Transcript Förskolan Trädgårdens likabehandlingsplan 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR
TRÄDGÅRDENS FÖRSKOLA
2014/2015
2
Likabehandlingsplan för Trädgårdens förskola, enligt
diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande
behandling, enligt 6 kap. skollagen
Inledning
Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och
fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt
förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för
arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och
fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att
fullgöra sin skolgång.
Skollagen – 6 kapitlet
 Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för
varje enskild verksamhet:
•
bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och
elever
•
genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling
•
årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn
och elever engageras i arbetet med att ta fram planen.
 I skollagens 6 kap. 9 § finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får
utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
 Enligt skollagen 6 kap. 10 § är lärare, förskollärare eller annan personal som får
kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att
ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband
med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna
och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra
kränkande behandling i framtiden.
3
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger
verksamheten se till:
•
att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för
barn och elever oavsett
-
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet
ålder
Det innebär att förskolorna och skolorna ska göra allt för att ingen ska bli
diskriminerad eller trakasserad.
•
•
att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev
utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det
som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och
elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier.
Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller
trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten
göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte
sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig.
Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget.
Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och fritidshemmets
verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och
skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i
verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att
motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och
diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s
konvention om barns rättigheter.
Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han
befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till
individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt
det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot
varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i
verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta
mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004)
4
Vad står begreppen för?
Diskrimineringsgrunder
 Kön
 Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att
tillhöra ett annat kön än sitt fysiska
 Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
 Religion eller annan trosuppfattning
( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning)
 Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till
följd av en skada eller en sjukdom
 Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning
 Ålder
Typer av kränkande behandling
När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
ålder.
Direkt diskriminering
Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju
diskrimineringsgrunderna
Indirekt diskriminering
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas
indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Mobbning
Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade
tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för
mobbning.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara;




