Transcript Genomgång frågor, Sveriges statsskick fr. 1-16

Genomgång frågor, Sveriges
statsskick
1. Sveriges 4 grundlagar
•
•
•
•
Regeringsformen (RF)
Tryckfrihetsförordningen (TF)
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
Successionordningen (SO)
2. Viktigaste grundlag
• Regeringsformen är viktigast. Den bildar
fundamentet för sveriges statsskick. Skyddar
det demokratiska statsskicket och därmed de
medborgerliga rättigheterna.
3.
• Eu- lag kan gälla över svensk lagstiftning, så
länge den inte inkräktar på de svenska
grundlagarna. I synnerhet regeringsformen då
den reglerar det svenska statsskicket.
4.
• Bland annat högförräderi, krigsanstiftan och
vårdslöshet med hemlig uppgift, dvs. brott
som innebär att man skadar Sveriges säkerhet.
Till tryckfrihetsbrott räknas också hets mot
folkgrupp, förtal och förolämpning, dvs. brott
mot individer eller grupper av individer.
5.
• En ändring i SO gjordes 1979. Före 1979 hade
vi i Sverige så kallade agnatisk tronföljd. Det
betydde att endast en son kunde ärva kronan.
När det visade sig att vårt nuvarande
kungapars första barn var en flicka valde
riksdagen att göra en ändring i SO så att äldsta
barnet, oberoende av kön, skulle ärva kronan.
Vi införde så kallad full kognatisk tronföljd,
som också uppfattades som mer modernt ur
jämställdhetssynpunkt.
6.
• A) I RO regleras i detalj riksdagens arbete.
Lagen är alltså ett komplement till de mer
allmänt hållna texterna i RF.
• B) För att ändra riksdagsordningen räcker det
med ett riksdagsbeslut, men för att ändringen
ska godkännas av riksdagen måste tre
fjärdedelar rösta för den. Riksdagsordningen
kan också ändras på samma sätt som
grundlagarna.
7.
• Länge firades den 6 juni som Svenska flaggans
dag. I svensk historia förknippas 6 juni med två
händelser, dels valdes Gustav Vasa till kung
den 6 juni 1523, dels fick Sverige en ny och
modernare regeringsform den 6 juni 1809.
8.
• 349 mandat.
• 310 fasta. 39 utjämningsmandat.
9.
• Allmän rösträtt. Alla över 18 har rösträtt.
10.
• Men också därefter fanns begränsningar. Fram till
1924 krävdes fullgjord militärtjänst för män för
att få rösta. Hade man suttit i fängelse fick man
inte rösta förrän 1937, socialhjälpstagare fick
vänta till 1945 och omyndiga vuxna till 1989. De
enda som idag saknar rösträtt är medborgare
under 18 år. Utländska medborgare från EUländer, Norge och Island har rösträtt i kommunoch landstingsval om de är folkbokförda i Sverige.
För utländska medborgare från andra länder
krävs att de har varit folkbokförda i tre år innan
de får rösträtt i dessa val.
11.
• Minst 18 år och svensk medborgare.
12.
13.
• . I Sveriges riksdag finns idag åtta partier
representerade med följande antal mandat
vardera: Socialdemokraterna, 112
Moderaterna, 107 Miljöpartiet, 25 Folkpartiet,
24 Centerpartiet, 23 Sverigedemokraterna, 20
Kristdemokraterna, 19 Vänsterpartiet, 19
14.
• Proportionellt valsystem Riksdagen väljs med ett
proportionellt valsystem.
310 av de 349 mandaten fördelas på de 29
valkretsarna efter sin storlek.
De flesta län utgör en egen valkrets, de mer folkrika
länen, Stockholms län, Västra Götalands län och
Skåne län, är dock uppdelade i flera valkretsar.
Flest mandat får valkretsen Stockholms län med 35
mandat, minst får valkretsen Gotlands län med
endast två mandat.
15.
• Varför låter man inte hela landet vara en enda
valkrets? Så gör man i Nederländerna och
dessutom skulle det bli lättare att fördela
mandaten proportionellt mellan partierna?
• Anledningen är att Sverige är ett geografiskt stort
land, vi vill ha en riksdag där alla delar av vårt
land blir representerade. Vi vill alltså att
riksdagsledamöterna ska ha en lokal förankring,
bor man på Gotland finns det åtminstone två
ledamöter som representerar Gotland i
riksdagen.
16.
• När de fasta 310 mandaten fördelats gör man
om hela Sverige till en valkrets och undersöker
hur mandatfördelningen av alla 349 mandat
då hade blivit. Därefter fördelas de 39 sista
mandaten, som kallas utjämningsmandat, så
att resultatet blir så likt detta resultat som
möjligt. Ofta får småpartier många av
utjämningsmandaten eftersom de missgynnas
något vid fördelningen av de fasta mandaten.