Transcript Medeltid - WordPress.com

Medeltiden
1
Medeltid
I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa)
Tider förändras sakta
Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor
vaknade upp en morgon och tänkte: ”oj, nu är det medeltid”. Tider förändras långsamt och
de namn vi har på olika tider har människor hittat på efteråt. Vi kallar tiden mellan 1050 och
1520 för medeltiden eftersom den är perioden mellan två stora tider, forntiden (den gamla
tiden) och den nya tiden.
En stor skillnad mellan vikingatid och medeltid är att vikingatiden handlar om Skandinavien
medan medeltiden är hela Europas tid. När barn i Europas länder läser i skolan om
medeltiden står det ungefär samma saker i deras historieböcker. Många saker var likadana
över hela Europa. Religionen var densamma, kyrkorna såg likadana ut, man läste samma
sagor ur Bibeln, lyssnade på samma musik och många lärde sig språket latin. Därför kunde
man prata och förstå varandra även om man kom från olika länder. Det är ändå viktigt att
veta att det bara var de som var utbildade och hade pengar som kunde resa, tala latin och
prata med folk från andra länder.
Kristendomen
Kristendomen var väldigt viktig på medeltiden. Nu var det inte så att Sverige blev ett kristet
land exakt när medeltiden började. Kristendomen hade börjat sprida sig i Skandinavien
redan i början av vikingatiden och sakta blev fler och fler människor kristna. Som du säkert
kommer ihåg så var det en viktig händelse när Olof Skötkonung lät döpa sig och bli kristen år
1008. Att Sveriges kung valde kristendomen påverkade
människorna mycket och kristendomen blev större och viktigare.
Med kristendomen kom kyrkor och kloster till Sverige.
Kristendomen kom till Sverige genom att människor träffade folk
från andra länder som var kristna och genom munkar från andra
länder som kom hit. Man började bygga kristna kyrkor som såg ut
som kyrkorna ute i Europa. Man byggde också kloster – som var
stora gårdar – där munkar och nunnor kunde bo. För att få bli munk
eller nunna och bo i ett kloster var man tvungen att ge tre viktiga löften:
Lydnad – betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor.
Fattigdom – betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.
Kyskhet – betydde att man lovade att inte bli kär och inte gifta sig.
2
Livet i klostren var nog inte så lätt. Det fanns en chef som bestämde. I munkklostret kallades
chefen för abbot och i nunneklostret kallades hon för abbedissa. Munkarna och nunnorna
fick inte lämna klostret utan tillåtelse, de fick inte prata med varandra utan skulle bara be
hela dagarna. Ifall abboten eller abbedissan frågade något fick munkarna och nunnorna
svara ja eller nej.
Alla kloster var faktiskt inte lika stränga men en sak gällde ändå i alla. Munkarna och
nunnorna var tvungna att följa klostrets regler. De skulle hjälpa sjuka, gamla och fattiga
människor. Det var viktigt att de skötte om de växter som odlades i klostret. I många kloster
skrev munkarna och nunnorna böcker. Eftersom de skrevs för hand blev de väldigt dyrbara.
Det finns sådana böcker kvar än idag och de är så dyra att man har låst fast dem så att ingen
ska kunna stjäla dem.
Nunneklostret i Vadstena.
Ett av de kändaste klostren låg i staden Vadstena. Det klostret finns kvar idag och fungerar
bland annat som hotell. Under medeltiden bodde det en nunna här som hette Birgitta.
Birgitta var gift men när hennes man dog bestämde hon sig för att leva bara för Gud. Birgitta
flyttade sedan till Rom där Påven bodde. Hon blev helgonförklarad och kallas nu för Den
Heliga Birgitta.
Människorna i Sverige
I början av medeltiden bodde det ungefär en halv miljon människor i Sverige. De flesta
bodde på landet och var bönder. Det fanns också människor som bodde i städer. Andra
bodde i stora borgar där de kunde skydda sig mot fiender. På den här tiden fanns det inte så
många olika arbeten. Man delade upp människorna i fyra grupper som man kallade de fyra
stånden. De fyra stånden var:
Adel – Adelsmännen var stormän som lovat att skydda landet och kungen.
