SVENSKAN I FINLAND 15

Download Report

Transcript SVENSKAN I FINLAND 15

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014

25.3.2014 Abstrakten

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 2/54

Plenarföredrag Kjell Herberts 8.5.2014 kl. 12:20–13:20

EN RESA I DET FINLÄNDSKA SPRÅKLANDSKAPET

Diskussionen om svenska språkets ställning i Finland och speciellt ifrågasättandet av svenska som obligatoriskt läroämne – tvångssvenskan, pakkoruotsi - förefaller att ha lett till en pessim istisk syn på svenskans framtid i Finland. Finlandssvenskarna upplever sin existens ifrågasatt och många finskspråkiga fattar inte varför det skall vara så svårt med två eller flera språk i vårt land. Situationen är dock inte så svartvit och polariserad som den ofta framställs. Det finländska språklandskapet är betydligt mera diversifierat och mångfacetterat än massmediebilden ger för handen. I föredraget görs ett försök till en sociologisk omvärldsanalys av det finländska språkland skapet. Utgående från olika lokala, regionala, nationella och europeiska opinionsmätningar analyseras svenskan i dagens Finland. Aspekter som lyfts fram är bl.a. språksituationen och språklagstiftningen i Finland jämfört med andra europeiska länder Finland som nyvaknat mångkulturellt invandrarland den nordiska dimensionen geografiska och mentala språkgränser attityder till svenska språket respektive finlandssvenskarna/finlandssvenskheten språkdebatter som politiska och massmediala fenomen lokala och regionala olikheter om opinionsmätningars tillförlitlighet enspråkighet, tvåspråkighet och flerspråkighet som modell Föredraget avslutas med några tänkbara framtidsscenarier. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 3/54

Kaisa Alanen 9.5.2014 kl. 13:30–14:00

BISATSER I AKADEMISKA INLÄRARTEXTER

I det här föredraget behandlar jag användningen av bisatser i inlärartexter skrivna av universi tetsstudenter. Syftet är att studera om det finns skillnader i bisatser på språkfärdighetsnivåer na B1 och B2. Som material använder jag därför tentamenstexter som har bedömts av lärarna på de här nivåerna. I finskspråkiga kandidatexamina studeras svenska med målet att studenterna ska kunna pro ducera texter som akademiska experter. Akademiska texter innehåller betydelser som natur ligt uttrycks med bisatser, till exempel att utveckla argumentation och att referera. Ytterligare bidrar bisatser bl.a. till att ge texterna flyt genom att uttrycka logiska relationer och samband i texten. Användningen av bisatser är ett relevant studieobjekt också ur språkinlärningens synvinkel. Antalet bisatser är ett mått som berättar om utvecklingen av den språkliga komplexiteten. Där för börjar jag analysen med att se på hur många bisatser som förekommer i texterna och om man kan se skillnader i antalet mellan språkfärdighetsnivåerna. Jag fortsätter analysen med kvalitativa frågor och ser på i vilka funktioner bisatser används. Som indelningsgrund använ der jag de relationer bisatser uttrycker gentemot andra satser eller satsdelar, såsom utvidg ning och anföring. Akademiskt språkbruk har typiskt specialiserad, informationstät och abstrakt natur. Dessa egenskaper uttrycks ofta med s.k. grammatiska metaforer som tenderar att ersätta bisatser. I analysen måste man därför också ta hänsyn till att ett lågt antal bisatser inte alltid kan tolkas som ett tecken på en lägre språkfärdighetsnivå.

Litteratur

Håkansson, Gisela & Anna Flyman–Mattson (2010).

Bedömning av svenska som andraspråk

. Studentlitteratur, Lund. Karlsson, Anna-Malin (2010). Grammatiska metaforer – språkets sätt att hjälpa oss att ut veckla kunskap. I: Olofsson, Mikael (red.).

Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik

. Nationellt centrum för svenska som andrasprå, Stockholms universitet, s. 143–154 Magnusson, Ulrika (2013). Skrivande på ett andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.).

Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle

. 2:a uppl. Studentlitteratur, Lund, s. 633–660. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 4/54

Kaisa Alanen Tiina Männikkö 8.5.2014 kl. 15:00–15:30

GENREPEDAGOGIK SOM HJÄLP I UNDERVISNING AV AKADE MISKA TEXTKUNSKAPER PÅ UNIVERSITETSNIVÅ

I detta föredrag diskuterar vi genrepedagogik och hur den kan tillämpas i svenskundervisning en på universitetsnivån. Målet med undervisningen i svenska som det andra inhemska språket är att lära ut kommunikativa språkfärdigheter och akademiska textkunskaper. I förordningen om universitetsexamina poängteras också att språkkunskaperna ska vara relevanta för studi eområdet. Vår uppfattning är att genrepedagogik, som teoretiskt vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt en teori om språk som bygger på systemisk-funktionell grammatik, har mycket att ge också i svenskundervisningen där man i stället för språkriktighet länge har fokuserat på kommunikation och ämneskunskaper som kan kallas akademiska textkunskaper. Att använda olika genrer är automatiskt i kommunikation utan att man lägger särskild vikt vid dem så länge man använder sitt modersmål eller ett språk som man bra behärskar. Vi har märkt att finskspråkiga universitetsstudenter som kommunicerar på svenska (på nivåerna B1 B2) lätt fokuserar på att producera felfritt språk (svenska) utan att så mycket fundera på den genre som de kommunicerar i. Brukstexter blir därför lätt essäer och uppsatser. Resultatet blir att studenterna inte ser ut att behärska akademiska textkunskaper på svenska. Att man i undervisningen vid sidan av språket också lyfter fram olika genrer och deras krav kan hjälpa studenterna att lära sig att överföra sina kunskaper från modersmålet till främ mande språk.

Litteratur

Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet

(2012). Skolverket. Johansson Britt & Anniqa Sandell Ring (2012).

Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken

. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Kiili Carita & Marita Mäkinen (2011) Akateemiset tekstitaidot ja niiden ohjaaminen yliopistossa. I:

Korkeajännityksiä. Kohti osallisuutta luovaa korkeakoulutusta

. Toim. Marita Mäki nen, Vesa Korhonen, Johanna Annala, Pekka Kalli, Päivi Svärd och Veli-Matti Värri. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 5/54

Kaisa Alanen Tiina Männikkö Päivi Valli 8.5.2014 kl. 15:30–16:00

TRANSITIVITETSANALYS SOM HJÄLP I GENREPEDAGOGISK SKRIVUNDERVISNING OCH BEDÖMNING

I det här föredraget analyserar vi argumenterande texter av universitetsstudenter med hjälp av transitivitetsanalys för att se hur informationstäta och komplexa texterna är. Vi vill se om tran sitivitetsanalys som metod kan användas som stöd i bedömningen av texterna. Vi använder tentamenstexter som har bedömts på CEFR-nivåerna B1 och B2 enligt den euro peiska referensramen och studerar om det finns skillnader mellan nivåerna i fråga om hur de konstruerar betydelser med hjälp av deltagare, process och omständighet. Dessa begrepp kommer från den systemisk-funktionella grammatiken som ligger till grund för genrepedagogi ken. Vi studerar närmare processer som texterna innehåller och delar dem i aktionsprocesser, sä gesprocesser, mentala processer och relationella processer. Analysen hjälper oss att bättre beskriva den texttyp som studenterna producerar och på det sättet stötta deras skrivutveckl ing. För detta ändamål har man använt transitivitetsanalysen tidigare i grundskolan i Sverige (Kuyumcu 2011).

Litteratur

Holmberg, Per & Anna-Malin Karlsson (2006).

Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik.

Stockholm: Hallgren & Fallgren Johansson, Britt & Anniqa Sandell Ring (2012).

Låt språket bära – genrepedagogik i prakti ken

. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Kuyumcu, Eija (2011).

Utvärdering av Knutbyprojektet. Genrebaserad undervisning i en F–6 skola

. Stockholms stad: Utbildningsförvaltningen. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 6/54

Marina Bergström 9.5.2014 kl. 15:30–16:00

EKONOMISTUDENTERS REFLEKTIONER ÖVER AKADEMISK KOM MUNIKATION INOM DET EGNA FACKOMRÅDET

Att skriva en akademisk avhandling kräver att studenten i skrift kan redogöra för ett abstrakt innehåll och för komplicerade sakförhållanden enligt de normer och skrivkonventioner som gäller för vetenskaplig kommunikation inom den aktuella disciplinen. Utöver allmänspråklig språkbehärskning krävs således att skribenten utvecklat ett vetenskapligt förhållningssätt till det undersökta temat och en förmåga att stilistiskt formulera sig på ett vetenskapligt sätt. Samtidigt kräver uppgiften att skribenten kan använda fackspråk och utforma sin text enligt den tradition och det ideal som råder inom ämnet (se t.ex. Puskala 2003). Trots att studenter na ända från början av sina universitetsstudier inskolas både i ett vetenskapligt förhållnings sätt och i det språkbruk som kännetecknar det egna fackområdet, betraktas arbetet med en avhandling ofta som en utmaning (se t.ex. Sipola 2012; Vidjeskog 2006). I mitt föredrag granskar jag de utmaningar studenter vid Svenska handelshögskolan i Vasa ställs inför när de skriver en avhandling på kandidat- och magisternivå. Analysen baserar sig främst på inlärningsdagböcker som de kandidat- och magisterstudenter som deltagit i kursen Vetenskapligt skrivande producerat under olika skeden av sin skrivprocess. I dagböckerna kommenterar studenterna sina utkast till avhandlingar och i synnerhet de textpartier som de upplever som mest utmanande att skriva. Studenterna ombeds också reflektera över sin egen syn på fackspråket inom det egna ämnesområdet. Texterna ger på så sätt även en inblick i vad studenterna själva betraktar som idealt och professionellt språkbruk i en akademisk text inom det egna fackområdet, vilka strategier studenterna använt för att utveckla sin fack språkskompetens på svenska och hur de anser sig behärska fackspråket i fråga.

Källor

Puskala, Jaana (2003). Fackkommunikativ kompetens, i synnerhet textuell. Finsk- och svenskspråkiga ekonomie studerande informerar på svenska om ett företagsförvärv. Acta Wasaensia Nr 116, Språkvetenskap 24. Vasa: Vasa universitet. Sipola, Sirpa (2012). Att ge och få kamratrespons – tänk om studiekamraten har fel? Om an vändningen av kamratrespons vid Svenska handelshögskolan, I: S. Björklund, H. Lönnroth & N. Pilke (red.).

Svenskan i Finland 13

. Publikationer från Vasa universitet. 191–201. Vidjeskog, S. (2006). Mål och verklighet. En språkgranskares tankar kring studenternas svenska vid Åbo Akademi. I: A-M. Ivars, M. Reuter, P. Westerberg & U. Ådahl Sundgren (red.).

Vårt bästa arv. Festskrift till Marika Tandefelt den 21 december 2006

. Skrifter utgivna vid Svenska handelshögskolan 156. Helsingfors: Svenska han delshögskolan. 304–315. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 7/54

Ullamaija Fiilin 9.5.2014 kl. 14:00–14:30

UTVECKLINGEN AV MUNTLIG OCH SKRIFTLIG FÄRDIGHET UNDER TVÅSPRÅKIGA STUDIER UTVÄRDERAD AV SPRÅKLÄRARE OCH LEKMÄN

Helsingfors universitet har sedan år 2010 erbjudit ett tvåspråkigt pilotprogram inom kandidat utbildningen med finska och svenska som examensspråk. Den tvåspråkiga examen skiljer sig från en vanlig examen i det avseendet att den studerande avlägger minst 1/3 (60 sp) av exa men på de båda inhemska språken. Målet är att utbilda akademiska experter som kan sitt andra språk bättre än efter en vanlig kandidatexamen; studenterna förväntas nå kunskapsnivå C1 både i tal och skrift.

Utvecklingen av den muntliga och skriftliga förmågan

I språkcentrums forsningsprojekt undersöktes finskspråkiga studenters utveckling i svenska med både kvalitativa och kvantitativa mått. Undersökningen koncentrerades på ett antal slumpmässigt valda juris- och ekonomiestuderandes muntliga och skriftliga prestationer. Dessa utvärderades av två grupper, svensklärare och universitetsstuderande med svenska som modersmål. Bedömarna ombads att betygsätta språkproven – studenterna med skolvits ord, lärarna enligt CEFR-skalan. Varje språkprov utvärderades även med hjälp av Likerts ska lor och därtill gavs möjlighet till egna kommentarer. Den muntliga färdigheten utvärderades bl.a. utgående från följande parametrar:

kommunika tiva kunskaper, fonetisk kompetens (uttal), ordförråd och språkriktighet, potential att klara sig i arbetslivet.

Betygsättningen av de skriftliga språkproven kompletterades med en bedömning av den

sakkunnighet

som texten gav uttryck för. I mitt föredrag kommer jag att presentera de undersökta studenternas utveckling i svenska ljuset av de två utvärderargrupperna bedömning. Huvudvikten kommer att ligga vid utveckl ingen av den muntliga förmågan, men jag presenterar även kort några huvudresultat när det gäller utvärderingen i skrift.

Referenser

http://blogs.helsinki.fi/multilingua/opiskelijalle-studeranden/oppiaineet-laroamnen/ Fiilin,U., Jokinen, J., Vaattovaara, J. 2014. Akademisk expertis på två språk – utveckling av språkkunskaper inom kandidatexamen. Svenskan i Finland 13 (under utgivning). Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 8/54

Workshop Mona Forsskåhl Mari Humalajoki Netta Malinen Salla Nieminen Kristiina Pänkäläinen Maiju Rönkä Katri Yli-Korpula 8.5.2014 kl. 13:30–14:30

SVENSKA I DET FINSKA SAMHÄLLET PÅ 2010-TALET

Svenskan i dagens samhälle är ett komplext fenomen med förgreningar i fråga om både situ ationer och kontexter där den används och i fråga om hur den utformas. Syftet med works hoppen är att granska och dryfta autentiskt språkbruk på svenska i Finland ur olika perspektiv, såväl sociolingvistiska som rent textuella och strukturella, samt att öppna upp för nya frågor och aspekter för fortsatt forskning om svenskt språkbruk i Finland. Workshoppen utgör slutarbetet på en fördjupad kurs,

Språket i samhället

, inom studiepro grammet i Nordiska språk. Kursdeltagarna samlar under våren 2014 in material av olika karak tär och granskar utifrån det fenomen och mönster som utmärker svenska texter och svenskt språkbruk i Finland på 2010-talet. Kursen hålls under vårterminen 2014 och är explorativ till sin uppläggning. Detta innebär att workshoppens uppläggning och infallsvinklarna som studenterna väljer än så länge är delvis öppna. Utgångspunkten är ett text- och diskursanalytiskt anslag, men eftersom de texter som analyseras – talade och skrivna – är av olika karaktär, kommer analysarbetet att utföras materialdrivet och flera olika teoretiska och metodiska angreppssätt är möjliga, exempelvis retoriska, sociolingvistiska och översättningsteoretiska. Varje delbidrag under workshoppen belyser ändå de två huvudfrågorna: Hur ser det autentiska bruket av svenska i dagens Finland ut och under vilka förutsättningar används svenska i samhället?

Närmare beskrivning av workshoppinläggen

Mari Humalajoki analyserar den nationella och skolspecifika läroplanen i svenska utifrån en diskursanalytisk modell av processer och aktörer. Hon granskar hur texterna konstruerar svenska som läroämne samt om och hur den nationella och den skolspecifika planen skiljer sig från varandra på den punkten. Netta Malinen tar i sin presentation upp en Facebook-tråd som samlar många finlandssvenska skribenter. Hon analyserar ett urval inlägg i gruppen Finlandssvenska ord och uttryck, från en period våren 2014 och granskar hurdana teman inläggen behandlar, hur inläggen konstruerar en gemensam värdegrund. Analysen görs mot bakgrund av SFL:s syn på ideationell meta funktion. Salla Nieminen granskar

Finlandssvenska

och

Sveriges scoutförbunds

webbplats för att klar lägga hur scoutförbunden beskriver och marknadsför sig för potentiella läsare. Möjligen an vänds teorin om modelläsare för att granska hurdana målgrupper som konstrueras genom texterna. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 9/54 Kristiina Pänkäläinen analyserar finska medier och hur de rapporterar om finlandssvenska författare och översättningar från svenska till finska. Syftet är att utreda på vilket sätt det fin landssvenska i finlandssvensk litteratur och finlandssvenska författarskap förs fram för en finsk publik. Maiju Rönkä diskuterar svenska språket i resebroschyrer,

Tampere All Bright!

s broschyr. I sin analys tar hon ställning till vilken bild de bygger upp av Tammerfors och hur bilden byggs upp. Analysen görs enligt SFL:s modell med de ideationella, interpersonella och textuella meta funktionerna. Katri Yli-Korpula gör en fallstudie och granskar två invandrares beskrivning av sina möten med den finska språkpolitiken. Hon utgår från ett intervjumaterial och gör en innehållsanalys av deras svar. Detta ställer hon i relation till formulerade språkpolitiska principer och ideal.

Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 10/54

Bodil Haagensen 8.5.2014 kl. 13:30–14:00

”HUR VORE DET MED ETT CHAMBRE SEPARÉ PÅ GOLF CASINO?” SPRÅKVÄXLING I HÄGRING 38

Staden Helsingfors står i centrum i Kjell Westös kritikerrosade roman

Hägring 38

(2013). I romanen blickas det framåt mot det stundade andra världskriget men också bakåt mot inbör deskriget år 1918. Romanens manliga huvudperson representerar en finlandssvensk borger lighet som konfronteras med arbetarklassen i form av romanens kvinnliga huvudperson. Ro mankaraktärernas öden är starkt präglade av de poliska strömningarna i 1930-talets Europa. Studier som berör Westös Helsingforsskildringar visar att flerspråkigheten är ett centralt tema speciellt i de romaner som skildrar senare delen av 1900-talet dvs. Drakarna över Helsingfors och Gå inte ensam ut i natten (Eriksson 2012, Haagensen 2013). Också i

Hägring 38

, där handlingen främst utspelar sig under åren 1918–1938, karakteriseras atmosfären i Helsingfors av en levande flerspråkighet vilket återspeglar sig i Westös text. I detta föredrag presenterar jag en analys av språkväxling i romanen utgående från en modifierad version av Erikssons och Haapamäkis (2011) modell. I modellen kombineras språkvetenskapliga och litteraturve tenskapliga perspektiv för att analysera flerspråkighet och språkväxling i skönlitterära texter. Jag diskuterar språkväxlingen i romanen med fokus på de språkliga mötena mellan en svenskspråkig överklass och en arbetarklass där finskan och svenskan används parallellt. Jag granskar i vilken form språkväxlingen uppträder i texten samt vilken funktion den har.

Litteratur

Eriksson, Harriet (2012).

Språkväxling i fyra svenskspråkiga samtidsromaner

. Opublicerad Pro gradu-avhandling, Åbo Akademi. Eriksson, Harriet & Haapamäki, Saara (2011). Att analysera litterär flerspråkighet. I: S. Niemi & P. Söderholm (red.),

Svenskan i Finland 12. 15 och 16 oktober 2009 vid Joensuu universitet

. (Reports and Studies in Education, Humanities and Theology 2.) Joensuu: University of Eastern Finland. S. 43–52. Haagensen, Bodil (2013).

Tvåspråkighet i Kaskö och Helsingfors. Språkväxling hos Josefine Sundström och Kjell Westö

. Artikel under arbete. Westö, Kjell (2013).

Hägring 38

. Helsingfors: Schildts & Söderströms. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 11/54

Susanna Hakulinen 8.5.2014 kl. 14:00–14:30

FINSKA UNIVERSITETSSTUDENTERS KOMMUNIKATIVA BETE ENDE: SVENSKA SOM ANDRA INHEMSKT SPRÅK

Jag undersöker svensk och finskundervisning i tre akademiska kontexter i Finland, Sverige och Frankrike, där intressanta skillnader i språklig ekologi samt didaktik kan noteras. Vad svenska beträffar är det 1) officiellt minoritetsspråk för finlandssvenskar samt obligatoriskt inhemskt språk för finnar i Finland 2) majoritetsspråk i grannlandet Sverige, 3) "exotiskt" språk i Frankrike. Finskan å sin sida är 1) majoritetsspråk i Finland, 2) historiskt minoritetsspråk i grannlandet Sverige, 3) "exotiskt" språk i Frankrike. Min studie utgår från tanken att dessa skillnader i språklig ekologi påverkar undervisningen, samtidigt som olika didaktiska ideal kan noteras: lärarbaserad undervisning i Frankrike, problembaserad i Sverige och frågan är om det "finska miraklet" även innefattar svenskundervisningen på finska universitet. Forskningsfrågan är huruvida undersökta studerande uppnår kommunikativ kompetens, som enligt Europarådet är språkundervisningens främsta mål, och hur kulturspecifika undervis ningstraditioner samt språkens inbördes maktrelationer påverkar språkinlärningen. Forsk ningssyftet är att ge insikter om hur språkundervisningen styrs av kulturella faktorer men dess sutom hur den påverkas av didaktiska strömningar, samtidigt som jag hoppas komma fram till konkreta förslag på hur den kommunikativa kompetensen hos språkinlärare kan öka. Föredraget kommer mer specifikt att behandla följande aspekter på min studie: Vilken roll anammar finska studenter i klassrummet och hur återspeglas deras status och kommunikativa beteende i deras kommunikativa kompetens? Jag baserar mina resultat på min pågående fältstudie (2013-2014) vars metoder är deltagandeobservation på kurser i muntlig färdighet, frågeformulär samt personliga semistrukturerade intervjuer med universitetsstudenter och deras lärare. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 12/54

Heittola Sanna 9.5.2014 kl. 11:00–11:30

SVENSKAN I SAMHÄLLET: ETT POLISPERSPEKTIV

I min doktorsavhandling undersöker jag polisernas praktiker på finska och svenska vid alla de tvåspråkiga polisinrättningarna (6 st) i Finland. Jag undersöker finländska polisers språkliga yrkespraktik genom att a) kartlägga användningen av de inhemska språken inom de tvåsprå kiga polisinrättningarna, b) undersöka polisers behärskning av det andra inhemska språket genom självbedömning c) studera hur poliser i Finland upplever det andra inhemska språket i sin yrkesroll samt d) undersöka vilka språkliga utmaningar poliser möter under sin arbetsdag. Jag har samlat in materialet under hösten 2013 med hjälp av webbenkäter (en för finsksprå kiga poliser och en för svenskspråkiga poliser). Studiens informanter är poliser som arbetar inom de tvåspråkiga polisinrättningarna i Finland, dvs. vid polisinrättningen i Mellersta Öster botten och Pedersöre, Österbotten, Västra Nyland, Egentliga Finland, Östra Nyland och Helsingfors. Sammanlagt har 516 poliser besvarat enkäterna. Av dem är 406 finskspråkiga, 108 svenskspråkiga och två har något annat modersmål. I detta föredrag avgränsar jag ana lysen till de 406 finskspråkiga poliserna. Syftet med mitt föredrag är att presentera polisernas uppfattning om sin tvåspråkighet genom att analysera mina informanters svar på utvalda påståenden som behandlar tvåspråkighet och svenska språket. I föredraget relaterar jag polisernas svar till deras språkliga arbetsmiljö och jämför svaren mellan olika polisinrättningar. Min studie är sociolingvistiskt orienterad och inne fattar även praxeologiska utgångspunkter för att jag bättre ska kunna förstå och förklara de sociala praktiker i vilka mina informanter agerar. I föredraget syftar jag till att svara på följande forskningsfrågor: Hur uppfattar informanterna sin egen tvåspråkighet? Hurdan relation finns det mellan informanternas uppfattning om sin tvåspråkighet och deras språkliga arbetsmiljö? Hurdana skillnader finns det mellan polisinrättningar i fråga om informanternas uppfattning om sin tvåspråkighet? Min undersökning hör till forskarteamet BiLingCo (Bilingualism and communication in organi zations) vid Vasa universitet. Forskarteamet är intresserat av att studera vilken slags verk samhetskultur och vilka slags verksamhetsbetingelser som bäst stöder tvåspråkighet i det finländska samhället. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 13/54

Sofie Henricson & Marie Nelson 9.5.2014 kl. 15:00–15:30

SAMTALSMÖNSTER VID UNIVERSITET I SVERIGE OCH FINLAND

Tack vare tidigare forskning vet vi en hel del om att sverigesvenska och finlandssvenska sam tal präglas av olika slags satsmelodi och betoningsmönster, att svenska ord används på olika sätt och i olika utsträckning i Sverige och i Finland samt att ordföljden inte alltid är densamma (se t.ex. Melin-Köpilä 1996, Kvist-Darnell & Wide 2002, Kuronen & Leinonen 2010, af Häll ström-Reijonen 2012). Däremot vet vi betydligt mindre om vilka samtalsmönster som gäller på båda sidorna om Bottniska viken. Denna lucka är forskningsprogrammet

Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kom munikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska

(IVIP) i färd med att fylla.

1 Pro-

grammet finansieras av Riksbankens jubileumsfond och leds av Catrin Norrby i Stockholm, Jan Lindström i Helsingfors, Jenny Nilsson i Göteborg och Camilla Wide i Åbo. Forskningen förväntas bland annat bidra med ny kunskap om skillnader och likheter i kommunikativa möns ter i svenska samtal i Sverige och i Finland och kommer därmed att komplettera och fördjupa den kunskap vi har genom enstaka tidigare studier av bl.a. Saari (1995) och Norrby, Nilsson & Nyblom (2007). Inom programmet (IVIP) studeras domänerna service, lärande och vård. Sedan början av år 2014 arbetar vi, Sofie Henricson och Marie Nelson, i delprojektet lärande. Vi studerar interakt ionen under bl.a. handledarsamtal och seminarier i sinsemellan jämförbara svenska universi tetsmiljöer i Sverige (Stockholm) och Finland (Helsingfors, Åbo, Vasa). Undersökningen bidrar därmed till den livskraftiga forskningen kring institutionella samtal (se t.ex. Sundberg 2004, Nyroos 2012, Söderlundh 2012). Genom fältobservationer med fältanteckningar, inspelningar och fotodokumentation kommer ett varierat material att samlas in, omfattande totalt ca 30–40 timmar videoinspelade samtal (autentiska undervisnings- och handledarsamtal, intervjuer och fokusgrupper). Materialet insamlas och analyseras med samtalsanalytiska och kommunikat ionsetnografiska metoder med syftet att finna svar på projektets variationspragmatiska fråge ställningar (t.ex. hur, när och vem delar ut och mottar beröm och kritik i handledarsamtal eller under seminarier). I föredraget beskriver vi vårt forskningsupplägg närmare och presenterar preliminära resultat utifrån den första materialinsamlingen samt våra erfarenheter så långt.

Litteratur

af Hällström-Reijonen, Charlotta, 2012:

Finlandismer och språkvård från 1800-talet till i dag

. Helsingfors. Kuronen, Mikko & Leinonen, Kari, 2010:

Svenskt uttal för finskspråkiga. Teori och övningar i finlandssvenskt och rikssvenskt uttal

. Tammerfors. Kvist Darnell, Ulrika & Wide, Camilla, 2002: Reflexiva partikelverb och liknande konstruktioner i sverigesvenska och finlandssvenska. I: Sundman, M. & Londen, A. (utg.),

Svens kans beskrivning 25

. Åbo. S. 108–119. Melin-Köpilä, Christina, 1996:

Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter

. Uppsala. 1 För en vidare beskrivning av programmet, se IVIP [ http://www.su.se/svefler/ivip/om-ivip ]). Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 14/54 Norrby, Catrin, Nilsson, Jenny & Nyblom, Heidi, 2007: Tilltalande tilltal? Om tilltalsskick i Fin land och Sverige. I:

Språk och stil

17. Nyroos, Lina, 2012:

The social organization of institutional norms. Interactional management of knowledge, entitlement and stance

. Uppsala. Saari, Mirja, 1995: ”Jo, nu kunde vi festa nog”. Synpunkter på svenskt språkbruk i Sverige och Finland. I:

Folkmålsstudier 36

. S. 75–108. Sundberg, Gunlög, 2004:

Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråk stalare

. Stockholm. Söderlundh, Hedda, 2012:

Internationella universitet – lokala språkval: Om bruket av talad svenska i engelskspråkiga kursmiljöer

. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Uppsala. Wide, Camilla & Lyngfelt, Benjamin (red.), 2009:

Konstruktioner i finlandssvensk syntax. Skriftspråk, samtal och dialekter.

Helsingfors. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 15/54

Linda Huldén 8.5.2014 kl. 15:30–16:00

”STICKA TRÖJOR STRUMPOR VANTAR OCK MYCKET I KLEDVÄG” ORTOGRAFISKA OCH MORFOLOGISKA DRAG I FRÅGELISTSVAR

I mitt föredrag redovisar jag några preliminära resultat av en studie av några ortografiska och morfologiska drag i texter skrivna av äldre finlandssvenska kvinnor med bakgrund i ett prak tiskt yrke. De sammanlagt 25 texter som analyseras är svar på Folkkultursarkivets frågelistor från olika skeden av perioden 1960-tal till 2000-tal. Som jämförelsematerial använder jag några texter skrivna av kvinnor med ett skriftyrke. Genom att studera bl.a. stavning och böjning i frågelistsvaren har jag dels velat få reda på vilken kännedom skribenterna har om vedertagna skriftspråksnormer, dels få en uppfattning om hur de förhållit sig till skriftspråksnormer av olika slag. Ett resultat är att många de feltyper som i tidigare studier klassats som utmärkande för elevtexter och inlärarspråk (se t.ex. Nauclér 1989; Sofkova Hashemi 2003) i hög grad är representerade i materialet, vilket kan hänga samman med att s.k. vanliga vuxnas skrivande av tradition inte uppmärksammats av språkvetare (jfr Karlsson 2002:152; Sheridan, Street & Bloome 2000:5f.). Ett annat resultat är att skribenterna följer ortografiska och grammatiska normer i mycket varierande utsträckning. En skribent som i sin text har många avvikelser från stavningsnormerna kan vara mycket kon sekvent då det gäller pluralböjning av verb vid pluralt subjekt. Jag lyfter också fram några exempel på drag som kan tolkas olika beroende på hur man ser på frågelistsvaren som texttyp och vilken vikt man lägger vid skribentens intentioner. Ska t.ex. reduktioner som

hoppa

för

hoppade

och

visa

för

visade

i texter skrivna i slutet av 1900-talet ses som tecken på en bristande behärskning av verbböjning i skrift, vilket är en ganska opro blematisk tolkning i fråga om elevtexter, eller som en medveten strävan att skapa en informell ton i texten? Studien är en del av ett större avhandlingsprojekt som syftar till att ta reda på vad de arkive rade texterna kan berätta om det vardagliga skrivandets villkor i Svenskfinland under senare hälften av 1900-talet.

Litteratur

Karlsson, A.-M. (2002):

Skriftbruk i förändring. En semiotisk studie av den personliga hemsi dan.

Stockholm Studies in Scandinavian Philology, N.S. 25. Stockholm: Almqvist & Wicksell International. Nauclér, K. (1989): ”Hur utvecklas stavningsförmågan under skoltiden?” I: Sandqvist, C. & U. Teleman (red.),

Språkutveckling under skoltiden

. Lund. Sheridan, D., Street, B. & Bloome, D (2000):

Writing Ourselves. Mass-Observation and Litera cy Practices.

New Jersey: Hampton Press. Sofkova Hashemi, S. (2003):

Automatic Detection of Grammar Errors in Primary School Chil dren’s Texts. A Finite State Approach.

