Transcript Vetenskaplig slutrapport (PDF)

SLUTRAPPORT
2013-12-03
Humaniora och teologi, LU
NÄLU, LU
Språk- och litteraturcentrum
Jonas Granfeldt, franska
Petra Bernardini, italienska
Henrik Gyllstad, engelska
Marie Källkvist, engelska
Eva Wiberg, italienska
Vetenskaplig slutrapport för ämnesdidaktiskt forskningsprojekt i språk:
"A1-C2-projektet"
(1 bilaga)
Bakgrund
Lunds universitet utlyste 2010 medel för att bedriva ämnesdidaktisk forskning. Utlysningen skedde i
samband med det då pågående arbetet med att ansöka om examensrättigheter för ämneslärarutbildning
inom ett större antal ämnen vid LU.
Undertecknade sökte och beviljades 300 000 kr från HT-fakulteterna för ett ämnesdidaktiskt projekt
med fokus på språkämnena engelska, franska och italienska. Den ursprungliga ansökan bifogas i Bilaga
1. Forskningen påbörjades i början av 2011.
Vi tackar för det ekonomiska bidrag vi fått från LU och HT. Denna text utgör den vetenskapliga
slutrapporten från projektet som vi därmed anser är avslutat.
Bakgrundsinformation om projektet
Namn: Från A1-C2: lingvistiska korrelat till den gemensamma europeiska referensramens nivåer
Webbsida: http://www.sol.lu.se/projekt/420
Forskningsledare: Jonas Granfeldt (franska)
Forskare: Petra Bernardini (italienska) Henrik Gyllstad (engelska), Marie Källkvist (engelska) och Eva
Wiberg (italienska)
Tekniker: Edin Kuckovic (IT-enheten)
Finansiering: 300 tkr SEK
Kostnader: De största kostnaderna i projektet har varit lönekostnader. JG finansierades med 1,5
månader heltid. HG och MK finansierades med 1 månad heltid var medan PB och EW delade på 1
månads heltid. På grund av andra åtaganden kunde EW endast delta i begränsad utsträckning.
Teknikern EK arvoderas per timme. Därutöver har ca 20 tkr använts för konferensdeltagande (se
nedan).
Postadress Box 201, 221 00 Lund Besöksadress Helgonabacken 12 Telefon dir 046-222 88 02, växel 046-222
00 00 Telefax 046-222 32 11
E-post [email protected] Internet http:// http://person.sol.lu.se/JonasGranfeldt/
1
2
Projektets resultat
I detta avsnitt beskrivs först det material (den korpus) som skapats inom projektet. Sedan listas de
publikationer och presentationer som projektet resulterat i. Slutligen sammanfattar vi de viktigaste
forskningsresultaten.
Korpusmaterial
Det empiriska materialet i projektet samlades in under 2011 med vissa kompletteringar i italienska
under 2013. Materialet består för närvarande av 236 elevtexter skrivna på ett av de tre språken. Dessa
fördelar sig på följande sätt: 104 texter på engelska, 76 texter på franska och 56 texter på italienska.
Texterna har arkiverats i elektronisk format på en server på SOL. Samtliga texter är anonymiserade. I
enlighet med det medgivande som vi fått från varje elev över 15 år eller från de yngre elevernas
vårdnadshavare får texterna användas för forskningsbruk under förutsättning att de behandlas
anonymt.
I samband med insamling av data användes en webbsida för inmatning. Webbsidan skapades av
teknikern EK och finns på:
http://project2.sol.lu.se/a1c2/
Varje enskild elevtext har anonymt bedömts av två erfarna bedömare i respektive språk. Bedömarna är
utbildade att arbeta med Gemensam Referensram för Språk (GERS). Bedömarna har placerat varje enskild
elevtext på en av de sex nivåerna i GERS (A1, A2, B1, B2, C1 eller C2). Dessa data finns arkiverade
och kan fås på begäran.
