Transcript De politiska ideologierna

De politiska ideologierna
- Ett historiskt perspektiv
Vad är en ideologi?
Ett synsätt som handlar om hela
samhället.
 Försöker svara på:
Hur samhället ser ut.
Vad målet med samhällsutvecklingen är.
Vilken vägen är.

De tre stora ideologierna





De äldsta om mest betydelsefulla
ideologierna är tre till antalet.
De är:
De moderna
Liberalism
partierna har alla
Konservatism
släktskap med dessa
Socialism
ideologier
Liberalismen


Ideologin sina rötter i upplysningstiden.
(1700-tal.)
Under denna epok började man diskutera
samhällsfrågor som exempelvis:
Att varje individ har
rättigheter.
Exempelvis. Rätt till liv,
egendom eller frihet
Om varje individ har rättigheter har
hon också ett värde
Ingen människa
skall därför
förtryckas.
Liberalismen



Människan skall inte vara förtryckt.
Frihet skapas i och med att yttre tvång tas bort. Det
kallas ibland för ”det negativa frihetsbegreppet”
Alltså:
Förtryck
Frihet från…
Tvång
Hot
M.m.
Liberalismen
Hur skall då en stat se ut som kan se till
att människor blir fria utifrån det negativa
frihetsbegreppet.
 Staten skall…
Skydda medborgarna…
…men inte tvinga medborgarna.

Liberalismen


Ibland kallas denna typ av idealstat för
”Nattväktarstaten.”
Staten skall vara som en nattväktare och
skydda individerna genom att den tar
hand om:
Juridik
Polis
Militär
Skyddar invånarna mot
inre hot…
…och mot yttre.
Liberalismen





I övrigt skall var och en sköta sig själv
Detta innebär naturligtvis minimalt med skatt.
En grundläggande princip är att staten aldrig
kan veta vad invånarna vill ha, det är upp till
individen.
Därför är detta frihetsbegrepp centralt.
Staten skall se till att människor inte förtrycks,
men därmed inte säga till individer hur de bäst
skall ordna sina liv.
Liberalismen




Vid sidan av detta frihetsbegrepp finns ”det
positiva frihetsbegreppet.”
Människor måste ha ”frihet till”, eller
”möjligheter till”, att kunna välja.
Staten ska garantera en viss grundtrygghet för
att individerna ska kunna vara fria.
Denna grundtrygghet kan exempelvis handla om
skola åt alla, vissa bidrag, pensioner m.m.
Liberalismen
På en vänster-högerskala skulle de båda begreppen kunna
placeras in på följande vis.
Frihet till, möjlighet till…
Frihet från…
”Det positiva
frihetsbegreppet”
”Det negativa
frihetsbegreppet”
Ju längre åt vänster vi rör oss, desto
mer accepteras bidrag åt individerna
Liberaler är dock alltid noga
med att poängtera att de
aldrig vill tillåta staten att
reglera individernas liv och
säga åt dem vad som är ett
gott liv. Liberalismen är inte
utopisk.
Liberalismen
Det positiva
frihetsbegreppet…
…håller bara de som
kallar sig för
socialliberaler med
om.

Det negativa
frihetsbegreppet…
…håller alla liberaler
med om.

Liberalismen



Oavsett om man är ”högerliberal” i
betydelsen ”klassiskt liberal”/”nyliberal”,
eller om man är mer åt vänster, d.v.s.
”socialliberal” har man ett och samma sätt
att se på ekonomin i landet.
Liberaler gillar marknadsekonomi!
Varför det?
Liberalismen
Det finns, inom liberalismen,
ett mycket viktigt begrepp
som heter ”utilitarism.” Med
detta menas att ett samhälle
måste sträva efter att få
”mesta möjliga nytta åt
mesta möjliga antal.”
Fri företagsamhet.
Fri konkurrens.
Liberaler menar att den
marknadsekonomiska
modellen leder till att
”mesta möjliga” antal
människor kan få ”nytta”,
d.v.s. välstånd.
De som inte klarar konkurrensen
måste lägga ner sina företag.
Företagen tjänar pengar, mer skatteintäkter,
landet blir rikt.
Liberalismen




