Transcript i pdf - ResursCentrum

[2012-2013]
LYCKSELE
KOMMUN
SECOND CHANCE SCHOOL, AC – LYFTET &
RESURSCENTRUM: Inspiration i tillgänglighet
och jämställdhet till dig som planerar
utbildningar för ledare, arbetstagare och/eller
elever
Arbetsmarknadsenheten Lycksele Kommun
ESF – projekt Resurscentrum, Second Chance School & AC-Lyftet[
Innehåll
Bakgrund............................................................................................................................... 3
Vad betyder tillgänglighet för oss?.................................................................................... 3
Vad betyder jämställdhet för oss? ..................................................................................... 4
Hur jobbade AC - Lyftet med jämställdhet och tillgänglighet i utbildningsinsatser?............... 5
Upphandling...................................................................................................................... 5
Förberedelser .................................................................................................................... 6
Inbjudan ............................................................................................................................ 7
Välkomstbrev..................................................................................................................... 8
Genomförande................................................................................................................... 9
Uppföljning ......................................................................................................................10
Hur jobbar Second Chance School med jämställdhet och tillgänglighet i
utbildningssituationen? .........................................................................................................11
Så här har vi jobbat med tillgänglighet i Second Chance School: .....................................11
Så här har vi jobbat med jämställdhet i Second Chance Shool ..........................................13
Genushanden ................................................................................................................13
Lärande miljöer ............................................................................................................15
Exempel på Värderingsövningar:......................................................................................15
2
Bakgrund
Genom Europeiska socialfondens programområde 1 & 2 har vi tre
projekt i tätt samarbete/under samma organisation. Syftet är att
stärka individer till att komma närmare arbetsmarknaden samtidigt
som vi vill öka företag och arbetsgivares sociala ansvar. Vår
erfarenhet av projekten har visat på att just tillgänglighet och
jämställdhet är vår gemensamma nämnare för att nå projektresultat.
Via denna handbok vill vi ge dig inspiration och tips på hur man
kan jobba med jämställdhet och tillgänglighet i projekt, på Second Chance School
arbetsplatsen eller i skolan.
Resurscentrum PO 2
PO 2
AC-Lyftet PO 1
Vad betyder tillgänglighet för oss?
Vår erfarenhet är att begreppet tillgänglighet har varit svårt att greppa och har därför brutit ner
det i två delar, fysisk och social tillgänglighet. Social tillgänglighet har varit det allra
viktigaste i projektet för att kunna påverka attityder mellan människor inom organisationer
och bemötande mot människor som kommer i kontakt med organisationen.
Den fysiska tillgängligheten i projekten har handlat om kurslokalens utformning, hjälpmedel
vid utbildningstillfället och information.
Den sociala tillgängligheten har till stora delar
handlat om bemötande. Bemötande är också
en viktig del i de utbildningar som vi
genomfört. Vi tror att när vi utvecklar de
mellanmänskliga relationerna med ökad
förståelse för varandras olikheter kan också
attityden till människor med någon
funktionsnedsättning påverkas till det positiva.
Att arbeta med tillgänglighet med elever har
inneburit att utifrån individens förutsättningar
skapa olika lärmiljöer.
Under projektets gång har vi lärt oss bredden av begreppet tillgänglighet. Att det kan vara de
små sakerna som gör att fler människor ingår naturligt i det som är gemensamt för alla.
I arbetet med tillgänglighet i både planering, genomförande och utvärdering har vi i
projektorganisationen breddat våra kunskaper i begreppet tillgänglighet. Vi har sett vilken
tillväxtfaktor det är genom bemötande och att kunna ta tillvara varandras olikheter för ökad
tillväxt i regionen. Tillgänglighet har i projektet varit en pågående process som vi hoppas
fortsätter efter projektets slut.
3
Vad betyder jämställdhet för oss?
