Transcript Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik

Andrespråksforskningens
relevans i et didaktisk
perspektiv
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Den femte nasjonale forskerkonferensen om norsk
som andrespråk
18-19 okt. 2012, Høgskolen i Hedmark, Hamar
Andraspråksforskningens tre huvudspår
● Individperspektivet - den lärande individen och det nya
språket
● Det språkpolitiska perspektivet – samhällets satsningar
● Undervisningsperspektivet
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Didaktisk andraspråksforskning
Undervisning
språk-
identitets-
kunskaps-
utveckling
utveckling
utveckling
Litteracitet och lärande
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Route, rate, success – formell undervisning
(Long 1983)
- Inlärningsordning
+ Inlärningshastighet
-----
Språklig medvetenhet
+ Framgång
Long (1983b), elva studier: 6 pos., 2 delvis pos., 3 små eller inga
effekter ≠ Krashen, naturligt inflöde
Både barn och vuxna
Oberoende nivå, mätning och tillgång till språket utanför klassrummet
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
- Inlärningsordning
● Samma naturliga inlärningsordning för alla inlärare.
(Morfemstudierna 1970-tal: Dulay & Burt, 1973, 1974;
Bailey, Madden & Krashen, 1974; Larsen-Freeman, 1975)
● Håkansson & Norrby, 2010
● Samma steg och samma ordning
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Processbarhetsteorin
(Pienemann 1998, 2005, 2011)
● Inlärare kan bara producera sådana strukturer som de
också kan processa
● Processningen sker gradvis i ett antal steg som bygger på
varandra där inläraren måste gå igenom
utvecklingsstegen i en viss ordning
● Första produktiva förekomsten visar att inläraren kan
processa strukturen (emergence criterion)
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Nivå
Gram info som kan
processas
Resultat för svenska
morfologi
Gisela Håkansson 2012
syntax
5
Mellan satser, skillnad
mellan huvudsatser &
bisatser
4
Inom satsen, mellan
fraser
Predikativ
kongruens
Inversion
(X + omvänd ordf.)
3
Inom frasen
(frasmorfologi)
Attributiv
kongruens
Adverb + rak ordföljd
2
Inom ord (lexikal
morfologi)
Plural, enkla
tempus
Kanonisk ordföljd
1
”ord” (lemma)
Invarianta
former
Enstaka konstituenter
2012-11-02
Neg. Placering: BIFF
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Undervisningens roll +hastighet, + framgång
●
Rätt moment vid rätt tidpunkt - förutsättning för framgångsrik
språkinlärning.
●
Stark betoning på naturligt varierat språk och interaktion
●
Traditionell grammatikundervisning ifrågasatt
●
Enbart kontakt med och användning av språket i kommunikation
leder inte till en tillfredsställande nivå (Lindberg 1997, Doughty &
Williams 1998, Spada & Lightbown 2008)
●
Språkets form behöver uppmärksammas i undervisningen
●
Språklig medvetenhet och reflektion gynnar en allsidig och
dynamisk språkutveckling (Swain 1995, 1998).
●
Utforska språket, formulera och testa hypoteser om språket och
reflektera över den egna språkanvändningen i meningsfulla och
relevanta aktiviteter.
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Interaktion och språkutveckling
● Barnets behov att interagera med andra - drivkraften i
barnets språkutveckling (Halliday 1984 och Vygotskij
1986).
● Interaktionen med andra och med personer som vet mer
peers and experienced others (Hyland 2007:158) central
● ”the zone of proximal development” (ZPD),
Vygotskij (1986)
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Språkanvändning i hemmiljön
● Språkanvändningen i hemmiljön på ett språk kan positivt
bidra till skolframgång på ett andraspråk.
● Flerspråkiga barn till högutbildade föräldrar klarade skolan
bättre än andra. Barnen socialiserades på sitt modersmål in i
skriftspråket via t.ex. läsning och samtal före skolstart och
fick senare när de börjat skolan hjälp hemma med läxorna.
● Förtrogenheten med skrift och utvecklingen av ett mer
skolrelaterat språkbruk och begrepp på modersmålet gjorde
att dessa barn klarade skolundervisningen på andraspråket
bättre än andra flerspråkiga barn (Hyltenstam 2010).
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Domäner
● Förstaspråkstalaren - ett språk för alla språkliga
funktioner. I skolan ”utvidgas” samma språk till nya
domäner och för lärande.
● Andraspråkstalaren - ett språk i de första och mest
familjära domänerna. Lärande i skolan sker på ett annat
språk.
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Domäner
Kulbrandstad (2003)
● 7-åriga minoritetsbarns förståelse på modersmålet och
norska av vardagliga, konkreta ord (kjøkken, frokost,
ovn, vask, kran, å pusse tenner, bad, å stå opp, dyne,
bein, fot, trafikklys, bussholdeplass, svamp).
L1 norska: rätt svar på 97% av orden
L2 norska: rätt på 86% av orden på modersmålet, men
bara på 52 % på norska
Bas – utbyggnad (Viberg 1996)
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Domäner
●
”vardagliga ämnesspecifika” ord (Lindberg 2007), t.ex.
fysikämnets användning av gnida
●
abstrakta uttryck, undersöktes i relation till förståelse av Ekberg &
Haskå (2002) - svåra för andraspråkselever.