Sammanfattningsvis :
Liberalismen en ideologi med en historia
från 1700-talet.
Det finns en skillnad mellan socialliberaler
och klassiska liberaler/nyliberaler.
Alla liberaler tycker att marknadsekonomi
är det bästa sättet att ordna ett lands
ekonomi.
Konservatismen



Är en ideologi som utvecklades som en
motreaktion till franska revolutionen.
Under det tidiga 1800-talet stod striden
mellan liberaler och konservativa.
Liberalerna sågs då som vänster och
konservativa sågs som höger.
Konservatismen

Har rötter tillbaka till
Napoleontidens slut…
…då många starka
stater i Europa ville
återgå till en tidigare
samhällsmodell.
Edmund Burke var i sina
skrifter mycket kritisk till den
franska revolutionen.

En viktig ideolog var
bl.a. Edmund Burke
Konservatismen

Tre liknelser kan gestalta konservatismens
syn på samhället.
Konservatismen

Trädliknelsen
Om man gör revolution i ett
samhälle är det som att
vända upp och ner på
trädet. Med rötterna upp
kan det ju inte växa.
Tänk dig att samhället
är ett träd
Konservatismen

Trädliknelsen
Om man gör revolution i ett
samhälle är det som att
vända upp och ner på
trädet. Med rötterna upp
kan det ju inte växa.
Tänk dig att samhället
är ett träd
Konservatismen

Trädliknelsen
De konservativa anser därför
att snabba omvälvande
samhällsförändringar inte är
bra. Samhället kan mycket väl
förändras, bara det görs sakta,
försiktigt och genomtänkt, på
samma sätt som en
trädgårdsmästare sköter sitt
arbete.
Istället måste man vårda ett
samhälle, på samma sätt som
en trädgårdsmästare göder
och vattnar ett träd.
Konservatismen

Den andra liknelsen är ”familjeliknelsen.”
För att förstå liknelsen är det viktigt att vi inte glömmer bort att den skrevs
i 1800-talets samhälle.
I en familj bestämde mannen.
Mannen i familjen hade makten
och satte upp regler för…
Men en god man
skulle också vara
omsorgsfull mot
familjen…
Frun och barnen
På samma sätt skall ett
samhälle sätta upp regler för…
…och staten skall
också visa
omsorg mot sina
medborgare.
…medborgarna
Begreppet ”det patriarkala samhället” kommer från denna liknelsen. Pater betyder
”far”, så ”det patriarkala samhället” betyder sålunda det faderliga samhället
Konservatismen
Hur visar då staten
omsorg mot sina
medborgare????
Jo, genom att ge dem
pensioner, sjukvård
m.m. m.m.
Men om nu t.o.m. de
konservativa gillar bidrag, då
är de ju nästan som de
socialliberala, eller?
Nja, det kan man väl inte säga, heller. De tycker ju inte om
snabba förändringar, vilket liberaler inte har någonting emot.
Det finns också en annan väsentlig skillnad som har med synen på individen att göra
Konservatismen

Den sista liknelsen handlar om att likna
samhället vid en kropp
I samhället motsvaras
huvudet av de styrande…
…och bröstet av de som
upprätthåller ordningen
Benen
Här kommer
blir då arbetarna
kroppen
Konservatismen
Detta betyder att alla människor är
beroende av varandra….
…,ett samhälle är beroende av sina ledare,
sina arbetare m.m….
…på samma sätt som en kropp är beroende
av sitt huvud eller sina ben.
Konservatismen
Sammanfattningsvis kan man därför säga…
…att konservativa inte gillar snabba förändringar…
…, de vill att samhället eller staten ”tar hand om”
sina medborgare…
…samt att individen inom konservatismen inte har
samma betydelse som hos liberaler. Istället
betonas gemenskapen.

