Transcript Nyhetsbrev 4 2011 - Fredrika Bremer Förbundet

Nyhetsbrev
NR 4
•
2011
•
I N F O R M AT I O N F R Å N F R E D R I K A B R E M E R F Ö R B U N D E T
Årets BRA-pris till Carin Götblad!
Om äventyrliga kvinnor
sid 2
Papparollen i fokus
sid 3
Lanthushållningsseminariet i
Rimforsa 100 år
sid 4
FN:s resolution 1325
sid 5
Litterärt med Barbro Hedvall
och Erik Helmerson
sid 6
Mode med Gunilla Pontén sid 7
Jämställdhet lönar sig
sid 8-9
Svenska företag behöver
mångfald, inte enfald
sid 9
Kvinnliga entreprenörer sid 10
Nordisk kvinnokonferens sid 10
Sommar på Nannylund sid 11
Öppen eller dold kvotering sid12
Carin Götblad tog emot BRA-priset på Polishuset i Stockholm.
Den 8 november uppvaktade delar
av Fredrikornas styrelse Länspolismästare Carin Götblad för att överlämna BRA-priset. Carin har en timme tidigare släppt nyheten att hon
ska sluta som länspolismästare. Förordnandet går ut i maj 2012, så det
återstår ett halvår. Hon har inget planerat efter maj, utan är öppen för nya
utmaningar.
På de nio år Carin varit länspolismästare har andelen kvinnliga chefer
inom Polisen fördubblats från 14 till
29 procent och det är mycket med
tanke på att organisationen har 7 500
anställda. Andra saker hon är stolt
över är arbetet mot den grova organiserade brottsligheten i länet och
det förebyggande arbetet för utsatta
ungdomar i förorterna. Polisen har
också jobbat hårt med bemötande
frågor och enligt BRÅ:s senaste mätning har förtroendet för polisen ökat
kraftigt under Carins år i Stockholm.
Polisens volontärverksamhet börjar bli känd i landet. Alla som är över
18 år och vill utföra brottsförebyggande uppdrag på sin fritid i nära
samarbete med polisen kan bli volontärer. Volontärerna bär en gul väst
för att synas och uppdragen kan vara
att visa folk tillrätta, dela ut information, nattvandringar etc. Mer info
finns på www.polisen.se
– Jag är verkligen stolt över BRApriset, sa Carin med famnen full av
blommor. Priset går också till mina
fantastiska medarbetare som gör att
jag kan realisera mina idéer!
Text och foto: W Z
Trea på Bråkiga listan!
Birgitta Wistrand fick en hedrande tredje plats på listan över arbetslivets 49 bråkigaste kvinnor.
För fjärde året i rad har tidningen Passion for Business – som
fokuserar på kvinnor i karriären
– gjort listan, där ”bråkig” betyder nydanande, modig och kreativ. De som platsar är kvinnor
som har höjt rösten i styrelserummen, i politiken, i media, på universiteten och i kulturen. Som i
positiv mening bidrar till att göra
företagen och samhället mer
kompetent, intelligent och genuint lönsamt. Se hela listan på
www.passionforbusiness.se
NR 4
•
2011
Dockmuseum, äventyrliga kvinnor, utställning och rösträtt i Båstad
Egge och Gunilla Åberg med några
av sina 420 dockor.
Ulrik Alm från Studiefrämjandet berättade om modiga kvinnor.
Båstadsfredrikorna välkomnades
till Himmelstorps dockmuseum
av Gunilla och Egge Åberg. De
har på sin 1800-talsgård inrett
logen till dockmuseum med 420
dockor. Dockorna har alla sin
egen historia, berättade Gunilla.
Under parets många resor runt
jorden, har dockorna hamnat i
Himmelstorp. Andra kommer
från samlare, loppmarknader och
auktioner.
Barndomen kom tillbaka vid
åsynen av alla dessa dockor,
antingen det är Polly pocket, Fifi,
Barbie, Kålungsdockor eller Bratz.
Text och foto :
Ingegärd Suzanne Mazeret
Vilka kvinnor! Så modiga och äventyrslystna! Och nyfikna förstås. Ulrik Alm, Studiefrämjandet, kom till
Båstadsfredrikorna och berättade
om kvinnor på annorlunda vägar.
Karen Blixen - välkänd författare,
skrev på engelska och översatte själv
till danska, mindre framgångsrik
kaffeodlare i Kenya. Mary Kingsley
- 30 år i Västafrika, vände upp och
ner på de vitas syn på de infödda i
Afrika. Reste obeväpnad. Amelia
Earhart - amerikansk pilot, första
kvinnan över Atlanten, på väg jorden runt spårlöst försvunnen 1937.
Eva Dickson - korsade Sahara med
en öppen, fyrsitsig Cheva med Hassan Ali. Hon hade slagit vad - och
vann! Monica Kristensen - glaciolog,
letade efter Amundsens tält i Antarktis. Systrarna Listervik - jordenruntvandring 1938-47. Utrustning:
revolver, 20 kg packning, introduktionsbrev från kungen. Kriget kom
emellan, de fastnade i Australien.
Dessutom har vi Fredrika Bremer,
Elsa Andersson, Aphra Behn och Beryl Markham.
Text och foto:
Ingela Bernhold
Fredrikornas hedersmedlem Barbro
Hedvall berättade om de som kämpade för kvinnlig rösträtt i Sverige.
Barbro Hedvall besökte Båstadfredrikorna i november och berättade om sin bok Vår rättmätiga plats
- kampen för kvinnornas stora sak.
Boken handlar om den långa kampen för kvinnans rösträtt i Sverige.
För precis 90 år sedan kunde
svenska kvinnor för första gången
rösta i allmänna val. Sverige var sist
i Norden. LKPR - Landsföreningen
för Kvinnans Politiska Rösträtt bildades 1903 och kämpade i nästan
20 år innan resultatet visade sig.
Barbro berättade initierat om
kvinnor som Fredrika Bremer, Ellen Key, Selma Lagerlöf, Signe
Bergman och Ann-Margret Holmgren. Skillnaden mellan de militanta och bråkiga suffragetterna i England och de svenska ”fina” och välklädda damerna i Sverige berördes.