●
förståelsen av metaforik, undersöktes för norskan av Golden
(2005), visar att andraspråkselever kan ha svårigheter med
abstrakta metaforiska uttryck som noen kommer deg i møte i en
diskusjon.
●
fasta uttryck som ha händerna fulla eller ha fria tyglar, dvs.
konventionaliserade flerordsuttryck vars betydelse inte är härledbar
ur uttryckets enskilda delar (Prentice 2010)
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Skolrelaterad språkutveckling och skolframgång
● Påverkas av individuella, sociala och kontextuella
faktorer, t.ex. syn på text och språkliga vanor i familjen,
socioekonomisk status, ankomstålder, skolbakgrund,
ålder och intresse (August 2008:169f., Goldenberg et al.
2008:108ff.).
● Läsning på andraspråket underlättas av ”att läsuppgiften
är intressant, bekant sedan tidigare, meningsfull och
förståelig, relaterad till ens egen kultur och av att man
som läsare är medveten om dess nytta för ens egen
framtid” (Liberg 2000:120).
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Läsning av läromedelstexter
(Kulbrandstad 1998)
● Fyra andraspråksungdomars läsning av norska SO-
läromedel i årskurs 8.
● Läsförståelsetest: andraspråkseleverna läste långsam-
mare, fler felläsningar, färre acceptabla svar (36–59 %
mot 77–100 % för kontrollgruppen). Lägre läsförståelse
både rörande explicit och implicit information. Problem
att redogöra för det centrala i texten och att utnyttja
textuppbyggnaden och centrala begrepp för detta.
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
”Medaljens baksida”
(Kulbrandstad 1998)
●
Metaforisk rubrik i text om Japan
●
Andraspråkseleverna: konkreta tolkningar, t.ex.: ”i en firma kanskj
hvis det er bra, så /…/ er det kanskje noen menn som jobber bra,
så får dem kanskje medaljer” (1998:359). Missade rubrikens
ledtråd, att en negativ aspekt om Japan skulle följa, som
förstaspråkseleverna inte hade några problem med.
●
Därutöver hade andraspråkseleverna svårare att förutsäga
innehållet och mobilisera förkunskaper generellt utifrån exempelvis
rubriker.
●
Andraspråkselevernas läsförståelse gick inte att förutsäga utifrån
den muntliga kompetensen (1998:441).
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
National Literacy Panel on Language-Minority
Children and Youth
(August & Shanahan 2008)
Cummins hypotes:
“academic proficiency transfers across languages such that
students who have developed literacy in their first language will
tend to make stronger progress in acquiring literacy in their
second language”
Hypotesen bekräftas avseende flera delkompetenser relaterade
till läsning och skrivning. (flera hundra vetenskapliga publikationer om andraspråksutveckling)
Fördel flerspråkiga elever som kan läsa och skriva på
förstaspråket
(Genesee et al. 2008).
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Överföring av högre resp. lägre kompetenser
Högre kompetenser: + läsförståelse och lässtrategier
Lägre kompetenser: stavning eller ordläsning (allmän L1kompetens, stavningskonventioner - större betydelse)
Lägre kompetenser: stavning (- L1)
Små flerspråkiga barn följer, oavsett språklig bakgrund, en
liknande gång i läs- och skrivutvecklingen som enspråkiga
elever, men de behöver ofta längre tid.
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Överföring mellan L1 och L2
● Fonologisk medvetenhet (dela upp ord i mindre delar,
rimma och andra ordrelaterade färdigheter)
● Ordförrådet: ”högre” förmågor som tolkning av
metaforiska uttryck eller associationer.
● Ordförråd - begreppsordförråd - omvärldskunskap
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Överföring mellan L1 och L2 - läsning
● God läsförståelse på förstaspråket positiv effekt på
läsförståelsen i andraspråket i samtliga genomgångna
studier (Genesee et al. 2008:78).
● Både närbesläktade språk och avlägsna språk (koreanska
– eng.)
● Läsa strategiskt L1
bättre läsförståelse på L2
● Goda läsare på L2 - högre metaspråklig förmåga än
svaga läsare --> kunde resonera kring och dra nytta av
likheter mellan första- och andraspråket.
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Läs, skriv och identitet
Dávila de Silva (2004)
- status och makt
● Nyanlända Yolanda, 8 år, som just börjat lära sig
engelska anser inte att hon är en kompetent skrivare och
läsare, trots att hon tycker om att läsa och skriva på
spanska, eftersom hon inte kan läsa och skriva på
engelska.
● She had already learned that Spanish was not valued in
her school and had built her paradigm for reading and
writing on this perception (Dávila de Silva 2004:266).
● Möjligheten till kodväxling, och det faktum att läraren
tillät det, gjorde också att Yolanda kunde delta i det som
skedde i klassrummet.
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Referenser
August, Diane & Timothy Shanahan (2008). Developing Reading and Writing in SecondLanguage Learners. New York: Routledge.
