Transcript Historien börjar

k
H
i
b
Rör sto
ujba ri
rr en
i
H
ur
bö
HKa
rja
Eq ur pi
t
rh
v
u
Ne
a e el
is
nu ärros t. t ving
to
i d re
D
b
l
q
rie
a
l
Vau a ör m e e s
lit t? s.
ili dam a ja
n?
sc ä
di devo a
r
d
i
t
ng e o , mlo dig
D
u
don hlore vol änbor nim
ili is
l
s
lu ög e or isker
no is d
pt kut
i
ao
o
nu a lu
at ltve adi n eu ng
l
m it m
. ur?l i gn od g e
pi a la ue r
sa a e
s
ti
?
n ug a
ng fac rcip ed
he ue ad
ni ro d
ea cum is
sc s o
co
i e eu e
r
r s m ssi
en e si
is ug tem
i.
ia
te
e
ar
lälg rik
u,ej br
nrte rdrue
vela öen
Em
nbd
sa Uh
oc
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Förmänniskan Ardi kunde söka föda och skydd både på marken och i träden.
På två ben går det att bära både mat och en unge.
På jakt efter våra
förfäder
Forskare följer människans historia miljoner år
tillbaka i tiden. De söker efter förmänniskor som
tydligt skiljer sig från sin närmaste släkting apan.
Fast de skulle också vilja hitta en ännu äldre urmoder, gemensam för människan och apan.
Vad är det då som skiljer människan från apan
och andra djur? Är det att kunna gå på två ben, att
ha en stor hjärna, att kunna tala, att kunna planera
för framtiden, att vara påhittig och skapande? Låt
oss se hur de här utmärkande dragen växer fram
under människans utveckling.
Ardi – varken apa eller människa
År 1994 hittade forskare från USA, Japan, Etiopien
och Storbritannien benbitar av en förmänniska, en
hominid, som levde i Etiopien för 4,4 miljoner år
sedan. Ardi kallas hon, var cirka 120 cm lång och
vägde runt 50 kilo. Hon var varken människa eller
apa. Men hon var troligen vår äldsta föregångare.
Vår äldsta hittills kända, för forskarna gör ständigt nya fynd. Ska vi hitta en gemensam urmoder
till både människa och schimpans (vår närmaste
släkting bland aporna) får vi söka oss ytterligare
en eller två miljoner år tillbaka i tiden. Men från
någon sådan urmoder har vi inga säkra spår.
Forskarna kring Ardi samlade i åratal ihop tusentals benrester från ett trettiotal sådana varelser. Krypande på händer och knän grävde de
också fram varenda träbit, varenda rest av avfall
och föda, varje frö – sammanlagt långt över hundratusen ledtrådar till hur dessa varelser levde och
i vilken miljö. Stora block av avlagringar forslades
till laboratorier där benbitar med olika tekniker
3
4
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
rengjordes från leran de begravts i. Att mödosamt
foga samman små benbitar till Ardis skelett sysselsatte forskarna i nära femton år. De hade funnit större delen av skallen och tänderna, de hade
händer, fötter, bäckenben, höfter, lårben och vrister. Men ryggraden och en del andra skelettbitar
saknades. Bitarna skannades och skelettet byggdes
upp virtuellt i datorer.
Först år 2009 kunde resultaten presenteras av
de fyrtio forskarna. De var specialister på en rad
områden. (Se rutan på nästa sida.)
Ardi levde i ett område bevuxet med gles skog
där solen kunde skina ner till marken mellan träden. Hennes höfter, ben och fötter tyder på att hon
kunde gå upprätt, tvåbent på marken. De långa armarna blev fria att plocka växter och smådjur på
marken – och sedan bära födan långa vägar. Det
var ett starkt skäl att börja gå på två ben. Men tårnas placering visade att fötterna även kunde gripa
om trädens grenar. Ardi tog sig fram i träden gående på grenarna. Tänderna visar att hon åt rötter,
frukter och nötter. Hon satte även i sig insekter
och smådjur.
Nyttig kritik?
Andra forskare är tveksamma eller kritiska. Ardis
knäled är för rak, säger några. Lårben och underben måste bilda en vinkel för att Ardi skulle gå på
två ben – och hålla balansen. Griptårna på fötterna
talar också mot att Ardi gick tvåbent på marken.
Att skelettdelar saknas gör att Ardis möjligheter
kan tolkas på flera olika sätt. Dessutom, säger de
tveksamma, är det oklart om vi verkligen härstammar från denna art av förmänniska.
Men även kritikerna finner fynden kring Ardi
mycket intressanta. Hon är mer olik schimpansen
än man kunde vänta sig, så här tidigt i människans
utveckling. Till exempel tog hon sig inte fram på
knogarna. Hennes hjärna var inte större och hon
kunde inte tala. Men ändå är det en ny platå i utvecklingen för den varelse som för sex–sju miljoner
år sedan var gemensam urmoder för schimpans
och människa. Då skedde troligen uppdelningen
mellan den första människoliknande varelsen och
urschimpansen.
Gorillan
Schimpansen
Förmänniskan
– flera arter
Ardi
Gemensam urmoder
(ännu ej hittad)
Lucy
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Olika forskare samarbetar
Arkeologer grävde fram fynden med sleven,
hackan, sållet och måttbandet, och bedömde dem
med olika metoder. Viktigast är att tolka, förstå de
här fynden på rätt sätt.
Zoologer och botaniker studerade fynd av djurrester
och växtrester, frön och pollen. Sedan kunde de
berätta om växter, djur och natur runt Ardi och hennes grupp.
Geologer studerade bergväggar och grussluttningar
i den branta och djupa floddalen vid Aramis för att
bedöma fyndens ålder. De undersökte hur gamla
jordlagren är.
Antropologer kom med teorier om hur dessa
förmänniskor levde. Vad kunde de klara av? Hur
samarbetade de? Eftersom det här handlar om
förhistoriska perioder (utan skriftliga källor) kallas
de paleoantropologer.
Osteologer (skelettforskare) studerade ben och tänder. Förmänniska eller djur? Hur stora? Hur starka?
Vilka slutsatser kunde man dra om längd och vikt,
om sjukdomar och skador? Vad säger tändernas
förslitning om födan och om tändernas användning
till annat än att tugga föda?
Kemister undersökte vilka ämnen som kunde
spåras i benresterna. De gav ledtrådar till vad Ardi
och hennes grupp hade ätit. Var de växtätare och
köttätare – eller bådadera?
ILLUSTRATION
5
6
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Ständigt nya fynd
Forskarna gör varje år nya fynd av människoliknande varelser. Och nya fynd och långt säkrare
undersökningsmetoder leder till nya teorier om
människans ursprung.