Att skydda kungen och kriga var dyrt. De var tvungna att ha vapen, att ha
folk som tog hand om vapnen – de kallades för väpnare – och de var tvungna
att ha häst. Därför bestämde kungen att adelsmännen skulle slippa betala
skatt. Man kallade de här stormännen för ”frälse”. Frälse betyder befria och
med frälse menade man att de var befriade från att betala skatt.
3
Präster – Prästerna behövde inte heller betala skatt. Man tyckte nämligen
att kyrkan också krigade för kungen och landet men kyrkan krigade inte
mot andra länder utan mot Djävulen. Under medeltiden var man väldigt
rädd för Djävulen och därför tyckte kungen att prästerna som jobbade för
kyrkan och slogs mot Djävulen skulle slippa skatt.
Borgare – Under medeltiden började det byggas städer i Sverige. Runt städerna byggde man
murar för att skydda sig mot fiender. Städerna kom därför nästan att se
ut som stora borgar. Därför kallades folket som bodde i städerna för
borgare. Många av borgarna arbetade som handelsmän eller
hantverkare. Hantverkare är sådana som gör saker med sina händer. De
kunde till exempel vara skomakare eller snickare. Ifall du åker till Gotland
och besöker staden Visby ser du att muren från medeltiden fortfarande finns kvar runt
staden.
Bönder – Bönderna var den största gruppen. Under stora delar av medeltiden
gick det bra för bönderna. Klimatet i Sverige var ganska varmt och bönderna
fick stora skördar och kunde äta sig mätta. En del bönder hade egna gårdar,
andra arbetade hos någon adelsman som ägde en stor gård. Det var ändå svårt
för bönderna eftersom de var tvungna att betala skatter. De fick betala skatt
till kungen och till kyrkan.
Medeltida saker
Den här bilden föreställer ett lusbräde. På medeltiden var det
vanligt med löss och loppor. Särskilt vanliga var de i sängen. Därför
la man lusbrädan i sängen under dagen. Lössen kröp ner i de små
hålen och man kunde skaka bort dem innan man gick och la sig.
Det här är en styltsko. Sådana här skor var vanliga i städerna på
medeltiden eftersom marken i gränderna ofta var mycket
smutsig. Med ett par styltskor kom man upp lite och blev mindre
smutsig om fötterna.
4
Det här vapnet kallas armborst. Det fungerar så att man sätter
pilen i rännan, spänner och skjuter. Det är nästan som en
blandning av ett gevär och en pilbåge. Armborstet kunde skjuta
över 400 meter och var ett vanligt vapen bland bönderna. Man kan
säga att armborstet blev en symbol för de svenska bönderna.
Under medeltiden blev bönderna viktiga i Sverige. Sverige startade en riksdag där alla fyra
stånden var representerade. Därför fick bönderna var med och bestämma även om det var
adelns stormän som bestämde mest i riksdagen. Mest av alla bestämde såklart kungen.
Ståndsriksdagen visade ändå att de svenska bönderna var viktiga. I de flesta andra länder
hade bönderna det mycket sämre och fick inte vara med och bestämma alls.
Handel
Handeln mellan länder blev vanligare under medeltiden. Tidigare hade man rest ut både för
att handla eller plundra men också för att man var nyfiken och ville upptäcka nya delar av
världen. Under medeltiden blev handeln den absolut viktigaste anledningen till att resa. Ett
land som blev rikt och mäktigt under medeltiden var Tyskland. I Tyskland bildade man något
som kallades för Hansan. Flera städer kring Östersjön blev viktiga Hansastäder. Viktigast av
alla var den tyska staden Lübeck. Den viktigaste av Sveriges städer blev Visby. Visby hade ett
väldigt bra läge ute i Östersjön.