Text och foto:
Ingela Bernhold
Fjärde Apelrydsseminariet i Båstad
Under Kulturveckan i oktober gjorde
Fredrikorna PR för sin krets med en
skärmutställning och ett bokbord.
2
Boka fredag-lördag den 10-11 augusti 2012 för vårt fjärde
Apelrydsseminarium med spännande talare, konsert, middag och
morgonjympa! Vilket/vilka teman tycker du vi ska ta upp? Tidigare
teman har varit Fogelstad på Apelryd, Generationer och jämställdhet
samt Kompanjonskap och jämställdhet. Välkommen med förslag till
Wendela på kansliet: [email protected] eller 08-783 30 15.
NR 4
•
2 0 11
LKPR, papparollen och jämställdhet i Saudi med Landskronafredrikorna
Landskronafredrikorna, i samarbete
med Stadsbiblioteket, gästades av
Barbro Hedvall. Med sin nyss utkomna bok Vår rättmätiga plats som
utgångspunkt gav hon en historisk
tillbakablick på föregångsarbetet
som ledde fram till rösträtt för
kvinnor.
Landsföreningen för Kvinnans
Politiska Rösträtt, LKPR, var den
största icke partibundna kvinnoorganisation som Sverige haft.
Motståndet var oerhört segt och
männen i första kammaren gjorde
sitt bästa för att stoppa kvinnorna.
I de övriga nordiska länderna
hade kvinnorna redan fått sin rösträtt. Finland 1906, Norge 1913 och
Danmark 1915. LKPR kämpade på
men hade kanske inte tillräckligt
effektiva metoder. Fredrika Bremer
Förbundets vice ordförande Agda
Montelius var en av dem som arbetade för ”Den stora saken” från
första stund.
I Lena Carlssons bok om brevskrivningen mellan Selma Lagerlöf
och hennes Landskronaväninnor,
nämns också föreläsningar i staden av LKPR:s medlemmar som
intensiva och engagerande. Selma
Lagerlöf var ju också personligen en
som lät göra sin röst hörd i frågan.
Lena Sandgren
Webbfrågan:
Skulle du kunna
ha din partner
som kompanjon?
FOTO: PERNILLA SÖDERKVIST
För barnens skull är det viktigt att föräldrarollen stärks, anser Johan Cöster.
Johan Cöster, ledare för samtalsgrupper med blivande pappor,
berättade om sin verksamhet för
Landskronafredrikorna. Johan är
också lärare, fotbollstränare, äkta
man och pappa till tre barn.
Fredrika Bremer Förbundets jämställdhetssträvande gäller ju också
männen. Unga pojkar och män som
tappar fotfäste i samhället, bland
annat på grund av bristande utbildning, oroar. Därför kändes det
tryggt att Johan ser sina medbröder
och försöker hjälpa dem att komma
över en viktig tröskel.
Ledord som sömn, ekonomi,
tid och oro på den negativa sidan
har balanserats med kärlek, ansvar,
lek och förhållande. Att inte ha
kontroll, känna maktlöshet och
vara offer för fördomar är också
viktigt att ventilera. Johan betonade
vikten av kommunikation mellan
föräldrarna. Att man är överens om
föräldraskapet är oerhört viktigt
inte minst för barnen. De har rätt
att växa upp i trygghet och det är
föräldrarnas ansvar att ge dem det.
– Dagens pappor är mer engagerade i sina barn och är aktiva med
barnen. Även om de inte tar ut
hälften av föräldraledigheten är de
ändå med från starten.
Johan föreläste med glimten
i ögat men betonade allvaret i
bottnen; föräldrautbildning borde
prioriteras i kommunerna.
Lena Sandgren
Resa i Sharialand nominerades till
Augustpriset 2010 med motiveringen:
Omskakande och för en svensk publik
smått ofattbara interiörer framträder i detta originella och angelägna
reportage från världens mest könssegregerade land.
SvT:s reporter Tina Thunander
har fått en unik möjlighet att besöka Saudiarabien och om hennes
erfarenheter kan man läsa i Resa i
Sharialand. Orädd har hon ställt
frågor om religion och segregation.
Saudiarabien har olja, Mecka och
Medina. Konstitution och rättsväsende utgår från religionen och alla
lagar skall vara förenliga med koranen. Offentliga avrättningar och
stympningar hör till vanligheterna.
Kvinnorna måste bära heltäckande
kläder för att inte väcka männens
åtrå och sedlighetspoliser ser till
att de följer seden och särskiljs från
männen.
Många saudiska kvinnor är högutbildade men ändå omyndiga. Vi fick
höra häpnadsväckande berättelser
om kvinnors ofrihet. Någon jämställdhet finns inte. Samhället kan
inte utvecklas utan kvinnorna och
det har kungen försökt påtala men
den religiösa eliten stoppar honom.
Lena Sandgren
3
NR 4
•
2011
Festligt 100-årsjubileum på Rimforsa Strand i Linköping
Anläggningen Rimforsa Strand
Kurs och Konferens, äger det
vackra huset på Fredrika Bremers
Allé i Rimforsa söder om Linköping. Man anordnade i början av
oktober en tredagars minnesfest,
med anledning av 100-årsjubileet
av deras av Fredrika Bremer Förbundet uppförda hus.
Genom en donation fick FBF
ett turisthotell och några andra
byggnader belägna på en sagolikt
vacker tomt invid sjön Åsunden.
Där startades 1907 ett Lanthushållningsseminarium som bedrev
en av de första högre utbildningarna för kvinnor i Sverige. Hotellet
brann ner, och den 13 september
1911 invigdes verksamheten i den
nuvarande byggnaden. Eleverna
på seminariet utbildades till lära-
rinnor i hemkunskap och lanthushåll. Utbildningen innehöll såväl
teori som praktik och hade höga
kunskapskrav. Seminariet lades
ner 1962, när all utbildning av
detta slag skulle förstatligas.
