Transcript Före3_konstitutionen_grundlagarna.ppt

Föreläsning 3: Det svenska
politiska systemet
Konstitution, partier och
intressegrupper
-
Demokratin är etablerad
 Lika och allmän rösträtt
 En modern industrialiserad nationalstat
 Förvaltningen växer och välfärdsstaten
formas
 Sakkunskap är viktig i förvaltningen och
vägleder politiken – utredningsväsendet
 Liten öppen ekonomi i en allt mer
globaliserad värld
Ett spelteoretiskt perspektiv:
Modeller om ”spelregler och spelare”
 Arena för spelet
 Grundläggande spelregler:
Sveriges grundlagar (konstitution)
 Dominerande spelare: Partier,
Intressegrupper, Enskilda
Vad är en konstitution?
”A constitution sets out the formal structure of
the state, specifying the powers and
institutions of central government, and its
balance with other levels.
In addition, constitutions express the rights of
citizens and in so doing create limits and
duties for the government”
(Hague & Harrop 2004, s. 210)
Viktiga aspekter/funktioner i konstitutioner
 Inledningssektion: med grundläggande
principer och målsättningar
 Organisationssektion: reglerar de centrala
offentliga institutionernas makt
 Rättighetskatalog: individuella och ev.
kollektiva rättigheter
 Procedurer för revidering: regler för att
ändra i konstitutionen/r
Sveriges konstitution: fyra grundlagar
 Regeringsformen
 Successionsordningen
 Tryckfrihetsförordningen
 Yttrandefrihetsgrundlagen
Statsskickets grunder: Regeringsformen
1(3)
´”All offentlig makt i Sverige utgår från
folket. Den svenska folkstyrelsen bygger
på fri åsiktsbildning och på allmän och
lika rösträtt. Den förverkligas genom ett
representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal
självstyrelse. Den offentliga makten
utövas under lagarna” (RF, 1 kap, 1 §).
Regeringsformen fortsättning 2(3)
”Den offentliga makten skall utövas med
respekt för alla människors lika värde och för
den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och
kulturella välfärd skall vara grundläggande mål
för den offentliga verksamheten. Det skall
särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till
hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att
verka för social omsorg och trygghet”
(RF, 1 kap, 2§)
2016-06-28
Regeringsformen 3(3)
 Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-,
informations-, mötes-, demonstrations-,
förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap)
 Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i
de centrala statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)
2016-06-28
Förändring av grundlag
 Grundprincip: två likalydande beslut med
mellanliggande val
 Möjlighet till folkomröstning i samband med
mellanliggande val (negativt beslutande)
Den konstitutionella monarkin kungamakten
 Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan
styrande monark, råd och relativt stark bondeklass
 1634 års regeringsform: reglering av de centrala
statliga institutionernas och förvaltningens
organisation
 1809 års konstitution: maktdelningsprincip, monarken
styrande och riksdagen lagstiftande
 1974 års konstitution: monark med begränsade, i
huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter
Politiskt partier
 Grupp med gemensamma intressen
 Ambition att “vinna” makt
 Ideologiska – nya ideologier
 Regionala, religiösa, intressen
 Elitpartier - “masspartier” (i Sv.
Folkrörelsepartier)
Partiernas arenor
 De är organisationer
 Valarenan
 Parlamentsarenan
 partiarenan
 Massmedier
2016-06-28
Det svenska fempartisystemet och
”nedfrysningteorin”
 Partisystemet antas vara resultat av
långsamma historiska processer
 Vilken roll spelar valsystemet? Proportionellt
valsystem gynnar framväxten av fler partier
 Det svenska fempartisystemet stabilt from
1930-tal tom 1980-talet
Socialdemokraterna och vänsterpartiet
(tidigare SKP- VPK)
 Socialdemokraterna (s) främst ett folkrörelseparti
men även idéparti: växt fram utanför riksdagen, rötter
i arbetarrörelse
 Vänsterpartiet (v) folkrörelseparti och idéparti
 Socialdemokraterna (s) hade en dominerande
ställning i svensk politik mellan 1930-tal och1970-tal
(omkring 45% av rösterna)
 Har (s) förlorat problemformuleringsprivilegiet?