Det har tagit lång tid för oss att utvecklas till vad
vi är i dag. Ibland har stegen varit små, då knappast någon utveckling alls skett. Men då mutationer (snabba förändringar i våra gener) inträffat har
utvecklingen tagit stora steg. Det viktiga är vilka
individer som fortplantar sig, och att förändringar
kan uppstå vid födelsen av en ny individ. Antalet
generationer under en period betyder mer än antalet år.
Nu vet vi att en rad olika föregångare till oss nutidsmänniskor har funnits på olika håll i Afrika.
Även om vi inte hittat en bestämd urmoder till oss
på ett bestämt ställe under en bestämd tid, så är det
i alla fall säkert att Afrika är vårt urhem.
Moderna metoder i forskningen
Genetik: Genom DNA-analys kan en genetiker
(ärftlighetsforskare) noggrant undersöka den arvsmassa som finns i cellerna hos alla varelser – levande eller döda. Det har blivit en viktig teknik
för forskare i medicin och biologi, men även för
historiker, arkeologer och andra. Utseendet på
den genetiska koden, som varje varelse har i sina
gener, ger ovärderlig information. Den kan till
exempel berätta om släktskap mellan människor
och folkgrupper och mellan olika arter av förmänniskor. Arvsmassan kan också avslöja vilka sjukdomar människor haft och hur de vandrat över stora
områden.
Kol 14-metoden hjälper forskare att bestämma
åldern på föremål och sedan länge döda varelser.
I de flesta material finns radioaktiva isotoper (ett
slags atomer). Isotopen faller långsamt sönder och
då minskar radioaktiviteten. Detta sker i jämn takt
under många tusen år. Genom att mäta radioaktiviteten i ett framgrävt ben från en människa kan
forskaren beräkna hur gammalt fyndet är.
Utan DNA-analys och kol 14-metoden skulle vi
veta betydligt mindre om tidigare människors liv.
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Lucy
Cirka en miljon år efter Ardi levde Lucy. En grupp
arkeologer i Etiopien grävde fram det klart mest
fullständiga skelettet av en hominid, långt mera
komplett än Ardis. Forskarna som undersökte
skelettet och fyndplatsen berättade att det var en
kvinna. Hon hade varit drygt en meter lång och
vägt cirka 30 kilo. Hon var ungefär 20 år gammal.
klättra upp i trädens kronor för att fly undan de
väldiga rovdjuren som fanns på den här tiden, den
blodtörstiga mårdhunden eller katter stora som vår
tids lejon.
År 2010 presenterades ett fossil (bevarad rest av
djur eller växt) efter en man tillhörande samma art
som Lucy. Han är mycket längre, 1,7 meter. Bäckenet, skulderbladen och bröstkorgen ser ut som hos
en modern människa. Smalbenet är längre än vad
forskarna väntat sig. De menar att allt detta tyder
på att mannen kunnat gå obehindrat, att han inte
längre levde i träden.
Med DNA-analys kan äldre teorier prövas och
ganska ofta kommer man fram till att de varit felaktiga. Det var till exempel en grupp genetiker som
upptäckte att Lucy inte är vår urmoder, utan möjligen vår ”urmoster”.
Några tusen generationer efter Lucy hade de
här förmänniskornas skelett utvecklats, anpassats
bättre för den upprätta gången. De rörde sig ledigare och snabbare och gick mindre framåtlutade.
Händernas fingrar fungerade bättre för sina nya
uppgifter.
Den upprättgående människan
Lucy.
Lucys hjärna var lika stor som en schimpans. Det
är en tredjedel av vår hjärnas storlek.
Lucy kunde till skillnad från aporna gå på två
ben. Hon hade alltså händerna fria och kunde använda dem för att bära hem sin föda som bestod av
växter och av kött – bland annat från stora hovdjur.
Lucy kunde hantera redskap.
Hennes långa armar gjorde att hon hade lätt att
För ungefär 1,5 miljoner år sedan utvecklades den
varelse som kom att kallas den upprättgående
människan (homo erectus på latin). Hans hjärna
var tre gånger så stor som Lucys, alltså lika stor
som vår. Han var omkring 180 cm lång och hans
kropp liknade vår. Tack vare sina långa ben och
sin raka gång kunde han ta sig fram lättare och
snabbare än vad Lucy hade kunnat. Det var nog
förklaringen till att han var den första människovarelse som utvandrade från Afrika till Asien och
Europa. Man har gjort fynd av honom ända borta
7
8
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Du är lite neandertalare
Neandertalarna utvandrade från Afrika till Mellersta
östern och Europa. Där levde de under 300 000 år
innan de för cirka 30 000 år sedan blev undanträngda
av våra förfäder – Cro Magnon-människorna. Kanske
var de aldrig fler än 20 000 personer, spridda från
Spanien till västra Sibirien. Skelettfynd år 1856 i dalen
Neanderthal, nära tyska Düsseldorf, har gett namn
åt denna annorlunda människoart.
Neandertalarna var muskulösa, så starka och
snabba att de skulle ha tagit nästan alla guldmedaljer
i ett nutida olympiskt spel. De bodde i grottor, jagade
renar, mammutar och björnar i djärv närkamp med
träspjut, stenknivar och klubbor. De kunde tala, göra
upp eld och tillverka effektiva redskap. Att överleva
i snö och kyla på tundran nära inlandsisen krävde
intelligens.
En del av våra förfäder fick barn med neandertalare.
Det vet vi eftersom forskare funnit att några procent
av vår arvsmassa kommer från dem. Så var stolt över
den släktskapen när du ser bilder av deras breda ansikten och väldiga ögonbrynsbågar. Kanske gillar du
inte neandertalarens lilla haka, bakåtlutande panna
och något tillplattade huvud? Men där fanns plats för
en hjärna, troligen lite större än vår.
Förmänniskor och människor: Spridning och fynd
Neanderthal
fyndplats i Tyskland
Cro Magnon
fyndplats i Frankrike
Europa
Lucy 4,4 miljoner år
Ardi 4,4 miljoner år
17 000
Nordamerika
10 000
Asien
Afrika
Mellanöstern
Sydamerika
15000
Australien
60000
l Över 2 miljoner år gamla fossiler
l Homo Erectus, 1,5 miljoner år sedan
l Neanderthal-människor, 200 000–30 000 år sedan
l Cro Magnon/Homo Sapiens, 50 000 år sedan
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Neanderthalare som de framställs på det relativt nyöppnade museet i Krapina i Kroatien,
där en stor mängd fossil grävdes fram vid förra sekelskiftet.
i Kina och på ön Java i nuvarande Indonesien. Det
var den första utvandringsvågen från Afrika.