Vetenskapliga publikationer inom projektet (peer-review)
Gyllstad, H., Granfeldt, J., Bernardini, P. & Källkvist, M. (2014). Linguistic correlates to communicative
proficiency levels of the CEFR: The case of syntactic complexity in written L2 English, L3 French and
L4 Italian. I Roberts, L., Vedder, I. & Hulstijn, J. (Red.) EUROSLA Yearbook, 14, (pp. 1-30).
Amsterdam: John Benjamins.
Granfeldt, J., Gyllstad, H. & Källkvist, M. (2013). Linguistic correlates to communicative proficiency
levels of the CEFR:The case of syntactic complexity in L2 English and L3 French. I Rosén, C.,
Simfors, P. & Sundberg, A.-K. (Red.) Språk i undervisning. Rapport från ASLA:s vårsymposium, Linköping,
11-12 maj, 2012 (pp. 103-113), 24. ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap.
Vetenskapliga presentationer vid konferenser (peer-review av abstracts)
Granfeldt, J. & Bernardini, P. (2014) Linguistic Complexity in the CEFR and in L2 English, L3 French
and L4 Italian: On the Role of Target Language Typology for Measuring Language Proficiency. AILA
August 10-15, Brisbane. Granfeldt presenterade
Bernardini, P. & Sala, F. (2013) Abilità comunicativa (QCER) ed effettive produzioni linguistiche in
italiano L2. CXIS, X Congresso di italianisti scandinavi, 13- 15 juni 2013, Reykjavík, Island. Bernardini
presenterade.
3
Granfeldt, J. Bernardini, P. Gyllstad, H. Källkvist, M. & Wiberg, E (2013)." Linguistic Correlates to the
Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching and Assessment
(CEFR): The case of syntactic complexity in L2 English, L3 French and L4 Italian" EUROSLA 23,
September, Amsterdam. Granfeldt & Gyllstad presenterade.
Granfeldt, J. Bernardini, P. Gyllstad, H. Källkvist, M. & Wiberg, E (2012) "Linguistic correlates to the
Common European Framework of Reference: the case of syntactic complexity in L2 and L3 French".
Complexity workshop at Stockholm University. Granfeldt & Källkvist presenterade.
Granfeldt, J. & Gyllstad, H., Källkvist, M. (2012) "Lingvistiska korrelat till den Gemensamma
europeiska referensramens nivåer" ASLA-symposiet, 11-12 maj, Linköpings universitet. Granfeldt,
Gyllstad & Källkvist presenterade.
Studentarbeten
Nylander, E. (2014, pågående) The morpho-syntactic characteristics of the CEFR levels in written English and
French. (preliminär titel). Pågående magisteruppsats i engelsk språkvetenskap
Dahlberg, L. (2013) L’influence de l’approche fonctionelle sur l’enseignement grammatical en FLE au lycée en Suède.
Une étude qualitative et quantitative Kandidatuppsats i franska.
Rosenberg, J. (2011) Existe-t-il des corrélations entre les stades de développement et les niveaux proposés du Cadre
européen commun de référence ? Une étude des productions écrites par des apprenants suédophones de français L2.
Kandidatuppsats i franska.
Andra publikationer och presentationer där projektmaterial har använts
Bernardini, P. (2014). Apprendimento e didattica dell’italiano, Corso di approffondimento, livello
avanzato. ITAM11, Skriftlig språkfärdighet på italienska, 7.5 hp/ÄITAA11, Delkurs 3 och 4.
Seminarier inom kurser för masterstudenter och studenter inom lärarprogrammet, Lunds Universitet.
Granfeldt, J. & Ågren, M. (2013). Stages of Processability and Levels of Proficiency in the Common
European Framework of Reference for Languages. The Case of L3 French. I Flyman-Mattsson, A. &
Norrby, C. (Red.) Language Acquisition and Use in Multilingual Contexts. Theory and Practice (pp. 28-38),
Travaux de l'Institut de linguistique de Lund 52. Lund university.
