Transcript Nyhetsbrev 4 2013 - Fredrika Bremer Förbundet

Nyhetsbrev
NR 4
•
2013
•
I n f o r m at i o n f r å n Fr e d ri k a B r e m e r F ö rb u n d e t
Genuskompetensen måste öka för
lärare och forskare vid universiteten
Louise ser tillbaka på en mötesrik höst
med många spännande samtal.
Fredrika Bremers nätverk i Uppsala
har sina morgonträffar på Stationen,
Resecentrum i Uppsala. Den 19 november var Margaretha Fahlgren
vår gäst. Hon är professor i litteraturvetenskap och vice rektor för det
Humanistisk-samhällvetenskapliga
vetenskapsområdet vid Uppsala Universitet. Hennes forskning bidrog
starkt till att Uppsala Universitet var
en av tre vinnare av ”Centres of Gender Excellence” vid Vetenskapsrådet.
Målet är att skapa varaktiga tvärvetenskapliga möten och nätverk med
fokus på genus och forskning.
– När jag började på Uppsala Universitet fanns det inga kvinnliga professorer, idag är det 20 procent
kvinnliga professorer, säger Margaretha. Genus upplevs fortfarande
laddat medan jämställdhet är accepterat. Unga kvinnor är ganska aningslösa och inte medvetna om genusstrukturer.
Idag finns det jämställdhetsplaner
men inga uppföljningar och det blir
inga konsekvenser om det inte sker
någon förändring. Jämställdheten
har gått framåt på universiteten, det
är en helt annan verklighet idag än
för tjugo år sedan. Men det finns
Under hösten har vi startat upp en
ny programverksamhet i Stockholm
i samarbete med Medborgarplatsens
bibliotek: Fredrika Bremer möter!
Tanken är tillgänglighet, biblioteket
har öppet för allmänheten under
programtiden och formen är öppen
och formbar. Vi kan bjuda in en person som vi vill veta mer om, kanske
någon som skrivit en bok eller en
förebild inom jämställdhet och andra
frågor som vi brinner för, mänskliga
rättigheter eller hållbarhet.
Anna Borgeryd, som romandebuterat med boken Tunna väggar, var
första gästen. Det blev ett samtal om
romanen hon skrivit på i över tio år,
som sträcker sig mellan relationer,
världsekonomi och miljöfrågor i ett
vitt spann. (Läs mer på sid 5.) Det var
fascinerande att höra Anna berätta
om sin position i familjeföretaget
Polarbröd, om sin tid som forskare i
USA och om den nyvunna identiteten som författare.
FORTSÄTTNING PÅ SID 12
FOTO: UPPSALA UNIVERSITET
Louise Lindfors
ledare: Att mötas
Margaretha Fahlgren är ordförande
i Stipendiestiftelses stipendienämnd.
fortfarande mycket kvar att göra.
– Ge aldrig upp, förr eller senare
får du igenom dina ideér, avslutade
Margaretha.
Margaretha är också ordförande i
Fredrika Bremer Förbundets Stipendiestiftelses stipendienämnd som delar ut studiestipendier. De har inrättat ett särskilt Karin Westman Bergstipendium på 30 tkr till en yngre
kvinnlig forskare. Stipendiet utdelas
av grupp kvinnliga forskare utsedda
av Uppsala universitet.
Mats Dafnäs
Var Kulla-Gulla feminist?
sid 2
Hos Linköpingsfredrikorna
sid 6
En sann Fredrika
sid 2
Birgitta är Årets Fredrika
sid 7
Jämställdhet på Färöarna
sid 3
Apelrydsskolan 100 år
sid 8
Starka japanska kvinnor
sid 4
Bra pension! på Rival
sid 9
Nordiskt Forum i Malmö
sid 10
Fredrika Bremer har mött... sid 5
NR 4
•
2013
Kulla-Gulla 100 år
Detta år 2013 är det 100-årsfirande av författaren Martha
Sandwall-Bergström. Om detta
och hennes författarskap berättade
universitetslektor Eva Söderberg
på stadsbiblioteket i Örnsköldsvik. Martha Sandwall-Bergström
började skriva Kulla-Gulla 1945,
det blev totalt tolv böcker i KullaGulla sviten och dessa blev succéer
bland läsarna. Litteraturkritikerna
var däremot mer tveksamma.
Eva Söderberg gav många intressanta detaljer från sin avhandling
”Askunge, madonna eller feminist?” från 2004. Flera infallsvink-
lar belystes, såsom sagomotivet om
Askungen, den idealiserade och
självuppoffrande torparflickan, revolt mot patriarkatet, Kulla-Gullas
moraliska utveckling, klassamhället, sociala reformer i Sverige etc.
De flesta i publiken har växt upp
med Kulla-Gulla och kunde nu
få en djupare förståelse till denna
flickboks betydelse i barn/ungdomslitteraturen. Många igenkännande leenden kom, när Eva Söderberg visade upp den ena boken
efter den andra. Flera ur publiken
berätta om sina minnen från sina
läsupplevelser som unga.
Tulpanfestival
På krokiga grusvägar som dammade körde Ö-viksfredrikorna
genom ett försommarfagert Ångermanland. Målet var Norrlands
Tulpan Festival som genomförs
under några veckor i maj/juni i
den lilla byn Backsjön nära Sollefteå. Där möttes vi av entreprenören och ägaren Carolina Visser,
som berättade hur det gick till när
hon flyttade från ett välbetalt arbe-
te i Holland och köpte sig ett litet
hus i Ångermanlands djupa skogar.
Där träffade hon sin man Hasse
Sjölund och 2008 startade de tillsammans denna odling av tulpaner
med att plantera 1000 lökar; 750
röda och 250 gula tulpaner!
Kunskap om tulpanodling hade
Carolina med sig från Holland.
