Transcript Läs Friends nätrapport 2015

Friends nätrapport
2015
I samarbete med:
INNEHÅLL
OM RAPPORTEN
Innehåll
3
OM RAPPORTEN
& FRIENDS
18
LIVET PÅ & UTANFÖR
NÄTET HÄNGER IHOP
4
INLEDNING
20
STRATEGIER FÖR ATT HANTERA
KRÄNKNINGAR & MOBBNING
5
RESULTATEN
I KORTHET
22
VUXNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT
& AGERANDE
6
ANVÄNDNING AV MOBIL,
DATOR & SURFPLATTA
24
FRIENDS REKOMMENDATIONER
8
KRÄNKNINGAR & MOBBNING
VIA MOBIL, DATOR ELLER SURFPLATTA
26
JURIDIK PÅ NÄTET
10
VAR SKER KRÄNKNINGARNA
& I VILKEN FORM?
27
AVSLUTNING
14
KRÄNKNINGAR & MOBBNING
I SPELVÄRLDEN
28
PROJEKTET SCHYSST
PÅ NÄTET
16
SEXUELLA TRAKASSERIER
29
ORDLISTA
PRODUKTION Johanna Olofsson & Olle Cox GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius
OMSLAG SolStock, iStock TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT Olle Cox, [email protected]
www.friends.se • [email protected] • facebook.com/stiftelsenfriends
2
OM RAPPORTEN
Om rapporten
Friends nätrapport publiceras nu för tredje året i
rad. Syftet med rapporten är att fånga upp barns
och ungas röster om kränkningar och mobbning via
mobil, dator och surfplatta. Rapporten är baserad
på en undersökning där 1041 barn och unga i åldern
10 till 16 år i Sverige deltagit. Undersökningen är
genomförd av TNS SIFO på uppdrag av Friends,
Symantec och HP.
Nya frågor
För att fördjupa kunskapen om barns upplevelser
och erfarenheter så har nya frågor tillkommit i
årets undersökning. Ungas utsatthet när det
kommer till sexuella trakasserier har tidigare lyfts
i Friendsrapporten 2014, och för att fördjupa
kunskapen inom det området inkluderas frågor om
sexuella trakasserier via mobil, dator och surfplatta.
I årets undersökning lyfts även begreppet mobbning
in för att tillsammans med kränkningar bidra till
en mer omfattande problembild. Läs mer om
begreppsdefinitioner i vår ordlista på sidan 29.
Ett antal frågeställningar i undersökningen
är oförändrade från föregående år och för
datainsamlingen har liknande utformning av enkät,
urval och fältperiod använts. Resultaten kan därmed
ge en indikation för utvecklingen, men för att
säkerställa utveckling över tid krävs återkommande
undersökningar under en längre tid.
Barn & unga i rapporten
Datainsamlingen har genomförts via webbaserade
enkäter under perioden 13-29 oktober 2014.
Respondenterna som deltog i undersökningen
är barn till medlemmar i TNS SIFOs webpanel.
Medlemmar till panelen rekryteras riksrepresentativt
via telefon och postala utskick. En inbjudan till
undersökningen skickades ut slumpmässigt via
e-mail till medlemmar i panelen med barn i åldern
10-16 år. Föräldrarna svarade på barnets kön och
ålder samt gav ett godkännande till att barnet deltog
i enkäten. Respondenterna har sedan själva eller
tillsammans med föräldern svarat på alla övriga
frågor. För att respondenten ska kunna välja att inte
svara på frågor som de kan uppleva som känsliga,
finns alternativen ”vill ej svara” eller ”vet ej”.
Totalt deltog 1041 barn och unga: 402 i åldern 10-12
år och 639 i åldern 13-16 år. Fördelningen mellan
tjejer och killar var 51 procent tjejer och 49 procent
killar. De medverkande respondenterna är anonyma.
Resultaten är analyserade utifrån åldersgrupper (1012 år respektive 13-16 år) och kön. Citaten i rapporten
är ett urval av respondenternas fritextsvar.
Friends uppdrag är att stoppa mobbning och diskriminering. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning
och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Varje dag är vi ute i skolor,
förskolor och idrottsföreningar runt om i landet. Vi tror på ett helhetsperspektiv där alla är involverade, från
lärare till skolpersonal, föräldrar och barn. Med Friends nätrapport vill vi för tredje året i rad fånga upp barns
och ungas röster om kränkningar på nätet. Rapporten har möjliggjorts tack vare stöd från våra sponsorer
Symantec och HP, därför vill vi rikta ett stort tack till dem. Genom rapporten hoppas vi skapa det engagemang
vi vet krävs för att skapa förändring. Vårt arbete och vår vision sträcker sig längre än till skolkorridorer och
omklädningsrum. Vi vill ha ett samhälle där unga växer upp i trygghet och jämlikhet – även på nätet.
Lars Arrhenius, Generalsekreterare, Friends
INLEDNING
OM RAPPORTEN
Inledning
Jag startade min blogg, Marwalicious, för fyra år
sedan. Jag skriver om allt möjligt, delar med mig
av mina åsikter, tankar, min vardag och berättar om
nästan allt som sker i mitt liv till mina läsare. Det kan
vara allt från att jag har fått ett krossat hjärta, till att
jag lägger upp en bild på mig själv, eller så berättar
jag hur lycklig jag är och om mina intervjuer med olika
tidningar.
Under dessa fyra år har jag fått stå ut med så mycket
hat och hot att jag ibland stängt in mig i lägenheten
för att jag har varit så rädd för att vistas ute, gå till
skolan eller till mina träningar. För två år sedan
startades en Facebookgrupp om mig, ”Alla vi som vill
att Marwa Karim dör”. För några månader sedan fick
jag en grovt rasistisk kommentar på min blogg som
avslutades med att jag skulle göra världen en tjänst
om jag tog livet av mig. Orden och meningarna som
folk inte kanske tror kommer skära i hjärtat på mig,
gör det på riktigt.
Jag har sökt hjälp från olika håll och kanter men det
läggs ner för att det finns värre problem att ta hand
om. Vuxna blundar hela tiden för nätmobbning. Det
verkar inte vara så allvarligt i deras ögon och det är
fruktansvärt. För hur långt ska det egentligen gå tills
vuxna människor börjar öppna sina ögon och agera?
Föräldrar måste börja hålla koll på sina barn och
prata med dem om hur man ska bete sig mot andra.
Polisen har en skyldighet att ta anmälningar på allvar.