Göteborg: Göteborgs universitet. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 16/54

Charlotta af Hällström-Reijonen 8.5.2014 kl. 15:00–15:30

TANKAR KRING FINLANDISMERNA I SAOL

Den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista ska komma ut 2015. På samma sätt som i tidigare upplagor kommer det även i denna upplaga av SAOL att finnas närmare 300 uppslagsord markerade som finlandismer (finl.). I inledningen till 13 upplagan av SAOL står det att de finländska orden ”intar en särställning i förhållande till andra regionala ord i svenskan i kraft av svenskans status som ett av de offici ella språken i Finland.” I föredraget kommer jag att diskutera detta närmare: varför finns det finlandismer i SAOL över huvud taget, och vilket är syftet med dem. Är det något annat än den officiella ställningen som gör att finlandssvenskan intar en särställning? Jämförelser med andra regionala språkvarieteter kommer att göras. Urvalet av finlandismer har gjorts på Institutet för de inhemska språken. I föredraget redogör jag för de principer som legat som grund för arbetet. Jag exemplifierar med finlandismer som kommit in i denna upplaga, och finlandismer som inte kvalat in eller åkt ut. En historisk tillbakablick på finlandismerna i SAOL kommer också att ges.

Litteratur

Nina Martola, 2007: Den trettonde upplagan av SAOL. I: Henning Bergenholtz & Sven-Göran Malmgren, red.: Lexico Nordica 14. Tidskrift om leksikografi i Norden utgitt av Nordisk forening for leksikografi. Oslo. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, trettonde upplagan, 2006. Inledning. (s. VIII-XXXVIII) Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 17/54

Carl-Eric Johansson 8.5.2014 kl. 15:30–16:00

TVÅ TEXTER – EN ROMAN?

Författaren Kurt Salomonson debuterade 1955 med romanen Hungerdansen. Handlingen utspelar sig i en underjordisk miljö, där tre män utkämpar en kamp på liv och död med varandra. Även om huvudpersonerna är arbetarare uppfattades romanen av kritikerna i första hand inte som en arbetarroman enligt känt genremönster. Romanen hade thrillerns konstrukt ion och klassproblematiken gestaltades i en subjektiv, individualiserad form. Fyra år senare, hösten 1959, publicerades romanen som följetong ett antal veckor i den masspridda veckotid ningen Folket i Bild, som var knuten till arbetarrörelsen. Litterära texter var en viktig del av tidningens publicistiska profil tillsammans med reportage, där bilden också spelade en viktig roll. Att Hungerdansen återkom som följetong i Folket i Bild var inget märkligt i sig. Det märk liga var att följetongstexten hade genomgått så många förändringar att det är relevant att fråga sig om det nu var samma roman. Exempel: Fabeln hade behållits i stort sett intakt med undantag för slutet som byggts ut och ändrats i följetongsversionen. Persongalleriets två centrala gestalter genomgick omfattande förändringar, både identitetsbyte och språkidentitet. Romanens huvudperson däremot hade bevarat sin persona. Textstycken ändrades från beskrivande text eller indirekta anföringar till dialog, vissa textsjok lyftes ut, andra lades till. I mitt föredrag behandlar jag olika språkliga och gestaltande förändringar och diskuterar vilka konsekvenserna blir för en litterär text som redigeras om på ett så omfattande och genomgri pande sätt. Kan man rentav tala om att en ny roman skapats och att romanen i sitt nya skick också övergått i en annan genre, d. v. s. närmat sig arbetarlitteraturen. Skulle det vara möjligt att definiera en så utpräglat sociologiskt definierad genre som arbetarlitteratur också med språkliga kriterier? Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 18/54

Jaana Jokinen 9.5.2014 kl. 13:30–14:00

UTVECKLING AV SKRIFTLIG FÖRMÅGA I ETT TVÅSPRÅKIGT STU DIEPROGRAM

Det tvåspråkiga pilotprogrammet vid Helsingfors universitet som inleddes hösten 2010 erbju der en möjlighet att studera hur och i vilka avseenden finskspråkiga studenter närmar sig det akademiska språkbruket då de skriver på svenska. Ullamaija Fiilin och jag höll ett föredrag om den tvåspråkiga utbildningen våren 2013 på Svenskan i Finland 14, då vi presenterade resultat av en undersökning där svenskspråkiga studenter och en grupp svensklärare hade evaluerat texter skrivna av finska studenter som deltog i pilotprojektet. I detta föredrag kommer jag inte att behandla de här evalueringarna. Våren 2013 hade en ekonomistuderande vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten och en vid juridiska fakulteten lämnat in sin kandidatavhandling, en ekonomistuderande hade därtill skrivit ett utkast till sin kandidatuppsats. Studenterna hade haft en möjlighet att få språkstöd som Språkcentrum vid Helsingfors universitet ansvarade för, men denna möjlighet använde de sig av i varierande grad. Min avsikt är att koncentrera mig på vissa drag i studenternas tidiga texter och i kandidatupp satserna. Har de för finskspråkiga typiska problemen påverkats av att en del av studierna på gick på svenska? Vilka idiomatiska uttryck har dykt upp under studiernas gång? Skiljer dessa studenters språk från texter skrivna av modersmålstalare t.ex. i fråga om ordval? Det akademiska och över huvud taget sakliga språkbruket har sina egna särdrag. Det är näst an omöjligt att klara sig utan vissa formuleringar och uttryck. Studenter kan ha svårigheter att hålla isär olika register, vilket många lärare – inte bara de som läser kandidatuppsatser och undervisar i akademiskt skrivande – är medvetna om. När jag följt utvecklingen av det akade miska språket hos finska studenter har jag märkt att de ofta håller fast vid mycket talspråkliga drag som skulle vara helt adekvata i andra sammanhang, men som inte passar i vetenskap liga texter. Till de drag i kandidatuppsatserna som jag vill kasta ljus över hör användningen av terminolo gin inom det egna fackområdet och användningen av referatmarkörer. Som jämförelsematerial använder jag kandidatuppsatser och några pro gradu-avhandlingar skrivna av finlandssvenska och svenska studenter. Jämförelsematerialet är valt så att det representerar samma eller un gefär samma fackområde som de undersökta kandidatuppsatserna. I fråga om terminologin har jag granskat bl.a. i vilken form termerna förekommer. Använder finska studenter exempelvis mera nakna former än modersmålstalare? Beträffande referat markörer finns det skillnader mellan finska och svenskspråkiga studenter. Ett av de intres santaste fallen är verbet mena, som de finska skribenterna verkar undvika. Avslutningsvis skulle jag också vilja komma med några synpunkter om språkstödets roll inom tvåspråkiga utbildningar. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 19/54

Taina Juurakko-Paavola 8.5.2014 kl. 13:30–14:00

VAD BERÄTTAR STUDENTEXAMEN OM ABITURIENTERNAS KUN SKAPER I SVENSKA – OCH VILKA KONSEKVENSER HAR DESSA RESULTAT FÖR HÖGSKOLORNA?

För tillfället avlägger ca 60 70 % av abiturienterna provet i svenska i studentexamen. Provet mäter kunskaper i hör- och läsförståelse, behärskning av ordförråd och strukturer samt skriftlig framställning. De slutgiltiga vitsorden för provet ges relativt, dvs. en viss andel examinander kan få ett visst vitsord. I praktiken innebär detta att vitsorden inte berättar direkt om hurdana kunskaper i svenska examinanden har. Åren 2012-2013 genomförde studentexamensnämn den dock ett utvecklingsprojekt där resultaten i språkproven jämfördes med nivåbeskrivning arna i den europeiska referensramen och i gymnasiets läroplaner. I mitt föredrag ska jag pre sentera resultaten av denna jämförelse när det gäller lärokursen i medellång svenska. Länkningen är en tidskrävande process med många steg (se t.ex. Manual for Relating Langu age examinations to the CEFR 2009) som jag kommer att redogöra närmare för i min presen tation. Viktigt är att sakkunniga lärare och andra experter har bedömt svårighetsgraden av uppgifterna i svenska i studentexamen och att deras bedömningar har jämförts med statistiska data från studenternas prestationer i provet i fråga. Materialet härstammar från våren 2012 då det fanns ca 8000 deltagare i provet. De centrala frågorna var följande: Vad är svårighetsgraden i proven i svenska? Vilken kunskapsnivå har examinanderna i proven i svenska? Vad är korrelationen mellan vitsorden i studentexamen och nivåbeskrivningarna i den europeiska referensramen och läroplanen? Provet i medellång svenska konstaterades vara klart lättare än målnivån (B1.2 i hör- och text förståelse, B1.1 i skriftlig produktion) i gymnasiets läroplan: största delen av uppgifterna be dömdes vara på nivåerna A2.2-B1.1. Cirka 70 procent av examinanderna visade kunskaper under målnivån B1.1 B1.2, dvs. bara 30 % av dem nådde upp till målnivån, som ändå är kra vet på kunnande vid studierna i svenska på högskolenivå. En jämförelse av vilket vitsord ex aminanderna får om de når målnivån för en viss lärokurs visar att de får vitsordet magna cum laude approbatur i medellång svenska. I mitt föredrag kommer jag att redogöra närmare för resultaten och också diskutera följderna av dem. Resultaten av länkningen gav många idéer till utvecklingen av språkproven i studentexamen och överhuvudtaget till utvecklingen av språkundervisningen. En central fråga när det gäller undervisingen av svenska blev t.ex. om målnivån för studierna i svenska på gymnasienivå har definierats realistiskt eller inte. I mitt föredrag behandlar denna fråga också ur högskolornas synvinkel och presenterar närmare några utvecklingsidéer.

Litteratur

Manual for Relating Language examinations to the Common European Framework of Refer ence for Languages: learning, teaching, assessment. (2009) Strasbourg: Council of Europe. http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/manuel1_en.asp#Manual Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 20/54 Juurakko-Paavola, T. & Takala, S. 2013. Ylioppilastutkinnon kielikokeiden tulosten sijoittami nen lukion opetussuunnitelman perusteiden taitotasoille. Ylioppilastutkintolautakunta. http://www.ylioppilastutkinto.fi/Kielet.pdf

Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 21/54

Karita Katto 9.5.2014 kl. 15:00–15:30

EN MÄNNISKA ELLER ETT VÅRDOBJEKT? DE ÄLDRE I PRESSEN

Ett intressant historiskt fenomen är den stora åldersklassen som föddes efter andra världskri get på 1940-talet. Detta fenomen påträffas överallt i Europa men i Finland bildar den stora åldersklassen en exceptionellt sammanhängande grupp. Det är livscykeln för denna grupp som jag har i fokus i denna undersökning när jag studerar hur medierna representerar de äldre i pressen. Jag har speciellt valt ut årskullen 1947 för det var ursprungligen den största, då detta år föddes mest barn. Årtalet har betydelse för det undersökningsmaterial som studien börjar med. I mitt material har jag två stora dagstidningar i Finland, Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat. Det första undersökningsmålet gäller tidningar från år 1987. Då var den stora åldersklassen i medelåldern och aktiva i samhället på många sätt. Sedan går jag 20 år framåt i mitt undersökningsmaterial och kommer till tidningar från år 2007. Då närmar sig denna grupp pensionsåldern, vi lever ännu i ett högtryck i ekonomin just före depressionen år 2008. Det tredje året i materialet är 2012 då en stor del av åldersklassen har pensionerat sig. Jag vill följa hur medierna under dessa år har skrivit om de äldre och hurdana bilder man an vänt i samband med artiklarna. Artiklarna är ur augustimånad, som är intressant i detta sam manhang eftersom regeringen då planerar följande års budget och ger sitt förslag till tilläggs budgeten för det pågående året. I dessa sammanhang debatteras det livligt på olika håll, bl.a. i medierna och dessa debatter reflekterar inte sällan de värden och inställningar som råder i samhället just då. Forskningsfrågan lyder: Kan man se skillnader eller förändringar i förhåll ningssättet mot de äldre i medierna och samhället under dessa år? I denna studie är min avsikt att studera representationen av de äldre i pressen genom både text och bild. Bilderna gäller bara fotografier och av artiklarna är med nyhetsartiklar och debat tinlägg som på något sätt angriper temat äldre. Av materialet har jag valt att närmare studera nio artiklar och 12 bilder. Urvalsprincipen har varit att ta med artiklar och bilder från början av augustimånad och från slutet. I bildanalysen har jag studerat bildernas denotativa och konnotativa nivåer enligt Barthes (1964, 1976, 1986) modeller. Inspiration har jag även hämtat från forskningar som gjorts av Koivisto (2011), Holmberg (2004) och Nikula (2009, 2005). På den denotativa nivån kan vi se vad bilden konkret framställer och på den konnotativa nivån kommer föreställningarna fram. Jag har även studerat bildens retorik som ofta innehåller etablerade kulturella föreställningar. Här har jag använt mig av modeller av Eriksson & Göthlund (2008) och Hirdman (2002). I tex tanalysen söker jag nyhetsdiskurser med utgångspunkt i Faircloughs (2002) kritiska diskursa nalys och inspiration från (Winther Jörgensen M. & Phillips L. (2000) och Hellspong & Ledinin (1997). Förhållandet mellan text och bild grundar sig på Nöths (2000) forskningar men tankar kommer även från Koivisto (2011), Heikkilä (2006), Holmberg (2004) och Nikula (2009, 2005).

Källor

Barthes, Roland 1964.

Bildens retorik

. Tecken och tydning. Till konsternas semiotik. Texter valda av Kurt Aspelin och Bengt A. Lundberg. Kontrakurs. Bokförlaget Pan/Norstedts. Stockholm. Barthes, Roland 1964 1976. Bildens retorik. Kurt Aspelin & Bengt A. Lundberg (red.).

Tecken och tydning. Till konsternas semiotik.

Stockholm, Pan/Norstedts, 114-130. Barthes, Roland 1986.

Kuvan retoriikka

. Kuvista sanoin 3. Ajatuksia valokuvista koonnut. Lin tunen Martti. Suomen valokuvataiteen museon säätiö. WSOY. Porvoo, Juva 1986 Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 22/54 Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette 2004.

Möten med bilder. Analys och tolkning av visuella uttryck.

Studentlitteratur. Lund. Fairclough, Norman 2002.

Miten media puhuu

. Gummerus Kirjapaino Oy. Jyväskylä 2002 Heikkilä, Elina 2006.

Kuvan ja tekstin välissä.

Hakapaino Oy. Helsinki 2006. Hellspong, Lennart 2001.

Metoder för brukstextanalys

. Lund. Studentlitteratur. 2001. Hirdman, Anja 2002.

Tilltalande bilder

. Atlas. Stockholm. Holmberg, Juha 2004.

Etusivun politiikka. Yhteiskunnallisten toimijoiden representointi suoma laisissa sanomalehtiuutisissa 1987-2003

. Jyväskylän yliopisto 2004. Koivisto Johanna 2011.

EU-artiklar som multimodala budskap

. Text, bild och begriplighet i rapporteringen om EU-utvidgningen i finska och svenska morgontidningar år 2002 och 2004. Tampereen yliopistopaino Oy – Juvenes Print. Nikula, Krisrina 2009.

Damen med rullatorn. En provokation i text och bild.

J. Koivisto & K. Nikula (red.). Med bilden i tiden. Analys och tolkning av multimodala budskap. S.11 35. Nikula, Kristina 2005.

Åldersdiskursen i finlandssvensk press. Planeringen av en textkorpus.

VAKKI-symposium XXV, nr. 32. Nöth, Winfried 2000: Der Zusammenhang von Text und Bild. I: Text- und Gespräckslinguis tic/Linguistics of Text und Convesation. De Gruyter, Berlin, New York.S. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 23/54

Zea Kingelin-Orrenmaa 8.5.2014 kl. 15:30–16:00

SPRÅKPOLITIK PÅ MAKRO- OCH MIKRONIVÅ – CASE SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS

Tammerfors är den största svenska språkön i Finland med 1 156 invånare med svenska som registrerat modersmål. I hela Birkalands landskommun uppgår antalet personer med svenska som registrerat modersmål till 1 851 stycken. (Statistikcentralen 2014.) I Tammerfors finns en svensk skola, Svenska samskolan i Tammerfors som grundades år 1895 och är en av de äldsta svenskspråkiga institutionerna i staden. Under 1980- och 1990-talet ökade elevantalet märkbart i de svenska skolorna på språköarna. Andelen elever som har en svenskspråkig familjebakgrund har hållit sig relativt konstant. Där emot har andelen elever från tvåspråkiga hem och enspråkigt finska hem ökat mest. I och med att skolans språk är ett minoritetsspråk i helfinsk miljö har denna konstellation format skolans språkpolitik och språkliga praktiker i vardagen. Språkpolicy utgör den teoretiska referensramen i min forskning där jag långt förlitar mig på Spolskys (2004, 2009) uppfattning om språkpolicy med språkliga praktiker, språkideologi och språkplanering som väsentliga dimensioner av språkpolicy. Språkpolicy förekommer inte end ast på statliga, beslutsfattande nivåer utan också i mindre gemenskaper inom utbildning, ar betsgemenskaper, trossamfund och familjer. I mitt föredrag behandlar jag språkpolitik på makro- och mikronivå i den Tammerforssvenska kontexten. Svenska samskolan i Tammerfors som institution representerar makronivån och föräldrar som valt den svenska skolan i Tam merfors för sina barn representerar mikronivån. Undersökningen är en del av min doktorsavhandling

Tammerfors som svensk språkö en etnografisk studie av svenska rum i det inre av Finland

och ingår i forskningsprojektet

Två språkigheten och det mångkulturella Finland god praxis och framtida utmaningar i en fack språklig kontext

som är finansierat av Svenska litteratursällskapet i Finland. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Uleåborgs och Vasa universitet.