Granfeldt, J. & Ågren, M. (2013) Stages of Processability and Levels of Proficiency in the CEFR: The
case of L3 French. Processability Approaches to Language Acquisition (PALA) Conference,
September, Lund University. Ågren presenterade.
Sammanfattning av forskningsresultaten
Inledningsvis kan sägas att projektet har funnit att språken skiljer sig åt vad gäller hur långt eleverna har
kommit i GERS-skalan i olika årskurser. Vi har kunnat se att elever i engelska redan i årskurs 4 (ca 10
år) bedömdes på nivå A1 eller A2. Elever i årskurs 9 i engelska bedömdes i huvudsak på nivån B1,
medan gymnasieelever på Steg 7 i engelska i huvudsak bedömdes på nivå B2. Elever i årskurs 9 i
franska bedömdes befinna sig på antingen A1 eller A2 med något undantag, medan gymnasieelever på
Steg 5 och 6 i franska visar på en relativt stor spridning och bedömdes på A2, B1 och B2-nivå.
Gymnasielever i italienska på steg 3 bedömdes på nivå A1 eller A2, medan några universitetsstuderande
bedömdes på nivå B1.
4
I förhållande till forskningsfrågorna (se bil 1.) har projektet visat att det är möjligt att koppla språkliga
kriterier till två av färdighetsnivåerna som beskrivs i Gemensam europeiskt ramverk för språk (GERS).
Våra resultat pekar bl a på att elever som är på A-nivå (A1 eller A2) inte skiljer sig åt vad gäller
syntaktisk komplexitet vid en jämförelse mellan engelska, franska och italienska. Det verkar med andra
ord vara så att oberoende om man lär sig engelska, franska eller italienska så är satsstrukturen relativt
lika i de första utvecklingsstadierna. Vi har också funnit att målspråken skiljer sig signifikant åt vad
gäller syntaktisk komplexit hos de elever som befinner sig på B-nivå (B1 eller B2) i GERS-skalan. Vi
har därutöver funnit att det i både engelska och franska (men i lägre grad i italienska) finns signifikanta
skillnader i syntaktisk komplexitet inom målspråken om man jämför elever på A-nivå med elever på Bnivå. En möjlig tolkning av dessa resultat är att det är när eleverna når B-nivån i GERS-skalan som de
börjar skriva texter på ett sätt som är specifikt för målspråket, men detta behöver undersökas närmare.
Vidare utvecklingar och användning av resultaten
Projektet har lett vidare till andra projekt och projektansökningar samt till undervisningsmoment i
lärarutbildningen. Som exempel kan nämnas den VR-finansierade forskarskolan FRAM där SOL
deltar.1 Syftet med forskarskolan är vidaretutbilda verksamma lärare inom ämnesdidaktik. Samtliga
personer i A1-C2- projektet ingår i FRAM, antingen som handledare eller som del av referensgruppen.
I franska följer de lärarstuderande ett didaktiskt seminarium under de två eller tre terminer de studerar
språket. Ett stående moment i denna seminarieserie behandlar GERS och delar av de forskningsresultat
som vi kommit fram till i A1-C2 projektet. Liknande undervisning sker också i italienska.
Lund som ovan
Jonas Granfeldt
Projektledare
1
Petra Bernardini
Henrik Gyllstad
Marie Källkvist Eva Wiberg
Se http://www.sol.lu.se/forskning/forskarutbildning/forskarskolan-fram/
5
Bilaga 1. Ansökan
Förslag till ämnesdidaktiskt forskningsprojekt i språk
Detta förslag till forskningsprojekt lämnas som svar på förfrågan från HT området gällande pågående
och/eller planerad forskning inom området ämnesdidaktik. Projektet syftar till att utveckla
forskningsbasen inom ett eller flera språkämnen inför den kommande Lärarutbildningen.