Lärare och rektorer måste se till så att dom hänger
med när det gäller sociala medier och hålla ögonen
öppna så att eleverna känner sig trygga.
Alla har rätt att få göra sin röst hörd. Jag vill dela
med mig av mitt liv och inspirera mina läsare. Om jag
älskar att blogga, så ska jag få blogga hur länge och
” Vi måste
stå upp för
varan dra”
Barn och unga kan mer om sin verklighet än vi vuxna
och har också egna erfarenheter av mobbning på nätet.
Därför har vi låtit Marwa Karim från Friends Ungdomsråd
skriva inledningen till Friends nätrapport 2015.
Foto: Philippe Rendu
mycket jag vill och inte stänga ner den på grund av
att människor hotar mig. Då har jag ju förlorat på en
gång och då är det nättrollen som har vunnit.
Om vi ser någon som blir hotad eller får hatiska
kommentarer på nätet, så ska vi alla stå upp för vår
medmänniska och agera. Jag vill inte att mina barn
ska växa upp i ett samhälle där människor bara går
iväg och inte bryr sig om andras själar. Så låt oss
hålla ihop, stå upp för varandra och sprida mer kärlek
istället!
Marwa Karim
FRIENDS BARN- & UNGDOMSRÅD
4
RESULTATEN I KORTHET
Resultaten i korthet
Spel är den vanligaste platsen
för kränkningar för killar
1/3
KiK och andra sociala medier
är den vanligaste platsen för
kränkningar för tjejer
av barn och unga har blivit
kränkta via mobil, dator eller
surfplatta minst någon gång
under det senaste året.
35%
8% av tjejerna och 4% av killarna har blivit
mobbade via mobil, dator eller surfplatta under
det senaste året. Det motsvarar 1-2 personer i
varje klass.
uppger att någon eller några av de som
har nätkränkt dem även utsatt dem
utanför nätet.
Var tredje tycker inte att vuxna i skolan är bra på att
prata om vad som är viktigt att tänka på när man
umgås med andra på nätet, eller berätta vad man
kan göra om man blivit kränkt.
De flesta som blir utsatta vänder sig till en vuxen
hemma vilket de också upplever hjälper bäst.
Varannan ung tycker att vuxna hemma är bra på
att vara intresserade av deras liv på nätet.
7%
av tjejerna har blivit utsatta för sexuella
trakasserier via mobil, dator eller surfplatta
under det senaste året.
Endast var tredje tycker att vuxna hemma är bra
på att berätta vad man kan göra om man blivit
kränkt på nätet.
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
5
ANVÄNDNING
AV MOBIL, DATOR & SURFPLATTA
OM RAPPORTEN
Användning av mobil,
dator & surfplatta
Antal timmar som unga i genomsnitt använder mobil,
dator och surfplatta är oförändrat jämfört med förra
året1. Varannan ung använder mobil, dator och
surfplatta i genomsnitt 3-6 timmar per dag. Något
färre svarar att användningen är mellan 1-3 timmar
per dag och 15 procent svarar att de använder mobil,
dator eller surfplatta mer än 6 timmar per dag.
Vad unga gör den största delen av sin uppkopplade
tid har däremot förändrats något sedan förra året.
Bland tjejer har användningen av sociala medier gått
ner och i år anger fler att de främst ägnar sin tid åt
underhållningsbaserat innehåll som exempelvis spel,
film och musik. Förflyttningen från sociala medier
innebär inte nödvändigtvis att unga tjejer är mindre
sociala idag. Möjligheten att kommunicera med
andra finns även inbyggt i många underhållsbaserade
plattformar, exempelvis genom kommentarsfält på
Youtube eller genom att prata eller chatta i spel. Bland
killarna är intresset för underhållningsbaserat innehåll
fortsatt starkt och fortsätter att vara det som de ägnar
största delen av sin uppkopplade tid åt.
Hos de svarande i den yngre åldersgruppen,
10-12 år, är användandet mer fokuserat på
underhållningsbaserat innehåll, vilket också ökat
något sedan förra året. Bland de äldre, 13-16 år,
är användandet något mer jämnt fördelat mellan
underhållnings- och kommunikationsbaserat innehåll
och har inte förändrats nämnvärt från förra året.
Få unga uppger att de ägnar största delen av sin
uppkopplade tid till informationsbaserat innehåll,
exempelvis att söka information, göra skolarbeten
eller läsa om saker som intresserar dem.
Hur många timmar i snitt per dag använder du mobil, dator eller surfplatta?
Räkna med all tid du använder mobil, dator eller surfplatta, både i skolan och privat/hemma
1-3 timmar
%
37
48%
1
6
Friends nätrapport, 2014
76%
0%
%
15
3-6 timmar
Mer än 6 timmar
Jag använder aldrig mobil, dator eller surfplatta
ANVÄNDNING AV MOBIL, DATOR & SURFPLATTA
Vad gör du den största delen av tiden när du använder mobil, dator eller surfplatta?
76%
Tjej (n=534)
Kille (n=505)
45%
42%
17%
10%
Jag ägnar mig åt
spel, film, musik eller
annan underhållning
2014:
37%
73%
Jag umgås eller
pratar med andra
i sociala medier
som t.ex Facebook,
Instagram eller KiK
49%
17%
6%
Jag söker
information, gör
skolarbeten och
läser om saker som
intresserar mig
10%
6%
3%
1%
Annat
2%
1%
74%
49%
10-12 år (n=457)
39%
13-16 år (n=583)
19%
5%
Jag ägnar mig åt
spel, film, musik eller
annan underhållning
2014:
67%
45%
Jag umgås eller
pratar med andra
i sociala medier
som t.ex Facebook,
Instagram eller KiK
24%
41%
11%
2%
Jag söker
information, gör
skolarbeten och
läser om saker som
intresserar mig
8%
13%
1%
Annat
1%
2%
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
7
KRÄNKNINGAR
& MOBBNING VIA MOBIL, DATOR ELLER SURFPLATTA
OM RAPPORTEN
Kränkningar & mobbning via
mobil, dator eller surfplatta
De flesta barn och unga förknippar sin uppkopplade tid med positiva
upplevelser. Men på nätet, precis som på många andra platser där människor
umgås, förkommer det också utanförskap, kränkningar och mobbning.
Hur vanligt är kränkningar och mobbning?
I undersökningen svarar var tredje ung att de blivit
kränkta på nätet minst någon gång under det senaste
året, vilket är i linje med förra årets resultat. Precis som
föregående år är det fler tjejer än killar som uppger
att de har blivit utsatta, 36 procent av tjejerna och 27
procent av killarna.
