialtjänsten om det gäller anhörig. Anmäla till polisen och till socialtjänsten om det gäller anställd personal.  Ett möte bör genast komma till stånd mellan socialtjänsten, vårdnadshavare samt skolans personal och rektor för klargörande av handläggandet. Socialtjänsten sammankallar till mötet.  Socialtjänstens verksamhetschef beslutar om ärendet ska gå vidare till en polisanmälan (tänk även på om den misstänkte har hemmavarande barn/ungdomar och misstanke kan finnas att socialtjänsten behöver ingripa till deras skydd).  Föräldramöte bör inte hållas direkt. Före föräldramöte bör polisen ha hunnit prata med barnet och haft det första förhöret med gärningsmannen. Tiden för detta bör inte uppgå till mer än två veckor.  Kontakt med polisen tas endast via socialtjänsten.

Dokumentation

Alla möten, beslut och vilka kontakter som tagits ska dokumenteras. I dokumentationen anges tid och plats samt närvarande.  Vid upptäckt/misstanke görs egna minnesanteckningar  De egna noteringarna sparas under hela utredningstiden  Det är viktigt att även vårdnadshavare skriver minnesanteckningar.

Stöd och hjälp

Rektor ansvarar för att berörda erbjuds/hänvisas hjälp och stöd utifrån varje individs behov. Den utsatte och dennes familj kan erbjudas hjälp via socialtjänsten, BUP. Om den misstänkte är personal erbjuds stöd och hjälp via skolhälsovården. Stöd och hjälp ska i möjligaste mån ske utifrån socialtjänst, BUP, vuxenpsykiatrin mm. När det bedöms lämpligt kan skolhälsovård, specialpedagog och arbetslagsledare vara behjälpliga. Vilket stödbehov som klasskamrater, personal, den misstänktes familj, klasskamraternas föräldrar och eventuellt ytterligare berörda har får diskuteras. Information om var och hur dessa kan få stöd måste ske vid upprepade tillfällen, både muntligt och skriftligt. Det är viktigt att tänka på att reaktionerna kan komma senare!

Förhållningssätt

Till det/de kränkta barnet/barnen och vårdnadshavare

 Din roll är att vara en neutral och trygg medmänniska.  Vill han/hon/de prata, låt honom/henne/de göra det, men lägg inga egna värderingar i vad som hänt. 27

 Försök att prata så lite som möjligt. Var en aktiv lyssnare.

Till den misstänkte och den misstänktes familj

 Din roll är att vara neutral, trygg medmänniska  Du ska inte skuldbelägga eller fördöma det som hänt. Vill han/hon prata, gör  det men lägg inga egna värderingar i vad som hänt. Huruvida någon är skyldig eller oskyldig avgörs i domstol, inte någon annanstans.

Till kollegor

 Undvik spekulationer, då detta leder till bedömningar av inblandade parter.  Ta del av den information som lämnas ut i ärendet.  Notera att tystnadsplikten alltid gäller!

Till övriga föräldrar

 Din roll är att vara en neutral och trygg medmänniska. Undvik spekulationer, då detta leder till bedömningar av berörda parter.  Uppmana dem att ta del av den information som lämnas ut i ärendet.

Information

Så snart som möjligt bör rektor ge information om den beslutade åtgärden till berörd personal.

Att tänka på:

Det är av vikt att en person, vanligtvis rektor, utses att sköta informationen. Samma tydliga förutbestämda information ges återkommande. Informationen ska ta hänsyn till integritet och sekretess. Detsamma gäller även i ett eventuellt bemötande mot massmedia.

Information till media/allmänhet

Alltid – Vid mediakontakter

Ta god tid på dig, tänk efter innan du svarar, håll dig inom ditt eget område, säg om du inte vet, kan eller får svara på frågan, håll dig till fakta, antag att allt som sägs är officiellt samt var bestämd, rättvis och ärlig.

Aldrig – Vid mediakontakter

Ljuga, gissa eller ha egna teorier, bli upprörd, låta situationen eller reportern stressa dig, använda fackspråk, diskutera hemligstämplad information, använda uttrycket ”ingen kommentar” samt tala om sådant som är utanför ditt eget yrkesområde.

Uppföljning

När ärendet är avslutat och eventuell dom fallit samt ärendet avskrivits, är det rektors ansvar att det sker en uppföljning på arbetsplatsen med berörda parter. I vilken form måste bedömas och avgöras från fall till fall. Avstämning med den misstänkte ska ske kontinuerligt. 28

Arbetsgivaransvar

Arbetsgivaren har ett ansvar att förhindra sexuella trakasserier och övergrepp. De verktyg arbetsgivaren har är arbetsrätten och här gäller följande:

Avstängning

Vid misstanke om övergrepp skall avstängning enligt AB 98 §9 med löneavdrag ske, tills skuldfrågan utretts. Avstängning får genomföras av rektor, enligt bestämmelserna i AB 98, §9. MBL-förhandlingar enligt §11 skall ske före beslut. Det är viktigt med nära samråd med ledningsgruppen/elevhälsoteamet. Under ärendets handläggning ska en fortlöpande dialog föras med fackförening.

Uppsägning

Enligt LAS §7 skall uppsägning från arbetsgivaren vara sakligt grundad.

Avsked

Avsked får ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Beslut om avsked som fattas av arbetsgivaren, måste föregås av noggrann handläggning. Se ovan under uppsägning. I denna handläggning ingår bland annat underrättelse, varsel, överläggningar mm enligt LAS §18.

Lagtext och paragrafer

Vilka lagar förbjuder sexuella trakasserier/övergrepp i förskola/skola?

Arbetsmiljölagen

I 3 kap. 2 § stadgas att ”arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall”. Arbetarskyddsstyrelsen har dessutom utfärdat en föreskrift om hur arbetsgivaren ska motverka och förebygga kränkande särbehandling som innefattar sexuella trakasserier. Elever i skolan omfattas av dessa regler.