Både hennes morfar och farfar var
tulpanodlare. Att odla tulpaner
så här långt norrut har uppmärksammats i Holland. Så det är även
vetenskapliga försök som utförs i
Backsjön.
Text och foto: Agneta Söderlund
Hjördis var en Fredrika i dess allra bästa och finaste bemärkelse
FOTO: MATS ROSLUND
Hjördis Tengvall blev Fredrika 1955,
några år efter att hon flyttat till Båstad för att jobba som sjuksköterska.
2
Hjördis Tengvall, Båstad, har vid
88 års ålder lämnat oss. Hjördis var
en sann Fredrika. Hon utsågs 2006
till Årets Fredrika. Då hade hon varit medlem i Fredrikorna sedan
1955, ordförande i Båstadskretsen
i 26 år, ofta deltagit i förbundsmöten och var hedersmedlem i kretsen.
Hjördis var en friluftsmänniska
som älskade sin Bjärehalvö men
också fjällandskapen. Alltid fanns
hennes Arne och kameran med på
färderna. Resultaten av vandringarna kom Fredrikorna till del vid
många kretsmöten.
Hjördis höll alltid kontakt med
Apelrydsskolan – den gamla arbetsplatsen – och intresserade sig för utvecklingen där. Hon var en kvinna
med stort samhällsengagemang.
Hjördis var en Fredrika i dess allra
bästa och finaste bemärkelse.
När Hjördis lämnade kretsordförandeposten 2006 intervjuades
hon – och tillträdande ordförande
Lillemor Winberg – för Helsingborgs Dagblad:
– Jag fann att i Båstad fanns en
Fredrika Bremer-krets och det passade mig som hand i handske eftersom jag varit feminist ända från
skoltiden, berättade Hjördis.
Det började med att hon frågade
sig varför pojkarna i skolan aldrig
kunde tänka sig att rösta på flickor
när skolans bästa idrottare skulle
röstas fram. Unga Hjördis ifrågasatte också könsuppdelade skolor
och beklagade att hon som flicka
inte fick bli fartygstelegrafist. Som
vuxen slogs hon bland annat för likalönsprincipen och kvinnofriden.
Ingela Bernhold,
för Båstadskretsen
NR 4
•
2013
Fullspäckat för fredrikorna på Lögnäs Gård i Laholm
Båstadfredrikorna inledde hösten
med besök på Lanthotell Lögnäs
gård. Linda Andersson gav oss en
historia om gården från 1800-talets början fram till idag. En resa
från ett litet jordbruk till självför-
sörjning med robot-mjölkgård och
Laholms största konferens & spahotell. 2011 utsågs Linda till Årets
kvinnliga företagare i Laholm!
– Här är alla välkomna och vi
har alltid öppet. Med djur och na-
tur inpå knuten, arbete, fritid och
familj förenade! Allting går om
man bara vill: positivitet, tålamod,
stor arbetsinsats och en stor portion humor, säger Linda.
Ingela Bernhold
Om Färöarna – en resa i landskapet och politiken
Till Båstadfredrikornas möte i oktober inbjöds Karin Falkmer, tidigare riksdagsledamot för Västmanlands läns valkrets och europaparlamentariker. Hon berättade om
sina besök på de 18 öar mellan Norge och Island som är Färöarna. Till
ytan som halva Gotland men med
nästan lika stor befolkning – knappt
50 000.
Med vackra bilder fick vi följa
med på en resa runt dessa dramatiska öar sammankopplade via broar, tunnlar eller färjor. Fjordar och
berg på nordsidan med kolonier av
havssulor och sillgrisslor och de talrika fåren i berglandskapet. Vi fick
också höra om de urgamla traditionerna av jakt på grindval och om
kvaddansens säregna turer.
Anledningen till Karins första besök på Färöarna 1988 var inbjudan
till ett seminarium arrangerat av
folkeflokken, där man för första
gången skulle uppmärksamma
kvinnornas ställning i den politiska
världen. Inför det förestående valet
bjöds då några ledamöter från de
nordiska länderna att delta. Kvinnornas ställning i det offentliga och
politiska livet var synnerligen blygsamt. Deras uppgift bestod i att
koka kaffe under mötena! Först
1993 fick Färöarna sin första kvinnliga lagman och i Lagtinget/Parlamentet finns endast någon enstaka
kvinna. Sverige fick ungefär vid
samma tid 2006 en jämn könsfördelning i regering och i riksdag med
47,2 procent kvinnliga ledamöter.
Under sin tid i riksdagen lyckades
Karin återföra den för färingarna
viktiga Kungsboken – en lagbok –
som är den äldsta skriften på färiska, ett språk närmast isländska och
norska. Där beskrivs hur man han-
FOTO: INGELA BERNHOLD
terar de urgamla sederna vid styckning och fördelning av fårkött till
befolkningen. Denna lagbok hade
hamnat i Sverige och Karin skrev en
motion i riksdagen för att få Sverige att lämna den tillbaka. Vid en
högtidlig ceremoni deponerades senare Kungsboken till Färöarna.
Gunnel Sköldbrant
Målmedvetenhet och kunskap för att lyckas i mansdominerad bransch
Var passar en plantskola bättre än i
Norrvikens Trädgårdar?
Arkitekt Ulrika Lundgren besökte Båstadfredrikorna och berättade. Två väninnor som båda hade
lust och fallenhet för att rita satt
2001 hemma vid köksbordet i
Mellbystrand och designade hus,
inredning och trädgårdar. Snart
blev det kontor och de började rita
om- och tillbyggnader av hus.
Många fritidshus skulle byggas om
till permanentboende, och de fick
snart en stabil kundgrupp längs
kustremsan (Sveriges badbalja).
Det var då mest män som ritade
hus, men det visade sig att tjejerna
hade bättre känsla för att till exempel designa praktiska kök. Efter fem
år gick de skilda vägar, men båda
fortsatte med design.