Inom Hansan skapade man regler för handeln. Man bestämde om priser,
om tullar och andra skatter. Dessutom bestämde man att man skulle
handla mest med varandra. På så sätt blev Hansastäderna rikare och
rikare. Man lastade båtar som kallades koggar som reste mellan Hansans
städer med varor.
Kogg.
Tack vare Hansan blev det vanligt att folk från Tyskland besökte Sverige. Därför var det inte
ovanligt att man hörde det tyska språket i Svenska städer. Flera svenskar lärde sig också att
tala tyska. Från Tyskland kom även det klädmode som svenskarna härmade. På så sätt blev
länderna alltmer lika varandra.
I de svenska städerna bildades ett annat slags förbund som kallades för skrån. Ett skrå var ett
förbund för folk med samma hantverksjobb. Till exempel så gick skräddarna ihop i ett skrå,
skomakarna i ett och så vidare. I skrået bestämde man sådant som priser och hur många det
skulle få finnas av olika hantverkare i staden. Ifall det till exempel flyttade in en skomakare i
en stad var han tvungen att kontakta stadens skomakarskrå och fråga om lov innan han
började arbeta som skomakare.
Om en ung pojke ville bli till exempel skräddare var han först tvungen att arbeta som lärling
(elev) hos en vuxen skräddare. När han blivit riktigt duktig fick han visa det genom att göra
ett mästarprov. Efter det fick han rätt att öppna ett eget skrädderi. På så vis höll man inom
5
skrået koll på hur många som hade ett visst yrke och på att de faktiskt var duktiga på sitt
jobb.
Pesten
I mitten av 1300-talet kom den största katastrofen som funnits till Sverige. Allt började
troligen i staden Kaffa på Krim-halvön. Där hade handelsmän från Italien blivit instängda
under en handelsresa. Utanför Kaffas murar fanns fiender . Fienderna var mongoler och de
italienska köpmännen kunde inte ta sig ut ur staden.
Italienarna och mongolerna krigade och sköt pilar och kastade sten på varandra över muren.
Bland mongolerna spred sig en konstig sjukdom. Folk fick stora bölder och dog. Mongolerna
upptäckte att de blev smittade av liken. Det visade sig att det var råttor bland de döda och
att råttorna smittade. Smittan kom sig av att råttorna bar på
pestloppor som bet människor och då fick människorna den
hemska sjukdomen.
Mongolerna kom på hur de skulle kunna besegra
Italienarna. De kunde ju ge dem smittan genom att kasta in
döda kroppar över stadsmuren. När Italienarna såg att lik
kastades in i staden blev de först rädda. När de såg att det kröp ut råttor ur kläderna från
liken blev de ännu räddare. Snart började även de italienska köpmännen bli sjuka och dö. De
som fortfarande levde sprang ut ur staden och ner
till sina skepp.
Tyvärr kom även råttor med på skeppen och när
råttorna dött hoppade lopporna över till
människorna. När köpmännens båtar kom hem till
Italien vad nästan alla köpmän döda. Den nya
hemska sjukdomen pesten hade kommit till
Europa. Man kallade sjukdomen för digerdöden
som betyder stora döden. Ett passande namn eftersom väldigt många dog. Kanske så mycket
som uppåt hälften av alla människor i Europa.
Genom båtresor kom pesten också till Norden. Först till den Norska staden Bergen tror man,
sedan vidare mot Sverige och Finland. Människorna på den tiden förstod inte var sjukdomen
kom ifrån. Många trodde att det var ett straff från Gud men det förstod inte vad de hade
gjort för att göra Gud så arg. Pesten försvann till slut men kom tillbaka flera gånger under
medeltiden men inte lika hårt som första gången. Idag hade vi kunnat bota pestsjuka med
antibiotika (penicillin) men sådant fanns inte på medeltiden.