AFS Kränkande särbehandling ”Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda anställda på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Dessa företeelser kallas i dagligt tal vuxenmobbing, psykiskt våld, social utstötning eller trakasserier och har alltmer framstått som särskilda problem i arbetslivet. De innefattar också sexuella trakasserier och trakasserier på grund av sexuell läggning eller etnisk tillhörighet” (AFS 1993:17),

Elever i skolan omfattas av dessa regler. Skollagen(2010:800)

1 kap. 5 § ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Lgr 11 (SKOLFS 2010:37) Skolans värdegrund och uppdrag – Grundläggande värden

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.”

Förståelse och medmänsklighet

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”

Mål och riktlinjer - Normer och värden

Skolan skall sträva efter att varje elev

 respekterar andra människors egenvärde  tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor

Alla som arbetar i skolan skall

 aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt

Läraren skall

 uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,  tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen  samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

På Islamiska skolan når vi målen genom att:

 Rektor ansvarar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera verksamheternas handlingsplaner för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.  Rektor och personal arbetar för att alla barn, elever och vuxna känner sig trygga genom att arbeta förebyggande mot kränkande behandling.   Tendenser till trakasserier och övergrepp bekämpas aktivt. Alla anställda och föräldrar är delaktiga, ska dra åt samma håll och vara tydliga i sitt agerande och förhållningssätt. 30

FN´s konventioner om barns rättigheter

Grundprincipen

 Rätt att leva och utvecklas (mat, bostad, hälsovård och utbildning)  Rätt till skydd och trygghet  Rätt att respekteras som individ och rätt att uttrycka sin åsikt

Artikel 19

Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder, samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barn mot alla former av fysiskt och psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ene förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.

Artikel 39

Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk eller psykisk rehabilitering samt social anpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering skall äga rum i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet. 31

Likabehandlingsplan 2012-2013

Lagar som reglerar likabehandling

Skollagen (2010:800) 1 kapitlet 8§ andra stycket säger:

”I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.”

Skollagen (2010:800) 6 kapitlet 7§ andra säger:

”Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.”

Skollagen (2010:800) 6 kapitlet 8§ säger:

”Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.”

Arbetsmiljölagen (1977:1160) … syftar till att uppnå en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, samt att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Med en god arbetsmiljö menas t.ex. inflytande, handlingsfrihet och utveckling. Eleverna har rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete. Socialtjänstlagen (2001:453) Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap 1§ i SOL (2001:453). Detta gäller både skolmyndigheten och alla anställda hos skolmyndigheten. Brottsbalken (1962:700) Ändrad: t.o.m. SFS 2011:517 Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Här kan det istället handla om: misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Barn- och elevskyddslagen (2006:67) Denna lag säger att skolan ska bedriva ett målinriktat arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt motverka annan kränkande behandling. FN: s Barnkonvention FN:s barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet;

barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet

Skolans mål

Den viktigaste förutsättningen för lärande är att alla mår bra och känner sig trygga. Personal tillsammans med föräldrar har ett gemensamt ansvar över barnets utveckling och lärande. Vi arbetar utifrån fyra grundläggande principer, för att motverka trakasserier och kränkande behandling: • Värme och positivt engagemang från de vuxna • Tydliga gränser mot oacceptabelt beteende • Konsekvent användning av icke-aggressiva, icke-fysiska sanktioner vid regelbrott • Vuxna uppträder som auktoriteter i vissa avseende Planen om kränkande behandling ska vara känd för både personal, elever och vårdnadshavare. Varje år upprättas en ny plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever.

Värdegrunden

Värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling, ska prägla vår verksamhet. Alla har rättigheten att känna sig trygga och ingen ska utsättas för kränkande behandling. Alla ska känna sig värdefulla och dugliga för den man är. Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process som finns med i alla sammanhang; på fritids, i klassrummet, på skolgården, i möten mellan elev-elev, elev-vuxen, vuxen-elev och vuxen-vuxen.

Syfte

Främsta syftet med planen mot kränkande behandling är att förebygga och förhindra alla former av trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I planen redovisas planerade åtgärder.

Mål

Inom skolan och fritids ska alla, oavsett bakgrund, livssituation och kön känna trygghet och utvecklas till ansvarskännande, jämställda och demokratiska individer. Det ska inte förekomma någon kränkande behandling inom våra verksamheter.

Målet är uppnått när

skolan och fritids är fria från diskriminering, mobbning och kränkande behandling. Målet är uppnått när både elever och föräldrar på den årliga trivselenkäten i skolan och på fritids svarar nej, på frågan om förekomst av mobbning, kränkningar eller trakasserier. På vår egen enkät som görs i alla klasserna, ska också där alla svaren vara nej, på frågan om mobbing, kränkningar eller trakasserier.

Alla som arbetar i skolan ska

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Utbildningsanordnaren ska:

• bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning och • vidtaga åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier, samt • varje år upprätta en plan, likabehandlingsplan, med översikt över de åtgärderna som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier.

Definitioner: Diskriminering

Negativ (kränkande) behandling av individer/grupper utifrån dessa grunder • kön • etnisk tillhörighet • religion eller annan trosuppfattning • sexuell läggning • funktionshinder

Kränkningar

• fysiska (slag, knuffar, rycka någon i håret eller sätta krokben) • verbala, mobbing och liknande beteende som har sin grund i att någon är överviktig, har en viss hårfärg, är en ”plugghäst”, blir hotad eller kallas hora/bög • psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) • text/bild meddelande (klotter, teckningar, brev, lappar, e-post, sms och mms)

Mobbning

• trakasserier vid upprepade tillfällen över tid • obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts.

Trakasserier

• uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionsnedsättning

Sexuella trakasserier

• grundar sig på kön eller anspelar på sexualitet. • motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer

Rasism

• bygger på föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (förtrycka, utnyttja eller kontrollera). Ett uttryck för detta är främlingsfientlighet som 34

innebär motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella, etniska eller beteendemässiga karaktäristika

Funktionshinder

• varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Kartläggning Organisationsnivå:

Varje år genomförs en central trivselenkät i skolan, som ligger till grund för det förebyggande arbetet. Enkäter och incidentrapporter analyseras och följs upp. Antimobbinggruppen och Elevkommittén om likabehandling träffas regelbundet för genomgång av nuläget. Hur raster fungerar och om det inkommit nya incidentrapporter eller synpunkter från barn eller föräldrar. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts, ska tas med i efterföljande likabehandlingsplan.