Efter ungefär en miljon år förändrades dessa
varelsers hudfärg och utseende efter vandringen
från Afrikas brännande sol till de solfattiga och
kyliga trakterna i norr. Men fossil visar att de fortfarande tillhörde samma människoart.
För 500 000 år sedan lärde sig dessa människor
att använda elden, något som måste ha inneburit
en stor förändring i deras liv. Elden kan ha uppstått
vid blixtnedslag. Eller också kom de på idén när de
såg gnistor från stenredskapen som de tillverkade.
Elden var troligen de forntida folkens viktigaste
upptäckt.
Vi kommer alla från Afrika
I Afrika utvecklades för mer än 100 000 år sedan
en ny art av människa. Hon var slankt byggd och
inte alls lika kraftig som tidigare människor. Skallen var rundad och pannan var slät, utan valkar
vid ögonbrynen. Hakan var utskjutande, som hos
vår tids människor. Eftersom mun och svalg såg ut
som hos oss, tror man att dessa människor kunde
tala. De var våra förfäder.
Denna nya art av människa tog sig över till
Asien för omkring 70 000 år sedan och befolkade
den världsdelen. En annan grupp av dem vandrade
genom Sydasien och kom för cirka 65 000 år till
Australien – aboriginerna. En tredje grupp spred
9
10
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Alger och svampangrepp hotar de över 15 000 år gamla målningarna i grottan i Lascaux i sydvästra
Frankrike. Därför har grottan, som blev känd på 1940-talet, länge varit stängd utom för forskare.
En kopia har uppförts intill den riktiga grottan.
sig över Europa för omkring 60 000 år sedan. Där
levde den en tid vid sidan av en utdöende människotyp – neandertalarna.
Homo sapiens
Arten kom att kallas Cro-Magnon efter en grotta
i södra Frankrike. Det var nämligen där man fann
de första skeletten av dessa människor som från vi
härstammar.
Cro-Magnon-människorna var uppfinningsrika
och hade bättre tekniska kunskaper än tidigare arter. Det här gjorde att utvecklingen gick snabbare.
De förbättrade till exempel pilbågen, metkroken
och harpunen. Det är inte konstigt att vi talar om
dem som homo sapiens, ”människan som vet och
kan”.
Denna typ av människa levde mest på jakt och
fiske, men verkar också ha lärt sig samla ätliga växter. De tillverkade vapen och verktyg av ben och
flinta. Av skal och ben med borrade hål skapade
de smycken. Troligen bodde de i hyddor av något
slag. De höll ihop i ganska stora grupper. Där tog de
hand om sina sjuka och gamla. Fynd av blommor,
smycken och verktyg i gravarna kan tyda på någon
form av religion och tro på ett liv efter döden.
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Historia
Reportage
Arara-folket
”En till synes helt isolerad indianstam har hittats djupt inne i Amazonas djungel. Flygbilder
tagna av den brasilianska indianbyrån visar
orangemålade indianer som riktar pilbågar mot
flygplanet.”
De orden kunde man läsa i en svensk dagstidning för inte så länge sedan.
Den indianstam som nyligen upptäcktes lever
i ett miljöskyddat område vid Envirafloden på
gränsen mellan Brasilien och Peru.
Den brasilianska myndigheten FUNAI som är
till för att skydda indianernas kultur räknade så
sent som år 2007, att det fanns 67 indianstammar (eller kanske snarare mindre grupper av indianer) i Amazonas som ännu inte haft kontakt
med det som vi kallar för civilisationen. FUNAI
tar inte kontakt med sådana isolerade stammar,
utan försöker skydda indianerna från kontakt
med omvärlden.
Propellerplanet går ned för landning i den lilla staden Altamira mitt i Amazonas. Där nere
ringlar sig floden Xingu som en mask över det
gröna täcket.
För trettio år sedan var det inte många som
levde här, djungeln var så gott som ogenomtränglig. Men när man började bygga en väg
tvärs genom Amazonas och allt fler nybyggare
flyttade in förändrades också situationen för de
indianer som alltid levt kring Xingu-floden.
Från Altamira är det inte längre än 150 kilometer fågelvägen till det område där Araraindianerna lever. Ändå dröjde det länge innan
indianerna här hade sina första kontakter med
de vita.
– Tidigare fanns det aldrig några vita här i
Amazonas. Det var bara vi indianer som levde
här. Nu kommer de hit och säger att det är deras
land. Men det är indianernas land, vi har alltid
levt här, säger Akitoo som är Arara-indian.
Arara-stammen är uppdelad på olika grupper
som lever skilda åt. Den grupp Akitoo tillhör
består av 90 personer. Det var först i början av
11
12
Historia
Grafik
Jägare, samlare
Bönder
Nomader i mindre grupper.
Bofasta hus, byar.
Samlade, jagade, fiskade.
Odlade, hade boskap.
Redskap av sten och ben.
Redskap av sten och metall.
Neanderthal
|
Ardi
miljoner
år sedan
|
|
Lucy
|
|
|
3
4
Elden
Homo
Erectus
2
|
Homo
Sapiens
| | | | NU
1
Städer
Jeriko
Jordbruk
|
|
|
|
|
|
10 000
9000
8000
7000
6000
5000
0
13
Fem floder – fyra högkulturer
Odling
Större skördar
Nya yrken
Städer
Samarbete
för bevattning
Folkökning
Hantverk
Lagar
Ny teknik
Tempel
Skriftspråk
Skatt
Försvar
Eufrat
Tigris
Sumerer
Nilen
Indus
Egypten
Harappa
Mohenjo-daro
Huang He
Shang-dynastin
|
|
|
|
|
4000
3000
2000
1000
0
14
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
skäran uppfunnen. Tack vare den kunde en familj
på tre veckor skörda sitt behov för året. Säd kan
sparas i lager. Boskap är också ett slags lager. Möjligheten att lägga upp lager gjorde att försörjningen
blev tryggare, vilket ledde till en stor folkökning.
Det istäckta Berings sund bildade en bro mellan Asien och
Amerika.
En ny värld smälter fram
För 10 000 år sedan hade inlandsisen äntligen
smält. Smältvattnet gjorde att havet steg hundra
meter och dränkte mycket land. I värmen blev
tundraområdena mindre och skogen spred sig från
söder. Många djur som varit anpassade till tundran
dog ut, till exempel mammuten.
Det milda klimatet och de nya förutsättningarna
det förde med sig innebar en enorm förändring för
den tidens människor. I två miljoner år hade de
försörjt sig som jägare och samlare. Nu – för bara
10 000 år sedan – började människorna ett liv som
jordbrukare och boskapsskötare.