Flera lyckade projekt ledde till att
Ulrika 2008 fick erbjudande om
kontorslokal i Båstad Företagsby
och flyttade verksamheten dit. Då
fanns där 4 företag – idag är det
omkring 70.
Erbjudande från Norrvikens
Trädgårdar att där starta plantskola
lät spännande, och Ulrika kunde
öppna portarna sommaren 2013.
Där erbjuds hjälp med trädgårdsdesign, projektering, planering,
skötsel och rådgivning. I hennes
Show-room finns speciellt utvalda
växter med den rätta känslan och
kvalitén.
Ulrika arbetar idag sida vid sida
med män, och hon är exempel på
en tjej som med målmedvetenhet
och kunskap kan lyckas i en mansdominerad bransch.
Gunnel Sköldbrant
3
NR 4
•
2013
Upphetsningsmöte för Nordiskt Forum i Malmö 2014
Aase Smedler från Fredrika Bremer
Förbundets styrelse och Svensk
Kvinnolobby inspirerade Landskronafredrikorna till fortsatt kamp
i jämställdhetsarbetet.
Genom en historisk tidslinje från
1975 till 2014 fick åhörarna följa
konferenserna kring jämställdhet
och arbetet med att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Historiska fakta från möten kring hela
jordklotet. 1979 antogs FN:s kvinnokonvention, förkortas CEDAW.
Sverige ratificerade konventionen
1981, men har lagt in punkterna i
svensk lag och därför blir den inte
så synlig. Kan jämföras med barnkonventionen. Värderas mäns och
kvinnors insatser lika och blir barns
rättigheter tillgodosedda?
I Peking 1995 började det civila
samhället ta större plats från FN
och Malmökonferensen blir helt civil. Man är rädd att bakåtsträvande
nationer drar ner farten och vissa
saker från Peking är ännu inte gjorda. 2011 samlade de nordiska ländernas kvinnoorganisationer sig
kring ett nytt program och man
hoppas på ett rejält kunskapslyft
kring frågorna och att en ny jämställdhetskultur kan bildas.
Nya rollmodeller för de unga behövs och i Norden finns numera
problem kring politiska och religiösa konflikter, våld mot barn och
kvinnor, ekonomi , välfärdssamhälle samt miljö, klimat och hållbarhet.
Till konferensen i Malmö väntas
femton tusen besökare och föreläsare från hela världen kommer att tala.
Dessutom kommer det att finnas
workshops och utställningar inom
arena- och mässområdet i Hyllie.
Ett särskilt tack till fotbollsförbundet som så lämpligt skickade en
passning i jämställdhetsarbetet!
Lena Sandgren
Om starka japanska kvinnor i ett land med gamla värderingar
Landskronafredrikornas adventssamkväm inleddes med en föreläsning av Sveriges främsta japankännare Monica Braw. Hon påvisade
genom att ge några japanska kvinnoporträtt, att det är en missuppfattning att japanska kvinnor varit
undertryckta i alla tider.
För den fullsatta hörsalen på biblioteket berättade hon om en kejsarinna från 700-talet, som försökte
framhålla kvinnan redan då.
Ume, ”plommonblomman”, Tsuda var sex år när hon fördes till
Amerika på slutet av 1800-talet, för
att utbildas så att hon skulle kunna
uppfostra sina blivande barn på ett
bra sätt. När hon så småningom
återvände till Japan, helt engelskspråkig och välutbildad startade
hon skolor och universitet för flickor. Hon ansåg att flickor framstod
bättre om de fick studera tillsammans. Ume hade också en bestämd
syn på organisationen i skolan. Respekt för lärarnas kvalifikationer,
inga stora klasser utan stor hänsyn
till individuella behov efter vars och
ens personlighet.
Raicho Hiratsuka, den första fe4
ministen i Japan, föddes
1886, och
uppmuntrades till studier
av pappan.
När hon blev
för välutbil- Ume Tsuda.
dad stoppades
hon,
men
fann nya egna
vägar. Hon
ägnade sig åt
zen buddhism
och meditation. Läste
och översatte Raicho Hiratsuka.
Ellen Key,
startade en
kvinnotidning
där Ibsens Ett
dockhem recenserades
och kämpade
för rösträtt.
Kriget kom Misora Hibari.
emellan, men 1946 fick kvinnor
rösträtt. Raicho deltog i kärnvapendebatten och ansåg att kvinnorörelserna var viktiga vid naturkatastro-
ferna. Raicho levde till 1972.
Storstjärnan Misora Hibari,
1900-talets mest betydande sångerska och filmstjärna. Hon sjöng enka-sånger som handlade om efterkrigstiden, naturen, hembygd och
naturkatastrofer. Känslosamma
sånger som kan få japaner att gråta
spelas i radion än idag. Misora dog
endast femtiotvå år gammal.
I dagens läge är gamla japanska
värderingar kring kvinnans ställning gällande. Många kvinnor satsar mycket på utbildning och arbetsliv, vill ha hög lön och frihet.
Samhället ställer inte upp med
barnpassning så barnafödande är
inte förenligt med arbetslivet. Dock
väljer en del att bli hemmafruar helt
och hållet.
Nuvarande regering måste få
igång Japans ekonomi och då måste också de välutbildade kvinnorna
delta i arbetslivet och kunna starta
företag. Fler dagis måste inrättas.
Det finns intressekonflikter i dessa
frågor för man anser fortfarande att
välutbildade kvinnor skall uppfostra sina barn.
Lena Sandgren
NR 4
•
2013
Ny programserie i Stockholm – spännande möten på biblioteket
Fredrika Bremer möter ... är en ny programserie där Fredrika Bremer Förbundet och Medborgarplatsens
bibliotek bjuder in en intressant förebild till samtal och/eller inspiration kring ett spännande tema. Vi
välkomnar alla som är nyfikna på hur kvinnor och män, tjejer och killar tillsammans kan skapa en bättre, mer jämställd och hållbar värld. Programserien Fredrika Bremer möter ... bjuder in första torsdagen
varje månad kl 18.00-19.00, alltså 7 november, 5 december, 6 februari, 6 mars och med avslutning på
Stockholms Stadsbibliotek den 3 april!