De nuvarande ägarna, familjen
Eriksson, har med hjälp av Whites
Arkitekter gjort renoveringar och
tillbyggnader och skapat en modern kurs- och konferensanläggning. Representanter för den tidigare verksamheten i huset berättade anekdoter från seminarietiden
och hembygdsföreningen talade
om hur mycket lanthushållsseminariet betytt för trakten och för
landet. Jubileet besöktes av ett
100-tal personer, däribland flera
som varit elever vid seminariet.
Gunvor Wäreborn
FOTO: VERONIKA ERIKSSON
Linköpingsfredrikornas Gunvor Wäreborn i talarstolen vid 100-årsjubileet av Rimforsa Strand. I förgrunden
den allestädes närvarande Fredrika
Bremer.
Örnsköldsvikskretsen undersöker sociala medier och kvinnors hälsa
Elisabeth Kristoffersson visar Ingegerd
Vidstrand och Mona Andersson.
Ö-vikskretsens oktobermöte handlade om sociala medier. Samhällskunskapsläraren Elisabeth Kristoffersson var kvällens expert. Det
speciella med sociala medier jämfört med de traditionella medierna
är att de skapas av användarna själva. Det finns bloggar, digitala mötesplatser, twitter etc.
Bloggar, där användaren skapar
en hemsida att lägga ut texter på.
Digitala mötesplatser – främst Facebook – för att hålla kontakt eller
sprida information. Twitter, för
snabba uppdateringar, en slags ”digital pejling” på högst 140 tecken.
4
Att vara på Facebook är ett måste
för många. Att blogga är också
stort. Detta ägnar sig hälften av
flickorna från tolv års ålder åt. Det
kan vara spännande att följa intressanta människors liv och tankar.
Dock behövs det för Twitter liksom
för Facebook ett eget konto.
Elisabeth utgick från sina egna
konton i de sociala medierna. Sedan kunde de närvarande pröva på
– ”hands-on-learning”. Vi tittade
på Bloggportalens mer än hundra
tusen bloggar. Slutligen slogs ett
slag för YouTube med en filmupptagning av en härlig konsert med
svenska operasångare.
Text och foto:
Hélène Strömmer
Kretsens föreläsare i november var
Maria Meidell som är överläkare
och geriatriker och sitter i landstingets Etiska råd. Kvällens tema
var kvinnors hälsa. Maria utgick
från de senaste folkhälsorapporterna som belyser den verklighet som
skiljer kvinnors och mäns hälsa. Så
sent som på 1970-talet var mannen
Maria Meidell är överläkare vid Geriatriska kliniken i Örnsköldsvik.
normen i all hälsoforskning. Sedan
har det, med tanke på jämställdhet,
framkommit hur viktig forskning
på kvinnors hälsa är.
Olikheter som det forskats om är
medellivslängd, livsstil, rökning, att
ha värk i kroppen, motion, oro,
dödsrisk, hjärt- och kärlsjukdomar
och cancer. Av betydelse är också
kvinnorollen, yrkesarbete och kvinnors cyklicitet under en livstid.
Hälsoparadoxen att kvinnor lever
längre men är sjukare än män visar
att ett medvetet hälsoarbete behövs.
Text och foto:
Agneta Söderlund
NR 4
•
2 0 11
Fredsarbetet snabbare och mer långsiktigt hållbart när kvinnor deltar
När Emma Johansson får frågan
vad hon arbetar med så svarar hon:
– Säkerhet. Både internationellt
och nationellt.
Det väcker ofta intresse. Hon har
också prövat att svara att hon arbetar med kvinnor, fred och säkerhet.
Då är tyvärr intresset inte lika stort
hos den som frågar.
Emma är samordnare för Operation 1325, en paraplyorganisation
där fem svenska kvinno- och fredsorganisationer tillsammans arbetar
för att informera, utbilda och påverka 1325-arbetet, nationellt och
internationellt. Resolution 1325
antogs år 2000 av FN:s säkerhetsråd och den handlar om kvinnor,
fred och säkerhet. Att ge mer makt
åt kvinnor i fredsprocesser är ett
av de viktigaste målen. Tidigare
generalsekreteraren Kofi Annan
uppmanade medlemsländerna att
skriva en handlingsplan och Sverige
var först med att lämna in sin 2006.
Emma Johansson är samordnare för
Operation 1325 i Sverige.
Handlingsplanen är viktig i den
politiska processen och den slår fast
vilka åtgärder som behöver vidtas på
nationell, regional och global nivå
för att resolutionens målsättningar
skall uppnås.
Nobels fredspris går i år till tre
kvinnor; Liberias president Ellen
Johnson Sirleaf, den liberianska
medborgarrättskämpen Leymah
Gbowee och jemeniten Tawakkul
Karman. Tre kvinnor, med fokus
på kvinnors fredsarbete i Afrika och
arabvärlden. När valet meddelades
i oktober tog arbetet med 1325
ny fart. Men farten avtog ganska
snart och antalet kvinnor i fredsförhandlingar och beslut som rör fred
och säkerhet är oacceptabelt lågt
konstaterar FN:s generalsekreterare.
Emma tror att en väg till att
behålla 1325:s status och få fler
kvinnor i fredsförhandlingar är att
förändra sig, tänka i nya banor. Att
lära sig militärens ”språk” kan vara
en väg och att få en bra kontakt
med nyckelpersonerna i det militära, männen med makt. Få dem
att förstå hur viktigt det är med ett
kvinnligt perspektiv i fredsarbetet
för att det ska gå snabbare och bli
mer hållbart på sikt.
– Målet är att inkludera kvinnor
på alla nivåer av beslutsfattande i
frågor om fred och säkerhet genom
kvotering för att garantera minst 40
procent kvinnor, avslutar Emma.
WZ
FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet
År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om kvinnor,
fred och säkerhet (FNSR1325).
En resolution är en överenskommelse mellan stater om hur de ser
på och tänker agera i en viss fråga. En resolution är inte juridiskt
bindande men kan ses som ett
politiskt bindande ställningstagande. När en resolution antas i
FN:s säkerhetsråd innebär det att
frågan kommer upp på Säkerhetsrådets dagordning vilket
innebär att FN:s medlemsstater
är skyldiga att ta ansvar för frågan
och agera enligt resolutionen.