Källor

Spolsky, Bernard (2004).

Language Policy

. Cambridge: Cambridge University Press. Spolsky, Bernard (2009).

Language Management.

Cambridge: Cambridge University Press. Statistikcentralen (2014) [www]. Befolkningen efter ålder (1 år) kön, civilstånd och språk enligt område 1990-2012. Hämtat 9 januari 2014.

Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 24/54

Marja Kivilehto Johanna Koivisto 9.5.2014 kl. 15:00–15:30

LÄROBOK OCH ELEV I SAMVERKAN? SVENSKSPRÅKIGA HÖG STADIEELEVERS UPPFATTNINGAR OM BEGRIPLIGHET I LÄRO BÖCKER I HISTORIA OCH SAMHÄLLSLÄRA

Nationella utvärderingar av inlärningsresultat har visat att svenskspråkiga elever i årskurs 9 har uppnått lika goda resultat som finskspråkiga i matematik och något bättre resultat i främ mande språk. Anmärkningsvärt är att resultaten i realämnen, såsom historia och samhällslära, har varit sämre i de svenska skolorna jämfört med i de finska skolorna. (Svedlin m.fl. 2013; UBS 2011.) Eftersom läroböckerna fortfarande sägs vara den faktor i undervisningen som påverkar elevernas lärande mest, ger detta upphov till en diskussion kring hurdana läroböcker som används i historia och samhällslära i svenskspråkiga högstadieskolor. I detta föredrag

2

presenterar vi den andra delstudien i vårt forskningsprojekt som handlar om begriplighet i läroböcker i historia och samhällslära i svenskspråkiga högstadieskolor i Finland. Delstudien består av en enkätstudie och nio fokusgruppintervjuer i tre svenskspråkiga högsta dieskolor i olika delar av Svenskfinland. Enkäten och intervjuerna tar sina utgångspunkter i elevernas sätt att studera historia/samhällslära med hjälp av läroboken samt elevernas upp fattningar om begriplighet. Informanterna i studien är högstadieelever i årskurserna 7–9. Vårt föredrag består av en presentation av resultaten från enkätstudien. Först redogör vi för elevernas studievanor i historia/samhällslära och sedan berättar vi vad eleverna säger om begriplighet i de läroböcker som de använder.

Referenser

Svedlin, Renata, Engelholm, Maj-Len, Karlberg-Granlund, Gunilla, Kupiainen, Sirkku, Sun dqvist, Rolf, Wallén, Björn, Hietala, Risto & Smeds-Nylund, Ann-Sofie 2013.

Syntes utvärderingen av den svenska utbildningen i Finland

.

Kvalitet och jämlikhet

. Publikat ioner från Rådet för utbildningsutvärdering 62. Jyväskylä. Tillgänglig: https://jyx.jyu.fi/dspace/bitstream/handle/123456789/41185/Julkaisu_62_verkkoon.pd

f?sequence=1 Utbildningsstyrelsen 2011.

Läromedelssituationen våren 2010 för de finlandssvenska grund skolorna och gymnasierna

. Rapporter och utredningar 2011:4. Tillgänglig: http://www.oph.fi/download/135472_Laromedelssituationen_varen_2010_for_de_finla ndssvenska_grundskolorna_och_gymnasierna.pdf

2 Projektet har tidigare presenterats vid Vakki-symposium 14.2.2014. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 25/54

Jaana Kolu Mikko Kuronen 9.5.2014 kl. 14:00–14:30

FONETISKA DRAG VID KODVÄXLING I TVÅSPRÅKIGA SAMTAL

Kodväxling mellan svenska och finska är en företeelse som har undersökts främst ur lexikalt och grammatiskt perspektiv (se exv. Saari 2006, Kolu 2011 och Henricson 2013). Kolu (2011) har t.ex. undersökt tvåspråkiga ungdomars talspråk (svenska–finska) i Helsingfors och Hapa randa och kommit fram till att det förekommer rikligt med finska ord i de tvåspråkiga ungdo marnas svenska. De finska inslagen kan vara allt från direkt anförda citat och slangord till dis kurspartiklar och interjektioner. Saari (2006) har studerat svenskspråkiga ungdomars kodväx ling i Helsingfors och därvid också gjort vissa fonetiska iakttagelser. Bl.a. fann hon viss an passning till svenska vad gäller stavelselängderna (exv. ’ja ha länge funtscha vem som sku kunna jeesa’ där de understrukna ljuden uttalades som korta vokaler). Såsom Bullock och Toribio (2008) konstaterar har tidigare forskning av kodväxling dock i huvudsak lagt vikten vid lexikala och grammatiska drag. Bristen på fonetiska studier är uppenbar, och därför fokuserar denna undersökning på de fonetiska dragen i tvåspråkiga ungdomars kodväxling. Ungdomarna i denna studie kommer från två olika högstadieskolor i Haparanda och har svenska som sitt första språk, men kan finska. Haparandaungdomars tal är ett tacksamt ob jekt för just denna typ av studie p.g.a. att deras (sverige)svenska uttal skiljer sig relativt tydligt från det finska uttalet. Det undersökta materialet består av informanternas svenskspråkiga, lediga gruppsamtal där både finska och engelska används som kodväxlande språk. Huvudfrågan för oss är de fonetiska egenskaperna vid kodväxling till finska. Hypotetiskt kan man tänka sig att i) inga fonetiska förändringar sker och kodväxlingen realiseras med samta lets huvudspråk svenska (vilket då är ett s.k. matrisspråk), ii) fonetisk förändring sker och kod växlingen uttalas med finska eller iii) kodväxlingen realiseras med en blandning av svenska och finska, ett slags fonetiskt interimspråk. Kodväxlingen har analyserats perceptuellt och akustiskt av författarna. Vid den perceptuella analysen har följande frågor stått i fokus: i) ändras någonting fonetiskt när informanten byter till finskt uttal, ii) på vilka uttalsdrag kan man höra denna förändring, iii) är eventuella fonetiska förändringar systematiska och iv) är förändringarna mer pragmatiskt än fonetiskt betingade? Den sistnämnda frågan utgör en viss analytisk komplikation; ändrad intonation, röstvolym eller -kvalitet kan ju vara en textprosodisk signal med pragmatisk funktion och inte

per se

betingas av det kodväxlande språkets fonetik. Eftersom dessa textprosodiska aspekter är intressanta har vi dock valt att också beakta dem vid vår analys. Baserat på den perceptuella analysen har vissa drag analyserats akustiskt; främst stavelselängder, vissa melodiska egenskaper och tydligt hörbara segmentella förändringar i uttalet. Tentativa resultat visar att viss fonetisk kodväxling till finska sker i samtalen (talaren använder m.a.o. två olika uttal), att också fonetiska L1-influenser påträffas vid kodväxling till finska (bl.a. i stavelselängder och segmentkvalitet) samt att en del av kodväxlingen markeras textproso diskt på ett sätt som också sker i enspråkigt tal (jfr exv. Bruce 2012).

Referenser

Bruce, Gösta. 2012. Allmän och svensk prosodi. Lund: Studentlitteratur. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 26/54 Bullock, Barbara & Toribio, Almeida. 2008. Trying to hit a moving target. On the sociophonet ics of code-switching. I: Multidisciplinary Approaches to Code Switching (ed. by L. Isurin, D. Vinford & K. De Bot). Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. Henricson, Sofie. 2013. Svenska i finsk miljö. Interaktion, grammatik och flerspråkighet i sam tal på svenska språköar i Finland. Finska, finsk-ugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Kolu, Jaana. 2011. Språkkontaktdrag i Haparandaungdomars muntliga och skriftliga kommu nikation. I: Svenskans beskrivning 31 (red. av A.-C. Edlund & I. Mellenius). Institut ionen för språkstudier vid Umeå universitet. Saari, Mirja. 2006. Stadin ruotsi. Huomioita erään nuorisoryhmän koodin vaihtelusta. I: Helsin ki kieliyhteisönä (red. av K. Juusela & K. Nisula). Suomen kielen ja kotimaisen kirjalli suuden laitos. Helsingin yliopisto. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 27/54

Riitta Kosunen Kirsi Lepistö Birgitta Tamminen Anne Saarijärvi 9.5.2014 kl. 11:00–11:30

ATT STUDERA NORDISK FILOLOGI FÖR FÖRSTA ÅRET: FÖR VÄNTNINGAR OCH AMBITIONER

Att inleda studier vid ett universitet är utmanande på många olika sätt. För att effektivt förvärva sig kunskaper och färdigheter i sitt läroämne måste den studerande snabbt komma in i den akademiska studiekulturen och tillägna sig bra akademisk läs- och skrivkunnighet, dvs. lära sig genrer som är relevanta i läroämnet, analysera och utvärdera vetenskaplig kunskap kri tiskt, arbeta i digitala och mångmediala verksamhetssystem, tolka och producera texter i grupp samt agera kreativt och lösa problem. (Kiili & Mäkinen 2011) För språkstuderade inne bär detta en extra utmaning, för studierna sker på målspråket, vilket för flertalet studerande är ett främmande språk. I idealfallet har den studerande relativt avancerade och flytande språkkunskaper i det stude rade språket redan från starten. För dem som börjar studera nordisk filologi vid universitetet är detta ändå sällan fallet, utan de studerande har oftast olika slags brister i språkkunskaperna och -färdigheterna. Eftersom första året är avgörande med tanke på hur väl de studerande orienterar sig i och förbinder sig vid studierna (Rautopuro & Korhonen 2011), är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid hurdana förväntningar de studerande har av sina studier och hur de upplever sina kurser i allmänhet och språkfärdighets-undervisningen i synnerhet. För att måna om sina studerande har ämnet nordisk filologi vid Uleåborgs universitet sedan höstterminen 2012 tillämpat ett system där varje lektor undervisar sin egen tutorgrupp på kur serna muntlig och skriftlig framställning i grundstudierna. Detta gör det möjligt att integrera egenlärarverksamhet i undervisningen så att studiehandledning blir en naturlig del av kommu nikationen med studerandena. På kursen muntlig framställning diskuteras t.ex. studerandenas framtidsplaner och studieval i en informell och avspänd atmosfär. Studerandena får också träffa några alumner och göra sina individuella studieplaner med stöd från varandra. På kur sen skriftlig framställning introduceras studerandena till akademiskt skrivande. Kursen börjar med några uppsatser där de studerande reflekterar över sin nya situation som universitetsstu derande och fortsätter sedan med uppgifter som fokuserar på akademiskt skrivande och aka demiska genrer i striktare bemärkelse. I vår presentation visar vi hurdana förväntningar och ambitioner första årets studerande vid Uleåborgs universitet hade i början av höstterminen 2013 och hur dessa utvärderades senare i början på vårterminen. 33 uppsatser med rubriken ”Jag som universitetsstuderande – förväntningar och ambitioner” analyserades med tanke på vilka typer av argument som förekom i dem. Vilken typ av moti veringar ligger bakom de studerandes formuleringar av sina förväntningar av och ambitioner med svenskstudierna på universitetet? Är de rent praktiska och instrumentella av typ ”få ut examen”, ”få ett välbetalt jobb”, ”bli behörig lärare” eller är de mer personliga, humanistiska och/eller intellektuella av typ ”hitta sin plats i samhället”, ”lära sig ett språk grundligt”, ”få all mänbildning” och ”skaffa nya vänner”. I uppsatserna kunde fem olika kategorier av argument skönjas. Utgående från dessa utarbetades en enkät, som kartlade de studerandes uppfatt Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 28/54 ningar om vilka aspekter av sina studier de finner viktigast och mest betydelsefulla. Resultaten ger viktigt underlag för utvecklingen av undervisningen.

Referenser

Kiili, Carita & Mäkinen, Marita 2011. Akateemiset tekstitaidot ja niiden ohjaaminen yliopistos sa. Teoksessa Mäkinen, Marita, Korhonen, Vesa, Annala, Johanna, Kalli, Pekka, Svärd, Päivi & Värri, Veli-Matti (toim.)

Korkeajännityksiä. Kohti osallisuutta luovaa korkeakoulutusta

. Tampere, Tampere University Press. S. 210 241. Rautopuro, Juhani & Korhonen, Vesa 2011. Yliopisto-opintojen keskeyttämisriski ja opintoihin kiinnittymisen ongelmat. Teoksessa Mäkinen, Marita, Korhonen, Vesa, Annala, Jo hanna, Kalli, Pekka, Svärd, Päivi & Värri, Veli-Matti (toim.)

Korkeajännityksiä. Kohti osallisuutta luovaa korkeakoulutusta

. Tampere, Tampere University Press. S. 36 58. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 29/54

Eva Kottonen 9.5.2014 kl. 11:30–12:00

ATT ARGUMENTERA PÅ SITT ANDRASPRÅK: ARGUMENTATION PÅ EN LITTERATURKURS

Argumentation är en naturlig och väsentlig del i vetenskaplig forskning och skapandet av ny information (Hyland, 2009). Färdigheten att argumentera är också viktigt för medborgaren i allmänhet såväl i arbets- som i vardagslivet (Johanson, 2010). Universitetens examensford ringar och kursbeskrivningar betonar hur viktiga argumentationskunskaper och förmågan till kritiskt tänkande är för studenter, oberoende av huvudämne (Giancarlo & Facione, 2001) men ändå uttrycks de här målen inte alltid tillräckligt klart i andraspråksundervisning (Neff-van Aertselaer, 2013). När man undersöker andraspråksstudenters argumentationskunskaper är det viktigt att ställa sig frågan i vilken mån de beror på studentens språkkunskaper respektive hans/hennes all männa argumentationskunskaper. Forskning har visat att det inte går att direkt överföra kogni tiva kunskaper från L1 till L2 (Neff-van Aertselaer, 2013). Det är också svårare för studenter att kognitivt agera på samma nivå på sitt L2 som sitt modersmål, vilket tyder på att åtminstone en del av argumentationssvårigheterna beror på studenternas språkkunskaper (Floyd, 2011). Dessutom påverkar en persons egna och kulturella identitet hur han/hon tillägnar sig ett främmande språk och dess kultur (Kobayashi & Rinnert, 2013). I min presentation undersöker jag argumentativa situationer som uppstår i ett universitets klassrum på en litteraturkurs i ämnet svenska, där studenterna har svenska som andraspråk. Jag undersöker i vilken mån och i vilka situationer argumentation förekommer i klassrummet och vilken typ av argument i så fall studenterna och läraren använder? Debatteras det i klass rummet eller är argumentationsprocesserna mer underförstådda? Materialet består av två inspelade lektioner på sammanlagt 3 timmar. Kursen i fråga är en litteraturkurs avsedd för studenter på ämnesstudienivå. De 13 studenterna i klassen har svenska som andraspråk och studerar svenska som huvud- eller biämne på ett universitet i Finland. Programmet för de två lektionerna bestod av olika presentationer och diskussioner. På den första lektionen gick läraren igenom olika litteraturgenrer och två par studenter höll två författar- och bokpresentationer. På den andra lektionen diskuterade gruppen en bok som studenterna hade läst, och olika litteraturbegrepp. Ungefär hälften av tiden talade läraren, och den andra hälften talade studenterna med antingen varandra eller med läraren. En litteraturkurs erbjuder med sina gruppdiskussioner och presentationer många möjligheter till argumentation men de här möjligheterna skulle kunna utnyttjas bättre. I detta fall var undervisningen relativt lärardriven och föreläsningsbetonad, vilket antagligen ledde till en minskad andel argumentation på kursen.