6
Regenter
En regent är någon som bestämmer. Det kan vara en kung, en drottning eller någon annan
som regerar ett land. Under medeltiden hade Sverige flera regenter. Vem som var Sveriges
första kung vet vi inte säkert. Vi vet däremot säkert genom att det finns skrifter som inte är
sagor som visar att Olof Skötkonung var kung i Sverige i gränstiden mellan vikingatid och
medeltid och att han döptes och blev kristen.
Senare regenter vet vi tack vare skrifterna betydligt mer om. Vi vet också att när stormännen
valt en ny kung så reste han runt i landet och visade upp sig. Det gjorde han för att visa för
folket att ”Jag är er nye kung, det är mig ni ska lyda nu”. En sådan resa kallades för Eriksgata.
Birger Jarl (1248-1266)
En viktig regent som faktiskt aldrig var kung hette Birger
Magnusson. Han var inte kung men han var rikets Jarl. Det
betydde att han var kungens närmaste man. Birger kallas Birger
Jarl eftersom han blev rikets Jarl när en kung som hette Erik
Eriksson var kung. När Erik dog fortsatte Birger att regera då det
inte fanns någon kung. Birger Jarl kom att bli en viktig man under
medeliden. Det var han som gjorde Stockholm till Sveriges
huvudstad.
Birger Jarl står staty i
Gamla Stan i Stockholm.
Birger Jarl stiftade även några viktiga lagar. De kallas för Birger Jarls fyra fridslagar. Lagarna
är:
Kvinnofrid – betydde att våld mot kvinnor var förbjudet.
Hemfrid – betydde att man inte fick överfalla någon i hemmet.
Kyrkofrid – betydde att allt våld i kyrkan förbjöds. Soldater var tvungna att lämna sina vapen
i ett rum som kallades vapenhus innan de gick in i kyrkan, Kyrkor idag har fortfarande
vapenhus även om inga soldater längre ställer vapen där.
Tingsfrid – betydde att det var förbjudet att överfalla någon på tinget.
Än idag gäller faktiskt de flesta av de lagar som Birger Jarl skrev. Våld mot kvinnor och flickor
är fortfarande allvarliga brott. Hemfridsbrott är så allvarligt att till och med polisen behöver
särskilt tillstånd för att gå in i någons hem. Tingsfrid gäller i Sveriges rättssalar. Den som stör
i en rättssal kan bli utkastad. Kyrkofrid finns inte längre men polisen vill ändå inte gärna gå in
och gripa någon i en kyrka.
Birger Jarl bestämde inte bara huvudstad och skrev lagar, han krigade också. Medan Birger
Jarl regerade krigade han i Finland och lyckades ta över en del nya landområden från
Finland.
Magnus Ladulås (1275-1290)
Magnus Ladulås var Birger Jarls son. Han hette egentligen Eriksson men hans tid som kung
7
har gjort att vi känner honom som Magnus Ladulås. Det var nämligen så att under
medeltiden reste ofta stormännens soldater runt i landet och stred eftersom stormännen
ofta blev osams om vem som ägde vilken mark. För att få mat tog sig soldaterna in till
bönderna och tvingade till sig mat och sovplats. De tvingade också bönderna att ge deras
hästar mat som fanns i böndernas lador. Magnus Ladulås bestämde en lag som sa att
soldater inte längre fick tvinga sig in hos bönderna. Den här lagen blev som ett ”lås på
bondens lada”. Därför kallas han Magnus Ladulås.
Precis som sin pappa ville Magnus skriva lagar. En viktig lag han skrev kallas Alsnö stadga
eftersom den skrevs på ön Alsnö i Mälaren. I Alsnö stadga bestämde man att det inte längre
var så viktigt vilken släkt man var ifrån utan istället var det viktigt vilket av de fyra stånden
man tillhörde. På så sätt försvann en hel del släktbråk och blodshämnden blev ännu
ovanligare.
Magnus Eriksson (1319 – 1364)
Magnus Ladulås tre söner bråkade mycket om kungakronan. Du kommer att få höra om det i
berättelserna om Håtunaleken och Nyköpings gästabud senare. När bröderna bråkat färdigt
blev hans sonson Magnus Eriksson kung. Det konstiga var att han bara var tre år när han blev
kung. Han kunde såklart inte regera då utan man tillsatte en så kallad förmyndarregering.