FNSR 1325 var banbrytande i
och med att kvinnors behov av
skydd i konflikt och kvinnors
deltagande för fred och säkerhet
sattes på Säkerhetsrådets politiska
dagordning för första gången. I
och med det kunde resolutionen
användas som ett politiskt verk-
tyg för att stärka arbetet för kvinnors behov och rättigheter i konfliktsituationer runt om i världen.
I ett land som drabbats av konflikt och påbörjar en fredsprocess är
kvinnors och mäns jämställda deltagande en förutsättning för att nå
en hållbar och demokratisk fred där
män och kvinnor har lika värde.
Under den väpnade konflikten är
det mest männen som fört striderna medan kvinnorna har sett till familjens överlevnad i vardagen.
Kvinnorna har därför kunskaper
om vad som behövs i det nya
samhället. De som fört landet i
krig kan kanske förhandla fram
ett vapenstillstånd men de är inte
de bäst lämpade att förhandla
om långsiktiga fredliga lösningar.
Fredsförhandlingarna är startskottet för att bygga ett nytt samhälle och kvinnors deltagande är
avgörande för att få med kvinnors mänskliga rättigheter i
fredsavtal och för att skapa grunden för en hållbar och demokratisk återuppbyggnadsprocess.
Om inte kvinnor är med i förhandlingar och beslutsfattande
processer från början blir det svårare och tar längre tid att få till
dessa åtgärder och att hävda
kvinnors mänskliga rättigheter i
fredsprocessen.
Läs mer om 1325 på
www.operation1325.se
5
NR 4
•
2011
– Vi är alla människor och därför ska alla ha rösträtt, fastslår Barbro
Barbro Hedvall är politisk journalist, författare och samhällsdebattör. Hon är hedersmedlem i
Fredrika Bremer Förbundet där hon
på 70-talet var förbundssekreterare.
Barbros nyutkomna bok Vår
rättmätiga plats: om kvinnornas
kamp för rösträtt handlar om de
kvinnor – och män – som kämpade
för kvinnornas rätt till att rösta. De
uppvaktade ministrar och hovet,
skrev debattartiklar, delade ut flygblad, reste land och rike runt och
höll föredrag. Men sällan eller aldrig
nämns de i historieböckerna.
– De är helt klart bortglömda
och deras historia är väl värd att
berättas, sa Barbro.
I boken delas kvinnokämparna
in i tre grupper: Grundarna – med
bland andra Anna Whitlock och
Agda Montelius – studentskorna
och pennskaften. Bland studentskorna fanns Signe Bergman som är
Barbros favorit. Signe såg på rösträtten för kvinnor som självklar, vilket
den är. Hon var en av de ledande
gestalterna, organisatören, inom
Landsföreningen för kvinnans poli-
Litterär Salong och många på kö för boksignering av Barbro Hedvall.
tiska rösträtt, LKPR. Signe var den
oomtvistade ledaren, även om hon
formellt var LKPR:s ordförande
endast 1914-1917.
– För 90 år sedan fick vi kvinnlig
rösträtt och då var det en revolutionär tanke att både kvinnor och
män är likvärdiga människor, sa
Barbro. Om jag varit med på den
tiden hade det varit mitt starkaste
argument för allmän rösträtt; att vi
alla är människor!
I oktober var Vår rättmätiga plats
nominerad till Axess Magasins nyinstiftade Stora Fackbokspris.
Text och foto: W Z
Det är inte synd om mannen, det är synd om människan
Erik Helmerson romandebuterade
2008 med Blixthalka. Vår Litterära
Salong i november handlade om hans
andra roman Den onödige mannen.
6
Erik Helmerson är prisad filmkritiker, författare och ledarskribent
på Dagens Nyheter. I april 2011 utkom boken Den onödige mannen
som enligt Erik är ”ett försvarstal
för medelklassen”.
– Många ser ner på medelklassen
och använder det som ett skällsord.
Jag tycker ändå det är en bra och
sympatisk klass, sa Erik.
Boken handlar om Peter Håkansson, en medelålders, medelklassig
medelmåtta med fru och tolvårig
dotter. Han vill göra det rätta, visa
civilkurage och vara en god samhällsmedborgare som står upp för
det han tror på. Men trots sin trygga tillvaro fylls han av ett farligt ursinne. En blandning av maktlöshet,
självförakt och rädsla. Boken undersöker om mannen är onödig när
han inte kan leva upp till alla krav
som ställs idag.
Det går aldrig att förutspå reaktionerna på en bok. Den onödige
mannen resulterade i att Svenska
Dagbladet kontaktade Erik i våras
för en intervju till sin artikelserie
Hur mår mannen? Ungefär samtidigt ville också Dagens Nyheter intervjua honom för sin artikelserie
Mannen – vinnare eller förlorare.
Dessutom har Erik deltagit i flera
debatter kring mansrollen, senast
på bokmässan med Maria Sveland
och Jens Liljestrand. En av deltagarna frågar om det verkligen är
synd om mannen.
– Nej, det är inte synd om mannen. Men som Strindberg skrev, det
är synd om människan, svarar Erik.
Text och foto: W Z
NR 4
t
e
s
p
i
t
k
o
B
Dagarna med
Kerstin av Åsa
Mattsson och
fotograf Caroline Roosmark. Norstedts (2011).
Många får
fortfarande en
flackande
blick när hennes namn kommer på
tal. Andra älskar henne, banbryterskan som satte den medelålders
kvinnans sexliv på kartan, skandalförfattaren som gav manliga litteraturkritiker frossbrytningar och
unga tjejer självförtroende. En
hämningslös murbräcka som varit
avgörande för den våg av självutlämnande verklighetsnära skrivande
i såväl romaner som bloggar, som
släppts lösa efter att hon själv fått
ta de första och hårdaste smällarna
på sjuttiotalets barrikader.
Det handlar om Kerstin Thorvall,
vem annars? En intervjubok med
en kvinna som inte skrev som man
borde utan som det var.
Torsdag den 26 januari 2012 har
vi Litterär Salong med författarna!
Läs mer på www.fredrikabremer.se
Vad är litteratur och 100 andra
jätteviktiga frågor av Ulrika Kärnborg. Langenskiölds (2011).