Fysiska (slag, knuffar)
Verbala (hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och
meddelande på olika webbcommunities).
5
Trakasserier
Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling
Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund.
Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela
klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om
eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.
Målsättning med arbetet mot kränkningar och
diskriminering
Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn
och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller
vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i
verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett
föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna.
Målsättningen för samtliga skolområden är att:
•
Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl
som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde.
•
Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen
och inte heller på fritiden.
•
Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet.
•
Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det
handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas.
Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.
6
Förskolan Trädgårdens vision:
Alla på förskolan Trädgården skall känna sig trygga och respekterade. Vår
förskola ska vara en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Kartläggning
Planerade samtal
Pedagogerna samtalar med barnen enskilt och/eller grupp.
Pedagogerna genomför utvecklingssamtal med vårdnadshavare där barnets situation i
gruppen och på förskolan och hans/hennes relation till vuxna diskuteras.
Samtal dokumenteras och planer upprättas för vad som ska göras och hur och när det
ska följas upp.
Enkäter
Barnintervjuer genomförs om trivseln på förskolan.
Varje år genomförs brukarenkäter för att få en uppfattning om hur föräldrar ser på
verksamheten. Resultatet ligger till grund för det fortsatta arbetet med och revideringen
av likabehandlingsplanen.
Incidentrapporter
Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras. I samband med att
likabehandlingsplanen ses över och förbättras gås rapporterna igenom för att se om
vidtagna åtgärder gett positivt resultat eller om fler åtgärder behövs.
Nulägesanalys
Utifrån vår kartläggning
Vi delar ut miniversionen av likabehandlingsplanen på höstens föräldramöte. Vi är
noggranna med att dela ut den vid nyinskolningar.
Vi har upptäckt att personal saknas på ytterligare en undanskymd plats, bakom den stora
kullen. Pedagoger som inte är med i någon lek ska gå trygghetsvandringar. Det innebär
att personalen går till de olika undanskymda platserna som vi har beskrivit i våra
säkerhetsrutiner. Vi ser fortfarande vikten av att vara aktiv i barnens lekar och
aktiviteter, det är där vi kan stötta och vägleda barnen. När vi gör trygghetsvandringar
ska detta kommuniceras med de övriga. Vi kan även utse olika pedagoger vid olika
tillfällen som gör denna trygghetsvandring.
Vi diskuterar kontinuerligt värdegrunden på olika möten och på så vis ökar vi kompetensen inom området. Vi känner dock att vi behöver lägga ytterligare tid på att diskutera
dessa frågor och att iscensätta i ord och handling.
7
I och med omorganisationen (1-3 år och 3-5årsavdelningar) förra hösten har vi sett att
vi har fler barn i samma ålder som har likvärdiga behov, vilket har lett till fler konflikter. Barnen testar sina roller i gruppen och vi behöver än mer lägga energi på
förebyggande kompisaktiviteter. Vi behöver bli än mer tydliga i vår dokumentation,
kring vad som har hänt och hantering kring detta (föra loggbok kring incidenter som
uppstår).
Vi ser att vi inte har dragit nytta av barnintervjuerna som vi borde då detta är ett sätt
att synliggöra barnens tankar i likabehandlingsplanen.
Mål och konkreta åtgärder
Mål:
Alla pedagoger ska vara väl förtrogna med likabehandlingsarbetet
Åtgärd:
Likabehandlingsplanen delas ut till alla pedagoger på arbetsplatsträff och diskuteras.
Därefter ska diskussionerna fortgå på olika möten under året. Hur förhåller vi oss
konkret i olika situationer? Vi ska dessutom återkoppla till PUG.
Tidpunkt:
Verksamhetsåret 2014 - 2015.
Ansvarig:
Alla pedagoger på avdelningarna.
MÅL:
Vi ska använda loggbok för att planera främjande åtgärder
Åtgärd:
Vi ska skriva upp incidenter som sker i barngruppen utifrån vårt värdegrundsarbete och
barnens säkerhet. Detta ska vara ett verktyg som ska ligga till grund för kontinuerlig
analys och för att planera för ett främjande arbetssätt och skriva individuella
handlingsplaner om så behövs.
Tidpunkt:
Verksamhetsåret 2014-2015.
Ansvariga:
Alla pedagoger på avdelningarna.
8
Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna
Kön
Mål Alla barn ska bli sedda för den de är, oavsett kön.
Åtgärd:
Erbjuda barnen aktiviteter och material utifrån deras intressen och förmågor.
Pedagogerna ska motverka traditionella könsmönster och bli mer medvetna om sitt
förhållningssätt utifrån genustänkande.
Tidpunkt:
Kontinuerligt. Uppföljningar av arbetet vid utvärderingarna i dec. och juni.
Ansvarig:
Alla pedagoger på avdelningarna
Etnisk tillhörighet
Mål: Alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett etnisk tillhörighet.
Åtgärd:
Pedagogerna är intresserade av olika kulturer och frågar föräldrar och modersmålsstödjare om deras kulturer. Vi uppmärksammar olika högtider såväl svenska som icke
svenska.
Tidpunkt:
Kontinuerligt. Uppföljningar av arbetet vid utvärderingarna i dec. och juni.
Ansvarig:
Alla pedagoger på avdelningarna
Religion eller annan trosuppfattning
Mål: Alla barn ska bli respekterade, oavsett sin religion eller trosuppfattning.
Åtgärd:
I samband med högtider fokuserar vi på tradition och inte religion. Vi respekterar varje
familjs rätt till sin tro.
Tidpunkt:
Kontinuerligt. Uppföljningar av arbetet vid utvärderingarna i dec. och juni.
Ansvarig:
Alla pedagoger på avdelningarna
9
Funktionshinder
Mål:
Alla barn ska ha möjlighet att delta i förskolans verksamhet
Åtgärd:
Vi planerar och anpassar aktiviteter så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar.
Tidpunkt:
Kontinuerligt. Uppföljning på reflektionstid och utvecklingssamtal.
Ansvarig:
Alla pedagoger på avdelningarna
Sexuell läggning
Mål: Alla har lika värde, oavsett sexuell läggning
Åtgärd:
Vi lånar och läser böcker om olika familjesammansättningar.
Utbildningsmaterialet ”Barn i Regnbågsfamiljer” finns som verktyg i förskolan.
Tidpunkt:
Kontinuerligt. Uppföljningar av arbetet vid utvärderingarna i dec. och juni.
Ansvarig:
Alla pedagoger på avdelningarna
Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt
diskriminering, trakasseri eller annan kränkande
behandling
Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet integreras som en naturlig del i förskolans arbete.
Alla skall känna sig sedda och välkomna på förskolan.

Förtroendefulla relationer ska råda mellan personal, barn och föräldrar samt i
personalgruppen.

Trivselregler/Solskensregler skrivs tillsammans med barnen. Reglerna
tydliggörs och hålls levande med hjälp av samtal och dokumentation. De
vuxna reagerar om reglerna bryts.

Personal ska alltid finnas vid undanskymda platser på gården.
10

Vi ger tydliga budskap att kränkningar inte accepteras

Vi lägger stor kraft på att skapa en trygg miljö. I verksamheten avsätts tid för
att behandla temat: ”Hur är man en god kamrat?” Barnen får lära sig att
hantera konflikter. Barnen får lära sig att sätta ord på sina känslor och få
förståelse för andras känslor.

Vi ger uppmuntran och beröm för att stärka självkänslan. Barnen får reflektera
och samtala kring sina känslor genom sagor, drama, film och berättelser.

Pedagogerna är delaktiga i barnens lek för att vägleda och stödja.

Pedagogerna ska vara goda förebilder för barnen.

Vi håller uppsikt över undanskymda platser.

Det är pedagogernas ansvar att hjälpa barnen att utveckla lekens färdigheter så
alla kan delta på lika villkor.