Människan brukar jorden
På höglandet i Mindre Asien (i dagens Turkiet)
växte några sorters gräs, vars korn människorna
kunde äta. I värmen efter istiden växte dessa gräs
bra. Det var bara att ta för sig. Där det växte tunt,
luckrade man jorden med en grävkäppen eller en
krokig trädgren som hacka. Sedan strödde man
i lite korn. Det var början till jordbruket och till
våra sädesslag. För att skona händerna skar man av
axen med flintkniven. Någon kom på att fästa vassa
flisor som sågtänder i en krokig gren och så var
I högt belägna områden som detta (Kurdistan) började
människor odla säd.
Bonden oftare sjuk än jägaren
När människor började odla växter och hålla tamdjur förändrades livet inte bara för dem själva utan
också för mycket annat levande i naturen. För virus
och bakterier var den bofasta familjen en mycket
bättre miljö än den mindre och rörligare befolkning i jägarsamhället. Men bondesamhället var
för litet för att epidemier skulle kunna uppstå – än
mindre pandemier, som epidemier kallas om de
omfattar en stor del av jordens befolkning. Smittsamma sjukdomar behöver många mottagliga
människor som lever tätt inpå varandra för att ha
någon verkan.
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Jeriko – världens äldsta stad?
Jeriko
Döda
havet
Både människor och djur behöver salt. Dessutom kan livsmedel bevaras med salt. Staden Jeroko har vuxit upp kring
en oas i öknen, ungefär en mil från Döda havets saltavlagringar. Där har man handlat med salt i 10 000 år.
8 000 f.Kr. hade staden Jeriko (på Västbanken
mellan Jordanien och Israel) cirka 2 000 invånare.
Staden måste ha haft någon form av styrelse.
Någon eller några ledde arbetet med bevattningen och med försvaret när fienden kom. De
gemensamma uppgifterna tvingade fram ett
organiserat samhälle. Den sortens organisation
uppstod först i städerna.
Krukmakare gjorde kärl för vatten, olivolja och
säd. På 6000-talet f.Kr. började man bränna leran
till keramik. Husen av soltorkad lera byggde man
nog själv. Men timmermän högg med en yxa ut
bjälkarna till taket. I Jeriko fanns inte bara bönder.
Stenknackare och senare bronsgjutare tillverkade
vapen och redskap. Brons, en blandning mellan
koppar och tenn, kände man till redan 3000 f.Kr.
15
16
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
SAMARBETE
SPECIALISERING
VÄLSTÅND
Bönder i byar samarbetar
i jordbruket och gräver
kanaler för bevattning.
Nya uppfinningar:
skriftspråk, hjulet.
En ny typ av samhälle
växer fram med kung,
skatt, försvar, lagar,
tempel och präster.
Större skördar kan
försörja fler.
Nya yrken:
hantverk, handel.
Befolkningen ökar.
Samarbete – Specialisering – Välstånd
(Erövrare, Krig, Slaveri)
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Tigris
Eufrat
Indus
Huang He
Nilen
Vid de stora floderna
Kring de stora floderna på kartan fanns bördiga
jordar. Flodernas vatten leddes ut på åkrarna.
Skördarna räckte även till dem som inte brukade
jorden. En del kunde syssla med handel eller hantverk. Andra blev präster i templen eller soldater
som skyddade området. Denna specialisering gav
nya kunskaper i teknik och konst, i tillverkning
av kläder och redskap, i läkekonst och skrivkonst.
Samarbetet ledde till att högkulturer växte fram i
de här områdena.
Kultur?
Ordet kultur kommer från latinets cultus (odling,
bearbetning). Det kan användas om bearbetning
av jorden för att odla vete, ris, hirs, bomull m.m.
Men begreppet kultur kan utvidgas till att avse hur
människor i ett område lever, vad de tänker och
skapar under en viss period: bra redskap, vackra
lerkärl, vävda tyger, teknik och vetenskap, konst
och musik. Det kan också avse hur de försörjer sig,
ordnar sitt samarbete och skapar ett samhälle. Gör
dessa människor stora framsteg i allt det här, kallar
vi det en högkultur.
Troligen ett bättre liv
Odling och boskapsskötsel måste under lång tid
ha kompletterats med jakt och samlande. Det
kringflyttande nomadlivet övergick endast långsamt och gradvis i bofasthet. Bönderna byggde då
byar – som ibland växte ut till städer. Städerna blev
marknadsplatser, och därmed kom handeln igång,
snart över stora avstånd.
De bofasta kvinnorna behövde inte föda och
bära sina barn under långa vandringar. Tillgången
till boskapens mjölk, ägg och ull gav barnen lämpligare föda och bättre kläder. Äldre syskon kunde
passa yngre, medan kvinnorna arbetade på fälten.
17
18
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Tigris
Indus
Eufrat
Huang He
Nilen
erika
Mesopotamien
Kring nedre delen av floderna Eufrat och Tigris
bodde för ca 5 000 år sedan sumererna. Deras land,
Sumer, hette senare Mesopotamien. I dag är det
Irak.
I Sumer var varje större stad med omgivande
område en så kallad stadsstat. Varje stadsstat var
självständig. Invånarna trodde att deras stad skyddades av en gud. Därför fick prästerna makten att
styra.
Hjulet uppfanns ungefär samtidigt på olika håll i
världen. Sumererna var bland de första att använda
hjul och bygga vagnar. Vagnarna hade fasta hjulaxlar och kunde därför inte svänga. För att klara en
kurva måste man lyfta vagnens bakdel.
Hjul användes också av krukmakarna som drejskiva. På skivan roterade lerklumpen som formades
till en kruka.
Zikkuraten i bakgrunden – med ett tempel högst upp på tornet – var centrum för prästerna. Där offrade de till gudarna.
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Oförändrade genom årtusenden – sankmarkerna där Eufrat och Tigris flyter samman.
På vagnar kunde tunga varor transporteras
långt. Sumererna sysslade med handel. De byggde
båtar av vassbuntar. Båtarna fraktade varor på floderna och ibland över hav ända till Indien.
Fem tusen år gamla lertavlor visar kilskrift som
sumererna uppfann. De var bland de första att
kunna skriva. De kilformiga tecknen trycktes i en
våt lertavla med en snett avskuren pinne. Tavlan
torkades och brändes. Så skrevs avtal om handel
och meddelanden till varornas mottagare. På tavlorna läser vi också lagar och berättelser om gudar.
Från början framställde kiltecknen bilder. En
falk, en enbuske och ett berg betydde Falkenberg.