Det betyder att några vuxna hjälps åt att regera medan kungen får växa upp och bli stor.
När Magnus Eriksson blev 16 år var det inte bara han som vuxit, hans kungarike hade också
vuxit så han blev kung över både Sverige och Norge. Precis som sin farfar var han duktig på
att skriva lagar. Den viktigaste lagen han skrev kallas för Magnus Erikssons landslag. Magnus
tyckte nämligen inte om att olika lagar gällde i olika landskap. Det skulle vara lika i hela
Sverige, tyckte Magnus.
Magnus Erikssons landslag
1. Viktigast är att alla lyder kungen. Vi ska ha samma lagar i hela Sverige så
att alla känner sig som svenskar.
2. Lagarna ska visa att Sverige är ett kristet land. Kristendomen säger att
alla är lika mycket värda inför Gud. Därför ska alla också ha samma straff
för samma brott.
Så här skrevs lagar ute i Europa och Magnus ville likna de moderna europeiska kungarna.
Därför skrev han Sveriges landslag. Innan landslagen skrevs var det vanligt att man fick
olika straff fast man begått samma brott. En bonde som slagit ihjäl en adelsman
straffades till exempel mycket hårdare än en adelsman som dödat en bonde. Även om
den nya landslagen bestämde att det inte fick vara så, så fanns det ändå kvar en hel del
orättvisa när man dömde ut straff. En bra sak med landslagen var att den gjorde så att
8
det blev omöjligt att ha trälar (slavar). Ifall alla är lika mycket värda kan ju ingen
människa äga en annan människa.
Magnus Eriksson krigade också en del. Mest mot Ryssland men det gick inte särskilt bra
och Sverige förlorade en hel del.
Albrekt av Mecklenburg (1364-1389)
När Magnus Eriksson dött valde stormännen hans släkting Albrekt
till ny kung. Albrekts pappa kom från Mecklenburg i Tyskland och
därför kallas han ofta för Albrekt av Mecklenburg i historieböckerna.
Albrekt blev ingen omtyckt kung. Han tog ut höga skatter. För att
samla in skatterna hade han folk som kallades fogdar. Fogdarna var
ofta våldsamma och kunde både slå och döda bönder som inte ville
eller kunde betala de höga skatterna.
Det var inte bara bönderna som var missnöjda. Eftersom Albrekt hade tysk pappa var han
noga med att vara god vän med Hansan. Det gillade inte adelsmännen som tyckte att
Hansan fick bestämma för mycket. Nästan alla verkade vilja bli av med Albrekt som kung.
Sverige hade förlorat Norge till Danmark. Danmark styrde också över Island och
Grönland. Den danska regenten var en kvinna – drottning Margareta.
Margareta (1389 – 1412)
De svenska adelsmännen övertalade Danmarks drottning Margareta att bli drottning
över Sverige också. Det var inte så svårt. Margareta ville gärna bestämma mer så hon
tackade snabbt ja. Problemet var att Sverige redan hade en regent som hette Albrekt och
han ville inte sluta vara kung. Han hade det bra och blev rik på alla skatter. Albrekt tyckte
det var larvigt med en kvinna som regent. Han kallade Margareta för ”Kung Byxlös”.
Det blev ändå strider mellan Albrekts och Margaretas soldater. År 1389 förlorade Albrekt
ett slag i Falköping och Margareta fick ta över som regent över
Sverige. Hon styrde nu över Sverige, Norge, Danmark, Finland,
Island och Grönland. Det betydde att hon regerade över Europas
största rike.
För att göra det möjligt med en regent över så många länder
höll man ett möte i Kalmar år 1397. Där bestämde man att de
sex länderna skulle bilda en union. Det betydde att de skulle ha
en regent men att länderna själva samtidigt fick bestämma en hel del själva. Man fick till
exempel ha egna lagar. Eftersom man hade mötet i Kalmar kallas unionen för
Kalmarunionen.