Vi uppmuntrar och bekräftar de äldre barnen när de hjälper de yngre, för att
skapa trygghet och positivt klimat i gruppen.
Åtgärder vid kränkningar
När någon upptäcker kränkning ska han/hon reagera och agera på lämpligt sätt
beroende på situationen. Båda parter skall mötas med respekt.
Samtal förs med den kränkta för att få veta vad som hänt, dokumenteras i
incidentrapport som hämtas på http://larknuten.se/BIFblanketter/Gemensamma
Samtal hålls med dem eller de som utfört kränkningen. Budskapet är att kränkning inte
är acceptabelt och att han/hon ska sluta omedelbart.
Samtalen ska dokumenteras och en plan upprättas för vad som ska göras och hur och
när det ska följas upp.
Berörda föräldrar informeras om situationen.
Under närmaste veckorna hålls utövarna under uppsikt. Nytt samtal med den kränkte
för att kontrollera att kränkningarna upphört.
Om någon anställd på förskolan är en av parterna i kränkningen ansvarar förskolechefen
för utredning och åtgärder. Anmäls till Arbetsmiljöverket.
Pedagoger lämnar incidentrapporter till Skogsborgs expedition som diarieför och
skickar rapporten till Bildningsförvaltningen.
Förskolechefen informeras.
11
Ansvarsfördelning
Vid kränkning tar den pedagog som upptäcker kränkningen ansvar för att samtalet
genomförs. I annat fall tar det kränkta barnets mentor ansvar för samtal och information
till berörda. Vid behov deltar förskolechef och/eller personal från trygghetsteamet i
samtalen. Vid allvarliga kränkningar görs en bedömning om ärendet ska anmälas till
socialtjänst. I de fall då det rör sig om kränkning vuxen/barn eller vuxen/vuxen ansvarar
förskolechef för att samtal genomförs.
Förskolechef
 ansvarar för att likabehandlingsplan upprättas, efterföljs och årligen revideras.
 verkar för kontinuerlig fortbildning gällande värdegrund och förhållningssätt.
Pedagoger
 ansvarar för det förebyggande arbetet.
 dokumenterar kränkningen i en incidentrapport
 ansvarar för att en handlingsplan upprättas när kränkningar upptäckts.
 dokumenterar alla åtgärder som vidtas.
 följer upp arbetet för att se till att åtgärderna fått önskad effekt.
12
Uppföljning och utvärdering
Samtal med föräldrar om barnets utveckling genomförs fortlöpande under året, då
diskuteras även barnets situation på förskolan och barnets relationer till andra barn och
vuxna. I samband med inskolning av barn delas likabehandlingsplanen ut till de nya
familjerna.
Revidering
Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.
I det systematiska kvalitetsarbetet föreslås förbättringsåtgärder. Nästa år skrivs en ny
likabehandlingsplan som utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då.
Kommunikation
Information om likabehandlingsplanen och arbetet mot kränkande beteende ges vid
höstterminens första föräldramöte. Planen delas ut till alla familjer och finns också på
Lärknuten och förskolans hemsida. På höstens första arbetsplatsträff informerar förskolechefen all personal om likabehandlingsplanen. Barnen tar del av planen genom att den
ligger som grund för den dagliga verksamheten.
September
Rektor informerar om och delar ut likabehandlingsplanen till all personal.
Arbetslagen diskuterar planen och planerar det förebyggande arbetet.
Likabehandlingsplanen skickas till Bildningsförvaltningen, Annelie Geiborg.
September - Oktober
Likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras på ett föräldramöte. Planen finns
även anslagen på varje avdelning. Miniversion av planen delas ut till alla föräldrar.
April
Genom intervjuer samtalar vi med barnen om trivsel och klimatet på förskolan.
Enkät till föräldrar om deras syn på förskolans arbete mot kränkande behandling.
Juni
Utvärdering av likabehandlingsplanen sker i samband med arbetslagens utvärdering av
verksamhetsåret.
Kontakt
Det är viktigt att den som misstänker att någon blivit kränkt tar kontakt med oss på
förskolan
Solen, Stjärnan, Molnet
Månen, Regnbågen
Helena Lindkvist, förskolechef
Expeditionen Skogsborgsskolan
0150-578 22
0150-573 91
0150-574 07 [email protected]
0150-572 73
13
Tillsyn över diskrimineringslagen och skollagen
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen
(SFS 2008:567). Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6
kap. i skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en
enskild i domstol.
DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering.
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686, 103 59 Stockholm
Besöksadress: Torsgatan 11
Tel: 08-120 20 700
Texttel: 08-120 20 820
Fax: 08-120 20 800
Webbplats: www.do.se
Barn- och elevombuden (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barna
och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande
behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda
barnet i domstol.
BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur
bestämmelserna ska tillämpas.
Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående
skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus.
Barn- och elevombuden (BEO)
Tel: 08-586 080 00
Fax: 08-586 080 10
Webbplats: www.skolinspektionen.se/beo
Skolinspektionen
Bos 23069, 104 35 Stockholm
Besöksadress: Sveavägen 159
Tel: 08-586 080 00
Fax: 08-586 080 10