Först ut på Medborgarplatsens bibliotek var Anna Borgeryd. Till vänster samtalsledare Louise Lindfors.
I december mötte vi Alexandra Pascalidou, här med Joanna Tsoni, som intervjuas i Kaos - ett grekiskt krislexikon.
Anna Borgeryds romandebut
Tunna väggar är en skönlitterär
hyllning till hållbarhet i relationer, ekonomi och miljö.
– Det har varit som en utbildning för mig, dessa fjorton år med
Vera, Peter och de andra personerna i boken, berättar Anna.
Jag hoppas att läsaren också får
nya insikter och har lika roligt
på vägen som jag har haft, trots att det verkligen inte
handlar om några bagateller eller lättlösta problem.
Louise frågar hur mycket i handlingen som är sant
och det är mycket, men inte allt. Anna ser boken som
sitt kärleksbrev till mänskligheten.
Anna Borgeryd är också konfliktforskare, koncernstrateg och styrelseordförande i familjeföretaget Polarbröd, där hon är femte generationen bagarbarn. Företaget har 420 medarbetare på fyra orter i Norrland.
Polarbröd strävar efter att bli självförsörjande på grön
el och ska därför bygga sitt första vindkraftverk.
Anna och hennes syster Karin Bodin, vd i Polarbröd, utnämndes i mitten av november till årets entreprenörer i region Norr. Och i december vann de
Umeå kommuns Jämställdhetspris för att de på ett
medvetet sätt arbetar aktivt med jämställdhet och där
det ses som en självklar förutsättning för att lyckas!
Text och foto: Wendela Zetterberg
Alexandra Pascalidou är svenskgrekisk journalist, programledare,
författare och människorättsaktivist. Mellan 2004 och 2006 bodde hon i Grekland, där hon ledde
sin egen talkshow och var värd för
den grekiska melodifestivalen.
I boken Kaos – ett grekiskt krislexikon återvänder Alexandra till
det som en gång var hennes hemland, ett land som idag förknippas med skulder, fattigdom och politiskt kaos. Reportageboken är upplagd
som en ordbok, där varje kapitel rubriceras med ett
grekiskt ord; från anekdot till xenofobi. Hon möter jagade flyktingar, stenrika skeppsredarfruar, barnhemsbarn och Gyllene gryning-medlemmar. I Grekland har
64 procent av alla under 25 år inget jobb. För hela befolkningen är siffran runt 27 procent. Enligt FN lever
38 procent under fattigdomsgränsen.
Alexandra känner sorg över ett folk i fritt fall, stolthet över ett folk som står på benen trots allt och visar
solidaritet i vardagen med de värst drabbade. Och ilska mot den politiska korruptionen, skatteflykten och
främlingsfientligheten.
– Men grekernas styrka att hitta ljusglimtar i mörkret och att resa sig ger mig hopp. Förmågan att skratta
när allt rasar är något vi alla borde lära oss!
Text och foto: Wendela Zetterberg
5
NR 4
•
2013
Örebrofredrika hälsar på hos Linköpingsfredrikorna
Stående från vänster: Elisabeth Nilsson, Elisabeth Forsman, Arne Forsman,
Karen-Margrethe Ekman. Sittande från vänster: Margaretha Aronson, kretsordförande, Eva Wasteson, Cecilia Bäckman, Gunvor Wäreborn.
När jag i oktober besökte Linköping
hade jag turen att få delta på ett öppet möte med Linköpings-kretsen
av Fredrika Bremer Förbundet! De
presenterade sin skrift Kvinnliga förebilder från Östergötland, framtagen
i en studiecirkel. En film visades om
Signe Sandberg, som varit sjukskö-
terska och barnmorska i skärgården.
Som musiker fascinerades jag särskilt av att hon i sitt människovårdande arbete tog med sig en reseorgel för att kunna ”förgylla” hembesöken med lämplig musik.
I skriften presenteras kända och
mindre kända kvinnor med anknytning till Östergötland. Författaren
och folkbildaren Ellen Key samt
textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström är några exempel på de
mer kända.
Efter programmet blev det trevlig fikastund och vid lotteridragningen vann jag dessutom högsta
vinsten; Frälst Förmögen Förskingrad. Historien om Hanna Lindmark
och Margaretaskolan, en bok av
Ewonne Winblad.
Text och foto: Birgitta Lertséus
Pojkar har sämre betyg och får de bästa jobben
I augusti skrev Birgitta Wistrand
en debattartikel för Svenska Dagbladet:
Vad innebär egentligen uttrycket
”pojkar är pojkar”? Betyder det att
pojkar är annorlunda än flickor och
att särskilda normer och regler gäller för dem, det vills säga att de kan
sätta sig över regler och skapa egna?
Och att dessa handlar om att inte
göra som flickor? Att göra sådana
påståenden är att nedvärdera pojkarna och att dra alla över en kam.
Vi vet ju att det är större skillnader
inom gruppen pojkar än mellan
flickor och pojkar. Trots detta visar
verkligheten att Sverige fått en
pojk- och flickskola med tydligt
uppdelade kulturer. Av sjutton
gymnasieprogram har exempelvis
bara tre en något så när jämn könsfördelning.