Konservatismen
Men om det är stora
skillnader mellan
liberaler och
konservativa, hur
kommer det sig att de
ofta samarbetar, då??
Både liberaler och
konservativa accepterar att det
finns ekonomiska skillnader i
samhället.
Det är klart att det finns
skillnader, men det finns ju
likheter också...
Liberaler och konservativa tycker
också att den marknadsekonomiska
modellen är det bästa sättet att
ordna ekonomin i ett land på.
Ekonomiska skillnader och
marknadsekonomi accepteras dock
inte av…
Socialismen



Skapades från början av Karl Marx och
Friedrich Engels.
I deras bok ”Det kommunistiska
manifestet” som skrevs 1848, lägger de
fram sina teorier.
I stora drag kan man säga att denna
ideologi är starkt kritisk mot både
liberalism och konservatism.
Socialismen

Har två huvudinriktningar
Kommunism
Reformsocialism
I stora drag kan man säga att skillnaden ligger i hur man vill förändra.
Kommunister kan tänka sig göra revolution, vilket inte reformsocialister kan.
Vi börjar med att beskriva kommunismen…
Socialismen
Kommunismen
Marx utgick ifrån följande
förutsättningar:
1. Människan är i grunden:
a. Objektskapande, d.v.s. hon vill skapa.
b. Altruistisk, vilket helt enkelt betyder
”givmild.”

Socialismen
Kommunismen
2. Det moderna samhället är ”kapitalistiskt”, i den
betydelsen att:
a. Överskottet återinvesteras.
(detta betyder helt enkelt att om en fabrikör tjänar
pengar, kommer han att köpa fler maskiner så
att han kan tjäna ännu mer pengar i
framtiden.)
b. Eftersom överskottet återinvesteras kommer
arbetarna få för lite betalt för sitt arbete.
Med ett finare ord kallar man det som arbetarna enligt Karl Marx bör
ha, men som fabrikörerna tar för ”mervärdet”.
Socialismen
Kommunismen



Människan är ju,
enligt Marx:
Objektskapande.
Altruistisk.


Om människan är
objektskapande, och därmed
älskar att ”skapa” och arbetarna
inte får ordenligt betalt, så måste
ju det kapitalistiska systemet gå
emot den mänskliga naturen…
Det kapitalistiska
samhället tenderar,
enligt Marx, att leda
till att:
Arbetarna får för lite
betalt.
…och om arbetarna får för lite
betalt, så kommer det skapas en
egoistisk anda i samhället, som
går emot altruismen och därmed
den mänskliga naturen.
Socialismen
Kommunismen
Men, hur kan det då
komma sig att ett
människofientligt samhälle
tillåtits utvecklas??
Socialismen
Kommunismen

1.
2.
Marx tänker sig följande utveckling:
Människor levde i harmoni med varandra
i en slags gemenskap.
Nya tekniska utvecklingar gjorde att
vissa fick makt över andra.
Socialismen
Kommunismen
En gång i tiden…
…levde människan som jägare och samlare
Karl Marx föreställer sig detta samhälle som ett
gemenskapssamhälle, där de som tillhörde stammen
delade på allt och ägde allt tillsammans.
…men nya tekniska uppfinningar ledde till
att detta kom att förändras.
Socialismen
Kommunismen

Nya
uppfinningar,
gjorde det
nämligen
möjligt för
människan att
bli jordbrukare.
Socialismen
Kommunismen
Följden av detta blev, enligt Marx att:
Det producerades ett visst överskott och…
…eftersom människorna inte kunde flytta
runt längre, behövde de skydd.