Jämställdhet handlar om kön och fokuserar på skillnader och likheter som möter män och
kvinnor. Jämställdhet har i projektorganisationen betytt att vi analyserat vårt eget sätt att
jobba genom att till exempel försöka bryta traditionell arbetsfördelning.
I verksamheten har vi arbetat kvantitativt och kvalitativ med jämställdhet.
Kvantitativt har vi tänkt i varje moment allt från sammansättning av styrgrupp till jämn
könsfördelning på utbildare. Vi har även löpande utvärderat genom enkät för att snabbt se om
något behöver ändras i utbildningen för att ge likvärdig service till kursdeltagarna.
Kvalitativt har vi genom dialog med utbildare löpande diskuterat utbildningsinnehåll t.ex. hur
kön framställs i PowerPoint och annat utbildningsmaterial. Vi har även genom enkäter
analyserat om vi stöttat lika vid utbildningstillfällena och om vårt utbildningsutbud tilltalat
både män och kvinnor? Vi har sett i projektet att jämställdhetsarbete har fungerat bäst om det
varit en längre eller återkommande utbildning. Det har gett möjlighet att analysera och föra
dialog med utbildaren och på så sätt justerat inför kommande utbildningsinsats.
Att arbeta med Jämställdhet med elever har inneburit att öka kunskapen och inte reducerat det
till en åsiktsfråga. Arbetet med jämställdhet och likabehandling har fått ta tid, för att ge
möjlighet att uppnå ett bestående resultat. Människor måste bearbeta sina egna attityder och
föreställningar om flickor och pojkar och lära sig se könsmönster och diskriminering i sin
egen vardag. Jämställdhet och likabehandling har i utbildningen till elever också handlat om
makt, vem som tillåts att få utrymme, inflytande och resurser i skolan och i arbetslivet etc.
Traditionella normer och vanor, det vill säga att göra som vanligt, bevarar obalansen mellan
könen.
4
Hur jobbade AC - Lyftet med jämställdhet och tillgänglighet i
utbildningsinsatser?
Våra utbildningsinsatser har varit riktade mot ledare och medarbetare inom privat och
offentlig sektor. Utifrån projektets tre delmål arrangerade vi olika utbildningar, seminarier
och workshops. AC Lyftet delmål är desamma som Socialfondens programmål i PO 1:
1. Kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta att utvecklas i takt med
arbetslivets krav
2. Öka kunskaper i arbetslivet om hur diskriminering motverkas
3. Motverka sjukskrivning och främja hälsosamma arbetsplatser
Upphandling
U
P
P
H
A
N
D
L
I
N
G
Genom offertförfrågan ställa krav på anbudsgivaren att beskriva hur de arbetar med
jämställdhets- och tillgänglighets frågor.
Exempel:
5
Genom krav i offertförfrågan och utvärderingsmodellen har vi gett tydliga signaler till
anbudsgivare att dessa frågor är avgörande för om de får anbudet eller inte. Det har resulterat i
att företag som inte fått uppdraget ringt och frågat hur de kan bli bättre när det gäller
jämställdhet och tillgänglighet. Det har gett oss möjlighet att visa på vilka brister som vi sett i
deras anbud när det gäller våra skallkrav i tillgänglighet och jämställdhet.
Förberedelser
I AC-lyftet har vi sett att det inte räcker att bara ställa krav i offerterna utan det är mycket
viktigt att föra dialog med utbildare kring utbildningsmaterialet. T ex behöver man öka
medvetandet om hur upplägget på utbildningen och pedagogiken påverkar delaktigheten i
utbildningsinsatserna, samt vikten av att bilder i utbildningsmaterialet inte bara speglar ett kön
eller en grupp av människor. Lokalens storlek är av betydelse i förhållande till gruppstorlek,
stor lokal har en tendens till att minska kursdeltagarnas delaktighet i utbildningen. När vi tittat
på lokaler har vi använt oss av Handisams checklista ”Tillgänglighetssäkrad konferens” vilket
har varit till stor hjälp. Vid till exempel behov av hörselslinga kan man höra med kommunen
om det finns att låna mobil hörselslinga.