Gruppnivå:

Både klassråd och elevråd är viktigt för att få reda på klimatet i skolan och för att genomföra det fortlöpande arbetet med värdegrunden. Där diskuterar vi både förhållningssätt och ordnings- och trivselregler, samt hur eleverna upplever sin skolsituation.

Individnivå:

Om det framkommer tecken på diskriminering, kränkningar eller trakasserier anmäler lärarna detta till skolledningen och arbete påbörjas med hjälp av skolhälsovården. Utvecklingssamtalen ger också information kring det enskilda barnet/eleven. Incidentrapporter skrivs både på fritids och i skolan och dessa tas upp på antimobbingmötena.

Åtgärder vid kränkande behandling och misstänkt mobbing mellan elever Kränkande behandling

Personal som uppmärksammar eller får kännedom om händelsen samtalar med berörda elever. Vid behov informeras vårdnadshavare. Händelsen skall följas upp av berörda.

Steg 1

Synliggöra genom att sätta ord på händelsen:  Jag ser att du…  Berätta vad Du eller De gjorde…

Steg 2

Skriva händelserapport.

Steg 3

Antimobbningsgruppen kontrollerar antimobbningspärmen regelbundet och vid behov:  Vid flera ”hearing”. återkommande rapporter gällande samma elev ska antimobbningsteamet kontakta mentorn/klassläraren som kallar eleven till 35

Steg 4

Möte med elev och antimobbningsteamet (”Hearing”).  Hearingens syfte är att lyfta fram handlingen så att eleven förstår konsekvenserna av sitt beteende/sina handlingar.  Antimobbningsteamets roll är att föra ett allvarligt icke anklagande samtal med eleven.

Steg 5

Eleven får en chans att förändra sitt beteende och sina handlingar.

Steg 6

Om ny rapport inkommer eller vid en större, allvarligare incident kopplas mentor/klasslärare in som kallar till ett samverkansmöte.  Till detta möte kallas eleven, förälder, rektor, mentor och representant från antimobbningsteamet.  Samverkansmötets syfte är att rektor skall besluta om åtgärder och eventuell påföljd.  Skolhälsovårdsteamet eller externa resurser kan komma att kopplas in.

Vid vuxnas kränkande av elever

Att barnen har en trygg och utvecklande relation med de vuxna är en förutsättning för att lärande skall ske. En sådan relation kan uppstå när de vuxna tar barnet på allvar, när de respekterar barnet och stödjer det i dess utveckling. I en utvecklande relation lär sig barnet att lita på, respektera och tycka om andra människor. Det är inom relationen barnet lär sig spelreglerna för umgänget mellan människor, där lär de sig var gränserna går och vad som sker när de överträds. Där lär de sig respekt för andras åsikter och ödmjukhet inför andras känslor och uppfattningar. Därmed ligger den utvecklande relationen till grund för vår förmåga att vara empatiska medmänniskor.

Förebyggande arbete Vårt förhållningssätt

Vi:  är goda förebilder  visar respekt och hänsyn     använder inte ironi tänker på vårt kroppsspråk erkänner snabbt egna fel och ber om ursäkt kontaktar föräldrarna, i stället för att anklaga barnen för föräldrarnas "misstag"    säger till barnen enskilt, inte inför hela klassen är försiktiga med tillsägelser, barn är känsliga vi generaliserar inte vid tillsägelser

Att upptäcka kränkande behandling

 Vid den kontinuerliga kontakten mellan hem och skola skall frågan om relationerna mellan barn och vuxna beröras 36

 kamratstödjarna informeras om att även vuxnas kränkningar av kamraterna skall tas upp med kamratstödjarmentorerna  personal som befinner sig i korridorerna eller på andra platser utanför klassrummet skall vara uppmärksamma på kränkningar av alla slag  redan misstanke om att kränkningar förekommer skall tas på allvar och leda till åtgärd  m personal misstänks för kränkning av elev skall alltid rektor omgående informeras av den som upptäckt kränkningen. Informationen kan vara skriftlig eller muntlig. I det senare fallet skall informationen dokumenteras

Att utreda och åtgärda kränkande behandling

 Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vårdnadshavare till elever som är inblandade skall informeras omedelbart av rektor. Rektor håller vårdnadshavarna informerade om utredningens förlopp. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen.  Om personal misstänks för kränkning av en elev skall rektor ansvara för utredningen.   Rektor ansvarar för att utredningen dokumenteras Rektor ansvarar för att personalen tidigt inte får sekretessbelagd information i ärendet  Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till myndighet skall göras

Islamiska skolans arbetsgrupp mot kränkande behandling och mobbing består av:

Antimobbningsteamet (likabehandlingskommittén), likabehandling, Elevhälsoteamet. Skolans ledningsgrupp Elevkommittén om 37

Krisplan 2012-2013

En låda med material märkt KRIS finns i lärarrummet. Lådan innehåller ljus, tändstickor, vit duk, ram att ha foto i, musik, litteratur, elevlista med anhörigas telefonnummer och krisplan.

Viktiga telefonnummer

Allmänt nödnummer…………………………………………………..112 Läkarmottagningen i Sjukhus, Första hjälp Tandläkarmottagningen i Skolhälsovård Skolkurator Skolpsykolog Polis lokal Alarmnummer Moské Församling Krisgruppen i Stockholms kommun, kontaktperson: Giftinformationscentralen

Handlingsmodell vid akuta kriser:

   Rektorn informeras först. Rektorn samlar skolans personal som tillsammans kommer överens om hur övrig information ges. Vid behov rådgör rektorn med yrkesmässig personal t.ex. elevhälsoteamet. Informationen från skolan sköts av rektorn.

Krissituationer med olyckor och dödsfall under skoltid:

   Ta reda på vad som har hänt. Vid lindriga skador som kan åtgärdas vid läkarmottagningen följer alltid en vuxen med. Kalla på hjälp. Ge första hjälp. Lämna aldrig den skadade ensam. Alla elever visas bort från olycksplatsen. 38

    Meddela om möjligt omedelbart föräldrarna. Ta om möjligt kontakt med någon ur krisgruppen. Ge en saklig, kort sammanfattning till eleverna om vad som hänt. Endast fakta. Ifall möjligt skicka en skriftlig information till varje hem.