En del människor kom att ta en
del av överskottet mot att de
gav andra skydd.
De kom att utropa
sig till härskare och
med hjälp av vapen
tog de makten.
Socialismen
Kommunismen


Nu började det skapas ett avstånd mellan
rik och fattig.
De rika kontrollerade
produktionsfaktorerna.
Vänta nu!! Vad betyder
produktionsfaktorer?? Det
har jag aldrig hört förut!!
Socialismen
Kommunismen

Produktionsfaktorerna är:
Arbetskraft
Arbetskraft behövs i produktionen
Råvaror
Råvaror förädlas till en färdig
produkt.
Kapital
Skall man
producera vete
behövs bönder…
…utsäde…
Man kan alltså säga att de
tre produktionsfaktorerna
kan användas för att
beskriva all typ av
produktion.
…marken, en
plog och en
skära m.m.
Kapital är maskiner, verktyg m.m.
som behövs för att producera.
Socialismen
Kommunismen

Produktionsfaktorerna är:
Arbetskraft
Arbetskraft behövs i produktionen
Råvaror
Råvaror förädlas till en färdig
produkt.
Kapital
Skall man
producera bröd
behövs
bagare…
…ägg, mjöl
m.m…
Man kan alltså säga att de
tre produktionsfaktorerna
kan användas för att
beskriva all typ av
produktion.
Kapital är maskiner, verktyg m.m.
som behövs för att producera.
… en lokal, en
kavel och en ugn.
Socialismen
Kommunismen

Eftersom härskarna
har kontroll över
dessa faktorer kan
de, enligt Marx,
Kungarna och adeln i jordbrukssamhället hade
kontrollen över arbetarna (som ofta var
härska.
livegna) och ägde råvarorna, samt marken och
Vänta nu! Vad
betyder
livegen??
verktygen (kapitalet).
Jo, i de första jordbrukssamhällena var det inte
ovanligt med slavar. Det fanns slavar under
medeltiden också, men det var vanligt i Europa att
bönderna var ”livegna”. Detta betyder att de
egentligen inte ”ägs”, men att de heller inte får
flytta. Detta har, enligt Marx, ett sätt för makten att
kontrollera arbetskraften.
Socialismen
Kommunismen
Tidigare har vi nämnt att Marx såg på utvecklingen på
följande vis :
1.
2.
Människor levde i harmoni med varandra
i en slags gemenskap.
Nya tekniska utvecklingar gjorde att
vissa fick makt över andra.
Att Marx menar att de tekniska utvecklingarna gör att en
grupp tar makten är mycket viktigt. Det är alltså den
tekniska utvecklingen som gör all annan utveckling möjlig
Socialismen
Kommunismen

Det var ju uppfinningar i jordbruket, som
möjliggjorde att vissa människor kom att
ta makten över produktionsfaktorerna.
Under 1700-talet kom en
mängd olika tekniska
uppfinningar som
ångmaskiner, nya maskiner
m.m. …
…och efterhand kom industrierna bli
så dominerande att de kom att bli
själva ekonomin i hela samhället.
…vilket möjliggjorde för de nya
fabrikerna att bli mycket
lönsamma…
Och det var inte adeln som ägde
fabrikerna, det var en ny grupp: En
icke-adlig borgarklass som bestod av
en mängd individer som ofta hade
arbetat sig upp med hjälp av sina egna
händer.
Socialismen
Kommunismen



Franska och amerikanska revolutionen
brukar av Karl Marx ses som exempel på
borgarklassens försök att ta över
samhället.
Kommunister menar att vi idag lever i ett
samhälle som är ”borgerligt” styrt.
Kapitalismen är också borgarklassens
ideologi.
Socialismen
Kommunismen

Vad händer då, enligt kommunisterna, i ett
kapitalistiskt och borgerligt samhälle?
Först och främst måste vi se vad det speciella med detta samhälle är:
Industrialiseringen innebar
ett nytt sätt att tjäna
pengar, d.v.s. genom att
producera varor.
Kapitalismen innebar att
överskottet hela tiden
nyinvesteras.
Att hela tiden nyinvestera i nya
maskiner gör ju att det egentligen
inte finns någon gräns för hur
mycket pengar man kan tjäna.
Stopp!!
Socialismen
Kommunismen