Flickor har länge haft cirka 10
procent bättre betyg än pojkarna i
alla ämnen utom idrott, vilket först
uppmärksammats under de senaste
åren. Därför har pojkar kunnat glida genom skolan och ofta setts som
6
begåvade tack vare sitt starka självförtroende. Forskningen visar dock
att pojkarna ofta överskattar sin förmåga vilket får dem att tro att det
är onödigt att anstränga sig. Pojkarna drivs visserligen av prestationsmotiv, vilket kan bli komplicerat
eftersom risken för att misslyckas
också följer med att satsa. Därför är
pojkar ofta tystlåtna om sina insatser – det är nämligen inte coolt att
plugga i pojkkulturen. Viktigare för
pojkidentiteten är att vinna segrar
utanför klassrummet.
Därför finns det fog för att oroa
sig för pojkarna och deras antipluggkultur. Pojkar fullföljer nämligen inte sina utbildningar och presterar sämre än flickorna på alla nivåer. OECD:s siffror visar hur pojkar lämnar grundutbildningen utan
godkända betyg och läskunskaper,
i vissa länder är det upp till 30 procent. Många män avslutar inte heller sina högskolestudier, vilket resulterat i att kvinnorna står för 6570 procent av alla akademiska examina. Trenden är inte ny och den-
samma inom hela OECD-sfären.
Vad många inte känner till är att
pojkar kvoterats in till utbildningar
sedan folkkolan infördes år 1842.
Eftersom staten bestämt att lika
många kvinnor som män skulle tas
in, ratades kvinnor med högre
kompetens. Liknande kvotering av
män till högstatusutbildningar
skedde ända fram till 2010 då det
äntligen togs bort till läkarutbildningen. Intressant nog har män aldrig sett inkvoteringen som en nedvärdering av könet, ett argument
som kvinnor ofta använder när diskussion om kvotering av dem aktualiseras.
Trots de sämre resultaten rapporterar OECD att män ligger högre
inkomstmässigt. Dessutom sitter
det män i princip på de flesta maktpositioner inom stat och företagande. Vad händer när kvinnorna stormar fram inom alla områden? Ett
dystert scenario skulle kunna vara
att utbildning nedgraderas och att
andra kompetenser istället lyfts
fram. Vad för slags samhälle blir det?
NR 4
Årets Fredrika är Birgitta Wistrand!
Vid förbundsårsmötet på Rimforsa
strand i maj valdes tidigare ordförande Birgitta Wistrand till Årets
Fredrika 2013!
Utdelningen av priset skedde i
samband med en lunch i Stockholm den 26 november. Ordförande Louise Lindfors överlämnade
priset och höll ett tal till Birgitta om
vilken stor inspiratör och förebild
hon är. Vi fick även lyssna till vacker fransk sång, Les feuilles mortes av
Jaques Prévert, framförd av Louise.
Motiveringen till Årets Fredrika:
Birgitta har varit Fredrika Bremer
Förbundet trogen i snart ett halvt
sekel och hon har lett förbundet i
elva år, i två omgångar. Sedan Birgitta blev ordförande denna senaste
omgång har vi fått se förbundet
omvandlat till den tankesmedja och
idéhem som hon länge önskat. Dialogseminarier Män ratar högre studier, seminarieserien Pappa på riktigt, kretsordförandekonferens,
Maktfrukostar, Litterära salonger,
Apelrydsseminarier, tidskriften
Hertha i pappersform, aktioner på
bolagsstämmor och debattinlägg i
media är några av de saker som Birgitta åstadkommit. Hon har förmågan att läsa av samtiden, organisera,
samla rätt medarbetare och – framförallt – hon är en stor igångsättare.
Kombinationen av tradition och
förnyelse, att se det förflutna som
en tillgång och inte en börda, är något vi vill ta med oss.
– Det är viktigt att få göra stora
saker! Det gäller att våga se hur det
ser ut, säger Birgitta.
I år har hon visat det genom att
starta kampanjen för bättre pensioner för kvinnor; Bra pension. I år
var också Apelrydsseminariet Mod
och jämställdhet det största och bästa hittills av de fem som varit, besöken på bolagsstämmorna rönte
än större intresse med rapporten
Den dolda kvoteringen i bolagsstyrelser och Apelrydsskolans verksamhet fortsätter, mycket tack vare Birgittas envetna arbete.
Text och foto: Wendela Zetterberg
•
2013
Film om Fredrika
I Dagens Nyheter den 6 december
skriver Karolina Bergström om
kända svenskor på film. Efter en rad
heroiserande mansporträtt har turen äntligen kommit till kvinnorna.
I artikeln botaniseras bland kommande biopics och dokumentärer
om svenskor som gjort avtryck i
samtidshistorien.
Några nutida kända svenskor får
också frågan om vilken svensk kvinna du skulle vilja se bli film. Lina
Thomsgård, Rättviseförmedlingen,
svarar:
– Fredrika Bremer, kvinnorörelsens främsta pionjär som introducerade den realistiska romanen
i Sverige. Och Elin Wägner! Och
Sigrid Hjertén, spelad av kanske
Ingela Olsson, fatta vilket spännande liv och vilken geniskalle!
Rättviseförmedlingen
Fredrika Bremer Förbundet hade i
våras glädjen att få ta del av Linas
expertis inom kommunikation i
satsningen med kampanjen Bra
pension!
Lina startade Rättviseförmedlingen 2010 och det är en form av förmedlingsverksamhet med inriktning på jämställdhet.
Läs mer på
www. rattviseformedlingen.se
7
NR 4
•
2013
Stiftelsen Apelrydsskolan i Båstad fyller 100 år!
Hur lyckas en skola bli så gammal?
Apelrydsskolan drivs efter pedagogiska mål, inte vinstmål. Alla pengar som kommer till skolan i form
av skolpeng från kommunerna stannar för att göra en så bra undervisning som möjligt. Det gör att skolan har nöjda elever som gärna rekommenderar skolan till andra. Det
finns sju program: Global Management, Fotografisk bild, Hälso- och
träningscoach, Mat och dryck, Musikal, Mode och design och spetsutbildningen Etisk modedesign, i
samverkan med Textilhögskolan i
Borås.