I undersökningen definieras en kränkning som en
handling som gör att den som blir utsatt känner sig
ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempelvis
vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden
eller kommentarer, att någon har loggat in på en profil
eller använt mobil, dator eller surfplatta mot den
utsatta personens vilja eller att personen har känt sig
ensam, utanför eller inte fått vara med. Vad som är en
kränkning eller inte avgörs alltid av den som är utsatt.
Mobbning definieras i undersökningen som när någon
har blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andra
personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för
mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt
att försvara sig. Vid mobbning via mobil, dator eller
surfplatta så kan det både vara flera olika kränkningar
eller att en kränkande kommentar/bild/film delats eller
spridits till många.
Hur vanligt kränkningar och mobbning är skiljer sig
mellan olika undersökningar. Det kan bero på att olika
metoder använts och att frågorna är ställda på olika
sätt. I liknande undersökningar gjorda i Sverige ligger
andelen som är utsatta för mobbning på nätet mellan
1 procent och 11 procent2.
Tjejer är i större utsträckning än killar utsatta för
mobbning på nätet. Resultaten visar att 8 procent av
tjejerna och 4 procent av killarna har blivit mobbade
via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året. I
genomsnitt motsvarar det 1 till 2 personer i varje klass.
2
8
Berne (2014) har i sin doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet jämfört
förekomsten av mobbning på nätet i olika svenska studier gjorda mellan 2011 och 2014.
KRÄNKNINGAR & MOBBNING VIA MOBIL, DATOR ELLER SURFPLATTA
Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?
Med kränkt menar vi att någon sagt eller gjort något som fått dig att känna dig ledsen, sårad eller mindre
värd. Det kan exempelvis vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden eller kommentarer, att
någon har loggat in på din profil eller använt din mobil, dator eller surfplatta mot din vilja eller att du har känt
dig ensam, utanför eller inte fått vara med.
73%
Tjej (n=535)
64%
Kille (n=506)
30%
24%
5%
Nej, aldrig
2014:
63%
72%
Ja, någon gång
29%
25%
2%
1%
Ja, flera gånger
7%
Ja, ofta
2%
SAMTLIGA:
1%
1%
Nej:
66%
1%
Ja:
33%
Har du blivit mobbad via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?
Mobbning är när du har blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen.
Det kan vara både flera olika kränkningar eller att en kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits till
många. Det kan kännas som att du är i underläge eller att du har svårt att försvara dig.
8%
Tjej (n=43)
4%
Kille (n=20)
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
9
VAR
SKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?
OM RAPPORTEN
Var sker kränkningarna &
i vilken form?
De flesta kränkningar bland unga sker i sociala medier eller spel. Förra
året var Facebook den digitala plattform där flest tjejer och killar blivit
kränkta, men i år är det andra platser som dominerar.
Bland tjejer är det vanligaste att bli utsatt via KiK,
följt av Instagram. Spel är den vanligaste platsen för
killar att bli kränkta på. I undersökningen är dessa
sammanslagna i ett svarsalternativ, men bland de
som har uppgett i vilket spel de blivit kränkta så
nämns i hög utsträckning bland annat Minecraft,
League of Legends, Counter Strike och World of
Warcraft. De sociala medier där flest killar blir kränkta
är via Kik eller på Facebook.
Vid jämförelse mellan åldersgrupperna 10-12 år och
13-16 år så är det fler i den äldre åldersgruppen som
blir kränkta på Facebook och Ask.fm, vilket delvis
kan bero på att de har åldersrekommendationer
från 13 år och uppåt. Bland de yngre är det något
vanligare att bli utsatt i spel.
att vara den vanligaste formen av kränkning. Av de
utsatta svarade 6 av 10 tjejer och 5 av 10 killar att
de varit med om det. Men det är inte bara verbala
kränkningar som förekommer på nätet. Psykiska
kränkningar, exempelvis utfrysning, är den näst
vanligaste formen av kränkning. Det kan exempelvis
handla om att inte få vara med i en grupp på KiK eller
att bli utröstad ur en spelgrupp i World of Warcraft.
Noterbart är att det i undersökningen är betydligt fler
killar än tjejer, 16 procent respektive 4 procent, som
valt alternativet ”jag vill inte berätta vad som hänt”. I
undersökningen finns återkommande indikationer på
att killar i mindre utsträckning berättar för andra om
kränkningar de varit med om.
Vilken form av kränkningar som unga utsätts för har
inte förändrats nämnvärt från föregående år och
elaka meddelanden eller kommentarer fortsätter
Vanligaste platsen för kränkningar
TJEJER
1
2
3
10
KiK
Instagram
Ask.fm
Vanligaste platsen för kränkningar
KILLAR
1
2
3
Spel
KiK
Facebook
VAR SKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?
”Min mamma gick bort i cancer och då
fick jag sms att det var rätt åt mig.”
”En kille i skolan som spelar hockey sa att jag var
en dum neger på Instagram, jag svara att jag kom
från Indien och åker skridskor bättre än honom
(åker konståkning i samma hall).”
”Alla i kompisgänget lade upp bilder på
ett i förväg överenskommet sätt, men jag
blev inte tillfrågad. Det kändes som om
jag inte fick vara med.”
”En av mina ”vänner” skrev anonymt hat
till mig på Ask.fm . En annan ”vän” skrev
ut saker om mig som inte stämde, som att
jag var ”falsk”, på Instagram .”
FRITEXTSVAR
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
11
VAR SKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?
Var har du blivit kränkt och/eller mobbad? Svaren är i %
Tjej (n=187)
Kille (n=137)
30
23
15
14 14
ns
ll i
nt
e
be
ns
on
Vi
an
er
m
Ko
m
7
5
ta
åg
ih
e
g
og
Bl
8
0
åg
le
1
0
el
Yo
u
rf
or
ch
ap
Sn
2
1
tu
b
um
at
s
Sm
k.
fm
As
k
oo
Fa
c
eb
ra
ag
In
st
Sp
el
m
2
k
8
5
in
te
6
N
5
it t
er
9
7
5
Tw
12
11
na
18
cr
et
16
Ki
e,
yp
S k et
t
a
nn plan
d a s ta r
n
a
B l ov i e
M
rä
t ta
26
24
Se
30
Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.
Om du vill får du gärna svara på vad du blev utsatt för när du kände dig
kränkt och/eller mobbad.