Källor

Floyd, C. (2011). Critical thinking in a second language.

Higher education research and devel opment 30 (3

), 289–302. Giancarlo, C. & Facione P. (2001). A look across four years at the disposition toward critical thinking among undergraduate students.

The Journal of General Education 50 (1

), 29–55. Hyland, K. (2009).

Academic discourse

. London: Continuum International Publishing. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 30/54 Johanson, J. (2010). Cultivating critical thinking: An interview with Stephen Brookfield.

Journal of Developmental Education 33

, 26–30. Kobayashi, H. & Rinnert, C. (2013). L1/L2/L3 writing development: Longitudinal case study of a Japanese multicompetent writer

. Journal of second language writing, 22 (1)

, 4–33. Neff-van Aertselaer, J. (2013). Contextualizing EFL argumentation writing practices within the

Common European Framework

descriptors.

Journal of second language writing

,

22 (2),

198–209. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 31/54

Mikko Kuronen 9.5.2014 kl. 13:00–13:30

ORDACCENTERNA I AVANCERADE FINSKA INLÄRARES SVENSKA

Ordaccenterna vållar ofta problem vid undervisning av sverigesvenskt uttal. Accenterna är svåra att lära sig, och med tanke på att tidsresurserna vid uttalsundervisningen ofta är knappa, kan frågan ställas om accenterna ska ägnas den tid och den möda de kräver för att undervisningen av dem ska vara meningsfull (jfr Thorén 2009). Just prosodiska drag är speci ellt svåra att lära sig efter den kritiska perioden (Abrahamsson & Hyltenstam 2006), och därför har det ifrågasatts om det överhuvudtaget är möjligt att lära sig en inföddlik accentmanifestat ion efter puberteten. Problemen vid inlärningen gäller dessutom inte enbart manifestationen utan även distributionen, dvs. vilka ordformer som har vilken accent (Bruce 2012). Den rå dande uppfattningen är vidare att betoningsmönstret – rätt rytm och korrekta stavelselängder – är mycket viktigare för ett bra uttal än accenterna (jfr t.ex. Thoréns (2008) basprosodimo dell). T.ex. vid SFI-undervisningen prioriteras därför betoning och längd framför accenterna. Accenternas fonetiska realisation varierar i Sverige (jfr entoppiga och tvåtoppiga dialekter; Bruce 2010), vilket också gör att deras betydelse för korrekt uttal är mindre än rytmens: avvi kande manifestation kan av en nativ lyssnare betraktas som ett drag i talarens dialekt i stället för att upplevas som icke-idiomatiskt uttal. Inte heller ur ett kommunikativt perspektiv har ac centerna någon större betydelse: budskapet förmedlas nästan alltid även om manifestationen vore inkorrekt, vilket inte alltid gäller vid betoningsfel. Således kan ’banan’ (av ’bana, -n’) utta las melodiskt fel utan att kommunikationen riskeras, medan ett betoningsfel kan medföra en feltolkning av ordet. Att finlandssvenska (både standardspråket och dialekterna) saknar ac centkontrasten är ytterligare en aspekt som talar för att accenterna just för finskspråkiga inlä rare är av mindre eller ingen betydelse. Här handlar det förvisso ytterst om hur och var den inlärda svenskan är tänkt att användas (Kuronen & Leinonen 2011). Även om accenterna är av mindre betydelse för ett bra uttal än rytm och längd, kan man inte bortse från dem när det gäller avancerade inlärare. T.ex. fokuserade ord, sammansättningar och vissa grammatiska fraser kan inte uttalas idiomatiskt om inläraren inte behärskar manifes tationen. Därför brukar accenterna ägnas en hel del uppmärksamhet i olika läromedel av sedda för avancerade inlärare (Kjellin 1995, Kuronen & Leinonen 2010). Det finns dock myck et få studier om hur bra man kan lära sig manifestationen med hjälp av undervisning i vuxen ålder, och ingen sådan undersökning har gjorts med finska inlärare. Denna studie fokuserar därför på den sistnämnda frågan. Informanterna är finska inlärare i början av sina universitetsstudier med svenska som huvud- eller biämne. Talarna har valt att försöka lära sig det mellansvenska uttalet. Efter en uttalskurs på sex veckor, där bl.a. accenterna övats auditivt och produktivt, genomgick informanterna ett uttalstest bestående av enskilda ord, korta talsatser och dialoger. Talarnas manifestation av accenterna i morfologiskt enkla ord har analyserats akustiskt. Förutom intonationen har också stavelselängderna och intensiteten beaktats vid analysen. Uttalet har också evaluerats per ceptuellt. I föredraget redogör jag för resultaten av denna analys.

Referenser

Abrahamsson, Niclas & Hyltenstam, Kenneth. 2006. Inlärningsålder och uppfattad inföddhet i andraspråket. I:

Nordand. Nordisk tidskrift för andraspråksforskning

(Nr 1, 2006). Bruce, Gösta. 2010.

Vår fonetiska geografi. Om svenskans accenter, melodi och uttal

. Lund: Studentlitteratur. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 32/54 Bruce, Gösta. 2012.

Allmän och svensk prosodi

. Lund: Studentlitteratur. Kjellin, Olle. 1995.

Svensk prosodi i praktiken

(9. upplagan). Uppsala: Hallgren & Fallgren. Kuronen, Mikko & Leinonen, Kari. 2010.

Svenskt uttal för finskspråkiga

. Tampere: Tampereen yliopistopaino. Kuronen, Mikko & Leinonen, Kari. 2011.

Historiska och nya perspektiv på svenskan i Finland

. Tampere: Tampereen yliopistopaino. Thorén, Bosse. 2008.

The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody

. Studies in per ception and production. Stockholm University. Thorén, Bosse. 2009. Lyssnarvänlig utländsk brytning. I:

Språktidningen

(Nr 1, 2009). Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 33/54

Sinikka Lahtinen Outi Toropainen 9.5.2014 kl. 11:30–12:00

TEXTER PÅ NIVÅ B1 – SKILLNADER OCH/ELLER LIKHETER?

I presentationen redogör vi för hurdana de inlärartexter är vars färdighetsnivå är fastställd till B1 enligt CEFR-skalan (

Common European Frame of Reference / Gemensam europeisk refe rensram för lärande, undervisning och bedömning

). Dessa texter är skrivna på svenska av språkinlärare med finska som förstaspråk i olika åldrar och med varierande studiebakgrund. Syftet med den aktuella delstudien är att fördjupa vår förståelse av ålderns och studietidens eventuella inverkan på kvaliteten av texter som bedömts ligga på nivå B1. Materialet i studien utgörs av insändare (N=77) som skrivits utgående från en kommunikativ skrivuppgift. Skriben terna representerar grundläggande och gymnasial utbildning samt universitetsnivå i Finland. Vår undersökning är en delstudie i forskningsprojektet

Topling

som eftersträvar att föra när mare varandra forskningen i andraspråksinlärning och utvärdering av skriftlig språkfärdighet. Behovet av att integrera forskning inom andraspråksinlärning och språktestning har uppmärk sammats på senare tid (t.ex. Hulstjin, Alderson & Schoonen 2010). Huvudsyftet i

Topling

är att undersöka inlärning av skriftliga färdigheter i L2 engelska, finska och svenska inom det finska skolsystemet. I kriteriebaserad bedömning, som bruket av CEFR-nivåer utgör ett exempel på, jämförs pre stationerna inte sinsemellan utan bedömningen baserar sig på kriterier i en färdighetsskala. Det centrala i bedömning enligt CEFR-skalan är inlärares funktionella språkfärdighet. Enligt Kajander (2013) kan samma funktionella mål nås med olika slags texter. Kajanders studie visar också att det förekommer skillnader mellan vuxna inlärare och ungdomar. Enligt våra preliminära resultat är exempelvis den genomsnittliga meningslängden kortare i texter på nivå B1 skrivna av högstadieelever jämfört med universitetsstudenter. Vidare visar ordförrådet på kvalitativa skillnader.

Referenser

Gemensam europeisk referensram för lärande, undervisning och bedömning

. 2007. Stock holm: Skolverket. Hulstjin, Rob & Alderson, Charles & Schoonen, Rob, 2010: Developmental stages in second language acquisition and levels of second-language proficiency: Are there links be tween them? I: Bartning, Inge & Martin, Maisa & Vedder, Ineke (eds.)

Communicative proficiency and linguistic development: intersections between SLA and language test ing research, Eurosla Monographs series, 1.

S. 11–20. Kajander, Mikko, 2013:

Suomen eksistentiaalilause toisen kielen oppimisen polulla.

Jyväskylä studies in humanities. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 34/54

Jannika Lassus 8.5.2014 kl. 14:00–14:30

E-POSTLISTAN SOM VERKTYG FÖR ÖVERSÄTTARE

Översättare använder enligt en enkät nätresurser i sitt dagliga arbete, bland annat sökmotorer på internet och olika webbsidor (Lassus 2013). I enkäten bland verksamma översättare nämndes också e-postlistor som ett viktigt hjälpmedel. I mitt föredrag presenterar jag analys resultat om en e-postlista för översättare från finska till svenska. Syftet är att klargöra hur översättare använder denna e-postlista, och det analyserar jag genom att se bl.a. på hur aktiv den är och vilken typ av ämnen som tas upp. E-postlistan och deltagarna namnges inte och vilka institutioner eller företag de representerar nämns inte heller. Det material som undersöks täcker ungefär trettio dagar, under den perioden skrevs ungefär 800 inlägg och trådarna var över 50. En tidig undersökning av e-postlistor (Duda, Meszaros & Markham 1997) kom fram till att ve tenskapsbibliotekarier använde e-postlistor för att sprida information om t.ex. nytt material, lediga arbeten och artiklar. På de undersökta listorna, med närmare 500 inlägg, förekom det inte mycket diskussion, inte heller skämt eller andra mer personliga inlägg. En avhandling om diskussioner i webbforum indelade inläggen i övergripande funktionskategorier: fakta, erfaren heter, åsikter, kontakter och umgänge (Collin 2005). I e-postlistans anvisningar skriver admi nistratörerna att det går att skriva om allt som har att göra med översättning: frågor om olika ord, uttryck och termer, om verktyg och prissättning med mera. Det går också att erbjuda ar betsuppdrag men inte att söka arbete. E-postlistans anvisningar och resultaten från tidigare forskning används som utgångspunkt i kategoriseringen av inläggen. Jag har prenumererat på listan och det material jag använder för min forskning valde jag där med retrospektivt, med medgivande eller nekande att delta i efterhand. Med anledning av detta kommer jag också att diskutera forskningsetiska frågor som blivit aktuella under forsk ningsprocessen med nätbaserat material och jämför denna process mot tidigare forskning och rekommendationer (Collin 2005; Kuula 2011; Buchanan & Zimmer 2013).

Litteratur

Buchanan, Elizabeth A. and Zimmer, Michael, 2013. Internet Research Ethics. I:

The Stanford Encyclopedia of Philosophy

(Fall 2013 Edition), Edward N. Zalta (ed.). Tillgänglig: < http://plato.stanford.edu/archives/fall2013/entries/ethics-internet-research/ >, kontrol lerad 10.1.2014. Collin, Lotta, 2005.

Variation i webbdiskussion. En fallstudie av kontext, funktion och form i diskussionsforum om diabetes

. Åbo Akademis förlag. Duda, Andrea L., Meszaros, Rosemarly L. & Markham, James W., 1997. A month in the life of a mailing list: communication among science and technology librarians. I: Issues in science and technology librarianship, summer 1997. Tillgänglig: http://www.istl.org/97-summer/article1.html

, kontrollerad 10.1.2014. Kuula, Arja, 2011.

Tutkimusetiikka. Aineistojen hankinta, käyttö ja säilytys

. 2 uppl. Vastapaino. Lassus, Jannika, 2013. Översättaren år 2012. I:

Språkbruk

4/2013. Forskningscentralen för de inhemska språken. Stellatum. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 35/54

Jan Lindström Katja Koskinen Outi Nieminen 9.5.2014 kl. 15:30–16:00

NÄR KUNDEN PRESENTERAR SITT ÄRENDE – DESIGN OCH IDEN TIFIERING AV EN SOCIAL HANDLING I SERVICESAMTAL

I det här bidraget koncentrerar vi oss på inledningssekvenser i svenska servicesamtal som spelats in vid kunddisken hos kulturtjänstleverantören Luckan i Helsingfors. Vi fokuserar spe cifikt ärendepresentationer som görs av kunderna. Bland typiska ärenden, dvs. orsaker till kundens besök på Luckan kan nämnas inköp av produkter som finns utställda i serviceloka len, inköp av biljetter till kulturevenemang och begäran om information om sådana evene mang. Våra frågeställningar gäller utformningen av ärendepresentationer: vilken variation finns det i design av den här typen av social handling, hur signalerar personalen att den identifierat handlingen, vad kan leda till problem vid identifiering av handlingen och hur löser man pro blemen? Vårt material består för närvarande av över 50 inspelningar, men datainsamling på går ständigt. Redan i detta sampel kan vi observera en stor variation i presentationsdesign: från icke-verbala till rätt korthuggna eller också mer elaborerade beskrivningar av ärendet. Som regel vållar inte identifieringen av ärendet problem, men den förutsätter vanligen ett se kventiellt förlopp där personalen först signalerar initial identifiering av interaktionens riktning och till slut en definitiv identifiering. Initial identifiering kan signaleras med markörer som

ja

,

,

yes

medan den definitiva identifieringen oftast signaleras med

okej

. Rutiniserade fraser av typen ”ska vi se/kan vi se” är något tvetydiga mellan initial och definitiv identifiering; de verkar dock signalera att personalen är redo att övergå till ärendets behandlingsskede. Ibland före kommer det också problem vid identifiering av ärendet. Dessa problem har att göra med oklar syftning på den produkt/tjänst som kunden vill ha, men problemen är inte klart kopplade till en viss typ av utformning av ärendepresentationen. Lösningar på problem initieras med olika ty per av reparationspraktiker, t.ex. utsagor som ”du menar x” eller ”va e de för x”. Vi kommer att presentera en översikt över de olika formaten för ärendepresentation och ty piska sekventiella förlopp i samband med identifiering av ärendet samt lösningsmodeller för eventuella problem vid identifiering. Metodiskt anknyter vi till interaktionell lingvistik som utnytt jar sekvensanalys av CA-typ samt verksamhetsanalys (t.ex. Linell 2009:203). Som stöd an vänder vi en del illustrerande exempel ur vårt material som är videoinspelat och transkriberat. Undersökningen ingår som ett led i forskningsprogrammet ”Interaktion och variation i pluri centriska språk: kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska” (IVIP, www.su.se/svefler/ivip ), som undersöker språkliga och interaktionella praktiker i olika miljöer i det moderna servicesamhället.

Referenser

Linell, Per 2009.