Dávila de Silva, Aurelia (2004). Emergent Spanish Writing of a Second Grader in a WholeLanguage Classroom. I: Perez, Bertha, Teresa McCarty & Lucille Watahomigie (red.).
Sociocultural Contexts of Language and Literacy. Mahwah: LEA.
Ekberg, Lena & Inger Haskå (2002). Att välja det rätta. Om ordval och grammatik hos
tvåspråkiga barn. I: Hauksdóttir, Audir (red.). Forskning i nordiske sprog som andet- og
fremmedsprog. Reykavik: Háskoli Islands.
Genesee, Fred, Esther Geva, Cheryl Dressler & Michael L. Kamil (2008). Cross-Linguistic
Relationships in Second Language-Learners. I: August, Diane & Timothy Shanahan 2008,
s. 61–93.
Golden, Anne (2005). Å gripe poenget. Förståelse av metaforiske uttrykk fra læreboker i
samfunnskunskap hos minoritetelever i grundskolen. (Acta humaniora 227.) Oslo: Det
humanistiske fakultet, Universitetet i Oslo.
Golden, Anne & Hvenekilde, A. (1983). Rapport fra prosjektet Lærebokspråk. Sentret för
språkpedagogikk. Universitetet i Oslo.
Goldenberg, Claude, Roberg S. Rueda & Diane August (2008). Sociocultural Contexts and
Literacy Development. I: August, Diane & Timothy Shanahan 2008, s. 95–129.
Halliday, M.A.K. (1986). Learning how to Mean. Explorations in the Development of
Language. Edward Arnold: London.
2012-11-02
Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik
Referenser forts
Halliday, M.A.K. (1993). Towards a Language-Based Theory of Learning. Linguistics and Education 5, s. 93–116.
Halliday, M.A.K. (1999). Grammar and the construction of educational knowledge. I: Berry, Roger, Barry Asker, Ken Hyland &
Martha Lam (red.). Language Analysis, Description and Pedagogy. Hong Kong: The Hong Kong University of Science and
Technology.
Halliday, M.A.K. (2002) [1987]. Spoken and written modes of meaning. I: On grammar (red. Jonathan Webster). (The collected
works of M.A.K. Halliday 1.) London: Continuum, s. 323–351.
Halliday, M.A.K. & J.R. Martin (1993). Writing Science: Literacy and Discursive Power. London & Washington, D.C.: The Falmer
Press.
Hyland, Ken (2007). Genre pedagogy: Language, literacy and L2 writing instruction. Journal of Second Language Writing 16,
s. 148–164.
Hyltenstam, Kenneth (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I: Ericson, Britta. Utredning av läs- och skrivsvårigheter.
Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur, s. 305–309.
Kulbrandstad Iversen, Lise (1998). Lesing på et andrespråk. En studie av fire innvandrerungdommers lesing av laerebokstekster på
norsk. (Acta humaniora Oslo 30.) Oslo: Scandinavian University Press.
Kulbrandstad Iversen, Lise (2003). Lesing i utvikling. Teoretiske og didaktiske perspektiver. Bergen: Fagbokforlaget.
Liberg, Caroline (2000). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, Kerstin
(red.). Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma, s. 108–128.
Liberg, Caroline (2008). Skrivande i olika ämnen – lärares textkompetens. I: Trøite Lorentzen, Rutt & Jon Smidt (red.). Å skrive i
alla fag. Oslo: Universitetsforlaget, s. 51–61.
Lindberg, Inger (1995b). Språka samman! – om samtal och samspel i språkundervisning. I: Lindberg, Inger (1995).
Lindberg, Inger (2006). Med andra ord i bagaget. I: Bjar, Louise (red.), Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i
grundskolan. Lund: Studentlitteratur, s. 57–91.
2012-11-02
/Namn Namn, Institution eller liknande
Referenser forts
Lindberg, Inger (2007). Forskning om läromedelsspråk och ordförrådsutveckling. I:
Lindberg, Inger & Sofie Johansson Kokkinakis 2007, s. 13–60.
Lindberg, Inger (2009a). Conceptualizing school-related, academic language – theoretical
and empirical approaches. I: Päivi Juvonen (red.). Språk och lärande. Rapport från
ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7–8 november 2008. Stockholm: ASLA, s. 27–42.
Lindberg, Inger (2009b), I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & demokrati.
Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 18:2, s. 9-37.
35–65.
Prentice, Julia (2010). På rak sak. Om idiomatiska, figurativa och konventionaliserade flerordsuttryck bland ungdomar i flerspråkiga miljöer. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 15.) Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
Viberg, Åke (1996). Svenska som andraspråk i skolan. I: Hyltenstam, K. (red.). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund, s. 110–148.
Vygotskij, Lev S. (1986). Thought and Language. Cambridge: MIT Press.
2012-11-02
/Namn Namn, Institution eller liknande
Ny forskningsöversikt
Hyltenstam, Kenneth; Axelsson, Monica & Inger Lindberg
(red.) (2012), Flerspråkighet – en forskningsöversikt.
Vetenskapsrådet: Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm
Rapporten kan beställas på www.vr.se
2012-11-02
/Namn Namn, Institution eller liknande