Följden av det nya samhället blir, enligt
Marx, att…
Borgarna kommer att
bli hur rika som helst
De kommer att investera i
ny teknik, som gör att
arbetarnas skicklighet
inte behövs.
Lönerna sänks
och arbetarna
kommer att bli
extremt fattiga.
Socialismen
Kommunismen



Till slut kommer de fattiga bli så fattiga att de
ingenting äger. De kallas då för ”proletärer”,
vilket betyder ”egendomslösa”.
P.g.a. att Marx menar att människan är
objektskapande och altruistisk vill hon
egentligen inte ha det så här.
De fattiga tvingas att ändra på samhället
genom…
Socialismen
Kommunismen
Revolution!!
Efter revolutionen kommer
produktionsfaktorerna ägas av alla
kollektivt…
…och vi behöver därför inte kriga.
Detta ”lyckorike” kallar Marx för det
”klasslösa samhället”
Socialismen



Den andra delen av socialismen kallas för
reformsocialismen.
Många reformsocialister håller med om
den marxistiska historieskrivningen och att
målet är det klasslösa samhället.
De tycker dock inte om revolution, utan
ser att man kan reformera fram ett nytt
samhälle inom en demokrati.
En liten sammanfattning
Vad är då vänster och höger?
Detta beror lite på vad man menar med vänster respektive höger.
Vänster betyder:
Höger betyder:
-Att tycka om
utjämningspolitik.
-Att acceptera
ekonomiska skillnader
-Att acceptera höga
skatter.
-Att vilja ha låga skatter.
-Att tycka att det är rätt
med en stark stat, så
länge den verkar för att
jämna ut
klassskillnader.
-Att formulera vad som
är ett ”gott liv” och ett
idealsamhälle. (Ibland
kallas detta för
”utopism
Så långt är det inga
problem, men …
…å ena sidan kan den
som är höger verka för…
-Största möjliga frihet
-Staten skall inte lägga
sig i.
En liten sammanfattning
Vad är då vänster och höger?
Detta beror lite på vad man menar med vänster respektive höger.
Vänster betyder:
-Att tycka om
utjämningspolitik.
-Att acceptera höga
skatter.
-Att tycka att det är rätt
med en stark stat, så
länge den verkar för att
jämna ut
klassskillnader.
-Att formulera vad som
är ett ”gott liv” och ett
idealsamhälle. (Ibland
kallas detta för
”utopism
Den stora skillnaden
mellan höger och
vänster blir, i detta fall
frågan om förändringar.
Vänstern tycker om
förändringar, medan
höger är mer
avvaktande.
Höger betyder:
-Att acceptera
ekonomiska skillnader
-Att vilja ha låga skatter.
Så långt är det inga
problem, men …
…å andra sidan kan höger
betyda:
-Starka värderingar om
vad som är rätt och fel.
-Att man tycker det är bra
med en stark stat.
En liten sammanfattning
I första fallet skulle det kunna se ut så här:
Kommunism
Reformsocialism
Kommunister och
reformsocialister ser inte att
det är något problem med
en statlig inblandning.
Förutsättningen är dock att
staten verkar för att jämna
ut skillnader.
Konservatism
Liberalism
Det är på högersidan det blir
problematiskt. I detta fall blir man mer
höger, ju mindre staten skall blanda
sig i individens liv.
En liten sammanfattning
I första fallet skulle det kunna se ut så här:
Kommunism
Reformsocialism
De som är mest
”revolutionsvilliga” är
kommunisterna.
Konservatism
Liberalism
De
liberala
gillar jubeskriver
förändring och
Om
man istället
ser
inte att samhället
måste
skillnaden
mellan höger
och
bevaras.
om att
vadsesom
vänster ”Värden”
som ett sätt
på är
gott
och ont ikan
mycket då
välblir
variera
förändring
samhället,
det
över
De konservativa anser ofta
lite tid.
annorlunda.
att det finns absoluta ”värden” som
måste bevaras.