Tjej (n=187)
61%
Kille (n=137)
50%
30%
21%
21%
14%
Jag har fått
sårande
eller elaka
meddelanden
eller
kommentarer
Jag har känt
mig ensam,
utanför eller
inte fått vara
med
Någon har
spridit elaka
och/eller
osanna rykten
om mig
10%
16%
13%
Någon har
loggat in på
min profil eller
använt min
dator, mobil
eller surfplatta
mot min vilja
7%
8%
Någon har lagt
upp eller spridit
vidare en bild
eller film på mig
mot min vilja
4%
Jag vill inte
berätta vad
som hänt
4%
Något annat
Bas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.
12
6%
book “f ” Logo
VAR SKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?
KiK
är en app där man kan chatta med sina vänner. Det fungerar ungefär som vanliga
meddelanden, men istället för att ha ditt telefonnummer som avsändare så har du ett
användarnamn.
Facebook
På
kan du skicka vänförfrågningar till andra och på så sätt bygga upp
ett eget nätverk. Du kan sedan dela med dig av text, bilder, filmer och annat till andra i ditt
nätverk och även följa vad de delar med sig av. Du kan interagera med andra genom att gilla
eller kommentera vad andra lägger upp eller skriva meddelanden.
Instagram
På
bygger du upp ett nätverk på liknande sätt som Facebook. Via
Instagram kan du sedan dela med dig av egna bilder eller se andras. En viktig funktion är
möjligheten att gilla andras bilder.
Ask.fm
Via
kan man ställa frågor till andra användare. Frågorna kan handla om vad
som helst. Antingen kan man ställa frågorna anonymt eller med sitt användarnamn som
avsändare. Andra användare kan gå in och läsa både frågorna och svaren.
Snapchat
Via
kan man skicka tidsinställda bilder och korta filmklipp, s.k. snaps, till
sina vänner. Man kan rita på bilderna och lägga till texter. Mottagaren klickar på bilden eller
filmen och har en kort stund på sig att se den innan den försvinner. Det går även att spara
snaps om man vill.
Twitter
På
skriver man korta meddelanden, s.k. tweets, på max 140 tecken. Du kan
välja att följa vänner och intressanta personer (allt från kändisar till politiker) och diskutera
aktuella ämnen.
Youtube
På
kan man både titta på andras videoklipp och dela med sig av sina egna.
På Youtube finns det en sökfunktion som gör det enkelt att hitta filmer som intresserar dig.
Secret kan användare delta i nätverk där man anonymt kan dela information
Via appen
om andra i nätverket.
CMYK / .eps
Facebook “f ” Logo
CMYK / .eps
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
13
KRÄNKNINGAR
& MOBBNING I SPELVÄRLDEN
OM RAPPORTEN
Kränkningar &
mobbning i spelvärlden
Dataspelsvärlden har vuxit enormt de senaste
åren och gått från att vara en subkultur till att
bli populärkultur. I en undersökning om ungas
medievanor från slutet av 2013 svarar 87 procent
av barn i åldern 9-12 år, 62 procent av unga 13-16
år och 58 procent av unga 17-18 år att de spelar
dator- eller TV-spel3. E-sport, där spelare tävlar
mot varandra i olika dataspel, lockar tusentals unga
spelintresserade.
Vår undersökning visar att spel är den plats där flest
killar blir kränkta. Av de killar som blivit kränkta via
mobil, dator eller surfplatta svarar var tredje, det
vill säga totalt 8 procent, att de blivit utsatta i spel.
3
14
Statens Medieråd, 2013
I fritextsvaren beskriver unga att de får kränkande
kommentarer och blir utröstade eller utfrysta om de
inte är tillräckligt duktiga. Vår erfarenhet är att det
inom e-sport, precis som inom många andra sporter,
finns ett stort fokus på prestation och där spelare
riskerar att röstas ut och uteslutas.
Intresset för underhållningsbaserat innehåll ökar
bland tjejer, men inom e-sport är majoriteten av
spelarna fortfarande killar. De tjejer som deltar
berättar att det kan vara en hård jargong och
flera spelintresserade tjejer berättar att de väljer
användarnamn som inte avslöjar att de är tjejer för
att undvika negativ uppmärksamhet.
KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SPELVÄRLDEN
30%
Av de killarna som blivit utsatta för mobbning och/eller
kränkningar har 30% utsatts för kränkningar i spel.
”Man blir kallad dålig, bög,
idiot om man gör något dåligt”
”Man säger att någon/jag är dålig, är en
nybörjare och borde begå självmord”
FRITEXTSVAR
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
15
SEXUELLA
TRAKASSERIER
OM RAPPORTEN
Sexuella trakasserier
Det senaste året har 7 procent av tjejerna och 1 procent av killarna i
åldern 10-16 år blivit utsatta för sexuella trakasserier via mobil, dator
eller surfplatta.
I undersökningen definieras sexuella trakasserier
som ett uppträdande av sexuell natur som kränker
någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier
kan vara att någon skickar meddelanden, skriver
kommentarer eller sprider rykten som handlar
om sex eller kroppen och som känns obehagliga
för personen som blir utsatt. I begreppet sexuella
trakasserier ryms både fysiska, psykiska och
verbala kränkningar. När det rör sig om sexuella
trakasserier via mobil, dator och surfplatta handlar
det främst om psykiska och verbala kränkningar.
Andelen som blivit utsatta för sexuella trakasserier
via mobil, dator och surfplatta är något lägre
än när vi ställt samma fråga i skolan. Där svarar
11 procent av eleverna på mellanstadiet och 15
procent av eleverna på högstadiet att de blivit
utsatta4. Där är frågan dock inte begränsad till
mobil, dator och surfplatta utan innefattar sexuella
trakasserier som skett både på och utanför nätet.
I några av fritextsvaren från denna undersökning
beskrivs ovälkomna sexuella anspelningar i form
av exempelvis meddelanden, kommentarer eller
anonyma frågor som vanliga inslag i vardagen. I
Friendsrapporten 2014 berättar unga som blivit
utsatta att de förminskar händelser och säger
att det inte var så stor grej, trots att de samtidigt
mår dåligt av det som hänt. Deltagarna i Friends
Ungdomsråd tror att få tänker på att de blivit utsatta
för sexuella trakasserier när det skett på nätet.
Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier via mobil, dator eller surfplatta
under det senaste året?
Till exempel genom att någon skickat meddelanden, skrivit kommentarer eller spridit rykten om dig som känns
obehagliga och har med sex eller din kropp att göra?