Har du någon gång funderat över
vad litteratur egentligen är och hur
det vi kallar litteratur blir till? Då är
detta boken för dig. Författaren låter dig följa med i hennes tankar
•
2 0 11
kring ämnet
med frågeställningar som
”Varför talar
l i t t e r a t u re n
sanning även
när den ljuger?” och ”Vad
kommer först,
läsandet eller
skrivandet?”
Idén med Vad
är-böckerna är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb
allmänbildning kring komplicerade
eller enkla frågor. Böckerna skrivs av
de främsta i sitt ämne och andra ämnen är musik, politik och sanning.
Onsdag den 14 mars 2012 har vi
Litterär Salong med Ulrika Kärnborg! Läs mer på
www.fredrikabremer.se
Gunilla Pontén, den ständiga nyskaparen inom mode
Gunilla Pontén är mode ikonen
som skapar vackra kläder med
rena linjer som också är praktiska.
Hennes lilla butik ligger centralt i
Stockholm och är snyggt inredd av
Matilda, yngst av de fyra barnen. Vi
samlas där en kväll för att lyssna till
berättelsen om flickan från Skövde
som redan i skolan bar kläder
som märktes; snickarbyxor, rutiga
skjortor och klockade kjolar. Och
en röd och en grön strumpa, ett
år innan Pippi Långstrump-boken
gavs ut 1945!
Vid 18 års ålder upptäcktes
Gunilla på en gata i Stockholm
och hon blev snabbt en av Sveriges
populäraste tonårsmodeller. På
fotografierna bar hon ibland sina
egna små hattar, schackrutiga kjolar
och lackskärp och tillsammans med
Kerstin Lokrantz skapade hon det
svenska tonårsmodet. Gunilla anlitades sedan av den italienske modeskaparen Emilio Pucci och jobbade
för honom i Florens under ett år.
– Pucci var från början flygare och
otroligt charmig, berättar Gunilla.
1955 presenterades Gunilla för
det svenska hovet. Hon uppenbara-
de sig i ”dubbelbubblan”, en fantastisk egenskapad pärlemorskimrande
sidenklänning . Borggården var full
av fotografer och Gunilla kom på
första sidan i alla tidningar.
På 60-talet arbetade hon med
svensk konfektion på bland annat
Wahls och Hettemark. På 70-talet startade hon eget. På 80-talet
öppnade hon 15 franchisebutiker,
i Stockholm låg butiken på Regeringsgatan. Modet var glamoröst med starka färger, siden och
hattar. Kunderna strömmade till
och punkarna med tuppkam och
skinnjackor köpte hennes korsetter.
2004 hade Nordiska museet i
Stockholm utställningen Gunilla
Pontén - 50 år som modeskapare. Det
blev publikrekord och utställningen
förlängdes med sex månader!
2008 fick Gunilla KTH:s Stora
pris för att hon ”outtröttligt vågat
gå sin egen väg och skapat en stil
som kännetecknas av rena linjer
och överraskande kreativa uttryck”.
Hon berättar stolt att priset delades
ut under mycket högtidliga former
med efterföljande bankett i Gyllene
Salen i Stadshuset.
Till favoritfärgen svart bär Gunilla
Pontén gärna starka färger.
Att hon går sin egen väg är helt
klart, med uppgångar och nedgångar.
– Äntligen är det inne med
läppstift igen, säger Gunilla och
ler med sin välmålade mun. Färger
och smink gör oss glada och är bara
positivt!
Text och foto:W Z
7
NR 4
•
2011
Jämställdhet lönar sig – även ekonomiskt!
Stefan de Vylder, Carina Lundberg Markow, Carin Holmquist, Lena Apler och Sophie Nachemson-Ekwall.
En stor och engagerad publik
infann sig på Historiska Museet i
Stockholm den 20 oktober för att
lyssna till varierade och kunniga
talare vid seminariet Jämställdhet
lönar sig – även ekonomiskt. Arrangörer var Fredrika Bremer Förbundet tillsammans med tidningen
Passion for Business och Män För
Jämställdhet.
Annika Creutzer, privatekonomisk expert, inledde kvällen med
att tala om kvinnor som aktiesparare och att de ofta lyckas bättre
än män. En anledning kan vara att
kvinnor ofta står för hemmets inköp och därför har känsla för vilka
bolag i den marknaden som går bra.
I en studie som SCB presenterade
i somras visade det sig att kvinnor
födda 1940 i genomsnitt har en
pension på 150 000 kronor om
året. Män i samma ålder har närmare 250 000 kronor. För kvinnor
födda på 50- och 60-talen kommer
situationen att bli ungefär likadan.
– Skillnaden mellan mäns och
kvinnors pensioner är djupt oroande, ansåg Annika.
Nationalekonomen Stefan de
Vylder konstaterade att brist på
jämställdhet ofta är ett hinder för
utvecklingen i fattiga länder. Kvin8
norna diskrimineras och det sägs
att de får betalt för en tredjedel
av sin arbetstid, medan männen
får betalt för två tredjedelar av sin.
Läskunnigheten är dålig i dessa
länder och i skolan är pojkarna
underrepresenterade.
– Framtidens stora förlorare kanske är lågutbildade män, menade
Stefan.
Sophie Nachemson-Ekwall,
som forskar i bolagsstyrning på
Handelshögskolan, var länge emot
kvotering för kvinnor till styrelser.
Men eftersom förändringen går så
långsamt har hon ändrat sig och
ställer sig nu positiv till EU-parlamentets uppmaning att lagstifta
om kvinnlig styrelserepresentation
med en ökning till 30 procent 2015
och 40 procent senast 2020. Sophie
anger tre skäl:
1. Det behövs mångfald i styrelserummet. 2. Bristen på företagsledarkompetens beror inte på att det
saknas kvinnor. 3. Att ha kvinnliga
ledamöter handlar om ”legitimitet”.
Det handlar inte om ett slags brott
mot den ”privata äganderätten” eller hot mot ”avtals- och kontraktsfriheten”.