6
F
Ö
R
B
E
R
E
D
E
L
S
E
R
Inbjudan
Vid inbjudan har det varit viktigt att innehållet i utbildningen framgått tydligt samt tid och
datum. Här kan man också fundera på vilka kanaler som kan användas för spridning. Vi har
sett i projektet att annonser i tidningar eller annonsblad inte haft någon större genomslagskraft
utan kommunens företagssändlista och nyckelpersoner i kommuner som i sin tur spridit
information har haft störst genomslagskraft.
7
I
N
B
J
U
D
A
N
Välkomstbrev
V
Ä
L
K
O
M
S
T
B
R
E
V
I inbjudan är det viktigt att det tydligt framgår hur man tar sig till utbildningslokalen samt
vilka hjälpmedel som finns att tillgå. Det är också viktigt att visa på möjligheten att kontakta
ansvarig om behovet finns av alternativ mat eller annat behov av tillgänglighet.
Välkomstbrevet har skickats ut en vecka innan utbildningen så att kursdeltagarna fått tid på
sig att komma med önskemål samt att vi i projektorganisationen fått tid att tillgodose
behoven. Nedan ser ni exempel på utskick.
Exempel:
Sida 1
8
Sida 2
Genomförande
G
E
N
O
M
F
Ö
R
A
N
D
E
En viktig del i genomförandet är att kursdeltagarna känner sig trygga. Att
utbildningssamordnaren finns på plats eller går att nå via telefon om problem skulle uppstå
eller om det finns synpunkter kursdeltagaren vill framföra.
Det är också viktigt att utbildaren använder sig av en pedagogik som gör att kursdeltagarna
blir delaktiga i utbildningen och att de får utrymme till att ställa frågor.
Genom att vi har gjort löpande utvärderingar har vi kunnat korrigera utbildningspedagogiken
så att fler kursdeltagare känner sig delaktiga.
9
Uppföljning
U
P
P
F
Ö
L
J
N
I
N
G
Efter utbildningen har vi delat ut en enkel utvärderingsenkät i syfte att mäta kursdeltagarnas
upplevelser kring kurspedagogik, delaktighet och nytta av utbildningen i det egna arbetet.
Nedan ser ni exempel på utvärderingsenkät.
Exempel:
10
Hur jobbar Second Chance School med jämställdhet och
tillgänglighet i utbildningssituationen?
Projektet riktar sig till unga vuxna 16- 29 år som står utanför den öppna arbetsmarknaden och
pågår fram till sista juni 2014. Vi erbjuder en dörr in och stöd till individer som är i behov av
att fullfölja grundskola, gymnasiestudier eller tillgodogöra sig någon annan utbildning.
I vår verksamhet jobbar vi för tillgänglighet. Detta innebär att vi arbetar mot målsättningen att
alla individer som deltar i projektet ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar och
behov, det vill säga att de ska kunna delta på lika villkor, oavsett funktionsnedsättning eller
inte.
Projektets övergripande princip som gäller i all verksamhet är att varje deltagare ska mötas
utifrån sina individuella förutsättningar, behov och ambitioner.
F
Y
S
I
S
K
Så här har vi jobbat med tillgänglighet i Second Chance School:
• Fysisk tillgänglighet: Lokalerna där deltagarna är och vistas, samt mötes- och
konferenslokaler ska vara tillgängliga, samt att det finns tillgänglig utrustning. Vi använder
oss av Handisam checklista som de upprättat, den följs upp kontinuerligt och säkerställas.
K
O
M
M
U
N
I
K
A
T
I
V
• Kommunikativ tillgänglighet: Den moderna tekniken nyttjas för att öka tillgängligheten.