Tjej (n=37)
7%
Kille (n=5)
1%
Ja
4
16
Friendsrapporten, 2014
Ja
SEXUELLA TRAKASSERIER
”Någon på MSP* skrev läskiga saker till mig. Typ
skicka nakenbilder, vill du ha sex.”
”Exempel på ord som jag blir kallad för, hora
fittnylle vandringspokal luder slyna äckel
kuksugare.”
”Frågade om jag va oskuld.”
”Killar som skickar bilder på sin snopp och vill
att jag ska skicka bild på brösten.”
*MovieStarPlanet
FRITEXTSVAR
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
17
LIVET
PÅ & UTANFÖR NÄTET HÄNGER IHOP
OM RAPPORTEN
Livet på & utanför
nätet hänger ihop
Kränkningar via mobil, dator och surfplatta
förknippas ofta med anonymitet, men i förra
årets undersökning svarade en klar majoritet av
de utsatta, 8 av 10, att de visste vem som hade
kränkt dem. De flesta svarade att de hade blivit
utsatta av någon i samma klass eller samma skola5.
I årets undersökning ville vi ta reda på hur många
som har blivit utsatta av samma person eller
personer både på och utanför nätet. Av de som
har blivit kränkta, mobbade eller utsatta för
sexuella trakasserier så svarade 4 av 10 i den yngre
åldersgruppen, och 3 av 10 bland de äldre, att någon
eller några av de som utsatt dem via mobil, dator
eller surfplatta också utsatt dem utanför nätet. Vid
jämförelse mellan tjejer och killar som blivit kränkta
via mobil, dator eller surfplatta så är det fler tjejer
som blivit kränkta av samma personer även utanför
nätet, 4 av 10 jämfört med 3 av 10 bland killarna.
För den som blir kränkt, mobbad eller trakasserad
både på och utanför nätet kan det kännas som
att det inte finns någon frizon. Exempelvis när
elaka kommentarer från klasskompisar både
förekommer i klassrummet under skoldagen
och fortsätter på nätet under kvällar och helger.
35% av de som blivit utsatta säger att de har blivit utsatta av samma person
på och utanför nätet.
5
18
Friends nätrapport, 2014
35%
LIVET PÅ & UTANFÖR NÄTET HÄNGER IHOP
Har någon av de som utsatt dig för kränkningar via mobil, dator eller surfplatta
också utsatt dig utanför nätet?
Det kan exempelvis vara att någon sagt något elakt eller sårande ansikte mot ansikte, pratat illa om dig, inte
låtit dig vara med eller att någon knuffat dig, slagit dig eller på annat sätt gjort dig illa.
49%
13-16 år (n=219)
46%
39%
10-12 år (n=123)
31%
15%
12%
5%
Nej
Ja
Tveksam, vet ej
3%
Vill inte svara
Samtliga: Nej 47%, Ja 35%, vet ej 14%, Vill inte svara 4%
Bas: Om svar ”ja” på någon av frågorna ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?”, Har du
blivit mobbad via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier via mobil, dator eller
surfplatta under det senaste året?
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
19
STRATEGIER
FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNING
OM RAPPORTEN
Strategier för att hantera
kränkningar & mobbning
Att prata med en vuxen hemma är det som flest
unga svarar att de har gjort när de blivit kränkta eller
mobbade på nätet. Resultaten visar dock på vissa
skillnader mellan hur tjejer och killar agerar. Tjejer
pratar i större utsträckning med en vuxen eller en
kompis om de blir utsatta. Killar gör i betydligt högre
utsträckning ingenting och uppger även i något högre
utsträckning att de skrivit något elakt eller sårande
tillbaka. Tidigare i undersökningen kunde vi också se
att det är fler killar som inte vill berätta vad de har
varit med om, se sida 9. Detta förstärker bilden av att
killar i mindre utsträckning än tjejer berättar för andra
om de blivit utsatta för kränkningar eller mobbning.
Knappt 1 av 10 bland de som blivit utsatta har
pratat med en vuxen i skolan. Vi har i tidigare
undersökningar sett att unga i mindre utsträckning
vänder sig till en vuxen i skolan om de blivit utsatta
på nätet än om kränkningen skett utanför nätet.
En möjlig förklaring kan vara att skolpersonal
och elever inte känner till skolans ansvar eller
elevernas rättigheter när det gäller kränkningar på
nätet. Endast 1 procent av de unga som deltog i
undersökningen uppgav att de gjort en polisanmälan.
Att prata med en vuxen hemma eller att prata med
en vuxen i skolan var de alternativ som unga tyckte
hade hjälpt dem mest. Vår erfarenhet är att vuxnas
stöd är oerhört betydelsefullt för den som är utsatt.
Det är viktigt att unga inte känner att de måste
hantera kränkningar och mobbning själv, utan att de
har någon vuxen i sin närhet som de har förtroende
för och som de kan vända sig till för hjälp och stöd.
Vad hjälpte mest?
1
2
3
20
Att prata med en vuxen hemma
Att prata med en vuxen i skolan
Att säga ifrån när jag träffat personen
STRATEGIER FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNING
Vid det tillfället eller de tillfällen när du har blivit kränkt och/eller mobbad via
mobil, dator eller surfplatta, vad har du då gjort?
Tjej (n=187)
56%
41%
Kille (n=137)
38%
34%
33%
15%
24%
19%
21%
17%
11%
7%
11%
10% 8%
9%
2% 3%
Sa
Pr
at
at
m
ed
en
vu
xe
gt
n
if r
he
pe ån
m
rs g
m
. s en
a
om om
An
ut at
sa t s
m
t t kr
äl
P
tt
m iv
ra
ill
ig a t
ta
s id
tm
ill
Sa
an
gt
e
d
,t
if r
en
ag
ån
it
ko
nä
bo
m
rj
rt/
pi
ag
s
bl
trä
oc
f fa
ke
ra
tp
tp
er
er
s.
s.
so
Sk
m
riv
ut
sa
it
nå
tt
go
m
Pr
ig
at
te
at
la
kt
m
ed
till
ba
en
ka
vu
xe
n
is
ko
la
n
Po
lis
an
m
äl
t
In
ge
nt
in
g
N
åg
ot
an
na
t
0% 1%
Hjälpte det?