Gymnastikpedagogen Martina
Bergman Österberg donerade stiftelsen Apelrydsskolan till Fredrika
Bremer Förbundet år 1914. Idag är
det en treårig gymnasieskola för
omkring 200 elever med internat.
Då skolans grund är en gåva betyder det att den har fått sin fina
mark och den största delen av byggnaderna. På det viset får skolan mer
resurser att använda till eleverna
och av den anledningen känner sig
skolan trygg med att den kommer
att finnas i 100 år till!
Under det kommande läsåret ska
100-års jubileet firas, så håll utkik
efter program och festligheter på
hemsidan eller på facebook!
Läs mer på www.apelryd.se
Välkommen till Öppet ljus på
Apelrydsskolan! Måndagen den
27 januari 2014 kl 17-20 har vi öppet hus med upplysningstema. Vi
inviger skolans 100 års jubileum
och ger information om våra gymnasieprogram.
Suffragett – Ett lajv om rösträttskampen 1918
Suffragett är ett lajv. Bland deltagarna kommer det finnas både
vana lajvare och personer som prövar på den här kulturformen för
första gången. På Suffragett! spelar
varje deltagare en rösträttskvinna
8
som är med i en förening samt i
rösträttskampens paraplyorganisation LKPR. Många av rollerna är
baserade på historiska kvinnor från
rösträttsrörelsen. Följ med oss tillbaka till 1918, på ett storpolitiskt
Träffa lärare och elever och medverka i vårt firande. Vi tar dig på
guidad tur med ljusa/mörka upplevelser. Musik, teater och dans i ljusets tecken. Vi bjuder på vinterfika
med korv och bröd.
Maria Kristensson, rektor
möte där kvinnorörelsen förbereder en demonstration för kvinnlig
rösträtt! Imorgon är det demonstration efter högmässan, och alla
föreningarna har kommit till ett
möte för att förbereda demonstrationen.
”Suffragett! Ett lajv om rösträttskampen 1918” låter dig få uppleva
denna brytpunkt i svensk historia.
Två olika uppsättningar görs på
Hallwylska Museet i Stockholm:
lördag den 1 februari samt söndag
den 2 februari 2014.
Läs mer på www.suffragett.
sverok.net/wordpress
NR 4
•
2013
Välkommen till en kväll för Bra pension den 28 januari!
Idag går varannan kvinna i pension
med garantipension. När 80-talisterna går i pension så kommer de
att ha ungefär 40 procent av sin lön,
enligt Pensionsåldersutredningen.
Fredrika Bremer Förbundets
kampanj Bra pension! lanserades i april på Södra Teatern, då vi
satte ljuset på frågan om jämställda
pensioner. Nu fortsätter kampanjen med ett stort evenemang på
Hotel Rival vid Mariatorget i
Stockholm tisdag den 28 januari
kl 18.00-20.00!
Maria Arnholm, jämställdhetsminister, inleder kvällen. Därefter
träffar vi Monica Petersson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten. En av Sveriges mest populära
standup comedy-artister uppträder, Zinat Pirzadeh.
Vi får lyssna till paneldebatt om
jämställda pensioner med Birgitta Piper, ekonomijournalist och
BRA-pristagare, Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker Folksam,
Annika Creutzer, privatekonomisk expert och Jens Magnusson,
privatekonom SEB. Annika Lantz
är tillfrågad som moderator.
Malin Wreder, Delegationen
för jämställdhet i arbetslivet, berättar om hur hela livslönen påverkar pensionen. Joel Alme står för
musiken. Om hans tredje album A
FOTO: WENDELA ZETTERBERG
Maria Arnholm inledningstalar.
FOTO: SEB
FOTO: KOMETKOMEDI
Zinat Pirzadeh gör en stand-up.
FOTO: LARS-ÅKE GUSTAVSSON/SVERIGES RADIO
Jens Magnusson är i panelen.
Joel Alme står för musiken.
Tender Trap skrev kritikerna att det
var ”stor popromantik”. Dansaren
Nina Åkerlund medverkar. Och
Fredrika Bremer Förbundets BRApriser 2013 kommer delas ut till
Kulturföreningen Fogelstad och
organisationen Crossing Boarders!
Kvällen är ett samarrangemang
med Pensionsmyndigheten och
den kommer spelas in av SvT.
Föranmälan görs via hemsidan
www.fredrikabremer.se eller på 08783 30 15. Vi bjuder på fri entré.
Varmt välkommen!
Våga och vinn – tips för en bra pension
Bra tips och råd på vägen finns
samlade i vår folder Våga och vinn
– tips för en Bra pension!
Förhoppningsvis är det många år
som ska finansieras efter att du slutat jobba. Därför gäller det att själv
försöka styra pensionsprognosen i
rätt riktning, eller i alla fall planera
inför att kunna göra det. Det gäller
helt enkelt att våga tänka på pensionen. Men först måste man bli
medveten om vilka val som finns
att göra, och vilka faktorer man
själv kan påverka, som faktiskt
kan maxa pensionen i slutändan.
Foldern innehåller många bra tips
på vägen. Den går att beställa från
Fredrika Bremer Förbundets kansli eller ladda ner från hemsidan!
På hemsidan finns också vårt
web-test med filmer av Bianca
Kronlöf som ska hjälpa kvinnor
att ta makten över sin egen pension och erbjuda tre enkla tips på
hur man får bättre koll och större
kontroll över hur pensionen kommer att bli!
www.fredrikabremer.se
9
NR 4
•
2013
Fredrika Bremer med i programmet för Nordiskt Forum Malmö
Nordiskt Forum Malmö 2014 –
New Action on Women’s Rights
arrangeras av organisationer ur
den nordiska kvinnorörelsen i
Danmark, Finland, Island, Norge
och Sverige.