Eftersom forskningsobjektet är ett språkoberoende ramverk för lärande, undervisning och bedömning i
språk är det särskilt lämpat för jämförande studier inom flera språkämnen. I det projekt som skissas
nedan vore det alltså naturligt att tänka sig att flera språkämnen deltar.
Forskning kring den gemensamma europeiska referensramen för språk
Bakgrund och syfte
För drygt tio år sedan antog Europarådet en strategi för flerspråkighet i Europa. Arbetet mynnade bl a
ut i ett omfattande ramverk för lärande, undervisning och bedömning av språkfärdigheter, det sk
Common European Framework of Reference (CEFR) som publicerades 2001.2 CEFR beskriver sex nivåer av
språkfärdighet med hjälp av pragmatiskt orienterade skalor där varje steg definieras genom en
uppsättning deskriptorer. CEFR är en sk criterion-referenced skala där språkfärdigheten inom områdena
”förståelse” (tal/skrift) och ”produktion” (tal/skrift) hos tänkt individ uttrycks genom sk can-do (”kan
göra”) påståenden.
Under perioden 1997-2009 har CEFR fått ökad betydelse i Europa och i Sverige. Språkutbildningar,
språktest och läroböcker länkas i allt större utsträckning till CEFR nivåerna. De svenska kursplanerna i
skolan från år 2000 är en svensk anpassning av CEFR och ramverkets betydelse för språkundervisning i
den svenska skolan ökar, vilket bland annat initiativet till den svenska översättningen visar (jmfr fotnot
1). I det pågående pedagogiska utvecklingsarbetet kring sk språkportfolios spelar CEFR också en
central roll. Det finns därmed flera skäl att tro att den svenska skolans styrdokument ytterligare
kommer att närma sig CEFR i och med den kommande kursplanereformen. Därmed är CEFR också
mycket relevant som forskningsobjekt inom området ämnesdidaktik och språktestning.
Inom språktestning är deskriptiva skalor över språkfärdighet vanliga. Men de har ofta kritiserats för att
sakna empirisk och teoretisk underbyggnad (se t ex Norris & Ortega, 2003). Kritiken har kommit från
språkinlärningsforskare som med longitudinella empiriska data skapat detaljerad kunskap om hur
språksystem i ett givet språk och på en viss lingvistisk nivå utvecklas över tid. Men CEFRs mål har inte
varit att ge en slutgiltig preciserad skala för språkfärdigheter utan att skapa ett ramverk som forskare
och lärare kan operationalisera vidare. Det övergripande syftet med det här projektet är att påbörja det
arbetet för något eller några främmande språk där det redan bedrivits forskning om
språkinlärningsprocessen.
Empiriskt är det viktigt att kunna precisera och validera den språkutveckling som beskrivs i CEFR genom
empiriska data som t ex inlärarkorpusar, en metod som andraspråksforskningen använder sedan länge. I
kapitel 5 av CEFR presenteras de kompetenser som CEFR författarna menar att en inlärare
har/behöver ha för att hantera de olika kommunikativa situationer som ramverket beskriver på olika
nivåer. De lingvistiska deskriptorerna (se t ex CEFR kap. 5.2.1) är generella kategorier inom lexikon,
morfologi och syntax. Mot bakgrund av den detaljerade kunskap som finns om andraspråksutveckling
2
Ramverket översattes till svenska 2009 av Skolverket. Den svenska titeln är Gemensam
europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Se
http://www.skolverket.se/sb/d/2622
6
av lingvistisk kompetens är denna generella beskrivning som nu ges i CEFR snarast att betrakta som en
lucka.
Mål
Projektets första mål är att mot bakgrund av vår tidigare forskning identifiera och beskriva lingvistiska
korrelat till CEFR-nivåerna. Målet är att precisera den lingvistiska kompetensen som inlärarna använder
på de olika nivåerna enligt CEFR-skalan. Om målet uppnås skulle användbarheten av CEFR i skolan
för ett givet språk öka betydligt.
