Transcript Föreläsning 6

Föreläsning 6
Stats- och
regeringsstrukturer
Litteratur



Hague, R & Harrop, M, Comparative
Government and Politics (6th ed.), Palgrave
(Hampshire, 2004), chs. 13-16
Tallberg, J EU:s politiska system (2:a uppl.),
Studentlitteratur (Lund, 2004). Kapitel 5-9
Birgerson, S.M After the breakup of a multiethnic empire Praeger (Westport, CT, 2002).
Kap. 1-2
Geografisk maktfördelning
 Relationer mellan nivåer
 Legislaturer
 Exekutiver

Geografisk maktfördelning
 Enhetsstat
Exempel: Sverige, Förenade Kungariket
 Federation
Exempel: USA, Tyskland
 Konfederation
Exempel: EU (?), CIS/OSS (?)
 (Imperium)
Exempel: Sovjetunionen
--------------------------------------------------- Relationer mellan nivåer


Decentralisering
Kommunal självstyrelse
Statschefens roll

Monarki/Republik



Monarki: Sverige, Förenade Kungariket
Republik: USA, Tyskland, Frankrike
Formell/Reell maktutövning



Formell makt: Sverige, Förenade Kungariket
Reell makt: USA, Frankrike
Kan diskuteras: Tyskland
Geografisk maktfördelning:
centrering och decentralisering
Centrering
ENHETSSTAT
Decentralisering
FEDERATION
KONFEDERATION
Statsformationer på nationalstatsnivå
EN HETSSTAT
FEDER ATIV STAT
C ENTRAL N IVÅ
FEDER ATIV N IVÅ
Kännetecknas av vertikal maktdelning som här innebär
att beslutsmakten delegeras från den centrala nivån till
lägre nivåer.
Regional nivå
DELSTATSNIVÅ
Vertikal maktdelning där man från delstatlig nivå
fattar beslut om att överlåta beslutsmakt inom
vissa områden till en högre, federal nivå.
Provinsiell nivå
Lokal nivå
Enhetsstater
Kännetecken:
 Historisk förankring
 Homogenitet
 Enkammarpalament
Enhetsstater:
Graden av centralisering skiljer sig
emellan de olika enhetsstaterna. Sätt att
sprida makt från central till lokal nivå:
Dekoncentration
 Decentralisering
 Delegering

Federativa system
Kriterier:
 Huvuddelen av territoriet ska vara indelat i
självstyrande regioner.
 Dual ordning
 Jämbördighet mellan central och regional
nivå
Federativa system
Gemensamma drag:





Delstaterna har egna parlament och regeringar;
Delstaternas existens och funktion är befästa i
konstitutionen;
Vanligtvis har man ett tvåkammarsystem i parlamentet
där medborgarna representeras i den ena kammaren
och delstaterna i den andra. Delstaternas
representanter kan vara a) direktvalda (USA), eller b)
indirekt valda av delstaternas parlament (Tyskland);
Vanligtvis har man en författningsdomstol där
kompetenstvister mellan nivåerna behandlas;
Konstitutionen är relativt svår att ändra för att skydda
delstaternas status.
Varför federalism?
 Storlek
 Areal (Ryssland, Indien, USA)
 Folkmängd (Indien
 Ej naturliga enheter – konstgjorda.
 Hålla samman etniskt och kulturellt heterogena
samhällen (Schweiz, Belgien, Indien)
 Demokratiteoretiskt argument
 Möjlighet till anpassning till lokala preferenser
Federativa system
Synnetriska och assymetriska federationer vilken är skillnaden?
Symmetrisk
 Assymetrisk (Ryssland, Belgien)

Dual eller kooperativ federalism?
Dual (USA)
 Kooperativ (Tyskland)

Konfederationen
Imperiet
Två sorters imperier
 Territoriellt sammanhållet
 Koloniala imperier
Orsaker till imperiers undergång
 Interna
 Externa
Post-imperiska förhållanden formas av förhållandet mellan centerperiferi (jmf. de olika förhållandena mellan de post-sovjetiska
regionerna, dvs periferin, och Ryssland, dvs. centrum)
TYPOLOGI för statsskick på
nationell nivå samt frivilligasammanslutningar av suveräna stater
ENHETSSTAT FEDERATION
Parlamentarism
Semipresidentialism
Presidentialism
Storbritannien,
Japan
Frankrike
KONFEDERATIONER
Tyskland
Ryssland
USA
 (Europeiska unionen)
 Oberoende Staters
Samvälde
 World Trade
Nationella parlament
Den parlamentariska församlingen är det
kompetensmässigt dominerande organet i
nutida demokratiska länder, på deras bord
ligger bland annat:
Lagstiftningsmakten.
 Finansmakten.
 Utnämningsmakten.
 Kontrollmakten.

Nationella parlament
Enkammarsystem
 Tvåkammarsystem

Mandattiden kan skilja sig mellan kamrarna
 Befogenheter kan skilja sig mellan kamrarna

Nationella regeringsstrukturer
Statsskick kan klassificeras olika beroende på
svaren på dessa två frågor:
Vilken är relationen mellan den verkställande och
den lagstiftande makten?
 Vem leder regeringen, och inför vilka är denne
ledare ansvarig?

Nationella regeringsstrukturer
Monistisk kontra dualistisk princip:
Monism - parlamentarism
 Dualism - presidentialism

Presidentiella system
Väl jare
Väljer
Lagsti ftande
försam l i ng
Pre si den t
Utser
Statsråd
Administrerar
Departement