Den 12-15 juni 2014 kommer
15000 personer att samlas i Malmö
för att sätta agendan för framtidens
jämställdhetspolitik. Konferensens
program och diskussioner grundar
sig i FN:s Kvinnokonvention, Pekingdeklarationen och Handlingsplanen från Peking.
Under konferensen möts kvinnorörelsens representanter, politiker,
tjänstemän, forskare, aktivister,
representanter från civilsamhället,
näringsliv, myndigheter, allmänhet
och andra aktörer för att ta pulsen
på de jämställdhetspolitiska utmaningarna och formulera konkreta
krav och strategier för att uppnå ett
jämställt samhälle.
Konferensen äger rum på Malmö
Arena och MalmöMässan. I sin
strävan efter att bli en jämställd
stad har Malmö Stad arbetat intensivt med jämställdhetsintegrering,
infört barnomsorg på kvällar och
nätter, budgetmål om rätt till heltid
och har ett gediget arbete kring
mäns våld mot kvinnor. Programmet för Nordiskt Forum utgörs av
tre huvudspår: ett nordiskt huvudprogram, ett arenaprogram och ett
öppet program där Fredrika Bremer
Förbundet medverkar.
På området runt Malmö Arena
och MalmöMässan kommer att fin10
nas litteraturscener, biotält, young
feminists corner, activist corner,
fredstält, forumteater, musikscener
och mycket mer!
Listan på de första talarna
Här är några av namnen på talarna,
fler presenteras senare:
Sanne Søndergaard (DK), ståuppkomiker och författare
Raewyn Connell (Australien), sociolog och mansforskare
Gail Dines (USA), professor i sociologi & women’s studies
Prudence Mabele (Sydafrika), HIVaktivist och expert m.m.
Michael Kimmel (USA), sociolog,
chefredaktör för tidningen Men and
Masculinities m.m.
Hannah Wozene Kvam (NO), artist, skribent och slam-poet
Vigdís Finnbogadóttir (IS), världens första demokratiskt valda
kvinnliga statschef, Islands första
kvinnliga president
Sofi Oksanen (FI), författare
Anna Serner (SV), vd Svenska
Filminstitutet
Parvin Ardalan (Iran/SV), journa-
list och medborgarrättsaktivist
Hillevi Engström (SV), biståndsminister
Claes Borgström (SV), advokat, f.d.
jämställdhetsombudsman
Tomas Gunnarsson (SV), journalist
och fotograf, Genusfotografen
Carolyn Hannan (SV), tidigare chef
för FN:s avdelning för främjandet
av kvinnors utveckling
Maria Hemström Hemmingsson
(SV), Delegationen för jämställdhet
inom arbetslivet
Astrid Johansson (SV), elev på
Tunaskolan Luleå
Birgitta Ohlsson (SV), EU-minister
Gudrun Schyman (SV), talesperson
för Feministiskt Initiativ
Maria Sveland (SV), författare och
journalist
Margot Wallström (SV), tidigare
politiker, numera projektdirektör
Alice Bah-Kuhnke (SV), generaldirektör för Ungdomsstyrelsen
Tomas Wetterberg (SV), ordförande för Män för Jämställdhet
Yvonne Hirdman (SV), professor
i historia
Läs mer på www.nf2014.org
NR 4
Boktipset
Varför mår
vi så dåligt
när vi har
det så bra?
av Nisse Simonson,
Brombergs
Bokförlag
(2009).
Tankens
kraft är
större än vi tror. Man kan faktiskt tänka sig lycklig genom att
låta bli att tänka sig olycklig. Det
är vetenskapligt bevisat att optimisten i genomsnitt lever hela
sju och ett halvt år längre än pessimisten. Vår förmåga att känna
glädje och tillförsikt beror i
slutändan på hur vi tänker om
våra liv. Både när lyckan ler och
solen går i moln.
Flickan och
skulden av
Katarina
We n n s t a m ,
Albert Bonniers Förlag
(2002 med utökad nyutgåva
2012).
Det sexuella
våldet har alltid funnits. Men har det plötsligt
blivit grövre? Har det skett en förändring i inställningen till våldtäkt,
hos ungdomar, media, domstolar?
Eller är det i själva verket samma
urgamla syn på kvinnans – och
mannens – rätt som härskar? Katarina Wennstam, tidigare kriminalreporter på SvT, redovisar ett förkrossande material kring ett antal
uppmärksammade gruppvåldtäktsmål. Med lika mycket ursinne som
medkänsla berättar hon om de
övergrepp som äger rum mitt i vår
upplysta vardag.
Livet efter dig av
Jojo Moyes, Printz
Publish i n g
(2011).
Louisa
Clark och
Will Traynor är så olika man kan vara.
Louisa bor hemma och försörjer sina föräldrar med lönen
från kaféet där hon jobbar. Hon
har inga ambitioner utanför
den lilla stad där hon bott i hela
sitt liv. Will var en atletisk Apersonlighet, framgångsrik aktiemäklare med toppjobb i
London och snygg flickvän.
Tills en motorcykelolycka tog
ifrån honom allt. När de möts
vet ingen av dem att de kommer att förändra varandras liv
för alltid. Det är aldrig för sent
att bli vad du kunde ha blivit!
Kerstin Thorvall: Uppror i
skärt och
svart av Beata
Arnborg,
Bokförlaget
Atlantis
(2013).
Vem blir
man om man
inte borde ha
fötts? Om man är uppvuxen med
en strängt kristen mamma och en
sjuk pappa och tidigt lär sig att
glädje och njutning är farlig?
Kerstin Thorvall (1925-2010) uttryckte sig: hon tecknade, hon
skrev, hon sjöng, hon dansade. Hon
blev när hon debuterade som skönlitterär författare smädad, skandalomsusad. Senare har hon omvärderats och tillhör nu 1900-talets banbrytare. Hon var utbildad modetecknare och räknas till de främsta,
hon skrev älskade barn- och ungdomsböcker och var en flitig kåsör
•
2013
och debattör. Hon förde talan; för
tonåringarna på det sena 50-talet,
för småbarnsmammorna under
60-talet, för kvinnorna och de psykiskt sjuka under hela livet och för
de åldrande när hon själv blev gammal och beroende. Beata Arnborg,
har skrivit den första biografin över
Kerstin Thorvall.