Ett andra mål för projektet är att närmare utreda relationen mellan bedömd/uppfattad och reell
skriftlig språkfärdighet. Ett av tillämpningsområdena för CEFR är bedömning av elevers/individers
språkfärdigheter men det är inte klart vad lärare och andra bedömare verkligen bedömer. En intressant
fråga är om det i språkliga analysen av en individs produktion går att korrelera med de kriterier som en
bedömare säger sig använda.
Områdesöversikt och anknytande pågående forskning
Forskning i anslutning till CEFR-ramverket har nyligen påbörjats. I Europa pågår flera projekt som på
olika sätt liknar det projekt som föreslås här.
Två projekt i Amsterdam under ledning av Jan Hulstijn (Unraveling language proficiency och What is speaking
proficiency?) syftar till att problematisera kompetenssidan av språkfärdighetsbegreppet bl a i relation till
nivåerna i CEFR. Hulstijn har också tagit initiativ till ett nätverk kallat SLATE där både
inlärningsforskare och språktestare ingår.
Ett liknande projekt som det som söks här är CEFLING under ledning av Maisa Martin som startade
2006 i Jyväskylä med fokus på finska och engelska som andraspråk. Det projektet syftar bl a till att
detaljera lingvistiska kriterier för det olika CEFR-nivåerna. Även InterFra gruppen i Stockholm
(Professor Inge Bartning, franska) har påbörjat arbete som syftar till detta för franska som främmande
språk.
Vid SOL pågår i flera ämnen anknytande forskning som passar väl in i det projekt som beskrivs här. I
franska, italienska, tyska och delvis i engelska har olika forskare arbetat med inlärning. Även
internationellt finns mycket kunskap om inlärningen av dessa språk. Det är då i första hand den
språkliga sidan som man studerat. Det övergripande målet i detta projekt är att föra samman denna
forskning med ett ramverk som har i första hand didaktiska utgångspunkter.
Forskningsfrågor
Projektet skulle kunna utgå från följande breda forskningsfrågor:
1. I vilken utsträckning och på vilket sätt kan CEFR nivåerna för skriftlig språkfärdighet kopplas till
forskningen om morfosyntaktisk och lexikal L2 utveckling i olika språk? Vilka lingvistiska korrelat finns
det till de olika nivåerna av kompetenser som uttrycks i CEFR? Vilken lingvistisk repertoar använder
inlärarna på de olika nivåerna?
2. Vilka lingvistiska faktorer tar bedömare/lärare (mest) hänsyn till när de bedömer skriftlig produktion
enligt CEFR-skalan? Hur förhåller sig dessa till den funktionella analysen av den lingvistiska
repertoaren som är svaret på fråga 1?
Teoretiska ramar
7
Projektet måste med nödvändighet arbeta utifrån flera teoriområden. Ett första område syftar till att
teoretisera den lingvistiska komponenten av begreppet ”språkfärdighet”. Det andra området handlar
om kopplingen mellan språkinlärningsteori och språktestning.
Språkfärdighet är ett mycket sammansatt begrepp som bl a kräver en kompositionell teori som
kombinerar lingvistisk kompetens och processning i realtidssituationer. En kombinatorisk har teori
lanserats av Truscott & Sharwood-Smith (2004) kallad Acquisition by processing. Teorin har likheter med
Processabilitetsteori (Pienemann, 1998) men tar klarare ställning till syntaxen i det initiala stadiet och
påverkan från L1 eller andra L2.
Den andra teoridelen handlar om hur andraspråksinlärningsforskningen och språktestningsforskningen
(ST) kan föras närmare varandra. Dessa områden har traditionellt varit åtskilda och arbetat med olika
metoder men med delvis överlappande mål (Bachman & Cohen, 1998). På ett plan har
andraspråksinlärningsforskningen intresserat sig för i huvudsak longitudinella kvalitativa studier där
målet har varit att beskriva och förklara språkutvecklingen med hjälp av språkspecifika detaljerade
kriterier. ST-forskningen har å andra sidan arbetat mestadels transversalt i syfte att kunna bedöma
språkfärdighet i olika situationer med hjälp av kvantitativa språkoberoende kriterier.