9
Allt blev ändå inte som de svenska stormännen hoppats. Margareta tog också ut höga
skatter och dessutom tyckte folket att hon var orättvis. Hon var alltså inte en särskilt
omtyckt drottning.
Erik av Pommern (1412 – 1439)
Efter Margaretas död blev hennes släkting Erik kung i unionen. Erik
kom från Pommern i Tyskland och kallas därför för Erik av Pommern.
Precis som tidigare kungar blev Erik illa omtyckt. Han tog ut höga
skatter och fogdarna som hämtade in skatterna var kanske ännu
våldsammare än de fogdar Albrekt haft.
Dessutom krigade Erik mot Hansan. Det kriget gjorde det svårt för
svenska handelsmän att handla med Hansan. I Bergslagen i Dalarna
hade Svenska bergsmän börjat bli duktiga på att få fram järn ur bergen. De ville gärna
sälja sitt järn till andra länder men kriget mot Hansan gjorde det svårt.
Engelbrektupproret
Till slut blev bergsmännen så arga att de kände att de måste göra något åt saken. Det
fanns en bergsman som ägde en gruva. Han hette Engelbrekt Engelbrektsson.
Stormännen litade på Engelbrekt så han fick resa till kungen för att försöka prata med
honom om kriget mot Hansan. Samtalet med Erik gick inte bra. Erik ville inte sluta kriga
och han ville inte heller sänka skatterna.
När Engelbrekt berättade det för bergsmännen blev de väldigt arga. De bestämde sig för
att slåss mot kungen. Engelbrekt blev ledare för upproret och kungens fogdar förlorade.
Upproret kom att kallas Engelbrektupproret. Erik av Pommern tvingades fly och börja ett
nytt liv som sjörövare. Engelbrekt blev vald till chef för den svenska armen.
Engelbrekt hade också fiender och under en resa till
Stockholm övernattade han på en holme i Mälaren.
Han överraskades under natten och anfölls av en
man som kallades Magnus Bengtsson Matt och
Dag. Bengtsson högg ihjäl Engelbrekt med en Yxa.
Efter Engelbrekts död blev det oroligt i unionen.
Regenterna satt fortfarande i Danmark. I Sverige
hade vi riksföreståndare. Genom åren försökte de
svenska riksföreståndarna ibland få Sverige att
lämna unionen men det lyckades inte.
Engelbrektupproret.
10
Medeltidens sista tid
Även om Engelbrekt lyckades jaga bort Erik av Pommern så skulle unionen bli kvar nästan
100 år till efter att Engelbrekt dött. Det var först efter Stockholms blodbad 1520 som
Sverige på allvar lyckades ta sig ur Unionen med Gustav Vasas krig mot Danskarna. Det
får du läsa om i femman.
Kom ihåg att…
..medeltiden var hela Europas medeltid. Mycket blev lika i Europas länder.
..kristendomen blev viktig i Sverige. Sverige blev ett kristet land på riktigt
under medeltiden.
..det bildades ett handelsförbund som kallades Hansan som bestämde över
handeln och såg till att handla med varandra inom förbundet.
..att det stiftades lagar i Sverige som skulle gälla i hela landet.
..Sverige började på grund av Hansan handla mer planerat med andra
länder.
..det var under medeltiden kungarna började ta in skatter på ett mer
planerat sätt.
..under medeltiden gjorde Birger Jarl Stockholm till Sveriges huvudstad.
..under medeltiden delades befolkningen in i fyra stånd. Adel, Präster,
Borgare och Bönder.
..under medeltiden växte många städer upp.
..under medeltiden tog pesten (digerdöden) död på kanske nästan hälften
av folket i Europa.
..Sverige gick i union med Danmark, Norge, Finland, Island och Grönland
under medeltiden. Året var 1397 och unionen kom att kallas
Kalmarunionen.
11
12