Rethinking language, mind, and world dialogically. Interactional and contex tual theories of human sense-making

. Charlotte, NC: IAP. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 36/54

Karita Mård-Miettinen Åsa Palviainen 8.5.2014 kl. 15:00–15:30

TACK, MJÖLK OCH VARSÅGOD! FINSKA FAMILJERS UPPLEVEL SER AV SPRÅKDUSCH PÅ SVENSKA PÅ EN FINSK DAGHEMSAV DELNING

Våren 2012 annonserade ett daghem på en finskspråkig ort i Finland om en möjlighet för finskspråkiga familjer att söka om dagvårdsplats i en grupp där barnen erbjuds språkdusch på svenska. Intresset var stort och språkduschverksamheten inleddes hösten 2012 med 20 barn i åldrarna 2-6 år. Barnen introducerades till svenska språket och svensk kultur genom att en tvåspråkig pedagog omväxlande använde svenska och finska i interaktionen med barnen, fortlöpande under dagens alla aktiviteter. Verksamheten upplevdes som mycket positiv av familjerna och fick sin fortsättning under 2013. Sommaren 2013 tillkom ytterligare en anställd som nyttjade samma pedagogik med barnen. I detta föredrag fokuserar vi på föräldrarnas upplevelser av språkduschverksamheten och sät ter dessa i relation till föräldrarnas egna personliga erfarenheter av svenska språket, drivkraf terna bakom att sätta barnen i denna språkduschverksamhet och i vilken mån svenskan even tuellt har fått en plats i de vardagliga verksamheterna hemma. Intervjuer med fyra fokusfamil jer genomfördes under hösten 2013 då barnen hade deltagit i språkduschverksamheten i nära ett och ett halvt år. Av intervjuerna framkom bland annat att föräldrarna inte haft någon sär skild kontakt med svenska utöver den obligatoriska undervisningen i svenska i skolan (ett un dantag fanns) och att de personliga erfarenheterna av språkinlärning och -undervisning under skoltiden varierat. Intresse för svenska språket fanns hos alla oavsett tidigare erfarenheter och man lyfte fram värdet i att deras barn får komma i kontakt med ett främmande språk redan i tidig ålder. Familjerna gav också flera exempel på hur barnets deltagande i språkduschverk samheten syns i språkbruket och aktiviteterna hemma. I föredraget relaterar vi även till lik nande studier av familjer med barn i svenskt språkbad för att utröna likheter och skillnader i erfarenheter och tankar. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 37/54

Tiina Männikkö Tarja Valkama 9.5.2014 kl. 13:00–13:30

SATSBINDNING I ARGUMENTERANDE STUDENTTEXTER

Syftet med vårt föredrag är att analysera textbindning och speciellt satsbindning i studenttex ter. Textbindning är en grundläggande egenskap hos alla texter och också ett drag som impli cit nämns i bedömningskriterierna för skriftlig förmåga i både Koru (2006) och CEFR (2003) där man talar om att texterna ska vara sammanhängande och flytande. I vår analys fokuserar vi på användningen av bindeord, dvs. de ord som binder ihop två delar av språket, satser och större textstycken och som samtidigt ordnar idéer i ett resonemang och bidrar till att texten verkar sammanhängande. Målet med vår analys är att reda ut om det finns skillnader mellan hur studenterna använder bindeord i en argumenterande text. Vi använder tentamenstexter som har bedömts på CEFR nivåerna B1 och B2 enligt den europeiska referensramen. Bindeord eller satskonnektiver, som de också kallas, åstadkommer kohesion i en text. Deras funktion är också att vägleda läsaren och visa hur olika satser ska förstås i samband med varandra. De är alltså ett viktigt och centralt drag speciellt i argumenterande texter. Vi som lärare behöver mer information om skrivutvecklingen i fråga om nivåerna B1 och B2 för att kunna explicitgöra bedömningskriterierna i fråga om hur sammanhängande och koherenta texterna är. Det är också mycket viktigt att få mer information om den genretypiska satsbind ningen i studenttexterna också för att stötta genrepedagogisk skrivundervisning på universite tet. För att se om det finns en skillnad mellan texterna på nivåerna B1 och B2 analyserar vi 60 texter och användningen av bindeord i dem. Vi gör en kvantitativ analys av bindeord (hur många/hur många olika) samt delar dem i kategorier utgående från vilken funktion de har i den text där de förekommer. Bindeord kan vara logiska (knyter ihop ord eller satser med varandra), tidsbindeord (ordnar text kronologiskt), orsaksbindeord (förbinder orsak och ver kan) eller bindeord som ordnar idéer i t.ex. argumentationer.

Litteratur

CEFR = Skolverket (2007).

Gemensam europeisk referensram för språk.

Hämtat 23 januari 2014 från < http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144 > Johansson Britt & Anniqa Sandell Ring (2012).

Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken

. Stockholm: Hallgren & Fallgren. KORU = Elsinen, Raija & Taina Juurakko-Paavola (2006).

Korkeakouluopiskelijoiden ruotsin kielen taidon arviointi.

Hämeenlinna: Hämeen ammattikorkeakoulu. Nyström Catharina (2001).

Hur hänger det ihop?- En bok om textbindning.

Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 38/54

Kristina Nikula 8.5.2014 kl. 16:00–16:30

SPRÅK OCH SAMHÄLLE: DET NYA ÄKTENSKAPSBEGREPPET

Svenskans ordförråd förändras ständigt. Den språkliga kommunikationen kan själv utgöra en källa till förändring men förändringen kan också utgöra en återspegling av kulturell förändring. Samhällets institutioner, dit också äktenskapet kan räknas, förändras i våra dagar i rask takt. Den 1 maj 2009 blev Sveriges äktenskapslag könsneutral, vilket möjliggör för samkönade par att ingå äktenskap. Från den 1 november 2009 blev det möjligt för samkönade par att få vig seln förrättad inom Svenska kyrkan. I Finland har förändringarna skett betydligt långsammare. För närvarande pågår diskussionen om huruvida personer av samma kön ska få gifta sig och få vigseln förrättad inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka. På Lucia-dagen den 13 december 2013 inlämnades ett medbor garinitiativ till könsneutral äktenskapslag till riksdagens talman. Den förändrade synen på äktenskapet har haft till följd en språklig förändring i form av till komsten av nya ord och uttryck och/eller semantisk förändring av redan existerande ord. Mitt syfte är att studera vilka språkliga förändringar den förändrade äktenskapslagstiftningen har medfört. Utgångspunkt för undersökningen utgörs av begreppet

äktenskap

. Eftersom de språkliga förändringarna än så länge är av ett relativt nytt datum,

homoäktenskap

är för första gången belagt 1993 vs.

äktenskap

1433, undersöker jag också vilken spridning de nya orden har och i vilken utsträckning deras betydelse förklarats såväl i text som i ordböcker. Före komsten resp. avsaknaden av förklaringar samt eventuella förekomster av betydelsebeskriv ningar i ordböcker antyder dessutom i vilket skede av lexikaliseringsprocessen orden befinner sig. Mitt material kommer i huvudsak från Språkbankens textkorpusar.

Litteratur

Aitchison, Jean (2002): Language Change. Progress or Decay? 3rd Edition. Cambridge Uni versity Press. Cambridge. Sjöström, Sören (2001): Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser. Studentlitteratur. Lund. Svensk ordbok utgiven av svenska Akademien (2009). Norstedts i distribution. Stockholm. Svanlund, Jan (2009): Lexikal etablering. En korpusundersökning av hur nya sammansätt ningar konventionaliseras och får sin betydelse. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 52. Stockholm. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 39/54

Sara Nittve 8.5.2014 kl. 15:00–15:30

”– GJORT ÄR GJORT. OCH OM DET REDAN ÄR GJORT SÅ KAN MAN LIKA GÄRNA GÖRA HALAL AV DET.” (HOLMSTRÖM, 2013:273) LITTERÄR FLERSPRÅKIGHET I TVÅ SAMTIDSROMANER

De senaste årens ökade språkliga mångfald i samhället gör avtryck i den finlandssvenska nutida romanen. Fenomenet är inte unikt i ett svenskspråkigt perspektiv där exempelvis förfat tare som Jonas Hassen Khemiri och Marjaneh Bakhtiari har gjort att man talar om ”a new li terary field” (Jonsson 2012: 213). Den finlandssvenska litterära prosan torde dock ha sina egna kännetecken vad gäller just flerspråkighet och för att få en bild av vad som utmärker den krävs en detaljerad analysmetod som kan utgå från dess förutsättningar. Modellen för

litterär flerspråkighet

(Eriksson & Haapamäki, 2010) kan användas för att analy sera i vilken omfattning och på vilket sätt ett verk uttrycker flerspråkighet. Modellen har tidi gare används men då på äldre verk. I min undersökning utgör modellen tillsammans med ett postkolonialt perspektiv basen för min analys och föredraget kommer att behandla en mindre del av en större studie om litterär fler språkighet som är i sitt inledningsskede. Romanerna jag tar upp till diskussion heter

Jag har letat efter dig

(Razai, 2012) och

Asfaltsänglar

(Höglund, 2013) och i båda förekommer förutom arabiska även språkväxling mellan finska och svenska. I studien analyseras dock den finsk svenska språkväxlingen främst utifrån vilken roll den har i förhållande till övrig språk- och vari etetsväxling. De preliminära resultaten från studien pekar på att romanerna har många likheter då båda har flera språkliga lager av litterär flerspråkighet, men att det också finns många skill nader mellan verken. Studien utgör ett bidrag till en språkvetenskaplig beskrivning av språket i svensk nutida roman.

Litteratur

Eriksson, H. & Haapamäki, S. (2010). ”Att analysera litterär flerspråkighet” I: Niemi, Sinikka & Söderholm, Pirjo (red.) Svenskan i Finland (seminarium),

Svenskan i Finland 12:12 och 16 oktober 2009 vid Joensuu universitet. Joensuu:

University of Eastern Finland Holmström, J. (2013)

Asfaltsänglar

. Helsingfors: Schildts & Söderströms

.

Jonsson, C. (2012) ”Making Silences Voices Heard- Code-switching in Multilingual Literary Texts in Sweden" I: Sebba, M., Mahootian, S., & Jonsson, C. (2012).

Language mix ing and code-switching in writing: Approaches to mixed-language written discourse: Approaches to mixed-language written discourse

. Hoboken: Routledge. Razai, S. (2012)

Jag har letat efter dig

. Helsingfors: Schildts & Söderströms

.

Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 40/54

Paulina Nyman-Koskinen 8.5.2014 kl. 16:00–16:30

”HEE NOO GÅRR KIVAT MED SPRÅKLIG MÅNGFALD!” SPRÅKLIGA RESURSER I ETT KLASSRUM I KRONOBY KOMMUN

Syftet med mitt föredrag är att diskutera min kommande doktorsavhandling om språkbruket i ett klassrum i Kronoby kommun i Österbotten. Kronoby är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk. I kommunen talas det dessutom starka dialekter i de olika byar na. Jag utgår ifrån att man i det klassrum som jag har för avsikt att observera använder tre olika språkvarieteter: dialekt, finska och högsvenska. Ur språklig och sociolingvistisk synvinkel är användningen av dessa tre språkresurser i klass rummet ett intressant fenomen, men också en stor utmaning, eftersom klassrumsinteraktionen i bästa fall sker på tre olika språkvarieteter. Genom observationer och inspelningar vill jag un dersöka hur klassrumsinteraktionen fungerar i praktiken, d.v.s. hur, när och i vilken mån ele verna och lärarna använder sina olika språkresurser. Förutom själva interaktionsordningen vill jag också ta reda på hurdana attityder, tankar och uppfattningar lärarna och eleverna har om sina språkresurser. Viktigt är alltså att få en förståelse för hur vilken (eller vilka)

språkpolicy(er)

som finns och att beskriva den/-m. Språkpolicy kan här ses som bestående av språkbruket i klassrummet (

språkekologi

), elevers och lärares uppfattningar om språk (

ideologier

) samt ex plicit språk

planering

(Spolsky 2004). I min avhandling relaterar jag språkbruket och språkpoli cyn i själva klassrummet till sammanhang utanför klassrummet så som explicita styrdokument (t.ex. läroplaner, språklagstiftning) och språkbruk och ideologier som omger klassrummet. Klassrummet (med dess språkbrukare och policyer) ses med andra ord som en nexus som är inbäddad i många olika nexus. I föredraget presenterar jag mitt avhandlingsprojekt i stort men öppnar också för diskussion av frågor som jag har just nu så som hur jag på bästa sätt undersöker språkpolicyn i klassrum met. Och kan man verkligen tala om tre (eller flera) klart avgränsade språkvarieteter? Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 41/54

Eeva-Liisa Nyqvist 9.5.2014 kl. 11:00–11:30

EN JÄMFÖRELSE MELLAN SPRÅKBAD OCH TRADITIONELL SVENSKUNDERVISNING – SUBSTANTIV, VERB, ORDFÖLJD

I Finland diskuteras främmandespråksundervisningen kontinuerligt och olika sätt att förbättra inlärningsresultaten har föreslagits. Det existerar dock redan en undervisningsmetod med ut märkta inlärningsresultat: språkbad, där inlärningen börjar tidigt och sker implicit, genom riklig input av läraren som enbart talar språkbadsspråket och genom meningsfull interaktion med läraren och andra elever. Språkbadseleverna når inte infödd nivå, men inlärningsresultaten är bättre än i traditionell undervisning: 81 % av före detta finska språkbadselever når minst magna cum laude approbatur i svenska i studentexamen och de har framgång även i andra språk (Bergroth 2007). I kanadensiska undersökningar (t.ex. Genesee 1987, Carroll 1989, Hammerly 1991, Harley 1998) har det dock konstaterats att språkbadseleverna har vissa pro blem med grammatiken. Trots att språkbad har undersökts mycket i Finland har utvecklingen av den grammatiska kompetensen hittills fått mindre uppmärksamhet. Finska språkbadselever har visserligen själva önskat sig mer explicit undervisning i grammatiken (Ladvelin 2007). I mitt post-doc-projekt kommer jag att undersöka hur språkbadseleverna i åk6 och åk9 be härskar några av den svenska grammatikens centrala beståndsdelar, d.v.s. nominalfrasen (genus, numerus och species), verbmorfologin (böjning, infinitivkonstruktioner och passiv) och ordföljden (rak och omvänd ordföljd och direkta frågor). Förutom att dessa grammatiska kate gorier är centrala för kommunikationen är det också gemensamt för dem att infödda talare tillägnar sig dem tidigt och utan ansträngning, medan t.o.m. för avancerade andraspråksinlä rare har svårigheter med dem. Dessutom jämför jag niondeklassarna med finskspråkiga gym nasister som avlagt de obligatoriska kurserna i traditionell svenskundervisning. I mitt föredrag presenterar jag utgångspunkterna för mitt projekt, d.v.s. material, metoder och tidigare forskning.

Litteratur

Bergroth, M. 2007: Kielikylpyoppilaiden menestyminen ylioppilaskirjoituksissa. I: Björklund, S., Mård-Miettinen, K., Turpeinen, H. (red.):

Kielikylpykirja – Språkbadsboken

. Vasa: Levón-Institutet. s. 126–134. Carroll, S. 1989: Second language acquisition and the computational paradigm.

Language Learning 39

. s. 535–594. Genesee, F. 1987:

Learning through two languages: studies of immersion and bilingual edu cation

. Cambridge, MA: Newbury House. Hammerly 1991:

Fluency and Accuracy

. Multilingual Matters 73. Clevedon, Philadelphia, Ade laide. Multilingual Matters ltd. Harley, B. 1998: The role of focus-on-form tasks in promoting child L2 acquisition. I: Doughty, C. & Williams, J. (red.)

Focus on form in classroom second language acquisition

. Cambridge, UK: Cambridge University Press. Ladvelin, M. 2007: Entä kylvyn jälkeen? I: Björklund, S., Mård-Miettinen, K., Turpeinen, H. (red.):

Kielikylpykirja – Språkbadsboken

. Vasa: Levón-Institutet. s. 118–125. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 42/54

Tony Nyström 9.5.2014 kl. 11:30–12:00

INTERTEXTUALITET MELLAN DET SKRIVNA OCH DET TALADE I EN TVÅSPRÅKIG MÖTESKONTEXT

Landskapets samarbetsgrupps (MYR) uppgift är att koordinera sådana åtgärder som utvecklar landskapet och på landskapsnivå ansvara för den nationella förvaltningen av EU:s struktur fondsprogram (Österbottens förbund 2014). MYR:s möten är tvåspråkiga och de genomförs utan tolkning, vilket ställer vissa krav och även ger vissa möjligheter för såväl åhörarna som för den som talar. Dahl & Koskela (2011) hävdar att det hur talaren använder sig av två språk i möteskontext är närmast styrt av personlig stil. Vissa håller språken isär och håller sig till skri ven text, medan andra talar mer spontant. Detta kan bland annat bero på kontextuella faktorer som t.ex. behov av att indikera professionell identitet (ibid. 2011: 162). Syftet för mitt föredrag är att redovisa för intertextualitet mellan det skrivna och det talade un der avslutande av paragrafer i en tvåspråkig möteskontext. Mina forskningsfrågor är: (1) Hur samspelar det talade och det skrivna? (2) Vad innebär tvåspråkigheten i denna kontext? Forskningsfråga (1) kommer jag att svara med hjälp av jämförande intertextuell analys av det talade och det skrivna. Forskningsfråga (2) kommer jag att svara genom både kvantitiva och kvalitativa studier av tvåspråkigheten i denna kontext. Tyngdpunkten ligger på vad som för medlas på vilket språk och i vilken mån de finskspråkiga kontra svenskspråkiga sekvenserna samspelar med varandra med tanke på intertextualiteten. Materialet består av fyra inspelade möten samt mötesdokument.