Kerstin
Thorvall
Book Club
eller Det
mest förbjudna 2.0
av Estrid
Bengtsdotter & Kristina Thulin, Wahlström & Widstrand (2014).
Ett tiotal välkända kvinnor direktrapporterar från sina bokklubbsmiddagar. Vad får en
medelålders kvinna göra? När
upphör man att vara ung och lovande? Hur står man ut med att
bli osynlig? Är det okej att sörja
att barnens barndom är över?
Hur känns det att definieras som
klimakteriekärring. Finns det ett
värdigt sätt att åldras på?
Personliga berättelser av Annika Lantz, Hanne Kjöller, Helena
von Zweigbergk, Jenny Strömstedt med flera.
Hösten 2011 kom Dagarna
med Kerstin, som bygger på Åsa
Mattssons intervjuer med Kerstin Thorvall och Caroline Roosmarks fotografier av henne. Fredrika Bremer Förbundet hade en
välbesökt Litterär Salong med
dem i januari 2012.
Föreställningen ”Kvällarna med
Kerstin” på Stockholms Stadsteater utgår från boken. Den hade
premiär i december 2013 med
Ann Petrén i huvudrollen.
– Tiden talar för Kerstin Thorvall, konstaterar Ann Petrén.
11
NR 4
•
2013
Returadress:
Fredrika Bremer Förbundet
Box 24053 • 104 50 Stockholm
B
SVERIGE
PORTO BETALT
FORTSÄTTNING FRÅN SID 1
Att mötas
Nu i december träffade vi Alexandra Pascalidou, som också är
bokaktuell med reportage- och intervjuboken Kaos – ett grekiskt krislexikon. (Läs mer på sid 5.) I boken
vimlar en mängd livsöden förbi så
mötet med Alexandra blev också
ett möte med många olika människor: greker och andra, vars öden
slår åt olika håll i den monumentala åtstramning av samhället som
sparpaketens tidsålder förverkligat
i Europas vagga. På mötet fick vi
också höra vittnesbörd från en av
de människor som porträtteras i
boken, Joanna Tsoni, som arbetat som volontär med papperslösa
flyktingar i Aten.
Jag tror på mötets kraft! På att
när man ser någon i ögonen, och
lyssnar till dennes röst och ord,
blir berörd på ett sätt som stärker
empatin och därför får fler verktyg
att förstå världen med.
Nyttigt för hjärnan
Nu i veckan har vi kunnat ta del
av ännu en studie om neurologiska
könskillnader: en studie från Univerisity of Pennsylvania slår fast att
kvinnors hjärnor i högre utsträckning har nervbanor mellan hjärnhalvorna, och skulle alltså innebära
att kvinnor har större empatisk
förmåga. Problemet med detta,
som Hanna Fahl belyser väldigt väl
i sitt inlägg i Dagens Nyheter 7 december 2013, är att forskarna inte
tar hänsyn till om dessa nervbanor
utvecklas genom att kvinnor helt
enkelt övar denna förmåga mer än
vad män gör. Om det är fallet blir
studien alltså mer ett ”bevis” på
att vi konstruerar könen socialt,
snarare än att vi styrs av biologiska
premisser.
Hanna Fahl skriver: ”I sin bok
12
ett slags pseudoliv, där möten sker
fast bara som passivt mottagande,
i en ström av information.
Besök i Karlstad
Delusions of gender myntar Cordelia Fine begreppet ’neurosexism’.
Hon menar att forskningsresultat
om medfödda skillnader mellan
könen är överdrivna och felaktiga,
och att miljö och kultur är viktigare
faktorer.” Och fler forskare har valt
att ifrågasätta logiken i studiens
resultat: Professor Heidi JohansenBerg, brittisk expert på neuroforskning på Oxforduniversitetet, säger
till BBC att hjärnan är ett alldeles
för komplext organ för att man ska
kunna dra några allmänna slutsatser
utifrån resultaten:
”Vi vet att det inte finns något
fast ’nätverk’ när vi talar om hjärnans kopplingar. Nervkopplingar
kan förändras över åren och livet ut,
det har att göra med erfarenheter
och lärande”, säger hon.
Summan av kardemumman är
att det är nyttigt för alla hjärnor att
öva upp förmågan att mötas, att ta
in andra människors ståndpunkt,
diskutera, argumentera, hålla med
eller säga ifrån! Vi måste fortsätta
träffas och mötas, vi får inte tappa
det i vår tid då den digitala världen
erbjuder ett socialt liv som sker som
Jag hade den stora glädjen att
besöka Karlstadskretsens 90 års
jubileum och där hade vi tillfälle
att samtala om vår tids stora frågor, om vad som är angeläget för
Fredrika Bremer Förbundet att
driva vidare och hur man kan gå
till väga för att möta den nya generationen, i deras flöden av bilder,
information och sociala medier.
Det var ett spännande möte, över
generationsgränser och geografiska
avstånd fick vi en stund av nyfiket
resonerande och många valde att ta
till orda och delta!
Det var en mötesrik höst, ser fram
emot julens rekreation och vila,
med möten av annat slag. Och god
mat. Och julefrid.
Gott nytt år, önskar
Louise Lindfors, ordförande
Fredrika Bremer Förbundet
box 24053
104 50 Stockholm
besöksadress Karlavägen 100
PG 32 42–5
tel 08-783 30 15
tisdag och torsdag kl 10-12
[email protected]
www.fredrikabremer.se
redaktör:
Wendela Zetterberg
ansvarig utgivare:
Louise Lindfors