Föreläsning 5.pptx
Download
Report
Transcript Föreläsning 5.pptx
Det svenska politiska systemet
Regering och statsförvaltning
Uppläggning
Regeringsbildning
Regeringen och regeringskansliet
Regeringens arbete: beredning av beslut
Den offentliga förvaltningen: det svenska systemets särdrag
Regeringens styrning av förvaltningen
Regeringsbildning
Talmansval
Talmannen förelår statsminister
Riksdagen röstar: negativ majoritet gäller. Förslaget går
igenom om inte 175 nej-röster noteras
Statsminister utser statsråd
Majoritets- eller minoritetsregering?
Minoritetsregering vanligast
Majoritetsregering undantag
Koalitionsregering
Samlingsregering
Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier
utanför regeringen
Regeringens uppgifter
Förbereda propositioner
Verkställa riksdagsbeslut
Budgetansvar och styrning av myndigheter
Företräda Sverige i EU
Ingå avtal med andra stater
Styra den statliga verksamheten
Besluta i förvaltningsärenden som ingen annan myndighet svarar för
Utfärda förordningar och föreskrifter
Krishantering
(Regeringens webbplats, punkt 1-7, citerad från Norén Bretzer, s. 97)
Regeringens arbetsformer
Regeringen fattar beslut som kollektiv
Regeringssammanträde och allmän beredning
Beredning av ärenden i regeringskansliet (11 departement,
statsrådsberedning, förvaltningsavdelning)
Regeringskansliet litet (i jämförelse med många andra
länder): ca 4300 anställda, varav ca 200 politiskt tillsatta
Den centrala statsförvaltningen
Regering
Regeringskansli
Centrala
myndigheter
Länsstyrelser
Kommittéer,
nämnder osv
Det svenska kommittéväsendet: en
institution
I grunden en beredningsfunktion för regeringen
Svensk tradition av att inrätta tillfälliga organ för
utredningar utanför regeringskansliet
Formellt sett är en kommitté att jämställa med en
myndighet under regeringen
Redovisning i betänkande: SOU
Remissväsendet
Reglering: kommittéförordningen, direktiv,
kommittéhandboken, kommittéberättelse
Olika typer av kommittéer
En grupp ledamöter under ledning av ordförande
Parlamentariska
Övriga med flera ledamöter
Enmansutredningar
Ad-hoc kommittéer, men också permanenta kommittéer
Vad är offentlig förvaltning?
Offentlig organisation för att bereda och genomföra politiska
beslut
Förvaltning i bred bemärkelse (den offentliga sektorn): alla
anställda i offentlig sektor (även t.ex. lärare, vårdpersonal
etc.)
Förvaltning i smal bemärkelse (Byråkratin): tjänstemän
(ämbetsmän) ansvariga för beredning och implementering av
politiska beslut
Gränserna mellan de båda definitionerna flytande
Icke-offentliga organisationer har blivit vanligare
Svensk offentlig förvaltning: viktiga
särdrag
Den dualistiska förvaltningen
Den öppna förvaltningen
Den kommunala självstyrelsen
Den korporatistiska förvaltningen
Den stora förvaltningen
Dualismen: relationen mellan regering
och myndigheter
RF 1: 6: ”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.”
RF 1:8: ”För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga
förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.”
RF 12:2: ”Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns
beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i
särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot
enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag.”
www.regeringen.se
Statliga förvaltningsmyndigheter, verk
och bolag mm
Centrala förvaltningsmyndigheter
Mindre myndigheter, råd och nämnder
Regionala och lokala förvaltningsorganisationer
Länsstyrelser
Försvarsmakten
Universitet, högskolor, museum etc.
Affärsverk
Aktiebolag
Stiftelser
http://www.offentliglistan.se/
Olika verksamhetsformer för offentliga
myndigheter
Myndighetsutövning: ”utövande av befogenhet att för enskild
bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär
bestraffning eller annat jämförbart förhållande” (t.ex. CSN)
Kontroll och tillsyn (t.ex. Högskoleverket)
Information och rådgivning (t.ex. Trafikverkets
informationskampanjer)
Tjänste- och varuproduktion (t.ex. Arbetsförmedlingen)
Kunskapsproduktion (t.ex. universiteten)
Planering, samordning och policyutformning (t.ex.
regeringskansliet)
Ledningsformer för
förvaltningsmyndigheter
Enrådighetsmodell (chef med fullt ansvar), ibland med
insynsråd
Styrelse med fullt ansvar
Nämnd
Tidigare vanligt med lekmannastyrelse
Regeringens styrning av
förvaltningsmyndigheter
Föreskrifter, förordningar
Ekonomi, regleringsbrev
Myndighetsinstruktioner
Utnämningsmakten
Informella kontakter
Öppenhet
Offentlighetsprincipen: RF 2:1, Informationsfrihet ”Till främjande
av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje
svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.”
(TF 2:1)
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt
upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas
endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den
förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som
inkommen till eller upprättad hos myndighet
Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen: lagar som reglerar
förvaltningars relation till medborgarna
Kommunal självstyrelse: viktiga
särdrag
Central del av demokratin: Beslut utövas av valda
representanter för befolkningen (45 000 förtroendevalda)
Sköter en stor del av de offentliga angelägenheterna
Kommunal beskattningsrätt, generella statsbidrag,
utjämningsbidrag
Ca 80 % av inkomstskatterna kommunala: kommunerna stor
autonomi
Men statens inflytande ändå stort: kommunerna ålagda
uppgifter via lagstiftning, systemet är inte federalt
Korporatism?