Webbplatsen är tillgänglig. Vi använder oss av Arbetsförmedlingens och Tannbersgskolans
resurser vid behov för att säkerställa att vi har kommunikativ tillgänglighet på det sätt som
efterfrågas, t.ex. tolk, hörselslinga etc.
11
• Tillgänglig verksamhet: Verksamhetens förhållningssätt, bemötande och kunskap är en
mycket viktigt grund för att vi ska kunna vara ett tillgängligt projekt, samt för att sprida
kunskapen om vad tillgänglighet är och vilka kunskaper vi förvärvat i projektet. Genom att
alltid ta med punkten tillgängligheten på dagordningen vid projektmöten, i möten med
deltagare och vid samverkan, så säkerställer vi att projektet har tillgänglighet och sprider
kunskap om det.
V
E
R
K
S
A
M
H
E
T
Alla våra aktiviteter är individanpassade för deltagarna, för att alla ska få samma
förutsättningar att få ny kunskap och tillgång till olika lärande miljöer.
Nedan ser ni exempel på individanpassad studieplanering.
Studieplanering
Namn:
Elsa Eriksson
Studie- och yrkesvägledare:
Charlotte Jansson
Mål med deltagande i SCS:
Långsiktig: Behörighet till högskolan.
Kortsiktig: Fungerande närvaro.
Kompletteringsbehov:
Annat behov:
Ma2b
Social träning.
Samhällskunskap 1b
Körkortsteori
Naturkunskap 1a1
Få ordning på rutiner
VT- 13
HT-13
Samhällskunskap 1b distans via Ronny Ma2b
130415-130610
Körkortsteori
Sommar -13
Naturkunskap 1a1 via Hermods
130610 -130820
Plugga på högskoleprovet
Omfattning: (100%)
Praktik kommunservice 25%
för att ökas på.
Omfattnings studier:50%
Studier 25% för att ökas på
• Informativ tillgänglighet: informationen är tydlig och ges på olika sätt via webbplatsen,
muntligt och tryckt på papper. Vid behov tas information fram i andra format, t.ex. inläst eller
med stor stil. För deltagare med bristande kunskaper i svenska språket anlitas tolk.
12
I
N
F
O
R
M
A
T
I
V
Så här har vi jobbat med jämställdhet i Second Chance Shool
Kvinnor och män ska ha lika möjlighet till
Vision/Uppgift
påverkan, inflytande och individuell
stöttning och hjälp – syftet är att de ska
Integrera jämställdhetsaspekter i
kunna göra ett välgrundat val i utbildning
SCS
och kunna slutföra tidigare påbörjade
studier, som ger dem större anställningsbarhet på den öppna arbetsmarknaden.
För att nå målet arbetar vi kontinuerligt med:
• Utbildningar/föreläsningar i jämställdhet
• Jämn könsfördelning i olika grupper
• Styrgruppen kommer att på varje dagordning ha en stående punkt om jämställdhet.
• Styrgruppen kommer att säkerställa att hela projektet integrerar jämställdhet på alla
nivåer. Genom bland annat ge direktiv till projektledare, samt ta in information från
projektledare för hur projektet jobbar och säkerställer detta.
• Undervisning i jämställdhet genom utbildning som alla deltagare genomgår.
• Informationssatsningar om Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet – bland annat
diskrimineringslagen
• Ge alla deltagare lika möjligheter och förutsättningar att klara uppsatta mål utifrån den
enskildes förutsättningar och behov – individuella planeringar
• Uppmuntra och stödja otraditionella studie- eller yrkesval – genom professionell
vägledning, där vi visar på olika alternativ, genomför yrkesvalstester med elever,
studiebesök vid olika företag etc.
• Värderingsövningar
• Checklistor
Genushanden
I vårt arbete med jämställdhet med elever använder vi oss av genushanden, som i början har
tagits fram för sjukvården.