Carina Lundberg Markow är
chef för ansvarsfullt ägande och bo-
lagsstyrning på Folksam. Hon saknade visioner i många styrelser för
vad som händer med den demografiska utvecklingen. Det är viktigare
än någonsin att säkra kompetensen
i styrelser och företag. Brist på
kvinnor i en styrelse kan visa på att
man inte har en kompetensbaserad
rekrytering. En kvotering som den
EU-kommissionen förespråkar kan
vara startskottet för arbetet mot fler
kvinnor i styrelserna.
Carin Holmquist, professor
i entreprenörskap vid Handelshögskolan, berättade att kvinnors
företagande är osynligt, trots att
de startar en tredjedel av alla nya
företag i Sverige. Ett skäl kan vara
negativa attityder mot kvinnliga företagare, till exempel hur de bemöts
när de söker lån för sin verksamhet.
– Branscher som kvinnor trivs i
ökar och kvinnliga företagare är ofta
mer nöjda än de som är anställda,
så det finns goda skäl att starta eget,
uppmanar Carin.
Lena Apler, grundare och vd för
Collector Finance & Law, berättade
om sitt entreprenörskap som bygger
på kunnighet, oräddhet och envishet. Ägarskapet i sig är en drivkraft
för Lena, men det är också viktigt
med en ”spänstig” styrelse och en
NR 4
•
2 0 11
Sverige och svenska företag behöver inte
mer enfald, utan mångfald!
Öppet brev till finansminister Anders Borg
Vi har noterat att Moderaterna vid sin stämma sade nej till kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. Därför önskar vi att du åtgärdar
den massiva kvotering, som pågått i decennium efter decennium, år
efter år, nämligen den dolda kvoteringen av män till företagens styrelser och ledningsgrupper. Den behöver synliggöras och åtgärdas.
Det är den som hindrar företagen att få in fler kvinnor, mer mångAnnika Creutzer.
fald, i bolagens ledningar.
Redan på 1970-talet uppvaktade vi bolagens valberedningar och
stämmor med namn på kompetenta kvinnor. Resultatet blev det sedvanliga - kompetenta var kvinnorna visserligen, men de passade inte
i just detta bolag. Samma svar får näringsministern idag när departementet publicerar hundratals presentationer av kompetenta kvinnor. Att behöva göra sådana utspel år 2011 är provocerande. Varför
skall kvinnorna bjuda ut sig och männen bli valda? Särskilt som det
enda skälet ofta är att mannen väljs därför att han har identiska kvalifikationer med de redan valda ledamöterna.
I de få fall då stämman valt in en kvinna har dock Sophie Nachemson-Ekwall i sin forskning noterat att kvinnornas kompetens då skiljer sig avsevärt från männens; hon är ofta från utlandet, är specialist
Sophie Nachemson-Ekwall.
och betydligt yngre än sina kollegor. Att göra sin röst hörd i sådana
kompakta nätverk av män kan inte vara helt lätt. Detta betyder såordförande som jagar på.
ledes att merparten av de svenska företagen leds av män från samma
– Jag har varit vd i tolv år och det
högskolor, i samma ålder, med samma åsikter och nätverk, det vill
är lagom, snart lämnar jag posten,
säga tvärtemot vad som står i Koden för Bolagsstyrning §4.1. Där
sa Lena.
framhålls bland annat att styrelsen skall ha mångsidighet, bredd,
I den avslutande paneldebatten
kompetens och erfarenhet. Dessutom skall jämn könsfördelning efbad moderator Birgitta Wistrand
tersträvas. Detta innebär att de flesta svenska företag bryter mot koom vilka som är de två viktigaste
den. Vad gör Kollegiet för bolagsstyrning åt detta?
områdena eller frågorna för att få
Enligt aktiebolagslagen skall en styrelse i ett börsbolag representeökad jämställdhet i ekonomin:
ra alla nuvarande och framtida aktieägare. Hur skall styrelser med
Stefan – Börja tidigt med jämen begränsad erfarenhet kunna bygga framtida värden och tillgodoställdhet i familjen, skolan etc.
se alla sina aktieägare, inte bara de största ägarna?
Bättre äkta män.
Vi vill därför att Du och regeringen i samverkan med Kollegiet
Sophie – Få bort åldersfixeringen.
för bolagsstyrning gör ett tillägg i Koden för bolagsstyrning §4.1
Kvinnor måste samarbeta mer.
enligt följande: De företag som inte har jämn könsfördelning i
Carina – Kompetensbaserad resina valberedningar, styrelser och ledningar måste i sin verksamkrytering. Bråka mer.
hetsberättelse förklara skälen till denna avvikelse på samma sätt
Carin – Ändra på den
som skall ske inom andra områden där man avviker från
Ur M
ojämställda fördelningen
koden.
blad onica G
et d
un
av makten över pengar.
Problemet handlar således inte om kvote”... H en 27 nes krö
misk ur sk oktob nika o
e
m
a
Kvinnor borde stötta
t
r
ring av kvinnor, utan om dem som
ning framg Sverig 2011: semin
e fo
ång
en?
arie
varandra.
s
r
är mot den.
spre
tiA
Svar
tsätt
rik i
fton
n
t
e
ludd ar och ä t från s dustrin a att va
Lena – Kvinnor bör
r
c
iga b
a
r
a
vand
akgr annorlu enen är tion äv en eko
e
nätverka mer. Och
Stockholm den 8 november 2011
slut rat und under o nda. Att att sats n i fort no.
e
a
s
c
bråka mer!
lund Och att rliga vä h udda satsa p på det ättBirgitta Wistrand,
g
å
u
a so
s
ä
m g ntligen ar­och t tbildnin de som om
Fredrika Bremer Förbundet
ör k
vinn förstå­: agit bes gar. Som har
y
or s
Text: W Z
Åsa Mattsson, Passion for Business
å un att det nnerlig har
är
a
ika o
Foto: Anette Karls Fors
ch v det an beä
n
rdef
u
or
lla.” -
9
NR 4
•
2011
Framgångsrika kvinnliga entreprenörer i ny serie i Sveriges Television
Under november-december sänder
SvT 2 Entreprenörerna, en historisk
serie om sex banbrytande kvinnliga
entreprenörer. Alla var de på sin tid
oerhört framgångrika och nydanande och lade till och med grunden
för nya branscher.