Pratat med en vuxen hemma
2%
55%
39%
4%
Pratat med en vuxen i skolan
32%
54%
Sagt ifrån när jag träffat personen
32%
Ja, det hjälpte mycket
14%
5%
52%
Nej, det hjälpte inte
Anmält till sidan, tagit bort eller blockerat personen
34%
48%
Ja. det hjälpte delvis
11%
10%
8%
Tveksam, vet ej/vill inte svara
Pratat med en kompis
33%
46%
13%
8%
Sagt ifrån genom att skriva till personen
30%
46%
4%
20%
Bas: Om svar ”ja” på någon av frågorna
”Har du blivit kränkt av någon via mobil,
dator eller surfplatta det senaste året?”,
”Har du blivit mobbad via mobil, dator
eller surfplatta det senaste året?”
Flervalsalternativ.
Skrivit något elakt eller sårande tillbaka
6%
28%
54%
12%
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
21
VUXNAS
FÖRHÅLLNINGSSÄTT & AGERANDE
OM RAPPORTEN
Vuxnas förhållningssätt
& agerande
Resultaten visar att 57 procent av barn och unga
tycker att vuxna hemma är bra på att informera om
vad som är viktigt att tänka på när man pratar och
umgås med andra på nätet. Något färre tycker att
vuxna hemma är bra på att vara intresserade av vad
de gör på nätet. Exempelvis genom att vara nyfikna
och fråga vad de gör eller vilka de umgås med.
Endast var tredje tycker att vuxna hemma är bra
på att berätta vad man kan göra om man blivit
kränkt på nätet och bara var femte tycker att vuxna
hemma är bra på att prova de saker som barn och
unga oftast gör på nätet. Exempelvis att prova
de sociala medier de använder, spela de spel de
spelar eller att läsa de bloggar som intresserar dem.
När det gäller vuxna i skolan så upplever barn
och unga att de är bättre på att informera om vad
man ska tänka på än att vara nyfikna, intresserade
och själva prova det som eleverna gör på nätet.
Var tredje ung tycker inte att vuxna i skolan är
bra på något av de alternativ som föreslogs.
22
Vuxna hemma och i skolan har en viktig roll i att
guida och stötta barn och unga i deras liv både
på och utanför nätet. Det är vuxnas ansvar att
skapa utrymme för samtal om både de positiva
och negativa aspekterna av att vara på nätet
och att i samråd med unga planera, genomföra
och utvärdera insatser för att skapa trygghet.
Det är viktigt att prata om vad som är bra att tänka
på i sociala sammanhang på nätet och att berätta
för unga vad de kan göra om de blir utsatta, ser
någon annan bli utsatt eller själv är den som utsätter.
Men för att bli en vuxen som unga har förtroende
för och vänder sig till, så är det viktigt att också vara
nyfiken, engagerad och visa intresse. Exempelvis
genom att låta nätet vara en del av det vardagliga
samtalet hemma och i skolan och på så sätt
skapa utrymme för unga att själva berätta om sina
upplevelser på nätet. Om vi som vuxna dessutom
själva provar de saker som unga gör, så kan vi få mer
kunskap och en större förståelse för de aktiviteter
och intressen som många unga har på nätet.
VUXNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT & AGERANDE
Tjej (n=535)
Kille (n=506)
Vad tycker du att vuxna hemma är bra på?
63%
50%
52%
48%
33%
36%
36%
22%
Att prata om vad
som är viktigt
att tänka på
när man pratar
och umgås
med andra via
mobil, dator eller
surfplatta
Att vara
intresserade och
fråga vad jag gör
när jag använder
mobil, dator eller
surfplatta
Att vara bra
förebilder när
de pratar och
umgås med
andra via mobil,
dator eller
surfplatta
Att berätta vad
jag kan göra
om jag upplever
mig kränkt via
mobil, dator eller
surfplatta
19% 18%
Att prova de
saker jag gör via
mobil, dator eller
surfplatta
11% 13%
Inget av
alternativen
Flervalsalternativ
Tjej (n=535)
Vad tycker du att vuxna i skolan är bra på?
45%
39%
42%
37%
32% 33%
15% 13%
Att prata om vad
som är viktigt
att tänka på
när man pratar
och umgås
med andra via
mobil, dator eller
surfplatta
Kille (n=506)
Att berätta vad
jag kan göra
om jag upplever
mig kränkt via
mobil, dator eller
surfplatta
Att vara bra
förebilder när
de pratar och
umgås med
andra via mobil,
dator eller
surfplatta
11% 12%
Att vara
intresserade och
fråga vad jag gör
när jag använder
mobil, dator eller
surfplatta
8%
8%
Att prova de
saker jag gör via
mobil, dator eller
surfplatta
Inget av
alternativen
Flervalsalternativ
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
23
FRIENDS
REKOMMENDATIONER
OM RAPPORTEN
Friends rekommendationer
SKOLAN
UPPDATERA PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Genom att arbeta med likabehandling på nätet kan skolan främja ett gott skolklimat och förebygga
kränkningar. Det är även viktigt att det finns tydliga rutiner och tillvägagångsätt om en elev blir
utsatt för en kränkning. Exempelvis om någon form av kränkande innehåll publiceras på nätet.
KARTLÄGG & UTVÄRDERA
Kartlägg elevernas trygghet och trivsel på nätet och identifiera behov av insatser för att förebygga
elevers lika rättigheter och möjligheter. Vilka platser eller tjänster på nätet upplever eleverna som
mest utsatta eller otrygga? Följ upp och utvärdera åtgärder samt ta fram nya åtgärder där det
behövs.
INVOLVERA ELEVERNA
Förutom att involvera hela personalgruppen så är det också viktigt att eleverna får vara delaktiga
och komma med förslag på åtgärder. Diskutera frågor som rör trygghet och trivsel på nätet på
klassråd och elevråd. Ta gemensamt fram åtgärder utifrån de utmaningar som finns på skolan.
SAMVERKAN MED VÅRDNADSHAVARE
Sträva mot att skapa samsyn och arbeta tillsammans för att lära barn och unga att skapa positiva
sociala relationer på nätet. Låt stämningen på nätet, så väl som i klassrummet, finnas med som en
stående punkt på föräldramöten.
SAMVERKAN I PERSONALGRUPPEN
Ta ett gemensamt ansvar för elevernas trygghet i skolan och på nätet.
24
FRIENDS REKOMMENDATIONER
Fler tips för vuxna i hemmet och i skolan,
barn och unga hittar du på friends.se/natet
VUXNA
Hur kan vuxna hemma förebygga
mobbning på nätet?
