Föreläsning 4.pptx
Download
Report
Transcript Föreläsning 4.pptx
Det svenska politiska systemet:
Valsystem och parlamentarism
Upplägg
Valsystem och röstbeteende
Det parlamentariska statskicket: riksdag
och regering
Proportionella valsystem:
karaktäristiska drag
Partier nominerar
Väljare röstar på partier
Mandat allokeras till partier i proportion
till det antal röster de fått
Graden av proportionalitet kan varierar
bla beroende på
◦ Antalet valdistrikt
◦ Närvaron av ett kompletterande nationellt
valdistrikt
◦ “Trösklar”
Det svenska valsystemet
Trösklar: 4 % i hela landet, 12 % i enskilt
distrikt (valkrets)
310 mandat fördelas genomfasta mandat
till varje valkrets (29)
39 fördelas utifrån valresultat i hela landet
(utjämningsmandat)
Partier centrala, men det finns inslag av
personval
Sveriges valsystem en av de mest
proportionella
Trender bland väljarna
Minskat valdeltagande: från omkring 90 %
under 1970-talet, till omkring 80 % idag
Minskad partidentifikation
Tilltagande röstsplittring
Ökad väljarrörlighet
Väljarrörlighet ökat radikalt
Andel partibytare vid riksdagsval
35
30
25
20
Andel partibytare vid
riksdagsval
15
10
5
0
1960
1970
1982
1991
2002
Folkomröstningar
Rusdrycksförbud (1922, nej)
Högertrafik (1955, nej)
Pensionsfrågan, ATP (1957, oklart)
Kärnkraften (1980, oklart)
EU-medlemskap (1994, ja)
Införandet av euron (2003, nej)
Den representativa demokratin
Det proportionella valsystemet
Regional grundprincip, kompletterat med
utjämningsmandat
Partiernas dominanta ställning…
…men personvalets ökande betydelse
Parlamentarism
Regeringen är för sin sammansättning och
politik beroende av den partipolitiska
ställningen i folkrepresentationen
I Sverige krävs enbart att regeringen
tolereras av parlamentet (riksdagen)
Väljarna har ett indirekt inflytande över
regeringsbildningen
Statschef och regeringschef separata
funktioner
Riksdagens roll: några centrala
aspekter
Riksdagens arbete reglerat i RF och
Riksdagsordning (t.ex. utskottens antal
och roll, majoritetsprincip)
Riksdagens arbetsår kallas för riksmöte
Lagstiftningsmakt, finansmakt och
kontrollmakt
Riksdagen: organisering av arbetet i
utskott
Riksdagsarbetet sker främst utskott
(minst 15)
Varje utskott ska i princip spegla den
proportionella fördelningen av partier i
riksdagen
Främsta uppgifter: bereda propositioner
och motioner
EU-nämnden
Riksdagen: motionsrätten
Motion läggs under den allmän motionstid
eller i anslutning till proposition från
regeringen
Partimotioner
Motionsskrivande som opinionsbildning
Utskottens roll
Nytt ärende bordläggs och hänvisas till
relevant utskott
Utskott behandlar proposition och
motioner
Utskottsbetänkande: utlåtande och
reservationer
Votering i riksdagen: bordläggning,
huvudalternativ och partipiskans
betydelse
Riksdagen: den centrala
budgetprocessen
Från underifrån till uppifrånprocess?
Uppbindning av politiken
Förändringen av budgetprocessen
påverkades av bl.a.:
◦ Nya idéer om finans- och budgetpolitik
◦ Negativa erfarenheter från 1970-talets
ekonomiska kriser och budgetutveckling
Budgetprocessens faser
Steg 1:Vårproposition (april): fastställande av
utgiftstak och preliminär fördelning mellan
områden. Beslut i riksdagen
Steg 2: Budgetproposition (september):
Utgiftsram, fördelning på utgiftsområden
Steg 3: Finansutskottet behandlar frågan om
utgiftstak och fördelning. Riksdagsbeslut om
utgiftstak och fördelning
Steg 4: Fackutskottet behandlar respektive
utgiftsområde
Steg 5 (december): Beslut om budgeten i sin
helhet i riksdagen
Regeringens roll: majoritets- eller
minoritetsregering?
Minoritetsregering vanligast
Majoritetsregering undantag
Koalitionsregering
Samlingsregering
Minoritetsregering med organiserat
samarbete med partier utanför regeringen
i riksdagen