Sofia Gumaelius startade egen
annonsbyrå och blev en av Sveriges
mest framgångsrika entreprenörer i
reklambranschen. Wilhelmina
Skogh var nyskapande pionjär
inom turistnäringen och anställdes
som vd för Grand Hotel i Stockholm. Amanda Christensen tillverkade kravatter och slipsar av
högsta kvalitet. Hanna Lindmark
omvandlade sina goda hushållningskunskaper till en affärsidé och
skapade ett skolimperium. Hilda
Ericsson arbetade tillsammans med
sin make med ett av de största telefonföretagen i världen. Ulla Mur-
man gjorde om regelverket för den
svenska arbetsmarknaden med sin
skrivbyrå, det första företaget inom
bemanningsbranschen.
Gemensamt för dessa kvinnliga
entreprenörer var förmågan till nytänkande, handlingskraft och ett
ihärdigt arbete. Flera av dem hade
också ett starkt socialt engagemang,
bland annat för rösträttsfrågan och
goda arbetsvillkor i de egna företagen. Deras gärningar lever kvar än
idag och kan på många sätt inspirera till nytt entreprenörskap.
Programmen har producerats av
Centrum för Näringslivshistoria i
samarbete med Mediabruket. De
finns att se på Sveriges Utbildningsradios hemsida fram till augusti
2016: www.ur.se/id/166231
Anette Karls Fors, FBF:s styrelseledamot och projektledare vid
Centrum för Näringslivshistoria
Wilhelmina Skogh.
Bild: Grand Hotels arkiv.
Hilda och Lars Magnus Ericsson.
Bild: Ericsson arkiv.
Gemensam planering för en Nordisk Kvinnokonferens i juni 2013
Vid CSW (The Commission on the Status of Women)-mötet i FN under februari-mars 2010 var en av de
stora frågorna en femte kvinnokonferens. Temat för mötet var Beijing+15 och många konstaterade att
framgångarna i arbetet med att förbättra kvinnors villkor varit begränsade och undrade hur vi ska gå
vidare. Sveriges Kvinnolobby har bildat en arbetsgrupp för en ny kvinnokonferens. Den 12-13 november
samlades kvinnor från hela Norden i Kungälv för att planera en stor NGO-konferens år 2013.
Konferensen anordnades av
Sveriges Kvinnolobby, och
samlade 53 kvinnor från nästan lika många organisationer. Konferensen byggde på
att alla som var där ville att
det skulle bli en Nordisk
Kvinnokonferens 2013. Därför var
fokus på själva genomförandet, vilket gjorde att open-space var metoden som användes. Open-space
innebär att det finns ett antal rum
och tider till förfogande, och alla i
rummet får skriva upp vilket ämne
man vill diskutera. Därefter får alla
välja vilka gruppdiskussioner man
vill delta i. Under lördagen var ca
15 diskussionsgrupper igång, vilket
fortsatte under söndagen – då det
genomgående temat var handlingsplaner för respektive ämne.
Själv medverkade jag i tre olika
10
grupper. En gällde huruvida endast
kvinnor bär ansvaret för jämställdhet. Vi kom fram till att konferensen borde inkludera alla som har
intresse för frågorna. Vi menade att
kvinnofrågorna har kommit så
långt fram i Norden, att vi nu måste arbeta tillsammans med män för
att komma längre. En annan diskussionsgrupp gällde möte mellan
generationer. Hela konferensen
borde genomsyras av respekt för
varandras åsikter, bagage och erfarenheter oberoende av ålder. En lösning på detta är att medvetna fo-
rum borde skapas under konferensen, där möten över generationsgränserna kan ske.
Konferensen i Kungälv
kom fram till att vi ska arbeta för att den Nordiska konferensen ska genomföras.
Målet är att få 15 000 deltagare från
alla nordiska länder och att konferensen ska gå av stapeln i juni 2013.
Positivt under planeringen var
mötet mellan kvinnorna. Mina tankar som hänger kvar kretsar främst
kring den praktiska genomförbarheten liksom dess faktiska mål och
syfte. Konferensen har potentiella
vinster, men jag är osäker på hur
mycket av denna vinst som eventuellt går förlorad i "bruset" av 15 000
deltagare.
Emma Johansson
Fredrika Bremer Förbundet
NR 4
Välkommen till Nannylund i sommar!
2 0 11
Ingrids ögonsten
FOTO: MIKAEL BERTMAR
Apelrydsskolan med Laholmsbukten i fonden. Martina Bergman Österberg
donerade skolan till Fredrika Bremer Förbundet 1914. Flygeln till vänster är
Nannylund och även elevrummen i den mellersta byggnaden disponeras för
Nannylundsgäster under sommaren.
Eva Maria Törneboms stiftelse erbjuder ensamstående kvinnor en
härlig vistelse på Nannylund i Båstad tillsammans med andra kvinnor! Från den 17 juni – 29 juli går
det att söka till en veckas boende.
Under 2011 har Nannylund genomgått en välbehövlig renovering
så nu kan vi ta emot gästerna i fräscha utrymmen med ny inredning.
Nästa år kan vi ha rummen under
sex veckor. Precis som förra sommaren anordnas Fredrikafrukostar
varje tisdag, då vi bjuder på frukost
och berättar om vår verksamhet och
Apelrydsskolan.
Välkommen att skicka in ansökan
den 15 januari–31 mars, information och blankett finns på
www.fredrikabremer.se
•
Nannylundsveckan
Den stora nyheten till sommaren
2012 är att vi under en vecka, den
22 – 29 juli, öppnar hela Apelrydsskolan för en ”Nannylundsvecka”.
Då bjuds samtliga gäster under
veckan på frukost varje dag i den
vackra matsalen i byggnaden längst
till höger på bilden ovan. Kurser av
olika slag kommer hållas och diskussioner och andra aktiviteter
kommer att anordnas.
Vi hoppas att Nannylundsveckan
skall bli början på en ny tradition
på Apelryd och för Eva Maria Törneboms stiftelse.
Och vi hoppas att våra initiativ
skall locka fler och nya gäster till
Nannylund och den vackra Bjärehalvön i Skåne!