Bilderna förenklades senare till skrivtecken.
Babylonien och Assyrien
De sumeriska städerna försvann. Vattnet som
leddes ut över åkrarna innehöll salter. Salthalten
ökade och skördarna blev mindre. Åkrar förvandlades till öken.
Omkring år 1700 f.Kr. blev Hammurabi kung
i ett rike som hette Babylonien (i Mesopotamien).
Hans stränga lagar är beryktade: ”Öga för öga, tand
för tand”. Där fanns också regler för handel, giftermål och testamenten. Kvinnor och slavar gavs
rättigheter.
Från bergstrakterna i norr trängde de brutala
assyrierna in. Städer jämnades med marken, befolkningar slaktades. Assyrien var under några
hundra år en stormakt. Men kring år 600 f.Kr. tog
babylonierna åter makten. Deras huvudstad Babylon var rik miljonstad, berömd för sina hängande
trädgårdar och sina stora byggnader, bland andra
Babels torn (omtalat i Bibeln). Babylonierna var
skickliga matematiker och astronomer.
De behärskade de fyra räknesätten och delade
in cirkeln i 360 grader. En timme delade de in i 60
minuter. Året fick 12 månader med 30 dygn var.
Man trodde att planeterna var gudomliga och
styrde människornas liv. Den tron kallas astrologi.
19
merika
20
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Tigris
Indus
Eufrat
Nilen
Egypten
Huang He
Egypten sträcker sig i en hundra mil lång floddal längs Nilen. Saharas öken och Etiopiens berg
i söder har tillsammans med floden gjort landet
bördigt. Från öknen blåser fint stoft med vinden
till Egypten. Efter sommarens regn i bergen stiger
flodens yta i juli. Då dränks åkrarna i dalen. Så när
Nilen sjunker i november är åkrarna väl vattnade.
Dessutom är de täckta med ett näringsrikt slam.
Då är det dags att så. Sex meter slam och stoft har
naturen gett Nildalen på sex tusen år. Ny jord har
ständigt förts dit.
Det tidiga Mesopotamien var uppdelat på många
stadsstater. Egypten blev snart ett enda, enat rike.
Efter varje översvämning måste åkrarna mätas ut på nytt. Det lärde egyptierna matematik och geometri.
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Nilen gjorde landet rikt
Vid Nilen bodde bönder som samarbetade. Medan
Nilen steg och vattnade deras åkrar, passade de på
att samla vatten i bassänger. Så när floden sjönk
och hettan kom hade de vatten kvar. Därför kunde
de få flera skördar, vilket gjorde deras byar rika.
Rikedomarna gjorde att det kanske första riktiga
riket i historien grundades vid Nilen för cirka 5 000
år sedan. Huvudstad var Memfis, belägen där Nilen grenar sig.
Nilen var rikets pulsåder. På den gick all trafik.
Strömmen förde båtarna mot norr. Vinden, de
ihållande passadvindarna, förde dem mot söder
när seglen hissades.
Pyramiderna visar på faraos makt
Kungen kallades farao. Han var son till solguden
Ra. Farao hade all makt i riket. När han dog trodde
man att han försvann till solen, men att hans själ
kunde stanna kvar på jorden. Och här måste den
ha någonstans att bo, vilket den fick göra i faraos
kropp. Den skulle bevaras i evighet och gömdes
därför djupt inne i pyramiden. Vid Gizeh byggdes
de största pyramiderna under perioden 2600–
2450 f.Kr. Tusentals skickliga arkitekter, stenhuggare och andra hantverkare samlades där.
I det gamla Egypten började en ny farao genast
bygga sin pyramid. När den stod färdig lyste den
polerade ytan bländande vit. Pyramiden liknade ett
knippe solstrålar som bryter fram mellan molnen.
Den skulle ständigt påminna människorna om hur
nära förenad farao var med solguden Ra.
Nilen – en bördig remsa på var sida och sedan öken.
Egyptierna skrev med bläck och spetsat vassrör på
papyrus. Det var forntidens papper och gjordes av
ett slags gräs som växer vid Nilen. Grässtrånas inre
(märgen) skars i remsor, som lades i kryss och klistrades till ark. Arken klistrades samman till längder på
åtta meter och rullades ihop. Rullarna förvarades
sedan i lerkrukor.
21
22
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Prästerna var mästare i balsamering
Den dödes kropp bevarades genom balsamering.
Prästerna lade upp den döde på en stenskiva.
Med en krok drog de ut hjärnan genom näsan.
Inälvorna lades i fyra urnor. Kroppen fick torka
tills den bara var skinn och ben. Då fylldes den
med lök, kanel och örter som konserverade
(bevarade) den. Huden gneds in med kåda för
att skyddas mot fukt. Sist lindades hela kroppen
med tygremsor av linne till ett paket, en mumie.
Skalbaggar av guld och ädla stenar stacks in
mellan tygremsorna. De skulle skydda den döde
på vägen in i evigheten.
En död storman gömdes i flera kistor, den
ena inuti den andra. I den innersta låg mumien
med en ansiktsmask av guld. Masken var lik
den döde, detta så att själen skulle hitta tillbaka
till rätt boning. Själen kunde nämligen ge sig ut
bland de levande.
Vanligt folk fick nöja sig med en billig balsamering. Som slarvigt inslagna bylten kastades
de fattiga i en gemensam grav, som sedan täcktes av ökensanden.
De egyptiska prästerna lärde känna olika örter
och deras läkande förmåga. Deras läkekonst
lockade patienter ända från Persien.
Präst balsamerar i schakalguden Anubis mask,
tempelmålning
Ett evigt liv efter döden
Egyptierna uppfann en egen skrift
Egyptierna trodde att Dödens rike låg där solen går
ner – i väster. Dit kom solen varje kväll. Och dit var
alla människor på väg.
Livet på jorden var kort. Efter döden fortsatte
själen ett liv i evighet. Men den behövde fortfarande kroppen att bo i. Annars skulle den bara irra
omkring som en vilsen ande. Därför måste kroppen bevaras och förberedas för det eviga livet.
Egyptiernas skrivtecken kallas hieroglyfer (se bilden
ovan). Den är en bildskrift, men samtidigt är bilderna tecken för ljud. Detta gör den svår att tolka.
De som hade tålamod att lära sig blev skrivare och
nådde långt i faraos tjänst. Även kvinnor kunde
bli skrivare, men de fick inte lika fina arbeten som
männen. En kvinna kunde till exempel bli rektor
eller chef för faraos frisersalong.
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Farao Ramses II lät uppföra två tempel i Abu Simbel.