Dödsfall bland elever eller personal utanför skoltid:

Rektor och klasslärare:

    Ta kontakt med de anhöriga. Uttryck ditt deltagande i sorgen. Lyssna. Ta reda på de anhörigas åsikt om hur de vill att man skall informera om dödsfallet i skolan.   Bedöm med varsamhet vilka uppgifter som ges vidare. Berätta om krisarbetet i skolan.

I skolan:

           Rektorn underrättar klassläraren, andra lärare och övrig personal – om möjligt också chaufförerna som sköter skolskjutsarna. Skolans elever underrättas öppet och enkelt av rektorn och klassläraren. När samtliga elever har underrättats, hissas flaggan på halvstång. Flagghissning och – halning görs så att flaggan först hissas upp till toppen och först därefter halas till halvstång. Gemensam samling vid flaggan. Minnesstund med samtliga elever hålls – samma eller följande dag. Den avlidnes fotografi, vit duk och ljus ställs fram. Ex. på innehåll: minnesord, stilla stund, musik, dikt, bön. Lärarna och personalen försöker se till att eleverna känner sig trygga när de går hem. I skolan kommer man överens om vem som deltar i begravningen. Om klassen deltar i begravningen är det viktigt att på förhand diskutera ingående vad som kommer att ske vid jordfästningen. Deltagande i begravning bör vara frivilligt för den enskilda eleven. Besök graven tillsammans med eleverna om behov finns. Om en elev dör under ett lov kan skolans personal, elever och föräldrar samlas till en gemensam minnestund vid skolan eller någon annan vald plats. Minnesstunden också hållas första skoldagen efter lovet. Var observant på reaktioner under tiden efter begravningen. Tid bör ges i skolan för att bearbeta det som har hänt. Vid behov – arbeta med frågor runt döden, rita, skriv berättelser eller dikter, men framför allt – VAR TILLSAMMANS.

Elev som mister nära anhörig:

   Rektorn informeras först. Rektorn informerar skolans personal. Rektorn/klassläraren bör vid lämpligt tillfälle tala enskilt med eleven och visa sin medkänsla. 39

 Budskap om dödsfall i familjen bör eleven i första hand få av annan familjemedlem.

Att minnas vid samtal med den drabbade eleven:

 Var sensitiv, inte påträngande.  Var lyhörd. Hör hur eleven vill ha det. Lyssna.   Trösta på ett sätt som faller sig naturligt. Var dig själv. Det viktigaste är att du vågar vara nära och att du vågar ta emot de reaktioner    som kommer och att du finns till för eleven. Var nära och närvarande. Visa att du finns, att du ställer upp. Visa din egen sorg, men förlora inte kontrollen. Var inte rädd för gråten. Sök gärna kroppskontakt. När orden inte räcker till är det bra att hålla handen eller ge en kram. Var delaktig. Man skall vara tillsammans med de sörjande, inte lösa deras          problem. Tag reda på om eleven vill att man berättar om vad som har hänt för klassen eller skolan. Ge barnen åldersanpassad information och fakta. Det finns situationer då man måste nöja sig med att berätta vad som hänt – inte hur. Undvik oförberett offentliggörande. Ta inte till välmenande fraser såsom "stackars dig", " det kommer nog att ordna sig" , "jag vet hur det har varit". Elevens skolprestationer kan påverkas även en lång tid efter det som skett. Se till att eleven blir tryggt omhändertagen efter skolan. Lämna inte eleven ensam. Klassläraren och klasskamraterna kommer ihåg elevens sorg med blommor, en stilla stund eller dylikt. Om eleven blir borta från skolan och skolan har fått vetskap om anhörigs bortgång; tag kontakt med eleven och hemmet. Elever som varit med om ett dödsfall i familjen mår oftast bäst av att börja skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas av en tidig kontakt mellan läraren och hemmet.

Uppföljning:

     Klassläraren följer upp eleven. Var observant på elevens sorgereaktioner. Somliga kommer snabbt igång med sorgearbetet efter dödsfallet. Andra uppvisar inga märkbara reaktioner förrän längre fram. Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgereaktioner hos barn och ungdomar. Hos barn är skuldkänslorna ofta knutna till om de kan fortsätta att leka och ha roligt. Dra försorg om att eleven har möjlighet att diskutera det skedda med någon. Acceptera att alla har sitt sätt att sörja och att ingen sorg är riktig eller felaktig Låt eleven leva normalt (”glömma”).

Handlingsplan vid svår sjukdom i elevgrupp:

  Klassläraren rådgör med den som är sjuk och anhöriga om vilken information som skall ges åt elever och personal. Visa alltid respekt för familjens önskemål. 40

   Rådgör med föräldrarna om det är orsak att informera alla elevers hem. Informationen till elever och föräldrar kan gärna ges av medicinsk kunnig personal eller föräldrar. Klassen håller kontakt med den som är sjuk genom t.ex. besök, telefonsamtal,  brev, teckningar eller annan uppmuntran. Klassläraren/rektorn bör skapa en trygg och kontinuerlig kontakt med eleven och hemmet. Klassen informeras regelbundet om hur eleven mår.

Samtal med klassen när något svårt inträffat:

       Gör upp en plan för samtalet. Inledning – fakta - reaktioner – tankar - information och avslutning. Planera tillsammans eventuella vidare åtgärder – uppföljningen. Det som andra har sagt, tänkt, känt eller upplevt, förs inte vidare till dem som inte har varit närvarande Berätta så konkret som möjligt om det som har inträffat. Ta med konkret material t ex tidningsurklipp ifall sådana finns. Ge eleverna gott om tid och möjlighet att prata om sina känslor och tankar. Ge hjälp med orden. Samla avslutningsvis ihop intrycken och rekommendera eleverna att samtala   med föräldrar och kompisar. Förbered eleverna på att de kan komma att reagera på olika sätt efter en tid och att detta är fullständigt normalt. Erbjud dig att finnas tillhands när så behövs Var under en tid observant på olika reaktioner hos eleverna.