Flera försök att överbrygga gapet mellan dessa två områden har gjorts genom åren, se t ex Bachman &
Cohen (1998) och nyligen workshopen under AAAL konferensen i Montréal 2006 som organiserad av
bl a språktestaren James Purpura). Ett område där andraspråksinlärningsforskningen tydligt kan bidra
till ST-forskningen är synen på språkfel. Utan hänsyn tagen till de specifika strukturerna eller
inlärningsgångarna tenderar ett korrekthetsmått att alltid vara missvisande. Ett område där STforskningen är väl framme är effekten av olika externa faktorer som typ av uppgifter (task) på det
språkliga beteendet.
Kostnader och budget
Det är rimligt att betrakta det här projektet som ett pilotprojekt med potential att på sikt vidgas till en
forskningsmiljö för ämnesdidaktisk forskning. Det handlar alltså här om att så ett frö i en redan bördig
jord.
I ett första skede har språken engelska, franska och italienska visat intresse för att delta i projektet och
det är för dessa forskares arbetstid som vi här ansöker om medel. Dessutom ansöker vi om en mindre
summa för infrastruktur i första hand hantering och lagring av empiriska data som samlas in projektet.
För denna del kommer vi att använda oss av Humanistlaboratoriets resurser.
I gruppen ingår fem forskare (se nedan) från tre ämnen. En månads forskningstid söks per ämne. För
engelska söks 2 månader med motiveringen att det är det största ämnet och att där finns särskild
kompetens om språktestning som är värdefull för projektet. Jonas Granfeldt fungerar som forskare och
projektledare och för honom söks därför 1,5 månad.
Ämne
Engelska:
Italienska:
Franska:
Humlabbsresurs:
Forskare
Tekniker
Arbetstid
Marie Källkvist, Henrik Gyllstad
Eva Wiberg / Petra Bernardini
Jonas Granfeldt
Timmar
2 månader
1 månad
1,5 månad
8
En enkel beräkning baserad på en genomsnittslön på 40 tkr / månad resulterar i lönekostnader på 245
tkr (inkl LKP men exl OH-kostnad) för de ingående forskarna.
Därutöver söks 35 tkr (inkl LKP men exkl. OH-kostnad) för Humlabbsresursen. Slutligen ansäker vi
om 20 tkr för att kunna bjuda in gästföreläsare i samband med projektstart och resekostnader i
samband med konferenser.
Totalt ansöker vi om 300 tkr för projektet.
Medlen kommer att användas så snart som möjligt. Projektet kommer att kunna förberedas under HT
2010 men p g a andra åtagande så kommer den huvudsakliga arbetsinsatsen att göras under VT 2011.
Lund som ovan
Jonas Granfeldt, franska
Marie Källkvist, engelska
Eva Wiberg, italienska
Referenser
Bachman, L. F. och Cohen A. D. (1998) Interfaces between second language acquisition and language testing
research, Cambridge: CUP
Common European Framework of Reference: learning, teaching, assessment (2001). Council of Europe. Modern
Language
Division. Cambridgde: Cambridge University Press.
Norris, J. och Ortega, L. (2003) “Defining and measuring SLA”, i C. J. Doughty och M. H. Long (éds)
The handbook of second language acquisition, London: Blackwell, sid. 717-761.
Pienemann, M. (1998), Language processing and second language developement – Processability Theory,
Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company
Prévost, P. & J. Paradis (eds) (2004). The acquisition of French in different contexts: Focus on functional categories.
Amsterdam: John Benjamins.
Truscott, J. och Sharwood-Smith, M. (2004) “Acquisition by processing : A modular perspective on
language development”, Bilingualism : Language and Cognition 7 (1) : 1-20.
Jonas Granfeldt