Transcript Föreläsning 2.pptx

Det svenska politiska systemet
Demokratisering och parlamentarismens genomslag
Sveriges demokratisering: fyra faser
1809 års konstitution och 1800-talets
reformer
 Kampen om den allmänna rösträtten
 Parlamentarismens seger
 Demokratins konsolidering

Demokratins konstitution: några
centrala frågor
Vem får rösta?
- Monarki eller republik?
- Parlamentarism eller maktdelning?
- Centralisering eller decentralisering?
- Enhetsstat eller federalism?
- Valsystem: Proportionellt eller
majoritetsvalsystem?
- Konsekvens (?): Konfliktdemokrati eller
konsensusdemokrati?
-
Sveriges styrelseskick: en exposé
15001521-1721: Kungamakten och
centralmakten stärker sin position, främst
på adelns bekostnad
 1721-1810: Adel och borgarklass stärker
sin makt, främst på kungamaktens
bekostnad
 1809-1920: Folkstyrelsen stärker sin
makt på bekostnad av kungamakt och
aristokrati

1809 års konstitution:
maktdelningsprincipen
Kompromiss mellan viljan att begränsa
kungamakt och inte göra den för svag
 Verkställande makt: kungen i samråd med
statsråd
 Lagstiftande makt: delas mellan kung och
riksdag
 Dömande makt: Högsta domstolen
 Konstitutionsutskottet

1800-talet: Successiv förändring av
styrelseskicket
Kungamakten tappar terräng, riksdagens
position stärks successivt
 1840 års departementalreform
 1866: avskaffandet av ståndsriksdagen
 Tullstriden: parlamentet stärker sin
position

Rösträttsfrågan: spelplanen och
argument
Läget i början av 1900-talet:
Inkomstgraderad rösträtt och åldersgräns
 Argument för allmän rösträtt:

◦ Mänsklig rättighet
◦ Uppfostran
◦ Försvarsargument

Argument emot:
◦ Inget ”property”, inget ansvar
◦ Rädsla för pöbelvälde
Rösträttsfrågan:
en kompromissartad process
Högern och kungamakten vill undvika
allmän rösträtt, i synnerhet inom ramen
för ett majoritetsvalsystem
 Vänstern (liberaler och socialdemokrater)
vill införa allmän rösträtt, helst inom
ramen för ett majoritetsvalssystem

Rösträttsfrågan: utfallet
Allmän rösträtt till riksdagen för män
införs 1907-1909,
 …men, på riksdagsnivå införs ett
proportionellt valsystem
 Utfallet delvis alltså en kompromiss

Rösträtten
1866
1907-09
1919-21
1945
Första
kammaren
Män (35 år)
Indirekt val
Gradering efter
förmögenhet och
inkomst
Betald skatt
Män (24 år)
Gradering efter
förmögenhet och
inkomst
Betald skatt
Män och kvinnor
(23 år)
Betald skatt
Män och
kvinnor
(21 år)
Andra
kammaren
Män (21 år)
Krav på taxerad
inkomst eller
fastighetsinnehav
Betald skatt
Män (24 år)
Betalad skatt
Män och kvinnor
(23 år)
Fattigvårdsstreck
Män och
kvinnor
(21 år)
Parlamentarismens eller
maktdelning?





Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande
och dömande makt åtskilda
Parlamentarism: Regeringen beroende av
parlamentets stöd eller acceptens
1809 års konstitution byggde på
maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes
parlamentarismen under 1800-talet
Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen
Samtidigt hotades monarkins existens av
vänsterpartierna krav på republik
Motstånd mot parlamentarismen
Staaf bildar regering 1911, och fattar
beslut i försvarsfrågan i strid med kungens
uppfattning
 Pansarbåtsinsamlingen
 Bondetåget och borggårdstalet där
kungen tar strid i försvarsfrågan (1914)
 Staafs regering avgår,
ämbetsmannaregering tillträder

Parlamentarismens seger
Första världskriget: politisk och
ekonomisk kris
 Ryska revolutionen (1917), det tyska
kejsardömets fall och inbördeskrig i
Finland (1918)
 Stor oro för upplopp och tom revolution

◦ Kungen accepterar den parlamentariska
principen vid valet av liberalen Edén till
statsminister 1917
◦ Kvinnlig rösträtt införs 1919
Förklaringar till demokratiseringen

Strukturella förklaringar
◦ Socioekonomiska faktorer
◦ Internationell påverkan (diffusion, hot om
revolution, krigsrisk)
◦ Socialt kapital

Aktörsinriktade förklaringar
◦ Vikten av starka folkrörelser
◦ Drivande entreprenörer (Staaf)
◦ Skickliga strategiska aktörer (Lindman och
Branting)
Demokratin och det turbulenta
1920- och1930-talen
Det framväxande hotet mot demokratin :
Fascism, nazism och kommunism
 Börskrasch och depression
 Oro på den svenska arbetsmarknaden:
Ådalen 1931
 Starka motsättningar mellan
socialdemokrater och kommunister

Svensk demokrati under 1920-talet:
ett turbulent landskap
1920-talet: minoritetsregeringarnas tid
 Kosackvalet 1928: socialdemokraterna
förlorar
 I väntan på
revolutionen?

Det politiska systemets stabilisering:
krisuppgörelse och saltsjöbadsavtal

Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och
bondeförbundet
◦ (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik,
men får acceptera en protektionistisk näringspolitik
◦ (bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik, men får
acceptera en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik

Saltsjöbadsavtalet
◦ LO och SAF kommer överens om spelregler för
arbetsmarknaden
◦ Institutioner för att hantera konflikter
◦ Båda parter vill undvika statlig inblandning

Båda händelserna utgör tillsammans ett ”formativt
moment” i utvecklingen av den ”svenska modellen”