Transcript PowerPoint-presentation

Verbal kommunikation
TKK VT 07
Randi Myhre
2015-07-16
1
Kommunikation
’Kommunikation’ – kommer från
communica'tio som betyder 'ömsesidigt
utbyte'. Det i sin tur kommer från commu'nico
som betyder 'göra gemensamt', 'få del av'
'meddela', som kommer från ordet
commu'nis, 'kommunal' på svenska, med
betydelsen ’gemensam’ (NE).
2015-07-16
2
Kommunikation
Kognition &
perception
Språk
Verbal – icke-verbal kommunikation
Djur
Människa
Det lilla barnet
Behov
Uttrycksmöjligheter
Arbiträra inlärda symboler
vs
signaler
Uttrycka tid - framtid och dåtid
Lögner, skämt, ironi…
2015-07-16
3
Kommunikation
Verbal och icke-verbal kommunikation
Verbal består av ord: kan vara tal,
skrift, tecken
Jfr ”ja” , nick
2015-07-16
4
Språket
Språkets arbitraritet
signifiant - signifié
‫ ﮔﺮﮒ‬varg, woulf, vlk, loup …
Uttryck
Innehåll
Interaktion
2015-07-16
Langue - Parole
5
-Vad är universellt och finns i alla
språk?
2015-07-16
6
1. Ljud
a) Fonem – språkets minsta betydelseskiljande
enheter t. ex. i svenskan /b/ /p/
Minimala par:
bar – par
var – far
russ – ryss
Språkets dubbla artikulation
2015-07-16
7
b) Prosodi
Egenskaper: rytm, betoning, ton, accentuering,
intonation och frasering
Suprasegmentell karaktär
Framhävande / undanhållande av enheter i talet,
gruppering
Funktion framför allt: ge struktur åt följden av ljud i
det talade språket och därmed underlätta
bearbetningen av talet i kommunikationen mellan
talare och lyssnare
2015-07-16
8
2. Morfosyntaxtiska kategorier & Grammatiska
funktioner
Två av de viktigaste medlen för att signalera
grammatisk struktur i språk är
a) ordböjning (morfologiska processer) och
b) ordföljd (syntax)
Syntetiska språk använder båda medlen
(t ex svenskan)
Analytiska språk använder framför allt ordföljd
(t ex vietnamesiskan)
2015-07-16
9
2a) Morfologi (formlära)
Morfem – språkets minsta betydelsebärande enheter
Lexikaliska morfem (rot, stam) dam, segla, blå
Grammatiska morfem
olika affix (i svenskan främst prefix och suffix, i arabiskan ofta
transfix) (Det finns även infix, transfix, cirkumfix, interfix…)
- Böjningsmorfem:
dam-er-na-s, prata-r, prata-de, prata-t
- Avledningsmorfem:
be-skriv en sjung-ande post-modern-ist-isk moped-ist
- Stamförändringar: omljud – fot-fötter, stor-större,
avljud: springa – sprang – sprungit
(kan även ses som konsonantrötter + transfix)
2015-07-16
10
2a) forts.
Variationer i vilka kategorier (ordklasser) och
funktioner (satsdelar) som finns
Substantiv, verb
Prepositioner vs postpositioner
Adjektiv / Adverb
SV
2015-07-16
11
2b) syntax
De vanligaste grundordföljderna är SOV, SVO, VSO
- dvs subjektet kommer före objektet
SOV
Baskiska, farsi, hindi, japanska, koreanska, klassiskt latin,
tamilska, tibetanska, turkiska, urdu m.fl.
SVO
De flesta språken i Europa m.fl.
VSO
Arabiska, berbiska, hebreiska, keltiska språk m.fl.
Övriga kombinationer - VOS, OVS och OSV- är mycket få (ca 1%)
Svenskan är ett SVO-språk, men också ett V2-språk:
Jag äter ett äpple
Nu äter jag ett äpple
2015-07-16
12
Analytiska vs syntetiska språk
Analytiska eller isolerande språk
Uttrycker grammatiska relationer främst genom separata ord och
ordföljd istället för med böjningar (t ex vietnamesiskan).
Syntetiska språk:
Grammatiska relationer uttrycks med både ordböjning och ordföljd
(t ex svenskan)
Tre undergrupper:
Agglutinerande (’fogande’): oföränderlig stam + en rad affix, där var
och ett har en given grammatisk funktion
(finska, japanska, turkiska, swahili, maltesiska, esperanto)
Flekterande (’böjande’): utvecklad böjningsmorfologi,
(de indo-europeiska och semitiska språken i varierande grad)
Polysyntetiska: – stort antal morfem - ”ordsatser” – flera ord- en hel
mening kan utgöra ett enda ord (Nordamerika, t ex eskimåisk-aleutiska
språk)
(jfr Förståruntevajasäjer?)
2015-07-16
13
3. Ordförråd
Semantik -
-
lexikon
ordens betydelse
Variationer i
-denotationer
-konnotationer (åsna, hund, gris, uggla)
-associationer
Ett exempel: färger
vit
grön
> röd >
svart
>
blå > brun
gul
(Berlin & Kay, 1969, Basic color terms: Their universality and evolution)
Släktskapstermer grandmother
2015-07-16
mormor-farmor
14
5. Pragmatik
Hur språket används i verkligheten
Meningars egentliga betydelse
Är det inte lite varmt?
Är detta vägen till...?
Förstår du?
2015-07-16
15
6. Textstruktur
Till exempel
A  B eller B  A
direkt/indirekt
från periferin till kärnan eller direkt till
kärnan
Parataxis / hypotaxis
2015-07-16
16
Sapir-Whorf-hypotesen eller
den språkliga relativitetsprincipen
Sapir-Whorf-hypotesen går ut på att
språket formar vår världsuppfattning, att
det enskilda språket har betydelse för
talarnas världsbild. I varje språks
grammatik och lexikon finns en inbyggd
uppfattning om världen som präglar
talarnas tänkande enligt hypotesen.
2015-07-16
17
A quote from Sapir
”Human beings do not live in the objective world alone, nor
alone in the world of social activity as ordinarily understood, but
are very much at the mercy of the particular language which
has become the medium of expression for their society. It is
quite an illusion to imagine that one adjusts to reality essentially
without the use of language and that language is merely an
incidental means of solving specific problems of communication
or reflection. The fact of the matter is that the ”real world” is to
a large extent unconsciously built up on the language habits of
the group . . . We see and hear and otherwise experience very
largely as we do because the language habits of our community
predispose certain choices of interpretation.”
Edward Sapir
2015-07-16
18
Whorf ställde sig följande frågor när han
studerade Hopi-indianernas språk:
1)
2)
Are our own concepts of ’time’, ’space’ and ’matter’
given in substantially the same form of experience
to all men, or are they in part conditioned by the
structure of particular languages?
Are there traceable affinities between
a) cultural and behavioral norms and
b) large-scale linguistic patterns?
Benjamin Lee Whorf
Language, Thought, & Reality (ed. by J.B. Carroll),
Cambridge: The MIT Press, 1956.
2015-07-16
19