Källor

Dah, Emma & Merja Koskela (2011). Suomen ja ruotsin vuorottelu kaksikielisessä kokoukses sa – kielivalinnan näkökulma. I: Niina Nissilä & Nestori Siponkoski (red.)

VAKKI Sym posium XXXI.

Vaasa: Vakki. 153–164. Österbottens förbund (2014). Organisation – Österbottens förbund [online]. [Citerat 20.1.2014] Tillgänglig: http://www.obotnia.fi/sv/d-Organisation Organisation.aspx?docID=9766&smi=3&tocid=39 Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 43/54

Tony Nyström 8.5.2014 kl. 14:00–14:30

MUSIKALISK-LITTERÄR INTERMEDIAL TEMATISERING SOM TIDS MARKÖR I KJELL WESTÖS HISTORISKA ROMAN ”GÅ INTE ENSAM UT I NATTEN”

’Intermedialitet’ är ett relativt nytt begrepp som börjades användas först under 1990-talet (Rajewsky 2005: 43). Det som studeras är relationen mellan olika medier och konstformer (Wolf 2002: 204). Musikalisk-litterär intermedialitet har inte studerats i samma mån som t.ex. förhållandet mellan film och text. Några enstaka studier kan hittas (t.ex. Andersen Kraglund 2007), men området kan sägas vara outforskat. Huvudsyftet med mitt föredrag är att redogöra för bruket av musikalisk-litterär intermedial te matisering som tidsmarkör i Kjell Westös (2009) ”Gå inte ensam ut i natten”. Bisyftet med fö redraget är att presentera en kategoriseringsmodell för studier av möten mellan text och mu sik. Modellen utgår från den klassiska begreppstriangeln som jag modifierat för att kunna till lämpas i intermediala studier. Mina forskningsfrågor är: (1) hur och i vilken mån använder sig Westö av musikalisk-litterär intermedial tematisering som tidsmarkör i sin roman ”Gå inte en sam ut i natten?” och (2) fungerar kategoriseringsmodellen i studier av musikalisk-litterär in termedialitet? Forskningsfråga (1) kommer jag att svara genom studier av expositio -delen i de olika tidsperioderna som skildras i romanen. Min metod baserar sig på stilistiska och interme diala forskningsmetoder. Tidigare har man inte kopplat samman intermedialitet och stilistik, men enligt mig faller det mycket naturligt; Cassirer (2003) skriver att textens stil är förhållandet mellan form, innehåll och effekt. Formen kan beskriva vilket medie som helst, som sedan re presenterar ett innehåll för att uppnå en viss effekt. Forskningsfråga (2) kommer jag att svara genom att presentera de fördelar och de utmaningar som kategoriseringsmodellen visade föra med sig i studier som denna. Studien visar att Westö använder sig i stor grad av explicita intermediala referenser som tids markörer i expositio -delarna i romanen. Romanen innehåller både inom- och utomkomposit ionella referenser. Dessa framkommer ofta i samband med skildringar av historiska händelser. Kategoriseringsmodellen visar sig ha stora fördelar i studier som denna. Metodens utmaning ligger i att det kan finnas vissa explicita intermediala referenser som inte som sådana har en musikalisk konnotation eller vars musikaliska konnotation är mer svårtillgänglig. Ett exempel på dessa är onomatopoetiska uttryck som författaren använder sig av i den intermediala tema tiseringen.

Källor

Andersen Kraglund (2007). Når musikken fortæller – i Jan Kjærstads Forføreren, Erobreren og Oppdageren. I:

Edda

4/07. Oslo: Universitetsforlaget, 372–388. Cassirer, Peter (2003).

Stil, stilistik & stilanalys.

Stockholm: Natur och Kultur. Rajewsky, Irina O. (2005). Intermediality, intertextuality and remediation: A literary perspective on intermediality. I:

History and Theory of the Arts, Literature and Technologies

, Nu méro 6, automne 2005. 43–64. Westö, Kjell (2009).

Gå inte ensam ut i natten.

2:a upplagan. Helsingfors: Söderströms. Wolf, Werner (2002). Musikalisering av litterär berättelse. I: Hans Lund (red.)

Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel.

Lund: Studentlitteratur AB. 203–212. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 44/54

Nina Pilke Gun-Viol Vik 9.5.2014 kl. 13:00–13:30

PARALLELLA OCH DIAGONALA SPRÅK PÅ ETT TVÅSPRÅKIGT GYMNASIECAMPUS UR STUDENTSYNVINKEL

I Finland finns det för tillfället ett tjugotal skolkomplex där finsk- och svenskspråkiga skolor befinner sig under samma tak. Dylika samlokaliseringar är sällsynta i internationellt perspektiv och typiska just för Finland och tvåspråkiga kommuner (Sahlström, From & Slotte-Lüttge 2013). År 2012 bildade det finskspråkiga gymnasiet

Vaasan lyseon lukio

och de svensksprå kiga

Vasa gymnasium

och

Vasa svenska aftonläroverk

ett tvåspråkigt campus,

Campus Lykeion

, i Vasa. Gymnasierna är självständiga men en del av utrymmen är gemensamma och målsättningen med det man kallar

Vasamodellen

är samarbete mellan skolorna bl.a. genom kursutbud, olika projekt och nätverkande. Bland de strategiska målsättningarna för campuset nämns inlärningsmiljöer över språkgränserna och ökad tolerans.

Lykeions

målsättningar utgör utgångspunkten för denna språksociologiska studie. Målsätt ningarna diskuteras i ljuset av begreppen ’tvåspråkig studiemiljö’ samt ’parallellspråkighet’. Genom en enkät utreds hur studenterna på

Campus Lykeion

uppfattar de språkutvecklande möjligheterna i den tvåspråkiga studiemiljön med tanke på delaktighet och språkligt agerande. I vårt föredrag söker vi svar på två forskningsfrågor 1) Vilken slags språklig praxis känneteck nar det tvåspråkiga

Campus Lykeion

enligt studerandena? och 2) Hur upplever studerandena svenskan i dagens samhälle i ljuset av den egna tvåspråkiga studiemiljön? Materialet utgörs av svaren på en elektronisk enkät som skickats till skolorna i januari 2014. Metodologiskt bas eras analysen på begreppsanalys och innehållsanalys. Verksamheten på

Campus Lykeion

följs upp och utvecklas genom flera forskningsprojekt. Helsingfors universitets och Åbo Akademis gemensamma projekt

Språkmöten

(2013) sätter studenternas språkbruk i fokus och de erfarenheter och resultat som fåtts av tandeminlärning undersöks av forskare vid Vasa universitet och Åbo Akademi (Pörn & Karjalainen 2013). Forskarteamet BiLingCo vid Vasa universitet fokuserar på strategiarbete och språklig praxis både ur personalens och ur studenternas synvinkel. I detta föredrag görs även några jämfö relser mellan personalens (se Pilke & Vik 2013) och studenteras uppfattningar om

Campus Lykeion

.

Litteratur

BiLingCo (2013).

Bilingualism and Communication in Organizations

. Tillgänglig: http://www.uva.fi/fi/research/groups/management/bilingo/ . Pilke, Nina & Gun-Viol Vik (2013). Kaksi kieltä saman katon alla. Kielistrateginen näkökulma kaksikieliseen lukiokampukseen. I:

Haasteena näkökulma

, 292-302, Vakki publications 2. Pörn, Michaela & Katri Karjalainen (2013). Klasstandem i en tvåspråkig skolkontext.

Kieli, kou lutus ja yhteiskunta

5/2013. Tillgänglig: http://www.kieliverkosto.fi/article/klasstandem i-en-tvasprakig-skolkontext/ . Sahlström, Fritjof, Tuuli From & Anna Slotte-Lüttge (2013). Två skolor och två språk under samma tak. I:

Kaksikielinen koulu – Tulevaisuuden monikielinen Suomi

.

Tvåspråkig skola – Framtidens flerspråkiga Finland

, 319–341. Red. L. Tainio & H. Harju-Luukkai nen. Kasvatusalan tutkimuksia 62. Jyväskylä: Suomen kasvatustieteellinen seura. Språkmöten (2013). Tillgänglig: http://blogs.helsinki.fi/sprakmoten/ Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 45/54

Jaana Puskala 9.5.2014 kl. 14:00–14:30

VEM PERMITTERAR LÄRARE I EN KOMMUN? EN TEXTFUNKTION ELL ANALYS AV PROCESSER OCH DELTAGARE I KOMMUNALA FÖREDRAGNINGSLISTOR UNDER FEM DECENNIER

Projektet

Kommunala föredragningslistor som texter från 1970-talet till 2010-talet

har som övergripande syfte att undersöka utvecklingen av genren föredragningslista under de fyrtio år som undersökningen omfattar. I en tidigare delstudie (Puskala 2009) sökte jag svar på frågan var aktörerna i kommunala föredragningslistor gömmer sig. Då utgick jag från sedvanliga grammatiska konstruktioner som passiv och nominaliseringar. Analysen visade att båda konstruktionerna var vanliga i materialet och att det förekom flera sådana konstruktioner i de textpartier som var skrivna av tjänsteinnehavare än i de textpartier där någon utomstående aktör fick ordet. Analysen visade också att passiva konstruktioner var speciellt vanliga i ett ärende med negativt innehåll (kom munala sparåtgärder) och att den enda aktören som förekommer som subjekt i aktiva satser är kommunfullmäktige, det högsta beslutsfattande organet i en kommun. I föredraget ska jag närma mig frågan från det motsatta hållet genom att analysera vilka aktö rer som är synliga i de olika ärendena genom åren. Jag tillämpar de metoder som funktionell textanalys (Halliday & Matthiessen 2004, Holmberg & Karlsson 2006, Sellgren 2011) har att erbjuda.

Litteratur

Halliday, M.A.K. & Christian M.I.M. Matthiessen (2004).

An introduction to functional grammar

. Hodder Arnold. Holmberg, Per & Anna-Malin Karlsson (2006).

Grammatik med betydelse

. Uppsala, Hallgren & Fallgren. Puskala Jaana (2009). Var gömmer sig aktörerna i kommunala föredragningslistor? I: Catha rina Nyström-Höög (red.)

Medborgare och myndigheter

. TeFa nr 47, s. 43–51. Upp sala, Uppsala universitet. Sellgren Mariana (2011). Vem hotar haven och regnskogen? Aktörer och agenter i en läro bokstext. I: Per Holmberg, Anna-Malin Karlsson & Andreas Nord (red.)

Funktionell textanalys

, s. 53–64. Stockholm, Norstedts. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 46/54

Tiina Räisä 9.5.2014 kl. 15:30–16:00

MEDIERITUELL KOMMUNIKATION – SPRÅKLIGA PRAKTIKER OCH FINLANDSSVENSK IDENTITETSKONSTRUKTION I MEDIERITUALEN LUCIA I HUFVUDSTADSBLADET

Medieritualen Lucia är en återkommande text i Hufvudsstadsbladet. Varje år ska en ung kvinna utses till Lucia och festligheterna kring Lucia upptar en avsevärd mängd utrymme i såväl tidningen, som i människornas liv i tiden runt jul. Lucia är en tradition som blivit central för den finlandssvenska gemenskapen. Istället för att studera Lucia som något som sker på många olika platser, på arbetsplatser, på skolor, på dagis och inom fritidsverksamheten inom det finlandssvenska samhället väljer jag att studera den medierade Lucian, som Hbl sedan 1950 skrivit om i tidningen, alltså den officiella Finlands Lucia. Denna avgränsning innebär att alla de övriga rituella handlingar som förekommer i svenskfinland lämnas utanför denna undersökning. Det är den medierituella kommunikationen och mer specifikt den särskilda form av rituali serade medietexter som ska studeras. Artiklarna, men också alla de övriga texterna om Lucia som förekommer under vinjetten dagboken i Hbl kan inte kallas för nyheter. De publiceras dock i en nyhetstidning, och senare också i radio, tv och över internet. Ett medierituellt språk är en alaldeles särskild form av mediespråk som har litte att göra med rättstavning, eller stili sitk, men mer med sociala praktiker för ett visst syfte (Wodak m.fl. 2009). Det medierituella konstitueras av gemensamma värden, uppfattningar om oss, om det som moralsikt önskvärt i vår gemenskap. Medieritualer består av både människor och händelser som alla ska beskrivas i en viss ordning och med vissa specifika ordval. Medieritualer må vara ytliga till sina karaktär, men de bidrar till lösningar och svar; kommer med något en grupp kan tänkas behöva. Ritualer är inte globala, utan lokala manifesteringar som ska lösa problem som förekommer inom en specifik grupp. Frågan är om medieritualer inte skapar mer problem än de löser (Couldry 2003). På vilket sätt detta sker, som särkild språkliga praktiker, är ut gångspunkten för min studie. Ritualernas kraft sägs överrösta individens vilja och förmåga att välja sina ord (Rappaport 1999). Journalisten är inte nödvändigtvis medveten om de val hen gör; oavsett graden av av siktlighet bidrar den redaktionella, sociala kontexten till konformistiska reproduktioner av lucia texterna. Jag fokuserar på att tolka det som journalisterna väljer att repetera och cirkulera (Tannen 2007), alltså de ord som förekommer i samband med de olika strukturellt återkom mande texterna. Den här typen av medieritualer, där producenten kan styra över mediehän delsen (Dayan och Katz 1994) och sin kommunikation, till skillnad från sådana medieritualer där mediet reagerar spontant och rituellt på en oväntad händelse, såsom prinsessan Dianas död) (Sumiala 2010) är intressanta bl.a. med tanke på vilka personer som tillåts medverka. En medieritual kräver medverkande; hur väljer journalisten att benämna dessa (Hagström, 2006)? Vilka handlingar kan de medverkande uträtta, alltså vilka typer av verbala strukturer förekommer? Hurdana är de olika medverkandena, som vissa typiska val av adjektiv? Den kritiska diskursanalysens strategibegrepp (Wodak m.fl 2009) definieras och materialet studeras som olika former av

benämningspraktiker, aktivitetspraktiker och kvalitetspraktiker

som materialiseras under den undersökta perioden 1950-2012. Dessa praktiker (Bell 1992, Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 47/54 1997) utgör centrala språkliga medel i medieritualen, som på ytan ser ut att fokusera på täv ling om yttre skönhet men också välgörenhet som siktar på att sudda ut gränserna människor emellan. Genom sin den cirkulära kommunikationen (Tannen 2007) skapas diskursiva san ningar om olika sociala grupper (Couldry 2003). Denna studie syftar till att beskriva på vilket sätt medierituell kommunikation (Rothenbuhler 1998) skapar medierade identitetskonstrukt ioner, samt bidrar till ökade klyftor mellan olika sociala kategorier (Jokinen, Juhila, Suoninen, 2012).

Litteratur

Bell, Catherine, 1992.

Ritual theory, ritul practice.

Oxford university press. Bell, Catherine, 1997.

Ritual, perspectives and dimensions.

Oxford university press. Couldry, Nick, 2003.

Media rituals, A critical approach.

Routledge. Hagström, Charlotta, 2006.

Man är vad man heter. Namn och identitet.

Carlssons. Jokinen, Arja, Juhila Kirsi, Suoninen, Eero, 2012.

Kategoriat, kulttuuri & moraali.

Vastapaino. Rothenbuhler, Eric W.

Ritual communication. From everyday conversation to mediated cere mony.

Sage. Sumiala, Johanna, 2010.

Median rituaalit, johdatus media-antropologiaan

. Vastapaino. Tannen, Deborah, 2007.

Talking voices. Repetition, dialogue, and imagenary in conversation al discourse.

Cambridge university press. Wodak, Ruth, de Cilla, Rudolf, Reisigl, Martin, Liebhart, Karin, 2009.