På Nannylund brukar vi fira midsommar i närbelägna Boarps Bygdegård och lite senare dukas det
långbord ”hemma”. Efter midsommarhelgen är det Båstad Kammarmusikfestival, då det spelas härlig
musik i Apelrydsladan och andra
platser kring Båstad. Under de välkända tennisveckorna i mitten av
juli är det ett roligt folkliv överallt.
Även Nannylundsgästerna har bidragit på olika sätt; föreläsning om
bytesringarna i Skåne, provat på frigörande dans, författarmöte i trädgården, stort bullbak och oväntad
underhållning vid en av många
grillkvällar när en 11-årig pojke
sjöng alla åtta verserna ur I en sal på
lasarettet.
Det finns egen badbrygga och andra badplatser ikring med fina
sandstränder. Utflyktsmålen är
många; Café Utsikten, Nivå 125,
Hovs Hallar etc. Många krogar, cykel- och vandringsleder och små
gårdsbutiker med lokala delikatesser. Helsingborg ligger 6 mil söderut där färjan går över till Danmark.
Sommaren 2011 var min sista
som ansvarig för Nannylund. Det
har varit underbara år; Nannylund
har nästan blivit som ett andra hem
och är fortfarande min ögonsten.
Tack alla, och tack för de kort, presenter och mail jag får! Kanske dyker jag upp som gäst på Nannylund!
Ingrid Bylund,
FOTO: MATTI NORDENSTRÖM
FOTO: MIKAEL BERTMAR
En årlig tradition vid Nannylund är
att vandra upp på berget till Martina Bergman Österbergs minnessten
och där lägga en blomsterkrans.
Under Nannylundsveckan bjuds på
frukost varje dag i den vackra matsalen och kurser, diskussioner och andra aktiviteter kommer att ordnas!
Ingrid Bylund har i tio år varit ansvarig för Nannylundsverksamheten.
Hon har många fina minnen från
somrarna i Båstad, framför allt av
alla härliga kvinnor och barn hon
lärt känna.
11
NR 4
•
2011
Returadress:
Fredrika Bremer Förbundet
Box 24053 • 104 50 Stockholm
B
Öppen eller dold kvotering – vad föredrar du?
Var med och diskutera på bolagstämmorna i vår!
Våra aktiviteter för att diskutera och undersöka hur det står
till i de svenska bolagsstyrelserna
har väckt visst uppseende – äntligen kan jag tycka. Du vet väl
att Margareta von Konow, Hertha redaktör och förbundssekreterare redan på 1930-talet, besökte bolagsstämmor för få in
kvinnor i Sveriges Radios styrelse och jag själv på 1970-talet.
Vid en stämma då valde SEB in
en kvinna – Ingegerd Troedsson
– och till den hade vi anmält att
vi skulle komma. Bankens informationsdirektör ringde kvällen
innan och hoppades att vi skulle
vara tacksamma/nöjda med detta och inte agera!!
Vi hade redan då långa listor
med duktiga och framgångsrika
kvinnor. Numer tycker jag det är
provocerande att vi kvinnor skall
behöva bjuda ut oss – och männen bli uppbjudna. Därför är det
dags att istället närmare granska
vilka som redan sitter i styrelserna och vilken kompetens och erfarenhet de besitter. Inte minst
spännande blir det att få höra
hur de skall kunna tillgodose de
många aktieägarna. Så kära Fredrik eller Fredrika – hör av dig om
du vill du vara med och tala på
bolagsstämmor under våren! Det
finns många stämmor att besöka
tack vare våra olika stipendiefonders aktieinnehav!
Många frågar mig om jag inte
anser att vi skall kräva kvotering,
men då svarar jag att den dolda
kvotering av män som förekommer, och har förekommit, först
måste sluta – annars kommer vi
inte ur den här ojämställda situationen. Sedan är det dags att ta
ställning för eller emot.
Tack för 2011 och allt arbete
som ni/vi gjort! Vi får ständigt
nya medlemmar och ser nya
möjligheter! Det tredje Apelrydsseminariet visade på att kompanjonskap är ett framgångsrecept
som vi skall förfina och utveckla.
Inför nästa år ligger redan
mycket klart, bland annat två
samarbetsprojekt. Ett med UN
Women kring våra kunskaper
om mänskliga rättigheter och ett
om EQUAL Pay Day, 8 mars,
som initierats av European
Women’s Lobby. Vill du vara
med och arbeta i de här viktiga
frågorna – hör av dig!
Ett riktigt gott 2012 tillönskas
du ...
Fredrika Bremer Förbundet
box 24053 • 104 50 Stockholm
besöksadress: Karlavägen 100
PG 32 42–5
tel 08-783 30 15 • tisdag och torsdag kl 10-12
[email protected] • www.fredrikabremer.se
redaktör: Wendela Zetterberg
ansvarig utgivare: Birgitta Wistrand
12
SVERIGE
PORTO BETALT
Vårt medlemsantal har ökat
med 15 procent under 2011!
Varför blev du medlem?
Maria
Hedengren:
Fredrika
Bremer står
för viktiga
värden och
bedriver en
FOTO: JOHNNY PETTERSSON
livfull verksamhet där man påverkar utvecklingen positivt i allt från skolan till
näringslivet. Personligen får jag
också chans att utvecklas genom till
exempel frukostseminarierna där vi
möter och tar del av spännande personers kunskap och erfarenheter.
Mats
Dafnäs:
Mina två
vuxna barn
är på väg in i
relationer
och jag vill
FOTO: ALEX & MARTIN få en djupare inblick i genusperspektivet. Papparollen är viktig. När jag själv blev
pappa fick jag inte vara hemma mer
än två veckor från jobbet om jag
ville behålla det. Då bestämde jag
mig; så ska det inte bli när jag blir
VD och det har jag infriat!
Gunilla
Gustafsson:
Jag
blev
medlem eftersom Fredrika Bremer
Förbundet
har hög trovärdighet i arbetet med att förverkliga jämställdhet mellan män och
kvinnor. Att vara nätverksmedlem
passar mig utmärkt, informationen
kommer snabbt på ett smidigt sätt.
Jag är mycket nöjd så här långt!