Transcript Microsoft PowerPoint 97

Den INDUSTRIELLA
REVOLUTIONEN
Industrialisering,
samhällsomvandling
och idéströmningar,
ca 1700 -1900
Revolution=
En stor och snabb
förändring för många människor
Befolkningsökningen
 1700-talet
 De engelska bönderna odlar mer
och bättre mat. Djuren ”ger” mer
 Bättre maskiner
 Bättre grödor
 Växelbruk
 Mer mat = fler människor
 Vaccin och hygien
Urbanisering
 Människorna på landet blir fler och
fler
 Bättre maskiner gör att det inte
behövs så många människor i
jordbruket
 De som blir ”över” flyttar in till
städerna
 Urbanisering = folkförflyttning från
landsbygd till stadsområden
Från förlagssystem till
fabriker
 Innan hade en s k förläggare lämnat
bomull i en stuga, sen garnet till
nästa, sen tyget till nästa
 Nu (slutet av 1700-talet) gör man
allt i fabriker; från bomull till färdigt
klädesplagg
 Bättre för vem?
England hade allt!
 Järn och kol. Järn till maskiner,
verktyg mm. Kol för att smälta
järnet
 uppfinningar
 Ångdrivna maskiner. Maskiner i
kvarnar, gruvor och fabriker drivs
av kol i stället för som tidigare av
vattenkraft
 Ångdrivna tåg. Innan var det
kanaler och häst och vagn på leriga
vägar som gällde
 Pengar, kapital. Jordbruk och
triangelhandel
 Politik. Man fick lagar och regler
som var bra för industrin
 Ett intresse att satsa på det nya
Fabriken
Farligt
Stressigt
Långa dagar, 6 dagar i veckan
Kvinnor och barn lägre lön
Sparken om du bråkar, massor med
arbetskraft!
 Olagligt med strejk och facket





Familjen
 Till en början arbetade hela familjen
i fabriken
 Sen blev det vanligare att bara
mannen arbetade
 Kvinnorna fick sämre lön och farligt
för barn i fabriken
 Idealet var att kvinnorna kunde vara
hemma som i de rika familjerna
Livet i staden







Slumområden
Smuts, damm, fukt
Trångboddhet
Undernäring
Dålig hygien
Sjukdomar sprids
Fylla
Medelklassen
 De flesta som inte var arbetare eller
bönder räknades till medelklassen
 Företagare, läkare, chefer,
småföretagare, hantverkare m fl
 Medelklassen skulle komma att få
stor politisk makt
Ett folk – ett land
 Nationalism. I början av 1800-talet
tyckte man att människor med
samma språk, religion, seder och
bruk hörde ihop och borde ha ett
eget land
 Det handlade inte om rasism och
främlingsfientlighet som idag utan
om att få bestämma över sig själv
och sitt land
 Det kunde vara stater med flera
olika folkslag (Ryssland, Turkiet,
Österrike )som ville splittras så att
varje folk fick sin stat eller
 Det kunde vara många små stater
som ville bli en (Tyskland)
 Bismarck ville dessutom att
Tyskland skulle bli en stormakt
(började bygga armé)
De politiska ideologierna
 Ideologi = idéer om hur samhället
ska styras (eller inte styras)
wikipedia
 Det handlar också om varför
samhället ser ut som det gör, och
hur vi ska göra för att det ska bli
bättre
Liberalismen
 Liberalismen – medelklassens
ideologi. Liber betyder fri
 Trötta på kungamakten och kyrkan
 Yttrandefrihet
 Valda makthavare (men bara vissa
får rösta)
Socialismen
Arbetarnas ideologi
Socius = kamrat
Samarbeta och äga tillsammans
Karl Marx – kommunismen
Arbetarna ska ta makten från
fabriksägarna i en revolution
 Efter revolutionen skulle allt ägas
tillsammans, inga fattiga el rika





Konservatismen




Konservera – bevara
Ville bevara det gamla samhället
Fattiga ska inte ha rösträtt
Familjen viktig
verkligheten
 Fler socialdemokrater än
kommunister. Socialdemokraterna
ville ha rösträtt i stället för
revolution
 Liberalerna kommer på att det
behöver bli lite mer rättvist, även för
barnen
Bra ideologier för kvinnorna på
den här tiden?
 Socialismen – männen ville ha högre lön
men inte för kvinnorna. Kvinnans plats
var i hemmet
 De konservativa – kvinnans plats var i
hemmet; familjen viktig!
 Liberalerna – ville att de rika skulle
bestämma. Men kvinnor fick inte äga
eller bestämma över pengar eller rösta
suffragetter
 Kämpade för kvinnlig rösträtt i
Storbritannien i slutet av 1800- och i
början av 1900-talet
 Medelklassens kvinnor ville vara med
och bestämma
 Kvinnlig rösträtt i SB 1918 (på samma
villkor 1928
 Kvinnlig rösträtt i Sverige 1919