Värt att tänka på:

Skicka aldrig hem elever tidigare med anledning av ett dödsfall. Följ gärna med eleven hem. Ge eleverna möjlighet att ringa hem om de har behov av det. Försök få det krisdrabbade barnet snabbt tillbaka till skolan. Rutiner är bra. Vänta aldrig med att ge besked i skolan då en olycka har inträffat. När något allvarligt har hänt uppstår det lätt rykten, vilka ofta är värre än verkligheten. Rektorn sköter – ifall det är nödvändigt - kontakterna med massmedia och allmänheten. Ifall ingen information kommer att ges bör rektorn avvisa massmedia på ett korrekt sätt. Om elev eller lärare har dött, glöm inte bort en minnessamling för hela skolan. Om en elev har dött behövs det ofta flera samtal i klassen under en längre tid. Men det är också viktigt att avsluta sorgearbetet på skolan efter en tid och 8.

återgå till normalt skolarbete. Glöm inte bästa vännen - iaktta reaktioner. Låt gärna skolbänken stå kvar en tid i klassen om en elev har dött. Låt ett ljus brinna t ex fram till begravningen. Hör sedan för med eleverna om ljuset kan tas bort.

10.

Den som hjälper behöver också själv hjälp. Personalen bör om möjligt få yrkeskunnig hjälp t ex av kurator eller psykolog.

Att minnas

Ett öppet förhållande mellan elever, lärare och hem, underlättar när en kris står för dörren.

Information till föräldrar:

Skriftlig information till hemmen, då en sådan anses vara av behov, ges av rektorn och klassläraren. Informationen kan utformas enligt som denna som följer, men kan också skrivas mer personligt.

____________________ I dag har vi fått veta att _________________________ har avlidit. Vi här på skolan känner stor sorg och saknad. Vi har ägnat dagen åt samtal med eleverna. ________________________ finns i våra tankar och vi kommer under den närmaste tiden att tala om honom/henne. Det är viktigt att eleverna får, ifall de önskar, uttrycka vad de känner.

Önskar Er familj kontakt med skolan, är Ni naturligtvis välkomna på besök eller att ringa.

Med vänlig hälsning Islamiska skolan ____/____ ______ Rektor : ___________________ Klasslärare: __________________ Tel. ______________________ Tel : _______________________ Hem: ______________________ Hem: _______________________

Policy sjukfrånvaro och rehabilitering

Stiftelsen Islamiska skolan har följande policy vid sjukfrånvaro och rehabilitering

Tidiga signaler

För att så tidigt som möjligt upptäcka att en medarbetare behöver stöd är det viktigt att ledare och arbetskamrater är uppmärksamma på händelser eller andra signaler som kan peka på att medarbetaren inte mår bra. Att tidigt sätta in stöd – innan någon sjukfrånvaro inträffat – ger bättre möjligheter att hjälpa medarbetaren/arbetskamraten. Om det finns behov ska närmaste chef tidigt försöka få igång en dialog med den berörde medarbetaren.

Sjukanmälan och försäkran

Sjukanmälan görs genom telefonkontakt med närmaste chef. Telefonnummer till din chef finns på avdelningens anslagstavla. Chefens uppgift är att få en dialog med medarbetaren om varför han eller hon inte kan arbeta i sitt ordinarie arbete och om möjligt erbjuda något tillfälligt arbete som medarbetaren skulle kunna utföra trots sjukdomen. Chefens uppgift är också att under sjukfrånvaron ha regelbunden kontakt med medarbetaren. Du som medarbetare ska senast dag 8 lämna in en skriftlig försäkran om varför du inte kan arbeta i ditt ordinarie arbete eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren erbjudit dig.

Kontakt med medarbetaren

Företaget kommer från andra sjukdagen ta kontakt med medarbetaren och fråga om de kan hjälpa till med någon medicinsk behandling eller annan åtgärd.

Rehabiliteringsutredning

Om sjukfrånvaron beräknas pågå längre än 14 dagar ska närmaste chef senast efter 3 veckor ha genomfört ett möte för att starta en rehabiliteringsutredning. Förutom chefen och medarbetaren deltar även en representant från ledningsgruppen samt ett fackligt ombud (om medarbetaren önskar detta). I många fall kan det också vara lämpligt att företagshälsovården deltar i mötet. Av rehabiliteringsutredningen ska det framgå vilka arbetsförhållanden medarbetaren har. Vilka åtgärder som redan vidtagits och vilka åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Faktorer som bör belysas är: • Vilka besvär är det som orsakar att arbetsförmågan är nedsatt? • Hur länge beräknas besvären pågå? • • • • • • • Finns behov av eller pågår medicinsk behandling? Finns det speciella arbetsuppgifter som medarbetaren inte klarar? Kan medarbetaren arbeta deltid? Kan medarbetaren klara andra tillfälliga arbetsuppgifter? Har medarbetaren psykiska eller sociala problem? Har medarbetaren egna förslag till åtgärder? Prognos för återgång i arbete. Rehabiliteringsutredningen genomförs under tystnadsplikt och utredningen läggs till underlag för de åtgärder som sedan vidtas inom företaget och i eventuella kontakter med Försäkringskassan. 43

Kontakt med Försäkringskassan

Om inte Försäkringskassan har hört av sig kan arbetsgivaren ta kontakt för att få till stånd ett avstämningsmöte. Kontakten med Försäkringskassan tas av personalavdelningen, som samordnar kontakterna med Försäkringskassan. Enligt företagets policy ska ett avstämningsmöte genomföras senast inom 6 veckor från insjuknandedagen. Vid avstämningsmötet deltar medarbetaren, eventuell facklig representant, närmaste chef, personalavdelningen, Försäkringskassan, eventuell behandlande läkare och företagshälsovård.

Rehabiliteringsplan

Om det behövs ska Försäkringskassan i samarbete med medarbetaren och arbetsgivaren upprätta en rehabiliteringsplan. Företagets policy är att aktivt delta i arbetet med rehabiliteringsplanen och dess genomförande. Närmaste chef och ledningsgruppen är ansvariga för detta arbete.