The discursive construc tion of national identity

. Edinburgh university press. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 48/54

Annmari Sahlstein 8.5.2014 kl. 16:00–16:30

SKÄRGÅRDSMEDICIN OCH KULTUR. INSTÄLLNING TILL SVENS KAN OCH FINLANDSSVENSK KULTUR HOS FINSKSPRÅKIGA ME DICINESTUDERANDE VID ÅBO UNIVERSITET

Svenskans ställning som obligatoriskt skolämne i grundskolan och gymnasiet har diskuterats ivrigt under de senaste åren. En viktig aspekt i diskussionen har varit framför allt de avsevärt försvagade kunskaperna i svenskan hos skoleleverna vilket i sin tur har lett till allt större pro blem hos studerande på olika utbildningsstadier från yrkesutbildningen till universitetsnivå. En annan aspekt som ofta har lyfts fram är elevernas dåliga motivation att lära sig svenska både i skolan och under senare studier. Den obligatoriska svenskkursen, s.k. tjänstemannasvenska, för medicinestuderande vid Åbo universitet genomförs delvis som traditionell språkundervisning med olika skriftliga och munt liga övningar som alla är förknippade med medicin och det blivande arbetet som läkare. Kur sen avslutas med ett skriftligt och muntligt prov. En väsentlig del av kursen har redan i tio år varit en intervju med en svenskspråkig pensionär i Åbo skärgård. Målet för denna intervju har från första början varit att erbjuda studerande en autentisk möjlighet att kunna öva sina munt liga färdigheter i svenska på ett mera naturligt sätt med tanke på det blivande patientarbetet. Samtidigt har studerande en bra möjlighet att bekanta sig med finlandssvenskar i allmänhet och deras kultur. På detta sätt har alltså den obligatoriska svenskkursen blivit införlivad med den övriga medicinska utbildningen. Medicinstuderandenas uppfattningar om svenskans betydelse för sig själva och det blivande yrket varierar naturligtvis något. I början av kursen tycker ändå de flesta att det är viktigt att läkaren vid behov kan kommunicera på svenska med sina svensktalande patienter, men en del av studerandena anser att det inte alls är viktigt för en läkare att kunna kommunicera på svenska. Likaväl går åsikterna isär när man frågar om pensionärintervjuns betydelse för dem. En del tycker att det är ett bra och roligt sätt att öva sina muntliga färdigheter i svenska utanför klassrummet. Andra i sin tur anser att detta inte alls är nödvändigt vilket de motiverar med att en sådan situation är alltför spännande och stressig för en finsktalande studerande med otill räckliga kunskaper i svenska. Många känner sig alltså mycket osäkra och är rädda för att möta en svensktalande person på hans eller hennes eget språk. Intressant nog har ändå ma joriteten av studerandena efteråt tyckt att intervjun var en positiv och nyttig erfarenhet som både förstärkte deras självförtroende och öppnade deras ögon för svenskans betydelse i det blivande läkaryrket. I min doktorsavhandling (Pohjoismaiset kielet, Humanistinen tiedekunta/TY) har jag som syfte att undersöka medicinstuderandenas uppfattningar om svenskans betydelse i Finland och deras motivation att lära sig svenska först i skolan och senare vid universitet samt eventuella förändringar både i motivationen och uppfattningarna efter den avlagda obligatoriska svensk kursen. Mitt huvudintresse är att utreda vilken roll denna direkta kontakt med svensktalande pensionärer spelar för studerandenas inställning till svenskan i allmänhet samt vilken roll in tervjun i skärgården spelar för deras attityd att våga använda svenska i det blivande läkarar betet. I min presentation kommer jag att ge en helhetsbild av detta forskningsarbete. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 49/54

Litteratur

Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning I: www.senrp.se/sb/d/193/url/.../target/pdf2144.pdf%3Fk%3D2144 [Hämtad 24.4.2012] Jauhojärvi-Koskelo, Camilla & Palviainen, Åsa (red.) (2011) ”Jag studerar gärna svenska men är inte nöjd med det jag kan” Motivation, attityder och färdigheter i svenska hos finska universitetsstudenter I:

Svenskan i den finska skolan och högre utbildningen. Om kunskaper och motivation genom olika utbildningsstadier

HAMKin julkaisuja 11/2011 S. 81-102 Nordqvist Palviainen, Åsa & Jauhojärvi-Koskelo, Camilla (2009) Mitt i brytpunkten: Finska uni versitetsstudenters åsikter om svenska. I: Lotta Collin & Saara Haapamäki (red.)

Svenskan i Finland 11 Skrifter från svenska institutionen vid Åbo akademi

S. 125-133 Pitkänen, Kari K.; Jokinen, Jaana; Karjalainen, Sinikka; Karlsson, Leena; Lehtonen, Tuula; Matilainen, Mirjami; Niedling, Christian; Siddall, Roy

Out-of-classroom language le arning

The University of Helsinki Language Centre, 2011. https://helda.helsinki.fi/handle/10138/25854 Pöyhönen, Sari & Luukka, Minna-Riitta (red.) (2007)

Kohti tulevaisuuden kielikoulutusta. Kieli koulutuspoliittisen projektin loppuraportti.

Jyväskylä: Centret för tillämpade språkstu dier.

Språklag och Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda

(424/2003)

Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvalt ningen

(481/2003) Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 50/54

Jenny Stenberg-Sirén 9.5.2014 kl. 13:30–14:00

KONSERVATIVA NYHETER – UTTALET I FINLANDSSVENSKA TV- OCH RADIONYHETER 1970–2009

I många europeiska länder ser det ut att pågå antingen en destandardisering eller en demoti sering i etermediespråket och som en följd av den allmänna informaliseringen i samhället har tron på betydelsen av ett gemensamt standardspråk ifrågasatts (Kristiansen & Coupland 2011). Analyser av olika uttalsdrag i det finlandssvenska tv- och radiospråket visar på ett väldigt standardnära uttal (Nyholm 1984, Takolander 1978 och Rosenberg-Wolff 2010), men hittills har ingen systematisk kartläggning av etermediespråket gjorts. Kraven på språket i nyheterna är hårda och språket styrs strikt av den redaktionella produktionsprocessen. De finlands svenska tv- och radionyheterna utgör därför en av de främsta modellerna för den talade svenskan i Finland. Min studie undersöker i vilken utsträckning informaliseringen visar sig i nyhetsspråket. En stor del av språket i nyheterna är uppläst och därmed väl förberett och det är detta läsuttal jag analyserar i den här delundersökningen för min doktorsavhandling. Utgångspunkten för ana lysen är de regler för vårdat talspråk som finns i Svenska Yles interna handbok

Röst och språk

(2006). Som material för den här studien har jag valt ett nyhetsprogram från Svenska Yle per år från 1970-, 1980-, 1990- och 2000-talet (20 tv-program och 20 radioprogram) och transkriberat totalt 152 minuter av dem. 103 redaktörer hörs i programmen, varav några förekommer flera gånger. Det totala antalet olika röster är 76.

Röst och språk

förespråkar bland annat att kvantitetsregeln följs, med andra ord ska redaktö rerna undvika den för finlandssvenskan typiska kortstavigheten. De andra reglerna gäller arti kulation och tydlighet, t.ex. att slutändelserna i ord bör uttalas (finalt

t

i bestämd form av ne utrala substantiv och supinum samt finalt

r

i presens), och det skriftspråkliga uttalet av orden

inte, skulle, till

och

redan

förespråkas. Jag visar i mitt föredrag att förhållandevis små förändringar har skett sedan 1970-talet och att nyhetsspråket har förblivit nära skriftspråket. Slutändelserna uttalas i allmänhet tydligt och jämfört med vanligt talspråk till och med övertydligt. Ett finlandssvenskt drag som däremot har ökat i någon mån är kortstavigheten. Till exempel gällande orden

medan, vara, bara, över

och

genom

är den kortstaviga uttalsvarianten mera frekvent på 1990-talet och 2000-talet än under de två första årtiondena.

Litteratur

Kristiansen, Tore & Nikolas Coupland (red.). 2011.

Standard Languages and Language Standards in a Changing Europe.

Olso: Novus. Nyholm, Leif. 1984.

Helsingforssvenska – tre studier i talspråk

. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet A: 3. Rosenberg-Wolff, Carita. 2010. Norm och verklighet i finlandssvenskt radiospråk. I:

Folkmåls studier 48

. Helsingfors. S. 129–139. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 51/54 Takolander, Ulla. 1978. Morfologiska och fonologiska variationer i finlandssvenskt radiospråk. I: Hansson, Åke (red.).

Finländska eterspråksstudier

. Forskningsrapporter utgivna av Institutionen för nordisk filologi vid Uleåborgs universitet, nr 2. S. 4–11. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 52/54

Väinö Syrjälä 8.5.2014 kl. 13:30–14:00

SVENSKAN I HELSINGFORS METRO – EN STUDIE AV ETT LINGV ISTISKT LANDSKAP

Studiet av lingvistiska landskap är ett (i Norden) relativt nytt forskningsfält, som innebär att man studerar det skriftliga språket som finns synligt i det offentliga rummet omkring oss. Ett ”lingvistiskt landskap” skapas alltså av alla typer av skyltar med språk, från trafikmärken till reklamaffischer och klotter, på ett visst område. Genom att studera språkbruket i dessa skyltar med olika, främst sociolingvistiska, metoder, kan vi få information om bland annat olika språks ställning, hur språkpolicyer efterföljs, hurdana språkliga val olika aktörer gör och därmed även om (dolda) attityder till olika språk. I denna studie undersöker jag vilken roll svenskan har i det lingvistiska landskapet i Helsing fors metro. Metron utgör ett klart begränsat lingvistiskt landskap med ett stort antal både strikt reglerade offentliga skyltar och friare utformade kommersiellt uppsatta skyltar. Aktuella frågor är hur mycket svenska som förekommer på skyltarna, i vilka sammanhang den används och om engelska eller andra främmande språk har påverkat svenskans ställning. Materialet som består av sammanlagt 1391 skyltar samlades in genom att fotografera alla skyltar med text på fem av metrostationerna i Helsingfors. Svenskan kan sägas vara mycket synligt i Helsingfors metro: över hälften av skyltarna (57,2 %) i materialet innehåller svenska. Svenskan är dock inte lika vanlig som finska (som finns på 86,9 % av skyltarna), men ändå klart vanligare än något främmande språk. Samtidigt är dock svenskans användningsområde ganska begränsat: i enlighet med gällande språkpolicyer ges i princip all information för trafikanter på både finska och svenska. De mer ”tekniska” offentliga skyltarna däremot är enbart på finska och även på de kommersiella skyltarna är svenskan nästan obefintlig. Dessutom finns det inga skyltar enbart på svenska: den förekommer på två språkiga skyltar och i situationer där det finns en skylt på vartdera språket (finska och svenska). Svenskan har en stark ställning (likställt med finskan) i de språkpolicyer som påverkar de of fentliga skyltarna. Däremot har jag inte undersökt de motiveringar som ligger bakom de språkval som görs av de kommersiella aktörerna. Allmänt ses den allt vanligare engelskan ibland som ett hot mot svenskan i det lingvistiska landskapet. Även i Helsingfors metrostation er förekommer engelska relativt ofta (på 21,9 % av skyltarna), både i det offentliga och i det kommersiella språkbruket. Engelska är dessutom det enda främmande språket som före kommer i större utsträckning. Det finns dock inga tecken på att engelskan skulle ha ersatt svenskan i skyltningen, utan med stöd av gällande språkpolicyer kompletterar engelskan den tidigare tvåspråkigheten på de offentliga skyltarna och har sin helt egen roll i det kommersiella språkbruket. Som jämförelse gav en motsvarande studie av språk i Oslos T-bane likadana resultat om norskans och engelskans ställning där. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 53/54

Pirjo Söderholm 8.5.2014 kl. 16:00–16:30

FÄRGERNAS METAFORIK

Färger har under årtionden varit ett populärt forskningsområde bland lingvister. Färgorden är nämligen mycket flexibla och kan omfatta olika betecknande ord alltefter färgernas nyans och skiftning. Man har kommit fram till att en färg kan ha en prototypisk referent, som bäst motsva rar färgen i fråga, dvs. beskriver färgen då den är mest typisk. Färgerna kan också ha fler re ferenter, men endast ett par som anses som de mest prototypiska vid varje färg (bl.a. Wierzbicka 2006). I svenska kan de förekomma i form av sammansättningar, såsom

blodröd

,

himmelsblå

,

eldgul

,

mossgrön

(se Söderholm 2012). I ett tidigare sammanhang har jag föreslagit att antalet referenter som kunde räknas som pro totypiska kunde utökas (Söderholm 2012). Dessa föreslagna referenter har kulturbundna drag, vilket inte torde hindra en ny klassificering, eftersom också Wierzbickas prototypiska referen ter för de basala färgerna har klassificerats på kulturella grunder (se Wierzbicka 2006). Min avsikt är att undersöka om dessa prototypiska referenter används inte bara metaforiskt i färgsammansättningar utan också i färgliknelser i svensk skönlitteratur, dvs. i Litteraturbanken i Språkbanken i Göteborg. Med färgliknelser avses typen

röd som blod

,

blå som himmeln

. Det är typiskt för en människa att se färger, men sättet att namnge färger varierar (se bl.a. Berlin & Kay 1969). Vid sidan av prototypiska referenter förekommer givetvis tillfälliga referenter. Det kan antas att det prototypiska hos en färgreferent är så typiskt och allmänt att det förekommer både i form av metaforiska sammansättningar, såsom

blodröd

,

himmelsblå

, och i form av lik nelser i språket. Även fler prototypiska referenter än de traditionella ovannämnda torde före komma också som liknelser.

Referenser

Berlin, B. & Kay, P. 1969.

Basic color terms: their universality and evolution.

Berkeley, Califor nia, University of California Press. Philip, G. 2006. 'Connotative Meaning in English and Italian Colour-Word Metaphors'. Me taphorik 10, 59-93. Söderholm, P. 2012.

Prototypiska färgsammansättningar i skönlitterär finlandssvenska

. Svenskan i Finland 14, Uleåborg 11-12.10.2012, insänd. Wierzbicka, A.,1990.

The meaning of color terms: semantics, culture, and cognition

. Cognitive Linguistics (includes Cognitive Linguistic Bibliography). Volume 1, Issue 1, Pages 99– 150. Wierzbicka, A. 1996.

Semantics. Primes and universals.

Oxford: Oxford University Press. Wierzbicka, A. 2006. The Semantics of Colour – A New Paradigm. I: Biggam, Carole P., Kay, Christian, J. och Pitchford, Nicola (red.)

Progress in Colour Studies 1: Language and Culture

. Philadelphia: John Benjamins. S. 1-24. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html

SVENSKAN I FINLAND 15

Tammerfors den 8–9 maj 2014 54/54

Camilla Wide Laura Grönroos Alexandra Axén 9.5.2014 kl. 16:00–16:30

AVSLUTNINGSSEKVENSER I SERVICESAMTAL

Inom forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska som finansieras av Riksbanken 2013–2020 studeras institutionella samtal inom tre domäner: service, lärande och vård (se http://www.su.se/svefler/ivip ). Fenomen som utforskas och jämförs i de två nationella varian terna av svenska är t.ex. tilltal, inledningar och avslutningar i samtal samt direktiv och andra typer av sociala handlingar som är framträdande i de tre domänerna. I vårt föredrag presenterar vi en första analys av avslutningssekvenser i de servicesamtal som spelats in för forskningsprogrammet i Finland. Servicesamtalen består av samtal mellan kund och anställd vid kultur- och informationscentret Luckan i Åbo och Helsingfors. Många samtal gäller köp av biljetter till kulturella evenemang men även andra typer av samtal ingår bland de totalt ca 250 samtal som spelats in på Luckan i Åbo och Helsingfors fram till januari 2014. I vårt föredrag presenterar vi de centrala mönster som framträder avslutningssekvenserna i de inspelade samtalen. Vi kommer bl.a. att visa hur ärenden och samtal avslutas och hur tack presenteras. Studien är samtalsanalytisk och bygger på mikroanalys av video- och audioin spelningar. Den är direkt relaterad till Lindström, Koskinen & Nieminens bidrag som behandlar inledningssekvenser i samma material. Kieli-, käännös- ja kirjallisuus tieteiden yksikkö 33014 Tampereen yliopisto [email protected]

http://www.uta.fi/ltl/plural /konferenssit/SiF.html