En specifik typ av relation mellan intressegrupper och stat
som bygger på institutionaliserat samarbete på viktiga
politikområden och med reellt inflytande över
beslutsfattande
Samförståndsanda, konsensuskultur, Harpsundssamtal
Förvaltningskorporatism: form av styrningsstrategi?
Från korporatism till lobbyism?
En stor offentlig sektor?
Störst i slutet av 1970-talet, men har minskat under de sista
decennierna
Tillhör fortfarande en av de större: Ca 30% av det totala
antalet anställda i Sverige arbetar I offentlig sektor (ca 25 % I
kommuner och 5 % i staten) och de offentliga utgifternas
andel av BNP ca 50 %
Finansiering: 90 % genom skatter och
socialförsäkringsavgifter
Den offentliga sektorns storlek i olika
länder (procent av BNP)
Offentliga utgifter
Konsumtion
Frankrike
53
51
Danmark
52
56
Sverige
52
54
Nederländerna
46
47
Tyskland
45
44
Slovenien
45
44
Storbritannien
45
42
Slovakien
38
34
USA
37
34
Omprövningens tid
Ekonomiska problem
Stigande förväntningar, minskande utrymme
Ideologisk kritik av statens roll och storlek
Akademisk kritik av statens roll och storlek
Internationalisering och globalisering
Drivande aktörer och nätverk
Reform som rutin?
New Public Management (NPM)
Marknaden som ideal
Från reformpolitik till effektivitetspolitik
Fokus på kontraktsmodeller och konkurrens
Fokus på ledarskap
Från processkontroll till efterkontroll
Individualisering
En svensk förvaltningspolitik
1980-tal: förvaltningspolitiska utredningar om ministerstyre,
offentlig service och decentralisering.
1990-tal: fokus på privatisering, styrning och renodling
2000-tal: EU-medlemskapets konsekvenser,
demokratieffekter av 1990-talets reformer
Civildepartementet ursprungligen centrum för reformer,
senare finansdepartementet.
1980-tal: Medborgarorientering och
”god service”
1970-talets byråkratikritik riktades bl.a. mot krångliga
regler och dålig service
Regelförenkling och minskad regelflora
Bättre service i offentliga förvaltningar (bl.a. i ny
förvaltningslag):
Ökad tillgänglighet
”vinnlägga sig om att ett vänligt bemötande”
Använda enklare språk
1980-tal: Decentralisering
”Lägg besluten närmare folket”, båda blocken drev krav på
decentralisering
Mer inflytande åt kommuner och landsting
Från specialdestinerade till generella statsbidrag (till
kommuner)
Decentralisering av ett politikområde: Göran Perssons
kommunalisering av skolan i slutet av 1980-talet
1990-tal: Mer marknadslika
myndigheter?
Krav på nedskärningar och ökad produktivitet
(”tvåprocentaren”)
Fokus på mål- och resultatstyrning; politiker formulerar mål,
myndigheter redovisar resultat. Ökad autonomi för
myndigheten att välja ”medel”
Företagisering: ökad betoning av varumärke, marknadsföring
och organisationsidentitet
http://www.tillvaxtanalys.se/sv/
http://www.vinnova.se
1990-tal: Renodling och privatisering
Ägandefrågan i centrum: staten borde renodla sina uppgifter
De borgerliga partierna drivande, socialdemokraterna kluvna
Bolagisering av statliga affärsverk, t.ex. Televerket,
Postverket, Statens vattenfallsverk och Statens järnvägar
Parallell av (eller om-) reglering av tele, post, energi och
tågtrafikmarknader
Reformerna har lett till ökade krav på kontroll: särskilda
tillsynsmyndigheter upprättas
2000-tal: mer slagkraftiga myndigheter
Färre men slagkraftigare myndigheter (sammanslagningar): från
1400 (1990) till 400 (2009)
Exempel: Trafikverket, Tillväxtverket och Vetenskapsrådet
Ideologiproducerande och opinionsbildande myndigheter?
2000-tal: Regionalisering
Den regionala nivån stärkt sin ställning i det politiska
systemet
Länsstyrelsens ansvar för regionala utvecklingsfrågor tex
övergått till den regionala politiska nivån (regionala
samverkansorgan och motsvarande)
Tillväxtpolitiken sköts i stor utsträckning på regional nivå
Nya storregioner: Västra Götaland och Skåne
EU bidrar aktivt till att stärka den regionala nivån genom
strukturfonder
Ansvarskommitténs betänkande: nya storregioner
EU och den svenska statsförvaltningen
Vad har EU-medlemskapet inneburit?
Starkt fokus på EU-samordning
Tolkningar av EU-regler allt viktigare del av statstjänstmännens
arbete
Statstjänstemän viktig roll i kommittéarbetet under kommissionen
Utökning av tjänstemännens makt?
Ökad betydelse av ”transgovernmental networks”?
Europeiseringen av förvaltningen:
Uppfattningar bland tjänstemän på
departement
Ökad konflikt
Ökad osäkerhet
Ökat tempo
Ökad expertorientering
Mindre insyn
Stor efterfrågan på nationella ställningstaganden
Rättsorienterad organisation