Finansiering av rehabiliteringsåtgärder

Arbetsgivaren har skyldighet att vidta åtgärder inom eller i anslutning till arbetsplatsen och också att finansiera dessa insatser. Företagets policy är att finansiera även andra insatser som innebär en snabbare återgång i arbete för medarbetaren. Beslut om finansiering av sådana insatser tas av personalavdelningen. 44

Rutiner för klagomål och synpunkter

Islamiska skolan arbetar ständigt för att förbättra kvalitén på utbildningen, därför är det viktigt att få kännedom om synpunkter och klagomål som rör vår verksamhet. Det är viktigt för Islamiska skolan att elever, föräldrar och personal ska vara nöjda med vår verksamhet och detta är en del av vår systematiska kvalitets arbete. Enligt skollagen 4 kap 8 § ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Så här lämnar vårdnadshavare eller annan person klagomål och synpunkter, såväl negativa som positiva. 1) Klagomål eller synpunkter lämnas till rektor. E-post: khemais @i slamiskaskolan.com 2) 3) Rektor är ansvarig för att utreda klagomålet och fatta beslut om åtgärder. Om anmälaren inte är nöjd med behandling av ärendet kan han eller hon 4 5) överklaga hos Stiftelsen Islamiska Skolan. )Klagomål gällande rektorsutövning lämnas till Sveriges Islamiska Skolor (SIS) utvecklaren Chakib Benmakhlouf. epost: chakib.benmakhlouf

@ gmail.com Ärendet ska behandlas skyndsamt och svaret lämnas till anmälaren efter avslutad utredning. Anonyma klagomål behandlas inte. 6) Det finns en särskild blankett för att framföra klagomål och synpunkter. Blanketten finns på expeditionen, eller på skolans hemsida. 45

Rutin för lunchrasten

Lågstadiet (FK- år 4)

Klasslärarna är rastvakter enligt rastvaktsschema. Kl 11:30 ska alla rastvakter finnas vid sina ansvarsområden. Listan på dessa finns uppsatt i personalrummet. 3.

Rastvakterna ska ha på sig reflexvästar som finns tillgängliga i 4.

personalrummet. Om någon rastvakt saknas tas detta upp under morgonmötet. Ersättare utses. Rastvakterna ska jobba för att skapa lugn och ordning under lunchrasten. Eleverna får inte lämna skolområdet under rasten. Rastvakterna ser till att alla leksaksprylar lämnas i förrådet då rasten är slut. Kl 11:55 skickar rastvakterna alla elever in i skolan. En av rastvakterna lämnar skolgården sist. 46

Matsalsrutiner

        Inga ytterkläder, ytterskor eller väskor tas in i matsalen. Matvakten kommer till matsalen på utsatt tid. Alla ska tvätta händerna före och efter måltid Eleverna står på led utanför matsalen och väntar på att få tillstånd att gå in Inget spring i matsalen Varje klass sätter sig vid sina bord och inväntar sin tur att hämta maten Eleverna hämtar mat klassvis Alla tar översta tallriken och översta brickan. Är tallriken eller brickan smutsig lämnar man den i disken och tar nästa.         Elever som missköter sig i matkön får hämta mat sist Matvakten ser till att eleverna tar lagom portioner Varje elev använder endast ett glas till vatten/mjölk Elever inväntar på att alla har fått mat innan de hämtar eventuell påfyllning Matvakten ansvarar för att ens klass bord är rena. Matvakten uppmuntrar eleverna att äta maten. Matvakten uppmuntrar elever att använda trevligt bordsskick Pedagogisk lunch äter all personal som väljer att äta skolmaten. Detta innebär att lunchen förtärs under elevernas lunchtid samt att en lärare äter vid ett elevbord.      Max en vuxen sitter vid varje bord Frukt och knäckebröd får inte tas ut från matsalen Varje elev tar max ett smörpaket Smöret bres på smörgåsen, doppas inte. Matvakten lämnar matsalen sist 47

Rutiner kring betyg/ - omdömesvarningar:

   Inlämning sker 23.59 det datum som anges i kalendern. För att kunna skriva ut varningarna dagen därpå. Postningsdagen ska vara sista dagen innan höst/-påsklovet. Utskrift av varningar skrivs ut och postas av klasslärare/mentor. Om klassläraren/mentorn är frånvarande skrivs/postas dokumenten ut av Melida. Innehållet av varningarna, hur varningarna ska dokumenteras:  Ämnet, vilket kunskapskrav som riskeras att inte nås, kommentar varför? Hur detta kan nås? Kortfattad kommentar, som bygger på vilka kunskapskrav som riskeras att inte nås.  Datorer framme endast för detta ändamål, där lärare turas om och lägger in varningarna i ett gemensamt dokument som mentorerna/klasslärare sedan ansvarar för att skriva ut. Observera! Även om eleven inte fått en betygsvarning innebär detta inte att eleven kommer att bli godkänd, senare på terminen. 48

Rutiner vid brand

Lokalerna är zonindelade enligt följande ZON 1 ZON 2 Matsal, Gympasal, källaren, dusch, toaletter Vaktmästarenrum,Bönsal,fritids,förskolan,biblikotek,teknik ZON 3 rum ,labsal, Toaletter, tvagningsrum Åk1, Åk 2, Åk3: Åk4, Åk5,Hemkunskapsrum, matematik Specialpedagogiskrum, grupprum, Somaliska rum, arabiska ZON 4 ZON 5 expedition,toaletter, 1.

Toaletter och bild. Textilrum, Fysikrum, Engelska rum, So rum, toaletter, Studievägledare rum. Korridoren, Personalområde. Rädda de som är i uppenbarfara Larma räddningskåren ( brandkåren) larmknapp /112 Släck om möjligt Utrymning sker via närmaste utrymningsväg till återsamlingsplatsen ( se skyltar klassvis utanför skolgården) Hissar får ej användas Varna övriga Data salen, skolhälsovård lokaler, Vid brand skall zonerna genomsökas av en utsedd zon ansvarig som rapporterar till skyddsombud eller rektorn vid uppsamlingsplatsen utanför skolgården vid fotbollsplanen. Zonansvarig lämnar således zonen sist. Följande ansvariga och ersättare vid frånvaro. Ansvarig Ersättare Zon Zon 1 Zon2 Zon 3 Zon 4 Zon 5 Idrottsläraren Margareta Teknik Fikret läraren Arbetslag 1 ledaren Ozan Arbetslag 2 ledaren Nabil Fritidschef Khadi 49

Specialundervisning 2012-2013

Lagar som reglerar stödundervisning Skollagen 2010:800:

2 kapitlet 25§ Elevhälsans omfattning:

”För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.”

