Faktatexter om frihetstiden 6C

Download Report

Transcript Faktatexter om frihetstiden 6C

Faktatexter om frihetstiden 6C
Järnbruken i Sverige
Bönder som jobbade med att få ut järn ur bergen kallades bergsmän, de blev oftast rika och
hade fina gårdar.
På 1700-talet kunde bergsmännen också anställa gruvarbetare och smeder. I landet fanns det
över 300 järnbruk och de flesta låg i Bergslagen.
Sverige blev framgångs rik tack vare järnet, vi sålde tusentals ton järn om året och vi hade
faktiskt en tredjedel av all järn i hela världen.
Men under 1700-talet fick bergsmännen konkurrens av adels männen som hade nyare och
finare maskiner där man hettade upp järnet och gjorde det mjukt.
Borgare
Rika borgare bodde i staden i stadsgårdar.
De bodde i stora trähus där varje rum hade sin egna uppgift, rummen värmdes upp av
kakelugnar.
De hade tjänstefolk som bodde i deras kammare.
Oftast hade borgarna pigor och lillpigor som hade sina uppgifter.
Husets herre var i staden och arbetade medan hans fru var hemma, hon skulle föda barn och
hålla koll på tjänstefolket.
När husets herre hade gäster så drack man rött eller vitt vin, de drack inte öl för det var inte
lika fint.
Efter maten så serverade tjänstefolket utländska nyheter som te kaffe eller drickchoklad, det
trodde man att var nyttigt.
I sällskapsrummet så spelade man olika instrument och lyssnade på musik, men bara mycket
rika människor hade råd med piano och egna musiker.
Maskinerna
På frihetstiden skickade man ut ull till kvinnor på landet som sedan spann ylletråd av ullen.
Sedan skickades tråden till stora tyg-fabriker i staden där kvinnor och barn jobbade tolv
timmar om dagen med minimal lön. Där vävde dom tyg med hjälp av stora väv maskiner, det
var mycket snabbare än vad man var van vid när man vävde för hand. Det var början av
industrin.
Bondgården
En klassisk svensk bondgård var oftast byggd av plankor och stockar, men i Skåne byggde
man korsvirkeshus pga trädbrist.
Alla i bondgården sover i samma rum vilket var väldigt likt till det dem gjorde på
vikingatiden.
Födan var nästan alltid densamma bröd,gröt och välling och i vissa fall åt man fisk och kött
som var saltat,torkat eller rökt. För att maten skulle hålla bättre. Man drack öl eller brännvin
och barnen fick inte dricka alkohol så dem drack sur mjölk eller vatten. Färsk mat åt man på
stora högtider som tillexempel jul.
Kläderna bönderna hade var gjorda av ett tjockt ylletyg som kvinnorna hemma på gården
gjorde.
På högtider tillexempel Jul hade man sina finare kläder som var prydda med fina broderier,
färggrannare tyg och lyxigare tyger.
LANDET
På 1700- talet var fortfarande nästan hela befolkningen bönder och lantbrukare. Det fanns lite
rikare bönder med egna gårdar, de kallades för "självägande" bönder. De andra bönderna
hyrde gårdarna från adeln eller staten. En svensk gård var oftast byggd av stockar eller
plankor. I Skåne fanns det inte lika mycket skog som i andra delar av Sverige så de byggde
korsvirkeshus som var gjort på trä men också murat. Det var vanligt att ha en stor murad spis i
mitten i huset, och röken gick genom ett hål i taket. Bönderna åt oftast samma mat börd, gröt
och välling. Bönderna drack brännvin och öl medan barnen fick dricka surmjölk och vatten.
Det hände att bönderna åt fisk som då var rökt, saltad eller torkad. På så sätt höll maten
längre. Alla i familjen sov i samma rum som påminde om vikingatiden 800 år tidigare.