De borgerliga partierna (tom 1991)
 (fp): heterogen bas i liberalism
(inomparlamentarisk) samt fri- och
nykterhetsrörelser (utanför parlament).
Idéinriktat parti.
 (m): bas ursprungligen i valsamarbete mellan
olika konservativa högergrupperingar,
näringslivsintressen (främst
inomparlamentariska)
 (c): bas i jordbrukar- och lansbygdsintressen
Fempartistrukturen bryts: nya partier
 Miljöpartiet med rötter i miljörörelsen kommer in i riksdagen
1988
 Kristen demokratisk samling (kds, numera kristdemokraterna),
med rötter i frikyrkorörelsen, kommer in i riksdagen 1991
 Piratpartiet kommer in i Europaparlamentet vid valet 2008.
 Sverigedemokraterna kommer in i RD vid valet 2010.
Utmanande partier
 Ny demokrati
 Feministiskt initiativ
 Junilistan
 Piratpartiet
 Sveriges pensionärers intresseparti
 [Kalle Anka-partiet]
 Lokala partier
Socialdemokraternas samarbetspartners
 Från 1930-talet tom 1950-tal starkt samarbete med
bondeförbundet
 From 1960-talet vänsterpartiet centralt som stödparti
till (s). På 1970- och 80-talen: ”Kamrat 4 %”
 Under mitten av 90-talet (kristider): centerpartiet
återigen
 Under 1990- och 2000-talen: försök att
institutionalisera samarbete med (mp) och (v).
Samarbete mellan de borgerliga partierna
 From 1970-talet samverkar de borgerliga. I
regeringar 1976-1982
 From 1990-talet ökad samverkan. Regeringen Bildt
1991-94.
 Allianssamarbetet tydligt program. Regeringen
Reinfeldt 2006-2014?
 Ett av partierna har i dominerat:
 1940- och 50-tal: folkpartiet
 1970-talet: centerpartiet
 From 1980-talet: moderaterna
Börja här på måndag!!!!
2016-06-28
Föreläsning 1: Affärssystem för företag
Intressegrupper och föreningsliv
”Tredje sektorn” växer
 Traditionellt i politik
 Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer
(fackföreningar, arbetsgivarföreningar,
pensionärsorganisationer etc.)
 Förespråkargrupper (miljöorganisationer,
organisationer mot främlingsfientlighet)
 Sociala funktioner eller
välgörenhetsorganisationer
Ideella “tredje” sektorn
Marknad
2016-06-28
Politik
Intressegruppers förändrade roll
 Korporatism: det politiska systemet
karaktäriseras av institutionaliserat
samarbete mellan ett fåtal intressegrupper
och stat
 Pluralism: det politiska systemet
karaktäriseras av ett stort antal
intressegrupper är verksamma (”lobbyism”)
 Från korporatism till pluralism
= Nätverksstyrning
Ideella sektorns nya roller
 Från ”snackis” till ”doer”
 Medskapare av välfärd, deltar i upphandling
 LO och SAFs försvagning
 Flexiblare arbetsmarknad
 Politik genom nätverk, ersätter
representation
 Fler religiösa organisationer
2016-06-28
Nätverksstyrning
 Från gvovernment till Governance
 Beslut och genomförande i samverkan
 Söker nya former
 För förvaltning - NPM
 För beslut
2016-06-28
- samverkan,
- deliberation
Trender i ”tredje sektorn”
& svenskt föreningsliv
 Nya roller i nätverksstyrningen
 Möjligheter i främst välfärdsproduktionen
 Svagare kopplingar mellan partier och
föreningsliv
 Minskat antal medlemmar i organisationer,
men ökat något på senaste åren
 Sociala medier som organisering
 Konsekvenser för demokrati och offentlig
organisering? Det sociala kapitalets betydelse?
Kom ihåg!
 Partier och organisationer som aktörer
 Institutionella arrangemang av arenor
 Nya roller för ideella sektorn o
intresseorganisationerna påverkar på nya
sätt
2016-06-28