3 kapitlet 8§ Utredning:

”Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

3 kapitlet 9§ Åtgärdsprogram: ”

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11§ eller i form av anpassad studiegång enligt 12§ får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8§ visar att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.”

3 kapitlet 10§ Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer:

”För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som ska uppnås.”

3 kapitlet 11§ Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning:

”Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9§ för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.”

3 kapitlet 12§ Anpassad studiegång:

”Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7§ innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvararför att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt som möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.”

Islamiska skolans specialpedagogiska verksamhet

Specialundervisningen sker inom vissa pedagogiska och ekonomiska ramar . De pedagogiska ramarna bestäms av: Klasslärarens bedömning av hjälpbehov i sina respektive klasser Rektors ansvar att ge extra stöd till elev eller klass . De ekonomiska ramarna bestäms av det antal resursveckotimmar som står till buds. Specialpedagogen ansvarar över det pedagogiska arbetet på skolan.

Specialundervisning

För de elever som är i störst behov av stödinsatser i basämnena matematik, svenska och engelska ges specialundervisning av specialpedagog.

Stödbehov

Stödbehovet analyseras enligt ett schema: 1.

Klass/ämneslärare anmäler stödbehov till rektor. 2.

Rektor kallar elevhälsoteamet (EHT) till möte angående elevens/elevernas 3.

stödbehov. Rektor beslutar att en pedagogisk utredning i samförstånd med vårdnadshavare och elev utförs. 4.

Åtgärdsprogram upprättas. Stödinsatser. Utvärdering av åtgärdsprogram sker i god tid innan utvecklingssamtal så att 7.

utvärdering och eventuellt nytt åtgärdsprogram kan upprättas vid utvecklingssamtalet. Utvärdering rapporteras till klasslärare, vårdnadshavare och rektor. Vid behov kan EHT besluta om externa insatser som t.ex. BUP, socialtjänst med mera.

Utredningsrutiner och dokumentation

De elever som är i behov av särskilt stöd får tidigt en kartläggning av sina möjligheter och svårigheter inför fortsatta specialpedagogiska insatser. Uppföljning och utvärdering av insatserna sker kontinuerligt. Alla elever har en individuell utvecklingsplan som upprättas tillsammans med eleven, vårdnadshavare och ansvarig pedagog i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska elever och föräldrar få vetskap om elevens sociala utveckling samt utvecklingen mot kunskapsmålen. För att tidigt upptäcka läs- och 51

skrivsvårigheter gör specialpedagogen regelbundna screeningtest. Testresultaten förvaras av ansvarig pedagog.

Pedagogisk utredning

När det finns signaler om att en elev är i behov av särskilt stöd eller riskerar att inte nå kunskapsmålen är det viktigt att utreda vilka behov eleven har. Utredningen bör göras i samverkan med vårdnadshavare. Syftet med utredningen är att tydliggöra elevens starka och svaga sidor och utifrån dessa hitta vägar för personal, elev och vårdnadshavare att arbeta vidare mot målen. Den pedagogiska utredningen ska ligga till grund för åtgärdsprogrammet. Pedagogiska utredningar är sekretessbelagda och originalet ska förvaras i skolans arkiv. Vissa utredningar kan göras av den personal som arbetar närmast barnet (lärare och specialpedagog). Ibland behövs en mer omfattande utredning där man kan behöva anlita särskild kompetens, exempelvis skolpsykolog.

Åtgärdsprogram

När en elev är i behov av särskilt stöd eller befaras inte nå kunskapsmålen skall ett åtgärdsprogram upprättas. Ett åtgärdsprogram kan upprättas när som helst under läsåret. Åtgärdsprogrammet ska upprättas i samverkan med lärare, elev och vårdnadshavare. Åtgärdsprogrammet ska följas upp och förändras eller avslutas utifrån elevens utveckling. Originalet förvaras i skolans arkiv men berörd personal och vårdnadshavare bör ha en kopia.

Elevvårdskonferens (EVK)

För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde. I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå; rektor, företrädare för elevvården och skolhälsan, berörd klassföreståndare eller motsvarande. Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den arbetstagare som rektor utser är ordförande. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

Utföranderutin vid pedagogisk utredning

Den pedagogiska utredningen genomförs i elevens vardagsmiljö av pedagogisk personal. Utredningen kan vara av olika omfattning beroende på behoven. Utredningen kartlägger möjligheter och hinder för utveckling och lärande. Föräldrar ska vara delaktiga under hela processen. Eleven är delaktig så långt det är möjligt utifrån vad som anses lämpligt för individen och åldern.

En pedagogisk utredning kan ske på tre nivåer

Organisationsnivå

Är förutsättningarna för barnet så goda som möjligt?

Gruppnivå

Vad görs i gruppen för att stärka barnets förmåga?

Individnivå

Vilka styrkor och svagheter har eleven?

I den pedagogiska utredningen kan följande delar ingå:

 Lärar- och elevintervjuer  Pedagogiska observationer i vardagsmiljö  Föräldrasamtal 52

    Diagnostisering/kartläggning av elevens läs- och skrivutveckling Diagnostisering/kartläggning av elevens matematikutveckling Kartläggning av motorisk utveckling Kartläggning av social utveckling

Omfattning

Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten fullgjort högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen.

kursfordringar om 90

Mål

För specialpedagogexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning.

Kunskap och förståelse

För specialpedagogexamen skall studenten  visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och  visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik

Färdighet och förmåga

För specialpedagogexamen skall studenten  visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,  visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,  visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,  visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och  visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För specialpedagogexamen skall studenten  visa självkännedom och empatisk förmåga,  visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,  visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,  visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 53

 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

Självständigt arbete (examensarbete)

För specialpedagogexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

I examensbeviset skall det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd. För specialpedagogexamen skall också de preciserade kraven gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 54

Kurator

Alla i skolan, både personal och elever, måste ta ansvar för skolans verksamhet. Skolkuratorn är anställd för att utföra ett yrkesmässigt socialt arbete och har, i motsats till andra inom skolan, socialt arbete som sin huvudarbetsuppgift. Detta utförs bl.a. som skolans socialarbetare, som konsult och som handledare.