Det största till sig själv och solguden, det lilla
till sin ???? (oläsligt) … kärleksguden.
Rekhmires grav. Livet efter döden fortgår till toner
av harpa, luta och tamburin. Väggmålning i gravkammare i Thebe. Hieroglyfer berättar.
Mäktiga präster
det ett mycket grymt och smärtsamt ingrepp i de
yttre könsorganen.
Flickorna gifte sig oftast i 13-årsåldern. Bruden
fick med sig en hemgift, till exempel möbler eller
pengar till sitt nya hem. Hemgiften antecknades
förmodligen. Egyptierna var nämligen noga med
att registrera överenskommelser. Vid skilsmässa
fick kvinnan tillbaka sin hemgift och dessutom
hälften av makarnas gemensamma egendom. En
hustru behöll sitt namn men lade till makens. Han
fick aga henne, men straffades om hon blev skadad.
Gravarna – Evighetens hus – såg likadana ut för
man och hustru.
Prästerna visste hur gudarna kunde göras vänligt
inställda mot människorna. Därför hade de stor
makt. I templen fanns också deltidstjänster för
kvinnor som kunde sjunga och spela. Men de flesta
kvinnorna var hemmafruar.
Templen ägde en stor del av jorden. Där samlades också stora skatter. De mäktiga prästerna
kunde till och med kämpa med farao om makten.
I templen fanns också många lärda som studerade
stjärnhimlen, naturkunskap och geometri.
Giftermålet
Både pojkar och flickor blev omskurna. Omskärelsen är en uråldrig afrikansk sed. För flickor innebär
23
24
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Nordamerika
Tigris
Indus
Eufrat
Huang He
Nilen
Sydamerika
Kring floden Indus
I dag är Mesopotamiens och Egyptens tidiga historia väl känd. Men trots stora utgrävningar vid
floden Indus i dagens Pakistan, vet forskarna inte
så mycket om människorna som levde där för
4 000 till 5 000 år sedan. Det finns inga skrifter
som berättar. Forskarna måste förlita sig på lerkärl, verktyg och smycken som de grävt fram bland
de många ruiner som hittats. Sedan får de försöka
dra slutsatser om hur människorna bodde, om
skillnader mellan de rika och de fattiga, om deras
tro kring gudar och om deras handel med andra
länder.
En gåtfull skrift
Fiskare i Indus.
Forskarna har funnit tusentals små sigill med text
på. Folket vid Indus hade alltså ett skriftspråk, men
ännu har ingen lyckats tyda det. Även om vi kunde
språket, så skulle sigillen nog inte ge oss särskilt
mycket information. Kanske är texterna namn på
personer? Troligen anger sigillen ägare till föremålen, och dessa ägare fanns inom överklassen.
I Indusdalen fanns många stora städer med
murar runt. Periodvis var de självständiga, period-
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Ett bad i Mohenjo-Daro.
Gata i Harappa. Vad ser du i bilden av det som beskrivs i texten nedan?
vis gick de samman i större riken. Harappa och
Mohenjo-Daro var störst och viktigast. Båda var
uppbyggda kring borgar och båda var mycket välplanerade. Gatorna gick i räta vinklar och de flesta
boningshusen hade vattenledningar med avlopp.
Under gatorna gick avloppsrör. Väldiga sädesmagasin tyder på att säden fördelades på ett organiserat
sätt. Stora badanläggningar var bra för den kroppsliga hygienen. Men de kan också ha haft en religiös
uppgift – till exempel rening inför en gudstjänst.
Hade dessa indier en religion och hurdan var
den? Hade den med badanläggningarna att göra?
Bodde det en prästkung i borgen? Ännu kan forskarna inte besvara sådana frågor.
Liksom i Mesopotamien och Egypten kunde
hantverkarna i Harappa från cirka 2600 f.Kr. gjuta
bronsföremål och tillverka smycken i guld och
silver. Det tyder på handel över långa avstånd med
dessa metaller och med ädelstenar. Köparna var
troligen rika köpmän eller ägde stora jordar. Vackert utsmyckade arbeten i bränd lera, ebenholts och
snäckskal med bilder av män och kvinnor, djur och
växter lär oss mer om livet i dalen.
I botten av lerkärlen finner vi svårtolkade inskrifter, men också sädeskorn som fastnat i leran.
De visar att bönderna 3000 f.Kr. odlade vete, korn,
ris och andra grödor.
Ungefär 1500 f.Kr. gick Induskulturen under,
men vad var orsaken? Slogs den i spillror av invandrande folk norrifrån? Drabbades den av upprepade
naturkatastrofer som översvämningar? Berodde
undergången på inre motsättningar eller kanske på
epidemier? Att Induskulturen gick under behöver
ju inte heller bero på en orsak, utan kanske på flera.
25
26
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Tigris
Indus
Eufrat
Huang He
Nilen
ika
Kina och Huang He
Huang He (Gula floden) rinner genom norra Kina.
Huang He har fått sitt namn av att den transporterar och gulfärgas av den fina, gula jorden på de
väldiga slätterna längs floden. Det är en bördig och
lättodlad jord.
Men floden har inte bara varit till glädje för
bönderna. Den har också fått namnet ”Kinas
sorg”. Varje kubikmeter vatten kan innehålla flera
hundra kilo slam. Mycket av slammet sjunker till
botten och får flodens yta att stiga. Katastrofala
översvämningar har alltid varit vanliga och floden
har flera gånger ändrat sitt lopp, något som inte ens
fördämningar kunnat hindra.
Som jägare, fiskare och samlare har människor
levt kring Huang He under många tusen år. Från
cirka 6000 f.Kr. visar fynd av bosättningar och
keramik att de blivit mera bofasta. Sojabönor och
hirs (ett sädesslag) och snart också ris odlades.
Människorna hade grisar och getter som boskap.
Hunden var ett vanligt husdjur. Senare började de
odla silkesmaskar och lärde sig att framställa silke
till sidentyger. Det var de ensamma om ända till
600-talet e.Kr.
Huang He (Gula floden).
Den första dynastin
Det var oroligt i stora delar av Kina och furstar
låg i ständig strid med varandra. Oroligheterna,
hoten från nomadstammar och de återkommande
översvämningarna drev fram en sammanhållning
mellan byarna längs Huang He.
Någon gång runt 1700 f.Kr. tog Shang-dynastin
(en kungaätt) makten över området och dess välde
sträckte sig ända till floden Chang Jiang i söder.
Människorna levde som bönder och det var viktigt för dem att offra till olika naturgudar och till
förfädernas andar. Samtidigt hade man lärt sig att
arbeta med metaller, bland annat brons till verktyg
och vapen. Vackert formade föremål i koppar och
målade krukor i bränd lera berättar om skickliga
smeder och konstnärer.