Om ditt barn har utsatt andra eller
själv blivit utsatt
SKAFFA GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP
Det är vuxnas ansvar att guida och stötta barn och
unga i deras liv på nätet. Även om kränkningar i
grund och botten handlar om sociala relationer så
underlättar det att ha grundläggande kunskap om
de platser där barn och unga umgås på nätet. Lär
dig mer genom att fråga ditt barn, fråga andra vuxna,
prova själv eller sök mer information på nätet om de
sidor, spel eller appar som ditt barn använder.
LYSSNA & STÖTTA
Lyssna och låt barnet sätta ord på hur det känner
och upplever olika situationer. Tala om att mobbning
och kränkningar aldrig är okej. Om ditt barn har blivit
utsatt, tydliggör att situationen går att förändra.
PRATA OM NÄTET
Låt nätet bli en del av det vardagliga samtalet och
prata om både det positiva och negativa som händer
där. Om du som vuxen är delaktig och visar ett genuint
intresse för barn och ungas liv på nätet så ökar både
viljan att lyssna på dina råd samt benägenheten att
berätta för dig om något väl händer.
ERBJUD DITT STÖD
Det är viktigt att barn och unga känner sig trygga
och vet att de har någon vuxen i sin närhet som de
kan vända sig till för råd och stöd. Berätta att du finns
där för dem!
KONTAKTA SKOLAN
Det vanligaste vid kränkningar och mobbning på
nätet är att personer i samma klass eller samma skola
är inblandade. Det är därför viktigt att skolan genast
får veta vad som pågår. Börja med att kontakta
barnets klasslärare eller mentor. Förklara vad som
har hänt, vilka som är inblandade och hur länge du
känner till att det har pågått. Försök tillsammans att
hitta lösningar.
ANMÄL & TA BORT
Om kränkande innehåll publicerats, hjälp barnet att
ta bort och/eller anmäla innehållet till sidan. Om ditt
barn har blivit utsatt för ett brott, exempelvis förtal
eller olaga hot, så är det viktigt att polisanmäla.
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
25
FRIENDS REKOMMENDATIONER
BARN & UNGA
Hur kan barn och unga bidra till en
schysst stämning på nätet?
Om du som barn eller ung har
blivit utsatt
SPRID POSITIVA BUDSKAP
Den positiva stämningen börjar hos dig! När du
skriver och säger schyssta saker, uppmuntrar och
hjälper andra så bidrar du till en schysst stämning.
Du bestämmer vad du skriver, säger och gör, använd
den makten.
KOM IHÅG ATT DET INTE ÄR DITT FEL
Det är personen som mobbar och kränker som
uppträder felaktigt. Vem som helst kan råka ut för
mobbning eller kränkningar och situationen går att
förändra.
INKLUDERA ANDRA
Nätet är en plats för alla! Oavsett roll i kompisgruppen,
kön,
ålder,
religion,
funktionsförutsättningar,
könsöverskridande identitet, etnicitet eller sexuell
läggning är alla lika välkomna att uttrycka sig, lära sig
nya saker, ha kul och umgås.
TÄNK EFTER FÖRE
På nätet finns det många olika möjligheter att
kommunicera, debattera och ge uttryck för känslor
och åsikter. Men innan du skriver eller delar något –
tänk efter. Vem ligger bakom informationen som jag
delar? Kan det jag skriver upplevas som kränkande
av någon annan?
26
PRATA MED NÅGON
Vänd dig i första hand till en vuxen som du har
förtroende för, för att få hjälp och stöd. Det kan vara
en vuxen hemma, en lärare, tränare eller kanske en
kompis förälder. Alla vuxna har ett ansvar att hjälpa
barn och unga i dess närhet. Har du ingen vuxen att
prata med, ta hjälp av en kompis. Tillsammans kan
ni hitta lösningar. Det viktiga är att inte stå ensam i
situationen.
ANMÄL
Anmäl eller rapportera kränkande innehåll direkt till
sidan/appen/spelet och spara meddelanden och/
eller skärmdumpar som bevis.
JURIDIK PÅ NÄTET
Juridik på nätet
I mötet med både unga och vuxna möter vi många
gånger en osäkerhet inför vilka lagar som gäller på
nätet. En enkel tumregel att ha med sig är att samma
saker som är olagliga utanför nätet också är olagliga
på nätet. I undersökningen svarade endast 1 procent
att de polisanmält en kränkning. Alla kränkningar
som sker på nätet är inte brott, men många fall av
exempelvis förolämpningar, förtal och olaga hot
anmäls aldrig till polisen. För att brott på nätet ska
kunna klaras upp så är det viktigt att göra en anmälan.
Det kan vara bra att tänka på att bevissituationen ofta
är bättre på nätet, så kom ihåg att spara bevis i form av
exempelvis skärmdumpar, bilder eller meddelanden.
KRÄNKANDE FOTOGRAFERING 4 KAP. 6 A§
BROTTSBALKEN
Kränkande fotografering innebär att olovligen och
i hemlighet ta bilder eller filma någon som befinner
sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett
omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.
PERSONUPPGIFTSLAGEN
Personuppgiftslagen (PuL) har till syfte att skydda
människor mot att deras personliga integritet kränks.
Till exempel är det olagligt att avslöja information
om människors etniska ursprung, politiska åsikter,
religiösa övertygelse eller medlemskap i fackförening.
OLAGA HOT 4 KAP. 5§ BROTTSBALKEN
Ett olaga hot innebär att hota att göra något brottsligt
mot någon annan, till exempel ett hot om misshandel
eller att döda en person. För att hotet ska vara
olagligt måste det vara allvarligt menat och framställt
på ett sätt så att det framkallar allvarlig rädsla.
HETS MOT FOLKGRUPP 16 KAP. 8§
BROTTSBALKEN
Hets mot folkgrupp innebär att hota eller prata
illa om en grupp människor med anspelning på
gruppmedlemmarnas ras, etnicitet, tro eller sexuella
läggning.
FÖRTAL 5 KAP. 1§ BROTTSBALKEN
Förtal innebär att utpeka någon såsom brottslig
eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att lämna
uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras
missaktning.
SKOLLAGEN
Enligt skollagen har skolor ett ansvar att agera också
när det gäller kränkningar på nätet, om kränkningarna
påverkar elevernas skoldag.
OFREDANDE 4 KAP. 7§ BROTTSBALKEN
Ofredande innebär att bete sig hänsynslöst mot
någon annan, till exempel genom att vid upprepade
tillfällen lägga ut nedsättande kommentarer om
någon på nätet.