Yrkesbeskrivning

Socialt arbete i skolan utförs av kurator på fyra nivåer:

Individnivå

Socialt behandlingsarbete med enskilda elever och familjer, som även innefattar sociala diagnoser och bedömningar.

Gruppnivå

arbete med elev- och personalgrupper.

Organisationsnivå

organisationsutveckling och förändringsarbete, samarbete med andra myndigheter, deltagande i undervisningen.

Samhällsnivå Arbete på individnivå

Skolkuratorn arbetar individuellt med både elever, personal och föräldrar. Det övergripande uppdraget är att stödja lärandet i skolan samt undanröja hinder för elevers lust att lära och utvecklas samt bidra till en trygg och trivsam miljö som främjar lärande, god allmän utveckling och god hälsa för varje elev. Direkt individuellt stöd ges antingen efter förfrågan, eller på vårt eget initiativ. Under rektor har den pedagogiska personalen i arbetslagen förstahandsansvar för alla aspekter av elevens utveckling, antingen som utförare eller som informationsskyldig till annan stödpersonal. Mentor är alltid involverad i uppföljningsprocessen. Skolkuratorn ska bistå med support/stöd på personalens uppdrag – men ansvaret ligger på de som önskar stödet. Insatserna kan vara samtal i syfte att ge fördjupad kunskap om den egna livssituationen och hur den påverkar studierna, ekonomisk rådgivning, deltagande i upprättande av åtgärdsprogram, skolsocial studievägledning, handledning till personal, rådgivning till föräldrar, bedömningar av behov gällande behandlingsinsatser och socialt stöd för förbättrad studiemotivation, bistå med kontakter till myndigheter tex. BUP eller Vuxenpsykiatri, anmälan till socialtjänsten, följa elever till drogtester, mm. De individuella insatserna bör alltid avvägas i förhållande till insatser på grupp och organisationsnivå för att få balans och spridning av hur den sociala kompetensen blir synlig och tillgänglig inom organisationen.

Arbete på gruppnivå

Kurator arbetar både med smågrupper och hela klasser. Arbetsmetoderna kan vara exempelvis samtal, samarbetsövningar, drama eller avslappningsövningar. Arbete med grupper kan vara: förebyggande, t.ex. om värdegrund, samlevnad, jämställdhet, våld eller droger, 55

behandlande kring aktuella problem som stör arbetsron i klassen, t.ex. om kränkningar, oro inför framtiden, samarbetssvårigheter eller bristande självkänsla. Även samtalsgrupper för föräldrar förekommer, både på initiativ från skolan och från föräldrar själva. Samtalsteman i sådana grupper kan till exempel vara tonårsutveckling, grupptillhörighet, droger eller samarbete skola - hem. Med sina tvärvetenskapliga kunskaper kan skolkurator se till helheten i skolans värld, dvs hur organisatoriska, samhällsekonomiska, sociala och psykologiska faktorer påverkar individer och grupper.

Arbete på organisationsnivå

Kurator kan därför ha många organisationsutvecklande och övergripande arbetsuppgifter. Kurator arbetar aktivt tillsammans med andra yrkesgrupper i utredningar, förändringsarbete och utvecklingsprojekt. Arbete med stadieövergångar, klassammansättningar, skolans rutiner, arbetsplaner och resursanvändning kan utgöra en stor del av arbetet, liksom samverkan med andra institutioner och myndigheter. Speciellt i samverkan mellan socialtjänst och skola kan kurator skapa förståelse och ge kunskap om arbetssätten inom båda fälten.

Arbete på samhällsnivå

Konsult och handledare

På studiedagar, i handledning och i kontinuerlig fortbildning arbetar kurator med att öka kunskap och medvetenheten samt skapa insikt hos skolans personal om socialt arbete. Grupprocesser, barns och ungdomars utveckling, människors levnadsvillkor, relationers betydelse m.m. är betydelsefulla faktorer som påverkar eleverna, både i undervisningen och i övriga sociala sammanhang. Handledning kan bestå dels av enskild handledning, dels av handledning i grupp till pedagoger och annan personal.

Det viktiga samtalet

Skolkurators samtal med personal, elever och familjer är yrkesmässiga och som sådana har de ett särskilt syfte. Yrkesmässig kunskap om bland annat relationer och kommunikation mellan människor, praktik under utbildningen och yrkeserfarenhet ger kurator kompetens att använda samtal som arbetsmetod i socialt behandlingsarbete. Andra befattningshavare kan känna osäkerhet vid samtal med elever och familjer, framför allt när det gäller att tala om svåra och känsliga frågor som påverkar elevens skolsituation. Skolkurator kan bidra med att delta och leda samtalet eller vara konsult vid planeringen. Samtalen kan vara  av stödjande karaktär,  av insiktskaraktär,     av motiverande karaktär eller för krisbehandling samtalen kan ske på olika nivåer och ha olika syften samtal på strukturell nivå syftar till att klargöra hur sociala, psykologiska, samhällsekonomiska och juridiska faktorer påverkar det dagliga livet och till att öka förmågan att hantera dessa faktorer  samtal på interpersonell nivå syftar till att kunna bearbeta relationer till andra t.ex. kamrater, lärare och föräldrar  samtal på intrapsykisk nivå syftar till att bearbeta något inom individen 56

Samarbetspartners: Inom skolan

          elevråd – gällande elevdemokrati på organisationsnivå lärar-arbetslag skolbespisningspersonal skolledning skolpsykolog skolsköterska specialpedagog studie- och yrkesvägledare vaktmästare m.fl. Grupper som kurator kan/bör ingå i:  anti-mobbningsgrupp  krisgrupp    skolkonferens skolutvecklingsgrupp m.fl.

Utom skolan

 Socialtjänst  Ungdomsmottagning      BUP Polis Brottsofferjouren Öppenpsykiatriska mottagningen Moské (imam) 57