Metoden Genushanden har tagits fram på en vårdcentral i syfte att öka kvaliteten i vården för
kvinnor och män. Genom att granska
journalhandlingar kunde de se, att de
Hur hade jag tänkt kring detta om det var en man som sa det som
kvinnan nu säger?
tvärtemot vad de själva hade för
ambitioner, hade ställt helt olika frågor
Hade det gjort någon skillnad och i så fall vilken skillnad?”
till män och kvinnor. De kunde även
se att våld är ett stort problem till
Om det gjort skillnad, vad får det för konsekvenser? För
ohälsa som det sällan pratas om.
individen, för projektet?
Vi i Second Chance School har
omarbetat den, för att den ska passa
Vill vi ha dessa konsekvenser?
vår skola. Vid varje möte med
individer där det ska göras någon form
Om inte, hur ska vi göra istället?
av bedömning som ska leda till någon
insats (såsom kompetensutveckling,
praktik, behandling osv,) kan det vara fruktbart att tänka tvärtom vad det gäller kön. Gäller
det exempelvis en kvinna behöver man reflektera:
För att få in detta ”tvärtom-tänk” kan det fungera bra att vara två vid bedömningssituationer.
Det hjälper också att använda ett systematiserat arbetssätt. Så som att använda samma
13
frågeformulär och ställa frågorna i samma ordning, liksom att systematisera processen (antal
träffar och omfång på träffarna i tid). Detta minskar även risken att göra köns stereotypa
bedömningar. Det kanske inte helt och hållet går, eller alltid är önskvärt med helt könsneutral
bedömning. Men det är viktigt att hela tiden aktivt fundera över dessa frågor så att var och en
får så individuella bedömning som möjligt.
Handens fem fingrar får här symbolisera fem olika ingångar och uppmaningar:
F
Ö
R
S
T
A
K
O
N
T
A
K
T
Kommentar:
Tumme: byggt på föreställningar om pojkar och flickor – här kan det handla om att vi kan
förebygga traditionella yrkesval och uppmuntra elever som vill prova på otraditionella
yrkesval, samt att vi berör alla frågeställningar oavsett kön
Pekfinger: hur ser individens hem/familjesituation ut- kan inbegripa frågan om stöd
hemifrån
Långfinger: har individen någon form av funktionshinder, t.ex. ADHD, dyslexi – ligger till
grund för de två kommande frågeställningarna
Ringfinger: hur sådana tilldelas och vad anser eleven själv de är i behov av, samt vilka är
de i behov av
Lillfinger: utformningen av lärandemiljöer, blandning teori och praktik, d.v.s. hur lär du dig
bäst
TÄNK TVÄRTOM – ALLTID!
Om eleven hade haft annat kön, hade du tänkt annorlunda då?
14
Lärande miljöer
U
N
D
E
R
U
T
B
I
L
D
N
I
N
G
I projektet utgår vi alltid från individens behov och
önskemål. Vad passar bäst?
Exempel på anpassade studier kan vara att eleven varvar mellan
teori och praktik, är på arbetsplatsförlagda utbildningar, eller deltar i andra
riktade aktiviteter som stärker individen.
Det arbetsplatsförlagda utbildningarna sträcker sig över tre månader och innebär att eleven får
en chans att prova på ett yrke samtidigt som det ger meriter
Exempel på Värderingsövningar:
Värderingsövningar (även kallat aktiva värderingar) är ett strukturerat sätt att inleda
samtal i frågor som saknar givna svar, tex. frågor om könsroller och demokrati. I
värderingsövningar får deltagarna tillfälle att: tänka efter och ta ställning, träna sig i att
uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter och träna sig i att lyssna på andra.
15
Vill du veta mera om våra projekt kontakta:
Projektledare Resurcentrum
Malin Ackermann
[email protected]
Projektledare Second Chance School
Marlene Fällgren
[email protected]
Projektledare AC - Lyftet
Beatriz Axelsson
[email protected]
LYCKSELE
KOMMUN
RESURSCENTRUM ,
SECOND CHANCE SCHOOL & AC –
LYFTET
16