De kinesiska skrivtecknen tycks vara fullt
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Konfucius. Kinesiska skrivtecken ska läsas uppifrån och
ned med början från höger.
utvecklade under Shangdynastin. Det tyder på
att skriften vuxit fram under åtskilliga hundra år
dessförinnan.
Konfucius och hans åsikter om
samhället
I slutet av 500-talet f.Kr. framförde filosofen Konfucius åsikter om familjen och samhället som ända in
i vår tid påverkat tillvaron i Kina. För att skapa lugn
och harmoni ska barnen lyda sina föräldrar, och
föräldrarna ska visa barnen kärlek och omtanke.
Yngre lyder äldre och kvinnor lyder sina män. På
samma sätt ska folket lyda sina ledare – men då
krävs också att ledarna ständigt tänker på undersåtarnas bästa. Annars mister dessa härskare ”stödet
från himlen”, folket gör uppror och kaos uppstår.
Riket enas
Kina var länge splittrat. Först år 256 f.Kr. enades det
under en furste från området Qin. Han tog namnet
Qin Shihuang som betyder ”den förste kejsaren”.
Han lät avrätta sina motståndare, och böcker som
berättade om äldre tider skulle brännas på bål.
För att skapa ett enat rike lät Qin Shihuang bygga många vägar och kanaler. Han såg dessutom till
att samma skriftspråk och samma mynt och vikter
användes i hela landet.
De många jordvallar som småfurstarna i landet
en gång byggt mot anfall från väster och norr, lät
han foga samman till en lång försvarsvall av sten
och lera. Det gigantiska arbetet med den kinesiska
muren lär ha kostat hundratusentals kineser livet
under hårt arbete både sommar och vinter.
27
28
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Kärlet till höger av brons är en ding. Den användes vid offer till gudarna eller förfäderna. Ett stort antal har
påträffats vid kungagravar runt om i Kina – ju högre ställning i samhället, desto fler bronskärl.
Kina tog ledningen
Kineserna gjorde flera uppfinningar långt före
européerna. Redan omkring Kristi födelse använde kineserna kompasser till sjöss och byggde
fartyg med stående roder. De uppfann skottkärran, byggde slussar och konstruerade hängbroar.
De framställde krut, först till sina sprakande fyrverkerier men snart också till granater och bomber. Kompassen kom inte till Europa förrän 800
år senare, och kunskapen om krutet dröjde ända
till 1200-talet. Porslin och papper tillverkades
också långt innan man hade dessa möjligheter i
Europa. Kineserna behärskade boktryckarkonsten
fem hundra år innan Gutenberg tryckte sina första
böcker i Tyskland. När det gällde att gjuta järn hade
kineserna tusen års försprång.
Sidentillverkning.
Historien börjar – samlare, jägare och bönder
Likt och olikt vid de fyra
floderna
Likheterna är många mellan samhällena vid de fyra
stora floderna. Människorna blev bofasta, började
odla jorden och hålla boskap. De byggde anläggningar för att bevattna åkrarna. Sädesslagen var
ofta desamma: vete, korn och ris. I alla fyra områdena tillverkade invånarna vackra, målade krukor
och andra keramikkärl. De använde stenverktyg
men kunde även smida och gjuta metaller, särskilt
koppar och brons. De tyckte om att bära armband
och andra smycken. Skrivkonsten utvecklades fast
den såg olika ut i de fyra områdena. Folket dyrkade
sina gudar och prästerna fick därigenom stor makt.
Fast om detta vet vi inte så mycket litet när det
gäller Indusdalen.
I Mesopotamien och Indien fanns det flera,
mindre stadsstater, medan Egypten och så småningom även Kina bildade ett stort, enat rike. Ett
enda av dessa riken har bestått ända in i våra dagar
– och det är Kina.
Vi vet att det förekom handel mellan Mesopotamien, Egypten och Indusdalen. Troligen spreds
då också kunskaper. Det kinesiska området kring
Huang He var mera isolerat från de övriga.
29
30
Samlare, jägare och bönder
Uppgifter
u Vad är a) en hominid? b) ett fossil?
u Kring Ardi uppstod det genast en debatt.
Vad handlade den om?
u Vilken forskargrupp håller du med – fyndgruppen
eller kritikerna?
u Varför bör en modern forskargrupp innehålla
inte bara arkeologer utan även representanter
för andra vetenskaper?
u Varför är den så viktig för forskarna:
a) DNA-analysen? b) kol 14–metoden?
u Viktigare än att ange en period i människans
utveckling i antal år, är att beräkna antalet
generationer. Förklara påståendet – och använd
ordet mutation.
u Varför räknas Lucy som förmänniska och inte
som apa?
u Vad var det som skilde Cro-Magnon-människan
från tidigare människoarter?
u Hur förändrade jordbruket människans
levnadssätt?
u Studera kartan över fyndplatser i Afrika när det
gäller människans utveckling.
a) Var har de viktigaste fynden gjorts?
b) Varför har fynden gjorts i just de områdena?
u Vilka är de viktigaste uppfinningarna och förändringarna i människans utveckling, tycker du?
Motivera ditt svar.
u Du tillhör en människoart som just lärt sig tala.
Anteckna några enkla meningar som skulle vara
särskilt viktiga att kunna säga till varandra.
u Varför vet vi så lite om hur människorna levde
under forntiden?
u Nämn några av sumerernas viktigaste
uppfinningar.
u Vad berättar lertavlorna om det sumeriska
samhället?
u Nilen var betydelsefull på flera sätt för egyptierna. Ge några exempel.
u Vad berättar bilderna på sidan 00 och 00 om
Egypten och dess historia?
u Förklara varför prästerna i Egypten hade så stor
makt.
u Beskriv hur kvinnorna hade det i det gamla
Egypten.
u Vilka fynd visar oss att Induskulturen var högt
utvecklad?
u Vad har a) Qin Shihuang b) Konfucius betytt i
Kinas historia?
u Kina var tidigt ett högt utvecklat land.
Ge några exempel.
u På vilka sätt har de stora floderna varit till nytta
för människornas välstånd och utveckling? På
vilka sätt har de ställt till problem?
u Ta reda på mer om a) de egyptiska pyramiderna
b) den kinesiska muren. Använd flera källor.
31
Historia
kortfattat
Samlare, jägare och bönder
Ardi – varken apa eller människa
Lucy
År 1994 hittade en grupp forskare benbitar av en
Ett nästan fullständigt skelett av en hominid gräv-
förmänniska, hominid, som levde i Etiopien, i östra
des fram i början av 1970-talet, även det i Etiopien.
