Transcript Sverige 1800-1921 - ekonomisk och politisk utveckling

SVERIGE 1800-1921
- ekonomisk och politisk utveckling
FREDEN 1809


Norden före Napoleonkrigen – Sverige (inkl
Finland) och Danmark (Norge och Island).
1807 gick Napoleon och Ryssland samman och
1808 angrep Ryssland Sverige.

I freden 1809 blev det svenska Finland ryskt.

Sverige erövrade Norge från Danmark.
JORDBRUKARLAND

Skattebönder, frälsebönder och kronobönder

Stabila skatter och …

… ökade möjligheter att friköpa jorden …

… ledde till förbättrad produktion
EFFEKTIVISERING AV JORDBRUKET

Ny teknik: järnredskap etc.

Nya foderväxter för djuren

Potatis

Laga skifte 1827 – från by till ensamgårdar.

Lättare för bönderna att odla ny mark
KONSEKVENSER AV EFFEKTIVISERING

Ökad folkmängd 2,3 milj år 1800; 4,2 milj år
1870

Behov av arbetskraft inom jordbruket.

Fler gifte sig och skaffade barn

Bättre näring, färre krig ledde till ökad livslängd.

Sociala skillnader växte: torpare, statare och
backstugusittarna.
HANDEL OCH INDUSTRI

Böndernas överskott skapade marknad för
hemslöjd

Handelsmän bland bönderna skötte försäljningen

Förlagssystem för textilier

Förläggarna anlade fabriker – textilindustri

Järn- och träindustrin exporterade varor

Sågverk utmed kusten i Norrland
TRANSPORTER



Ökad export blev möjlig genom förbättrade
transporter
Ångbåtar
Staten byggde järnvägsstambanor. GöteborgStockholm klar 1862
SVERIGE INDUSTRIALISERAS




1890-talet förbättrades de gamla industrierna
(skog och malm)
Nya industrier växte fram
Thomasprocessen möjliggjorde framställning av
smidbart stål i Sverige
Pappersmassaindustrin växte fram
DE NYA STORFÖRETAGEN
(SNILLEINDUSTRIER)
L M Ericsson 1876 (offentligt nät höjde
efterfrågan)
 ASEA (trefas växelström) (statens investeringar
i kraftverk m.m. )
 SKF (kullager)


Storföretagen viktiga i Sverige även i nutid
KAPITALETS BETYDELSE FÖR
INDUSTRIALISERINGEN
Affärsbankerna kunde ge lån till industrierna
(t.ex. Wallenbergs Stockholms Enskilda Bank
1856)
 Statens satsningar som stödde ekonomin
 Högkonjunkturen i Europa skapade stor
efterfrågan

FOLKRÖRELSERNA & FACKFÖRENINGAR
Böne- och missionshus (reaktion mot religiöst
förtryck)
 Nykterhetslogerna (bort med social misär och
skapa förutsättningar för demokratisering)
 Folkets Hus (öppet politisk arbetarrörelse)

Muraravtalet 1869 är Sveriges första
kollektivavtal
 Yrkes- och branschförbund
 LO (Landsorganisation)bildades 1898

SVERIGES POLITISKA UTVECKLING
1809 Ny författning: Ståndsriksdag och kung
delade makten.
 Riksdagsreformen 1865: Två kamrar
 Första kammaren – röster efter inkomst och
förmögenhet
 Andra kammaren – en man, en röst
 Minst inkomst på 800 riksdaler/året eller äga
fastighet (gynnade bönderna)
 Dvs. 25 % av alla vuxna män
 Kvinnor fick inte rösta

LIBERALA IDÉER & NATIONALISM

Full näringsfrihet 1864

Folkskola 1842 – bl.a. fosterlandskärlek
DEMOKRATISKT GENOMBROTT
Sekelskifte: ökade krav på allmän rösträtt
 Politiska partier
 Socialdemokratiska arbetarpartiet 1889, Hjalmar
Branting: kortsiktiga krav: allmän rösträtt och
åtta timmars arbetsdag.
 Liberalerna: krav på allmän rösträtt
 Konservativa: Högerpartiet satte försvarsfrågan i
fokus (nationalism som enande kraft)
 Reform 1907: alla män som betalat skatt får
rösta i andra kammaren (ca 80%)
 Kraven på kvinnlig rösträtt växte bland liberala

MAKTSKIFTE I RIKSDAGEN

Reformens konsekvenser år 1911: liberalerna
största partiet, Karl Staaf

Ville genomföra sociala reformer

Försvarsstriden och bondetåget

Ny konservativ regering
SVERIGE UNDER 1:A VÄRLDSKRIGET
Kraftigt höjd försvarsbudget
 Sverige neutralt
 Livsmedelsexport till Tyskland ledde till blockad
av Sverige
 Följden var stigande priser och brist på livsmedel
 Industrierna i Sverige blomstrade
 Dålig skörd 1916: stora konsekvenser
 Nederlag för högern 1917
 Ny regering, liberalernas Nils Edén, Hjalmar
Branting finansminister

ALLMÄN OCH LIKA RÖSTRÄTT
Viktigaste frågan för liberaler och
socialdemokrater
 Hårt motstånd från kung och högern
 1:a VK bidrog till oroligheter, bl.a. den ryska
revolutionen.
 Oroligheter i omvärlden bidrog till att Gustav V
gav efter.
 Vissa storföretagare medverkade i syfte att
stabilisera arbetsmarknaden
 1921 allmän rösträtt (även för kvinnor)
