Transcript Anita Göransson - Delegationen för jämställdhet i arbetslivet

Kön, makt och statistik (SOU
2007:108)
Stafettpinnen
Konferens 17 januari 2013
Delegationen för jämställdhet i
arbetslivet
Tidigare elitstudier i Sverige
• Maktutredningen 1989 (SOU 1990:44)
• 2001: ”Kön och den sociala
reproduktionen av eliter” (Riksbankens
Jubileumsfond, Göteborgs universitet)
• SOU 2007:108 (även regionalt och lokalt)
• Pågående projekt: ”Bygga maktbas”
(Ragnar Söderbergs stiftelse, Uppsala
universitet)
Syften
• Kartlägga kvinnors och mäns fördelning
över maktpositioner
• Diskutera hur en sådan kartläggning kan
underlättas i framtiden
Undersökta områden
•
•
•
•
•
•
•
Näringsliv
Politik
Offentlig förvaltning
Organisationsliv
Massmedier
Kultur
Vetenskap
Resultat
• Generellt sett är skillnaden mellan
kvinnors och mäns tillgång till makt på en
övergripande nationell nivå subtil men
systematisk.
• Det finns dock stora variationer mellan
olika områden, olika nivåer och olika typer
av positioner. På sina håll är skillnaden
dramatisk.
gs
liv
Ku
t
k
ta
l
liti
To
Po
ltu
an
r
is
at
io
ns
O
liv
ff
fö
rv
al
tn
in
g
Ve
te
ns
ka
p
O
rg
rk
an
M
as
sm
ed
ie
r
ky
är
in
Sv
N
Andel kvinnor på maktpositioner
60
50
40
1990
30
2001
20
2012
10
0
Vilka mönster fann vi?
• Jämställdhet på de synligaste politiskt
influerade maktpositionerna på riksplanet.
• En tredjedel kvinnor där man strävar efter
jämställdhet men inte granskas.
• Massiv mansdominans på lokal och regional
nivå – och i akademier och storföretag med
kollegial rekrytering och låg omsättning på
ledamöter – men också i kultur och dagspress.
Kvinnor och män har olika sorts
makt
• Kvinnor är chefer i mindre företag och
organisationer – i vård, omsorg, skola
• Män är högre chefer – i byggnad,
tillverkning, it, affärsverk, finans
• Män är vd och ordförande, kvinnor är
ledamöter
Rikspolitiken mest jämställd
• Men kommunala och regionala toppchefer
är män
• Partier till vänster mer jämställda än de
borgerliga – särskilt på distriktsnivå och i
ungdomsförbunden. Särskilt m och kd har
många män i ledningen.
Könsarbetsdelning bland chefer
• Flest kvinnor i rikspolitiken – och på
politiskt influerade positioner på andra
områden: public service-medier, statliga
forskningsråd, statliga företag
• Flest män i det privata näringslivet och i
dagspressen – och kommersiella
etermedier och privata forskningsstiftelser
Vald eller utsedd?
• Kvinnor är oftare valda och bestämmer
oftare över offentliga resurser
• Män är oftare utsedda (av högre chefer
eller av varandra) och bestämmer över
privata resurser och symboliska värden
(nobelpriset!)
I offentlig förvaltning finns också
fler kvinnor på toppen
• Men kommunchefer och regionchefer är
män
• I försvaret finns kvinnor främst bland civila
• Kvinnor finns bland höga domare men 80
% av tingsrättsdomarna är män
• Tvärtom bland åklagarna: 52 % kvinnor
bland kammaråklagarna, men främst män
som högre åklagare
Kultur
• På riksnivå finns könsbalans bland museichefer
och teaterchefer
• På länsnivå leds teater, musik och museer
nästan bara av män
• Bibliotekscheferna är kvinnor
• Musikliv och opera har flest manliga chefer
Vetenskap
• Tills nyligen styrde män universitet och
kvinnor de nya högskolorna.
• Nu är de flesta rektorerna vid de stora
universiteten kvinnor (2012).
• Mellancheferna (dekanerna) är män.
• Fler kvinnor studerar, men efter
doktorsexamen tar männen över.
• Från 17 % kv professorer 2007 till 23 %
2012.
Regionala skillnader – fler kvinnor i
storstädernas topp och längs kusten, färre
i traditionella områden som Småland och
Västerbotten
• 40-60 %-regeln: alltid kvinnor som är 40
%, männen 60 %
Varför så få kvinnor på toppen?
• Enligt kvinnorna på toppen: Rekrytering
sker ofta genom informella nätverk,
kvinnor förbigås, många män vill inte
samarbeta med kvinnliga chefer
• Enligt männen på toppen: Kvinnor söker
inte dessa poster tillräckligt ofta. Kvinnor
har också ofta omsorgsuppgifter som
hindrar dem att satsa helt på jobbet.
Jämställdhet och mångfald tycks
kräva:
• Representativ ambition
• Genomskinlig rekryteringsprocess
• Synliga positioner
• Att positionen inte är unik (för då blir det
en man)
Jämställdhet – en tidsfråga?
• Delvis kanske kvinnor klättrar.
• Men frapperande att den motsatta tendensen är
så vanlig: fler kvinnor utnämns på toppen där de
syns.
• Däremot är det svårt bli chef lokalt – som
tingsrättsdomare, kommunchef, länsteaterchef
eller chefredaktör.
• Viktigt med synliga föregångare – motverkar
stereotypiska idéer. Ett argument för kvotering?
Om materialproblem:
• Folk- och Bostadsräkningarna har slopats sedan länge.
• SIS Ägarservice ger inte längre ut sin kartläggning av
näringslivschefer (finns dock som betaltjänst på nätet).
• Statskalendern ges inte längre ut som förut.
Motsvarande uppgifter finns inte komplett på nätet.
• Medieguiden ges heller inte ut längre.
• Företagens hemsidor är ofta utmärkta men saknar ibland
viktig information. Ännu mer så andra organisationer.
Att göra:
• Förbättra statistiken. Den bör vara överskådlig, tillgänglig
och jämförbar (gärna internationellt).
• Redovisa den årligen.
• Kartlägg mellancheferna (rekryteringsbasen), t ex
affärsområdeschefer, dekaner, prefekter.
• För upp den lokala makten på dagordningen.
• Pressen är särskilt viktig eftersom mediernas makt ökar
hela tiden. (Enligt 2001 års toppchefer har medierna
störst makt.)
• Utnyttja generationsskiftet när 40-talisterna går i
pension!
• Agera internationellt!
• Anita Göransson
• Professor i genus, organisation och
ekonomisk förändring, Linköpings
universitet, och gästprofessor vid Uppsala
universitet
• [email protected]