§
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
27
AVSLUTNING
OM RAPPORTEN
Avslutning
Tack till er som bidragit till innehållet i rapporten och ett
extra stort tack till Marwa som skrev inledningen! Vi vill
också tacka er som engagerat er i barn och ungas liv på
nätet genom att ta er tid att läsa denna rapport.
Men vi vill inte att engagemanget och kampen för ett
schysstare klimat på nätet ska stanna här. För att göra
skillnad så måste vi också se till att skapa en förändring
i praktiken. Både på samhälls- och organisationsnivå,
gruppnivå och individnivå.
Johanna Olofsson & Olle Cox
Projektledare, Schysst på nätet
Oavsett om du är barn, ung, vuxen, nybörjare eller expert
på nätet så kan du bidra på ditt sätt. Genom att själv bidra
till en positiv stämning, stå upp för ett schysst klimat och
finnas där för att lyssna på och stötta den som blivit utsatt
så kan vi tillsammans kämpa för att barn och unga ska få
växa upp i trygghet och jämlikhet – även på nätet.
Du har chansen att påverka. Vi hoppas att du tar den!
”Vi vill att barn och unga ska känna sig trygga och säkra på nätet. Genom att
bidra med vår erfarenhet och kunskap inom nätsäkerhet och sponsra Schysst
på nätet så kan vi sprida kunskapen om förebyggande insatser till fler.”
Carolina Schattauer Ramnö
Kommunikationsansvarig, Symantec
”För oss på HP Sverige känns det helt rätt och viktigt att vara med och stötta
Friends i deras projekt ”Schysst på nätet”. Betydelsen av Friends arbete att
utbilda föräldrar, skolpersonal och elever i förebyggande insatser mot kränkning
och mobbning på nätet kan inte nog betonas. Jag är helt övertygad om att vi
tillsammans kan göra skillnad.”
Kjell Ahlzén
VD, HP Sverige
28
PROJEKTET SCHYSST PÅ NÄTET
Projektet Schysst på nätet
Schysst på nätet är ett samarbete mellan Friends,
Symantec och HP där vi tillsammans arbetar för att
barn och unga ska känna sig trygga och säkra på
nätet. Vi vill förebygga kränkningar och mobbning
genom att öka kunskapen om kränkningar på nätet
och erbjuda praktiska verktyg för det förebyggande
arbetet. Projektet riktar sig till barn, unga och vuxna
och innehåller utbildningar för att hjälpa skolor och
idrottsföreningar i deras arbete mot kränkningar på
nätet.
FRIENDS är en icke-vinstdrivande organisation
och vårt uppdrag är att stoppa mobbning och
diskriminering. Visionen är ett samhälle där barn
och unga växer upp i trygghet och jämlikhet. Arbetet
sker långsiktigt genom utbildning, rådgivning
och opinionsbildning för att öka kunskap och
engagemang. Friends har arbetat mot kränkningar på
nätet sedan 2005.
SYMANTEC hjälper konsumenter och företag att
hantera sin informationsstyrda värld på ett säkert sätt.
Norton by Symantec fokuserar på konsumentsidan
och har som ambition att skydda det som betyder allra
mest i konsumenternas liv, oavsett vilken typ av enhet
de använder för att koppla upp sig på internet. Norton
förser konsumenter med en rad säkerhetslösningar
för att skydda det digitala livet, däribland lösningar för
datorer och mobila enheter, live-supporttjänster och
online backup.
Läs gärna mer på Symantecs hemsida för familjen:
• Norton Family, en nättjänst för föräldrar som hjälper
barn och vuxna att tillsammans sätta sina familjeregler
för ett hälsosamt och schysst liv på nätet.
• Hitta ny inspiration och handfasta tips om hur du kan
engagera dig och skydda barn i vår nätsäkerhetsguide
för hela familjen.
• Nortons generella säkerhetstips eller för familjen
specifikt.
HP skapar nya möjligheter att påverka människor,
företag, myndigheter och samhället på ett meningsfullt
sätt med hjälp av teknik. HP, världens största
teknikföretag, samlar utskriftsteknik, persondatorer,
programvara, tjänster och IT-infrastruktur i en
omfattande portfölj med lösningar för kundernas
problem.
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
29
ORDLISTA
Ordlista
KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier
och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av
dålig behandling som gör att någon känner sig ledsen, sårad eller
mindre värd. I undersökningen använder vi följande beskrivning
av begreppet:
Med kränkt menar vi att någon sagt eller gjort något som fått dig
att känna dig ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempelvis
vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden eller
kommentarer, att någon har loggat in på din profil eller använt din
mobil, dator eller surfplatta mot din vilja eller att du har känt dig
ensam, utanför eller inte fått vara med. Kränkningar kan ske både
på skolan och fritiden.
KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används för
att i lag förbjuda kränkningar som inte har samband med
diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling definieras som
ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.
MOBBNING är när någon har blivit utsatt för kränkningar av
en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen. Den som är
utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att
försvara sig.
Vid mobbning via mobil, dator eller surfplatta så har vi valt att
förtydliga repetitionskriteriet eftersom förutsättningarna skiljer
sig från andra arenor, som exempelvis skolgården. Vi använder
därför tillägget: Det kan vara både flera olika kränkningar eller att
en kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits till många.
DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan, till exempel en
lärare, missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och
det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju
diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att
någon ska göra sig skyldig till trakasserier.
SEXUELLA TRAKASSERIER är ett uppträdande av sexuell natur
som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier
kan vara att någon skickar meddelanden, skriver kommentarer
eller sprider rykten som handlar om sex eller kroppen och som
känns obehagliga för den personen som är utsatt.
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING
är en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen innehåller
information om skolans arbete mot kränkningar och diskriminering.
Planen kallas ibland även för likabehandlingsplan.
30
REFERENSER
Referenser
Berne, S. (2014) Cyberbullying in childhood and adolescence – Assessment, Coping and the Role of
Apperance, Doktorsavhandling, Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet
Friends (2014 a) Friends nätrapport 2014. Finns att ladda ner på friends.se/fakta-forskning/rapporter/
natrapporten/
Friends (2014 b) Friendsrapporten 2014. Finns att ladda ner på friends.se/fakta-forskning/rapporter/
friendsrapporten/
Statens Medieråd (2013) Ungar & medier 2012/13. Finns att ladda ner på statensmedierad.se/upload/_pdf/
Ungar_och_medier_2013_fullfarg.pdf
FRIENDS NÄTRAPPORT 2015
31
www.friends.se • [email protected] • facebook.com/stiftelsenfriends