Afrika, för 4,4 miljoner år sedan. Ardi kallas hon,
Hon fick namnet Lucy och levde för mer än tre
var cirka 120 cm lång och vägde runt 50 kilo. Hon var
miljoner år sedan.
varken människa eller apa. Men hon var troligen
vår äldsta hittills kända föregångare.
Ardi levde i ett område bevuxet med gles skog,
Skelettet är resterna av en circa en meter lång
kvinna som vägde omkring 30 kg. Hennes hjärna
var lika stor som en schimpans hjärna, men till
där solen kunde skina ner till marken mellan
skillnad från aporna kunde hon gå på två ben och
träden. Hennes höfter, ben och fötter tyder på att
använda armar och händer till att bära föda.
hon kunde gå upprätt, tvåbent. De långa armarna
Det görs hela tiden nya fynd av människoliknan-
blev fria att plocka växter och smådjur på marken.
de varelser som levde för miljoner år sedan. Fynden
Men tårnas placering visar att fötterna även kunde
gör att vi får bättre kunskaper om hur människan
gripa om trädens grenar. Ardi tog sig fram i träden
har utvecklats. Det finns fortfarande mycket vi
gående på grenarna.
inte känner till, men vi vet med säkerhet att våra
Andra forskare är tveksamma eller kritiska.
Ardis knäled är för rak, säger några. Lårben och
underben måste bilda en vinkel för att Ardi skulle
gå på två ben – och hålla balansen. Griptårna på
fötterna talar också mot att Ardi gick tvåbent på
marken. Dessutom, säger de tveksamma, är det
oklart om vi verkligen härstammar från denna art
av förmänniska.
urfäder kom från Afrika och att de därifrån sedan
har spritt sig till andra världsdelar.
32
Från homo erectus till homo sapiens
För ungefär 1,5 miljoner år sedan levde en varelse
som kallas den upprättgående människan (på
latin homo erectus). Hennes hjärna var lika stor
som vår och hon kunde bli 180 cm lång. Hon kunde
tillverka enkla redskap av sten och hon gick snabbt
och lätt med sina långa ben. Dessa varelser var
de första som utvandrade från Afrika till Europa
och Asien. För omkring 500 000 år sedan lärde de
sig att använda elden. Det var en viktig upptäckt
eftersom den gav dem värme och möjlighet att
steka och koka kött. I Europa och västra Asien
levde under lång tid en art som kallas neandertalare (efter orten Neanderthal i Tyskland). De var
de starkaste människor som någonsin funnits.
Ändå blev de undanträngda av en mera utvecklad
art som för ungefär 60 000 år sedan kom från
Afrika. Arten kallas Cro-Magnon efter en grotta i
södra Frankrike. Dessa människor var inte alls lika
grovt byggda, utan mycket mera lika oss. De tillverkade bra vapen och redskap. Från Cro-Magnon
kom sedan homo sapiens (den kunniga människan), den människoart vi tillhör.
33
Historia
kortfattat
Jägare och samlare blev bönder
Vid de stora floderna
I miljoner år levde människorna som jägare
Kring de stora floderna – Eufrat och Tigris,
och samlare. De jagade djur och fisk, och
Nilen, Indus och Huang He var jorden bördig
samlade olika ätbara växter. Men för cirka
och gav stora skördar. Där levde många
10 000 år sedan gjordes en viktig upptäckt.
människor och eftersom skördarna blev så
Människor öster om Medelhavet lärde sig
stora behövde inte alla arbeta på åkrarna.
att odla säd och sköta boskap. Det gjorde
En del kunde istället bli präster, soldater
att de inte behövde vara i ständig rörelse
eller skrivare – för skrivkonsten kom till för
på jakt efter byten och ätliga växter. Män-
5 000–6 000 år sedan. Vid Eufrat och Tigris
niskorna kunde bli bofasta. Kunskaperna
låg landet Mesopotamien (nuvarande Irak).
om växtodling och boskapsskötsel spred
Invånarna som kallades sumerer bodde i
sig senare till Europa – och till oss i Norden
städer och de trodde på gudar. Prästerna
när inlandsisen hade smält. I dag hjälps
fick stor makt därför att de kunde tyda gu-
olika vetenskapsmän åt för att vi bättre ska
darnas vilja. Skrivarna tryckte in tecken som
förstå vår allra äldsta historia. Arkeologerna
liknade kilar i tavlor av fuktig lera som fick
gräver i jorden fram verktyg, vapen och
torka. Lertavlorna har lärt oss att sumererna
rester av människor. Andra forskare gör så
sysslade med handel och att de hade lagar,
kallad DNA-analys av olika fynd. Det gör att
att de gjorde upp avtal om lån och annat.
de sedan kan berätta om bland annat vilka
Kilskriften och upptäckten av hjulet var två
arter som är släkt med varandra. Med kol
av sumerernas stora uppfinningar.
14-metoden kan de bestämma hur gamla
fynden.
Historia
kortfattat
Kina
Egypten
Även vid floden Huang He (Gula floden) i Kina
Nästan samtidigt med Mesopotamien var riket
uppstod ett mäktigt rike redan några tusen
Egypten vid floden Nilen. Nilen svämmade
år före Kristi födelse. Där byggde invånarna
över varje år och i det bördiga slammet växte
städer, använde metaller och ristade skriv-
säden bra. Allra mäktigast i riket var farao
tecken. De odlade olika sädesslag, tillverkade
(kungen). Faraonerna var ett slags gudar och
tyger och brände vackra lerkärl. Även de trodde
de lät bygga väldiga gravar som kallades pyra-
på gudar, vars vilja tolkades av präster. Och de
mider. Egyptierna trodde på ett evigt liv – efter
stred mot kringboende folk. döden. Då behövde själen något att bo och där-
I Kina byggdes vägar, kanaler och den stora
muren i norr – kinesiska muren – som ett skydd
för balsamerades kroppen med olika ämnen
som bevarade den. Dessa lik kallas mumier.
mot angripare. Kineserna uppfann krutet och
Egyptierna dyrkade flera olika gudar, till exem-
kompassen långt före européerna, och de var
pel solguden Ra. Prästerna hade stor makt.
först med att tillverka papper.
Vid balsameringen av döda lärde egyptierna
sig hur kroppen såg ut. Därför blev de duktiga
läkare. De hade stora kunskaper även på andra
områden som matematik, geometri och fysik.
De visste mycket om planeterna och stjärnorn
och de använde metallen koppar. Genom att
tyda deras skrivtecken, hieroglyferna, har vi
fått kunskaper om det gamla Egypten.